Den Svenska Ekonomin

Den Svenska Ekonomin
Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat
författat av Cecilia Hermansson
Nr 2 • 2007 04 19
Regeringens budget både ökar och minskar risken för
överhettning i svensk ekonomi
•
Vårbudgeten minskar risken för överhettning i svensk ekonomi genom ambitionen att höja
arbetskraftsutbudet och förbättra ekonomins funktionssätt. Det är välbehövliga reformer, som
ger full effekt på något längre sikt.
•
Samtidigt riskerar efterfrågestimulanser, t ex sänkt fastighetsskatt, att öka risken för överhettning i det korta tidsperspektivet, genom att fastighetspriser och förmögenhetsvärden stiger och
ökar den privata konsumtionen. Höjd reavinstskatt dämpar först med fördröjning.
•
Överhettning kan komma att ta sig ett annat uttryck än vid tidigare högkonjunkturer. Globaliseringen dämpar prisökningstrycket genom att konkurrensen hårdnar. Behovet av att skjuta
kostnadsökningar till nästa led är mindre i nuläget när vinsterna är höga. Detta kan dock
förändras och risken för en obekvämt hög ökningstakt i konsumentpriserna skall inte räknas
bort. Riksbanken borde agera i tid och höja styrräntan snabbare i nuläget för att undvika
obehagliga överraskningar längre fram. Försiktighetsprincipen håller än!
•
Inflationsoron handlar även om eskalerande tillgångspriser. Här bidrar både regeringen och
Riksbanken till stigande fastighetspriser med sin ekonomiska politik. Globaliseringen hjälper
också till att stimulera tillgångspriserna. Denna typ av inflation måste följas upp i större utsträckning än tidigare, eftersom effekten av en överhettning kan bli en allvarlig konjunkturnedgång.
Krismedvetandet uppkommer dock oftast först när krisen redan inträffat.
•
Det finns även skäl att begrunda förändringen av fastighetsskatten utifrån regeringens behov att
få gehör för inriktningen av den ekonomiska politiken. Att genomföra strukturreformer kan missgynna vissa på kort sikt, men kan samtidigt förbättra för ett större antal på lite längre sikt. Att
kommunicera detta blir svårt i ett land där fördelningspolitiken alltid är i fokus för debatten, och
fastighetsskatten huvudsakligen förbättrar för dem som redan har det relativt gott.
Ökad oro för överhettning i svensk ekonomi
Signalerna om att Sverige befinner sig i högkonjunktur
duggar tätt. Swedbanks & Silfs inköpschefsindex visar
på en mycket god utveckling inom svensk tillverkningsindustri, trots en lätt dämpning vid förra mätningen.
Sysselsättningen stiger, arbetslösheten sjunker och
aktiviteten i handeln och tjänstebranscherna är också
stark. Konjunkturinstitutets barometer vittnar också om
ett fortsatt starkt förtroende bland företag och hushåll.
Nu hörs alltfler varningar om risken för överhettning.
Anledningarna till att oron ökar är flera:
¾ Den riktigt höga aktiviteten i svensk ekonomi och ett
större resursutnyttjande, vilket redan föranlett
prognosmakare att revidera upp BNP-tillväxten.
¾ Den pågående avtalsrörelsen där löneökningstakten
ser ut att bli högre än tidigare väntat.
¾ Alltfler tecken på brist på kompetent personal i
många delar av näringslivet, som riskerar att driva
upp löneglidningen.
¾ Riksbankens syn i februari att ränteläget inte kommer att behöva höjas i så stor omfattning, vilket
också demonstrerades av att man inte tog tillfället i
akt att höja styrräntan i slutet av mars.
¾ Regeringens vårbudget, som riskerar att höja aktiviteten ytterligare i svensk ekonomi.
Inflationen – mätt i termer av konsumentprisutveckling –
fortsätter att vara relativt måttlig på knappt 2 % i årstakt.
Den underliggande inflationen (UND1X) är endast
1,2 %. Den trendmässigt något starkare kronan kan
dessutom dämpa aktiviteten. Är det verkligen nödvändigt att vara så oroad för att svensk ekonomi går mot en
överhettning? Och i så fall, hur tar sig en sådan överhettning i uttryck?
Ris och ros till vårbudgeten – men mest ros …
På ett sätt kan vårbudgeten minska risken för överhettning, men på ett annat sätt kan den faktiskt öka
den. Nettoeffekten handlar om vilket tidsperspektiv man
har, och även vilka effekterna av regeringens utbudspolitik verkligen blir.
Ekonomiska sekretariatet, Swedbank AB (publ), 105 34 Stockholm, tfn 08-5859 1000
E-mail: [email protected] www.swedbank.se Ansvarig utgivare: Hubert Fromlet, 08-5859 1031.
Cecilia Hermansson, 08-5859 1588, Jörgen Kennemar, 08-5859 1478
Den Svenska Ekonomin
Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat, fortsättning
Nr 2 • 2007 04 19
Det kan konstateras att regeringen knappast är intresserad av hur finanspolitiken slår på konjunkturen,
utan överlämnar helt ansvaret på Riksbanken att föra
en lämplig penningpolitik. Även om detta är helt rimligt
utifrån synen att finanspolitiken inte bör användas för
”fine-tuning” av konjunkturen, finns ett behov av försiktighet med efterfrågestimulanser i en allt starkare
konjunkturfas. Regeringen satsar ju faktiskt på att både
öka utbudet och efterfrågan i ekonomin, samtidigt. I vårbudgeten bedöms Riksbanken behöva strama åt mer
än den hittills förutsett.
4 500 kronor, är naturligtvis önskvärt för alla som
gynnas av detta och inte minst är det positivt att många
människors privatekonomi blir mer förutsägbar. Ur ett
nationalekonomiskt perspektiv, finns det knappast
några större vinster. Regeringen framhåller att den
dämpar inflationen, vilket i och för sig är riktigt. Å andra
sidan, kommer fastighetspriserna att stiga i framför allt
storstäderna, vilket kan spä på inflationen. Reavinstskatten ska höjas till 30 %, från dagens 20 %. Vilka blir
effekterna av detta:
¾ Högre fastighetspriser kommer att öka de s k förmögenhetseffekterna, vilket innebär att den privata
konsumtionen stiger något, allt annat lika.
Regeringen fokuserar till största delen på att höja ekonomins och arbetsmarknadens funktionssätt. Genom att
satsa på att höja utbudet av personer som deltar på
arbetsmarknaden minskar risken för en allt för kraftig
arbetskraftsbrist. BNP kan därmed växa snabbare utan
att inflationstrycket ökar. Risken för överhettning minskar. Inriktningen på att stärka arbetsutbudet är lovvärd
och mycket viktig.
¾ Lägre fastighetsskatt samt borttagen förmögenhetsskatt ger ett större utrymme i plånböckerna som
direkt kan användas till att höja konsumtionen.
Konsumtionsbenägenheten varierar dock och är
vanligen lägst för dem med högst inkomster.
¾ Högre fastighetspriser gör det svårare för unga
människor som ska in på bostadsmarknaden att få
råd med sina husköp och sitt boende.
Genom att öka drivkrafterna för dem som idag står
utanför arbetsmarknaden, både med morötter och med
piskor, kommer sannolikt fler att söka sig ut på arbetsmarknaden. Positivt är också att förståelsen har blivit
större för behovet att förbättra matchningen mellan dem
som söker personal och dem som söker ett arbete.
Fokus på både makro- och mikroekonomi är rätt tänkt.
¾ Högre reavinstskatt minskar drivkraften att flytta.
Det finns t ex äldre som finner det önskvärt att
skaffa ett mindre och mer lättskött boende på äldre
dagar, men som drar sig för att göra det om
reavinstskatten stiger.
Ett problem är att det är svårt att uppskatta hur stora
effekterna på arbetskraftsutbudet blir av regeringens
politik, och vid vilken tidpunkt. De positiva effekterna
försvinner redan 2009, enligt regeringen. En slutsats av
detta är ett högre arbetskraftsutbud kräver betydligt fler
och större åtgärder än vad som hittills presenterats.
¾ Sämre rörlighet på bostadsmarknaden tenderar att
försämra rörligheten på arbetsmarknaden.
Även om fastighetsskattereformen är populär bland
många som missgynnats av de kraftigt stigande
taxeringsvärdena på senare år, hade det ur nationalekonomisk synpunkt räckt med att ta bort förmögenhetsskatten, ha kvar en begränsningsregel och
sätta ett tak för markvärdena. Därutöver hade fastighetsskatten kunnat reformeras något i storlek och i
utformning, men den långtgående modell som nu tagits
fram är knappast ändamålsenlig. Förhoppningsvis
kommer den arbetsgrupp som skall arbeta med frågan
inse detta.
Ett problem som ökar överhettningsrisken på kortare
sikt är att regeringen även genomför reformer som stärker efterfrågan. Exempelvis skall arbetsgivaravgifterna i
vissa tjänstesektorer sänkas (vilket är tveksamt också
utifrån den rimliga tanken att skattesatser bör vara
neutrala mellan branscher), och denna stimulans ges i
en tid när bristtal i exempelvis industrin och andra delar
av näringslivet ökar. Dessutom kan skattelättnader av
olika slag bidra till en allmänt högre efterfrågan i ekonomin, som ökar resursutnyttjandet på arbetsmarknaden. Det finns risk för att effekten av efterfrågesatsningarna kommer att bli större än de som utbudssatsningarna ger. Då ökar också risken för överhettning.
Regeringen hävdar att fastighetsskattereformen är
finansierad, men det är vanskligt att bedöma i vilken
takt reavinstskatter kommer att betalas in under åren
som kommer eftersom många väljer att skjuta upp
skatten. Även här finns sannolikt skäl att anta att
överhettningsrisken ökar på kort sikt, för att sedan
minska i ett senare skede när alltfler betalar in en högre
reavinstskatt.
Det gäller att inse att det är skillnad mellan hur olika
skattelättnader påverkar ekonomins funktionssätt. Att ta
bort förmögenhetsskatten minskar kapitalflykten och
förbättrar på sikt möjligheterna till (ny)företagande. Att
sänka inkomstskatterna ökar drivkrafterna att arbeta.
Det finns även vissa planer att ta bort den s k värnskatten som riktas till dem med högst inkomster, och
detta skulle kunna göra det mer lönsamt att studera när
utbildningspremien ökar. På sikt stärks vår konkurrenskraft.
Summa summarum, regeringen minskar risken för
överhettning främst på sikt genom att försöka höja
arbetskraftsutbudet. Det är välkommet och förtjänar ros.
Å andra sidan, läggs det ved på brasan i ett läge när
det redan brinner bra. Det handlar om efterfrågestimulanser till arbetsgivare och den delvis ofinansierade fastighetsskatten, i kombination med att tidigare
skattelättnader från höstpropositionen, redan bidrar till
att höja aktiviteten i ekonomin. I detta avseende utdelas
ris.
Fastighetsskatten är en katt bland hermelinerna. Att ta
bort den, eller som föreslagits, minska den till högst
2 (4)
Den Svenska Ekonomin
Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat, fortsättning
Nr 2 • 2007 04 19
således faktorer som mildrar risken för överhettning i
form av starkt stigande konsumentpriser och ett ökat
behov av en stramare penningpolitik. Å andra sidan kan
en gynnsam trend brytas vid någon tidpunkt, t ex till
följd av högre räntor, ökad protektionism eller turbulens
på finansmarknaderna. Dessutom kan underlåtenhet att
agera via penningpolitiken på ett tidigt stadium riskera
att öka inflationsproblemen på längre sikt. Det kan t ex
handla om att förtroendet för inflationsmålet skulle
kunna minska.
Inflation i tillgångspriser – snarare än i
konsumentpriser
Regeringen förde fram den nuvarande låga inflationstakten som ett argument för att risken för överhettning
inte skulle uppförstoras. Det är ett missvisande argument, eftersom oron för överhettning handlar om vad
som riskerar att ske på något eller några års sikt.
Det finns anledning till en internationell utblick: I Norden
och Baltikum ökar resursutnyttjandet och arbetskraftsbrist är ett allt vanligare fenomen. Norge och även
Danmark importerar arbetskraft från Sverige, Tyskland
och de nya EU-länderna. Löneökningstakten stiger upp
mot 5 %. Investeringar handlar till stor del om att rationalisera så att behovet av arbetskraft minskar. Inflationsproblemen har hittills hållits tillbaka i Norden, men
inte i Baltikum där länderna på ett annat sätt är inne i
upphämtningsfas.
Det kan också vara så att konsumentprisernas utveckling fortsätter att vara beskedlig, medan tillgångspriserna skapar en ny typ av inflation. Vi bör tala mer
om den ökade inflationen avseende aktiekurser, fastighetspriser, valutor, råvaror, osv. I globaliseringens tidevarv skapar dämpade konsumentpriser förhållandevis
låga räntor. Samtidigt ökar efterfrågan på dessa typer
av tillgångar då avkastningen förutses bli relativt hög.
Kombinationen av detta driver upp tillgångspriserna och
skapar en (tillgångspris)inflation, som regeringen och
riksbanken varken klarar eller väljer att ta ansvar för.
Bättre argument för att en högre löneökningstakt inte
spiller över i kraftigt stigande konsumentpriser är att
bristen på arbetskraft tvingar fram en högre
produktivitetstillväxt, vilket i sin tur minskar behovet av
att föra kostnadsökningarna vidare till nästa led. I
globaliseringens tidevarv ökar också företagens vinster
av den höga efterfrågan och den starka produktivitetstillväxten, vilket också dämpar prisökningstrycket.
Prisutveckling för aktier, hus, energiråvaror
och konsumentprodukter
400
Svenska aktiepriser
350
Det som återstår att se är huruvida vinstutvecklingen
väsentligt gynnats av en tid med låga räntor. Sedan
2002 har den reala vinsttillväxten i företagen (globalt
sett) stigit med 25 % per år, men sett över en 25årsperiod är genomsnittet endast 3 %. När ränteläget
stigit på senare år, kan med fördröjning vinstläget
komma att dämpas något.
Index 100 = 1995
300
100
95
Inhemskt producerade varor och tjänster
Procent
4
3
1
0
-1
Importerade varor och tjänster
-3
99
00
01
02
03
04
05
98
99
00
01
02
03
04
05
06
Samtidigt saknas tillräckliga verktyg som kan användas
för att varsamt hålla efter inflationen i tillgångspriserna.
Räntehöjningarna utifrån ett konsumentprisperspektiv
blir otillräckliga när hushållens inkomster samtidigt förbättras kraftigt. Inte förrän starkt negativa effekter uppkommer till följd av denna typ av inflation kommer vi att
få se en förändring av den ekonomiska politiken. Det
kan t ex handla om fastighetsmarknadernas inverkan
på den amerikanska ekonomin och de amerikanska
finansmarknaderna, som kan orsaka ett rejält fall i USAkonjunkturen, och i förlängningen även den globala
ekonomin.
2
98
97
Vårbudgeten skapar risk för att driva upp fastighetspriser och aktiekurser, medan uppgången i konsumentpriserna hålls tillbaka av en ökad global konkurrens.
Riksbankens räntebana skapar också risker för överhettning med avseende på tillgångspriser, snarare än
på konsumentpriserna.
5
97
96
Source: Reuters EcoWin
6
96
Svenska konsumentpriser
50
7
95
Globala energipriser
150
Prisutveckling för inhemskt producerande
samt importerade varor och tjänster (%)
94
200
Svenska huspriser
Konkurrensen från omvärlden, främst lågkostnadsländer i Asien, Östeuropa och Latinamerika, håller
tillbaka pristrycket genom att priserna på importerade
varor och tjänster ökar långsammare än priserna för
den inhemska produktionen.
-2
250
06
Source: Reuters EcoWin
Globalisering, internationell konkurrens, hög produktivitetstillväxt och en god vinstutveckling: Det finns
3 (4)
Den Svenska Ekonomin
Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat, fortsättning
Nr 2 • 2007 04 19
Regeringen är mer av en ”spara”, än en
”slösa”
och laga, vilket t o m riskerar att försämra skatteneutraliteten och göra skattesystemet mer godtyckligt.
Även om det finns efterfrågestimulanser som regeringen borde ha undvikit i detta konjunkturläge, har
regeringen valt att inta en ansvarsfull hållning när det
gäller finanspolitiken. Det finns flera tecken på detta:
Regeringen satsar allt krut på arbetsmarknadsreformer,
vilket är välbehövligt. Nystartcentra är t ex ett bra
initiativ som kopplar samman flera delar av politiken:
bostadssektorn, arbetsmarknaden, skolan, socialförvaltning, osv. Regeringen har dock ett alldeles för
inhemskt perspektiv på reformarbetet. Det gäller att i
kommande budgetar lyfta blicken och fokusera på
globaliseringens effekter på Sverige och den ekonomiska politiken. Trots att detta betyder mycket för företag och hushåll hur politiken förs utifrån den internationella utvecklingen, finns inte detta analyserat på
ett mer djupgående sätt. Behovet av att rörligheten på
arbetsmarknaden måste öka förs fram, men frågan är
mer komplex än så. Den regionala dimensionen, både i
Sverige och i förhållande till EU, saknas t ex, liksom
kopplingar till det arbete som pågår i det tillsatta globaliseringsrådet.
¾ Överskottsmålet överges inte, utan sänks av tekniska skäl till 1 % av BNP (omläggningen av PPM till
privat sektor från offentlig sektor). I diskussionerna
öppnas upp för ett nytt mål som stabiliserar skuldkvoten, men det finns en risk att ett sådant mål blir
mindre operativt. Det är positivt att det skall bli
lättare att följa upp om målet uppfylls.
¾ Utgiftstaken återfår det syfte som var tänkt, d v s att
få en bättre kontroll över utgifterna och införa en
långsiktighet i planeringen med ett mål för det tredje
året. Bruttoredovisning minskar risken för ”trixande”
med utgiftstaken och skapar tilltro till ramverket.
¾ Regeringen har en större budgeteringsmarginal i
utfall för 2006, än vad som varit vanligt under
senare år, vilket kanske inte är förvånande med
hänsyn till den starka konjunkturen och de offentliga
finansernas stora konjunkturkänslighet. Regeringen
har även relativt stora budgeteringsmarginaler för
2007-2010 på mellan 18,7 och 32,8 miljarder. Eftersom det som vanligt råder stor osäkerhet kring
konjunkturprognosen, ohälsotal, effekter av arbetsmarknadsreformer, o s v, är det rimligt att ha ordentliga buffertar.
Just när det gäller globaliseringens möjligheter och utmaningar framstår en kraftfull reform av utbildningssystemet som högprioriterat. Här gäller det att skynda
på, så att Sverige inte tappar fart. Alla nivåer i utbildningen/forskningen måste utformas utifrån de behov
som kommer i utvecklingen av ett kunskapssamhälle.
Det handlar om att investera strategiskt för framtiden.
Därför måste kvaliteten förbättras.
Slutligen …
Fördelningsfrågan – snarare än tillväxtfrågan – är i
fokus när budgetar presenteras. Likaså är det kortsiktiga perspektivet högst närvarande i diskussionerna.
Vem är vinnare och vem är förlorare i nuläget?
Ett finanspolitiskt råd som utvärderar och följer upp
regeringens arbete bidrar till att skapa förtroende kring
budgetprocessen och finanspolitikens effektivitet.
Samtidigt är det kanske tveksamt om ett sådant råd
skall vara en myndighet under regeringen. Ett större förtroende för ett mer oberoende råd hade åstadkommits
om det hade varit direkt underställt riksdagen.
Regeringen har ett pedagogiskt problem när det gäller
att förklara att strukturreformer som görs idag kan få
positiva effekter för större grupper på några års sikt. Då
är det synd att fastighetsskatten görs om på det sätt
som nu är tänkt, eftersom det gör det svårare att få
gehör för mer behövliga utbudsreformer. Visst gynnas
dem som också drabbats under senare år av ändringen
av fastighetsskatten. Det handlar i mångt och mycket
om en återställare, kan det tyckas. Det förändrar dock
inte bilden av att höginkomsttagarna blir de stora
vinnarna av sänkt fastighetsskatt i kombination med
slopad förmögenhetsskatt. Detta gör det svårare att
skapa en acceptans för nödvändigheten att genomföra
strukturella reformer – reformer som kan drabba vissa
grupper på kort sikt, men som förhoppningsvis gynnar
ett större antal på längre sikt.
Tillägg till reformlistan
Det är positivt att ordet reform återfår mycket av sin
ordagranna betydelse, eftersom regeringens reformer
syftar till att förändra ekonomins funktionssätt. Tidigare
kunde reform innebära att barnbidraget höjdes. Fortfarande kan det finnas inslag av detta, t ex sänkningar
av arbetsgivaravgifter som kanske bara stimulerar för
stunden.
Istället borde regeringen överväga att skynda på med
en rejäl skattereform. Det gäller att undvika att lappa
Swedbanks Ekonomiska sekretariat
105 34 Stockholm
tfn 08-5859 1028
[email protected]
www.swedbank.se
Ansvarig utgivare
Hubert Fromlet, 08-5859 1031.
Cecilia Hermansson, 08-5859 1588
Jörgen Kennemar, 08-5859 1478
Swedbanks Månadsbrev om den Svenska Ekonomin ges ut som en service till våra
kunder. Vi tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av
analyser, som redovisas i publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet
eller fullständighet och kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet
eller bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-)beslut
även på annat underlag. Varken Swedbank eller dess anställda eller andra medarbetare
skall kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av
eventuella fel eller brister som redovisas i Swedbanks Månadsbrev.
4 (4)