Rutin ESBL

SOCIALFÖRVALTNINGEN
2014-11-13
Annika Nilsson, 0554-191 56
[email protected]
Beslutad av ledningsgruppen
Rutin ESBL
BAKGRUND
Tarmbakterier, t.ex. E coli och Klebsiella, som producerar enzymet ESBL
(Extended Spectrum BetaLactamase) påvisas allt oftare inom både öppen- och
slutenvård och utbrott har redan förekommit på sjukhus i Sverige. Ökningen
orsakas troligen av hög och/eller felaktig antibiotikaanvändning i kombination med
spridning mellan patienter p.g.a. bristande följsamhet till basala hygienrutiner.
Utanför vården bidrar sannolikt import via livsmedel och resande till ökningen.
ESBL medför resistens mot penicilliner och cefalosporiner. Bakterier med ESBL
bär ofta samtidigt på resistens mot andra antibiotika, såsom kinoloner, trim/sulfa
och aminoglykosider, och kan därför vara extremt svårbehandlade. Det är därför av
allra största vikt att förhindra spridning av ESBL-bildande bakterier inom vården.
SMITTSPRIDNING
Bakterierna finns i tarmen som en del av normalfloran hos smittade personer. Hur
länge bakterierna finns kvar är idag okänt men det kan röra sig om år. Bakterierna
sprids som fekal-oral smitta, framförallt via förorenade händer. Risken för
KIL1000, v1.0, 2013-06-14
smittspridning ökar vid nedanstående riskfaktorer.

uppegående vård- och omsorgstagare med demenssjukdom

diarré

faeces- eller urininkontinens

KAD

Dränage

sår

tracheostoma
Sida 1 av 4
PLACERING AV VÅRDTAGARE MED ESBL

Vård- omsorgstagaren bör i möjligaste mån ha ett eget rum med toalett och
dusch.

Vård- och omsorgstagare som har peg/stomi, KAD, sår eller drän bör ha
eget rum men kan vistas i gemensamma utrymmen.

Vård- och omsorgstagare som har diarré ska ha eget rum och om möjligt
isoleras på rummet.

Vård- och omsorgstagare med bärarskap av ESBL-bildande tarmbakterier
ska inte dela rum med vård- och omsorgs som har riskfaktorer i form av
peg/stomi, tracheostomi, KAD, drän eller kroniska sår.

Rådgör med vårdhygienisk expertis om lokala förhållanden inte medger
följsamhet till riktlinjerna!
VÅRDRUTINER

Vård- och omsorgstagaren ska tillämpa noggrann handdesinfektion med
handsprit.

All personal ska tillämpa basala hygienrutiner, d.v.s. noggrann
handdesinfektion med handsprit, handskar och patientbunden
skyddsrock/plastförkläde vid direkt kroppskontakt med vård- och
omsorgstagaren och dennes säng samt i kontakt med kroppsvätskor
DOKUMENTATION
Dokumentera bärarskapet med tydliga anteckningar i patientens journal under
sökordet smitta.
BESÖKARE
Besökare ska inte sitta i vård- och omsorgstagarens säng. De ska tillämpa noggrann
handdesinfektion med handsprit när de lämnar vård- och omsorgstagaren.
Besökare får inte vistas i avdelningens kök eller förråd.
PERSONAL
Personal som är bärare av ESBL-bildande bakterier får arbeta med patientvård
under förutsättning att basala hygienrutiner följs.
Sida 2 av 4
Personal som senaste halvåret arbetat eller sökt vård utanför Sverige i annan
sjukvårdsverksamhet där multiresistenta bakterier förekommer ska informera sin
chef. Detta på grund av att de kan ha blivit smittbärare och därför ska provtagning
ske utifrån rutin från Smittskydd Värmland.
DISK
Disken ska ställas direkt i matvagn eller diskmaskin.
TVÄTT
Tvättsäcken sluts på vårdrummet. Hanteras sedan som vanlig tvätt. Kraftigt
förorenad tvätt hanteras som smittförande tvätt.
AVFALL
Hanteras som vanligt avfall men tillslut avfallspåsen inne hos vård- och
omsorgstagaren och transportera avfallet direkt ut i soprummet.
DAGLIG STÄDNING
Använd vanligt rengöringsmedel. Kontaktytor i vård- och omsorgstagarens rum
och toaletten torkas dagligen med ytdesinfektionsmedel.
SLUTSTÄDNING
Desinfektion och rengöring av all utrustning och allt material som använts i vården
av vård- och omsorgstagaren. Oanvänt material för engångsbruk kasseras.
Slutstädning med Virkon 1 %.
SMITTSPÅRNING
Smittspårning bland medpatienter i samma rum eller som delat toalett med
nyupptäckt ESBL-bärare utförs ibland. Smittskydd Värmland avgör när
smittspårning ska ske. Risken att personal blir bärare av ESBL-bildande bakterier i
samband med vårdarbete bedöms som mycket liten. Prov på personalen tas därför
inte vid smittspårning.
UTSKRIVNING FRÅN SJUKHUS
Fynd av ESBL anmäls enligt smittskyddslagen av mikrobiologiska laboratoriet.
Eftersom det inte är en allmänfarlig sjukdom föreligger ingen informationsplikt
eller andra förhållningsregler för patienten vid utskrivning. Behandlande läkare är
Sida 3 av 4
ansvarig för att patientjournalen märks så andra vårdinstanser får information att
bärarskap av ESBL finns. En anteckning om ESBL-fyndet ska finnas med i
epikrisen.
Vid utskrivning till annan vårdinrättning inkl. kommunal vård ska denna i förväg
informeras om att patienten är bärare av ESBL. Behandlande läkare är ansvarig för
att så sker. Beslut om uppföljning och eventuella kontrollodlingar tas av
behandlande läkare.
Patientansvarig sjuksköterska informerar MAS, enhetschef och i förekommande
fall rehabiliteringspersonal.
Vård- och omsorgspersonalen informeras och instrueras av sjuksköterskan
gällande ESBL-rutin.
ÖVERFLYTTNING TILL ANNAN ENHET

Personal på mottagande enhet ska informeras både muntligt och skriftligt

Informera ambulanspersonal om de ska transportera vård- och
omsorgstagaren.

Om vård- och omsorgstagaren ska åka taxi/färdtjänst kan det i vissa
lägen(beroende på riskfaktorer)vara lämpligt att de åker utan
medpassagerare. Rådgör med MAS.

Vård- och omsorgstagaren ska ha rena kläder och ny spritade händer och
hjälpmedel ska vara rengjort.
HJÄLPMEDEL
Innan hjälpmedel lämnas åter till rehab ska de vara rengjorda med Virkon 1 %.
REFERENSER
Rutinen är upprättad utifrån ”Handläggning av patient med bärarskap av ESBLbildande bakterier”, Smittskydd Värmland.
Sida 4 av 4