Metaller i barnmat - information till vårdpersonal

Centrala Barnhälsovården Skaraborg
Primärvården, 2013-01-23
Fortsatta problem med vissa tungmetaller och mineraler i barnmat
Allmän information till vårdpersonal
Viss barnmat innehåller tungmetallerna arsenik, bly och kadmium i varierande grad. Halterna
överskrider inte de lagstiftade gränsvärden som finns, men kan i vissa fall ändå innebära en
hälsorisk för små barn. Det visar en stor fördjupande undersökning från Livsmedelsverket som
gjorts för att få mer kunskap om hur stora problemen är med tungmetaller och skadliga halter
mineraler i barnmat.
– Halterna av tungmetaller måste sänkas ytterligare. Företagen har ett ansvar att noggrant välja
ut och kontrollera sina råvaror. I EU pågår också en översyn av lagstiftningen och
Livsmedelsverket jobbar för att gränsvärdena ska sänkas till en nivå som bättre skyddar barnen,
säger Emma Halldin Ankarberg, toxikolog på Livsmedelsverket.
Livsmedelsverket har analyserat 92 olika livsmedel för barn: modersmjölksersättning, gröt,
välling och livsmedel för speciella medicinska ändamål (modersmjölksersättning, sondnäring
och kosttillägg avsedda för sjuka barn). Även vegetabiliska drycker som används som alternativ
till mjölk ingår i undersökningen. Förutom arsenik, bly och kadmium har mineralerna järn,
koppar och mangan analyserats.
– Liksom andra studier visar våra resultat att det finns skadliga ämnen i barnmat. Vi råder
därför föräldrar att variera barnens mat, det vill säga att ge olika sorters mat, och att variera
mellan olika märken. På det sättet minskar risken att fastna för en produkt som har högre halter
av någon metall, säger Emma Halldin Ankarberg.
Arsenik finns främst i risprodukter
Samtliga risprodukter som undersökts – gröt, välling och risdrycker – innehöll arsenik. Särskilt
risdrycker skulle kunna innebära en hälsorisk för små barn. De används ofta som ersättning för
mjölk till exempelvis mjölkallergiska barn eller barn som äter veganmat och konsumeras då
under en längre tid.
– Även andra studier av risdrycker visar liknande resultat. Vi ser så pass allvarligt på det här att
vi avråder föräldrar från att ge risdrycker till barn under sex år, säger Emma Halldin
Ankarberg. Barngröt och välling av ris konsumeras under en kortare period i livet och även om
de också innehåller arsenik behöver de inte undvikas helt. Däremot bör föräldrar inte alltid ge
risbaserad gröt och välling, utan variera med andra sorter.
I dag finns ingen reglering av arsenikhalten i livsmedel, men arbetet för att införa ett
gränsvärde för arsenik i ris i EU pågår. Livsmedelsverkets undersökning blir en viktig grund för
det arbetet.
Primärvården 2013
Varierad mat minskar risken för skadliga mängder
Många produkter innehöll låga halter bly, men det är viktigt att halterna sänks ytterligare. Det
gäller särskilt modersmjölksersättningar och produkter för sjuka barn, eftersom de ofta används
som enda näringskälla. En gröt och en välling innehöll betydligt högre halter bly än övriga
produkter, och även dessa halter bör sänkas.
– Även om blyhalterna i produkterna var under gränsvärdet är det oroväckande eftersom små
barn är speciellt känsliga för effekterna av bly. Vi informerar nu berörda företag om resultaten
och om hur viktigt det är att de får ner halterna, säger Emma Halldin Ankarberg.
Även kadmium förekom i vissa produkter. Halterna bedöms inte innebära någon hälsorisk, men
det är önskvärt att också dessa halter sänks.
För mycket mangan i produkter för sjuka barn
I undersökningen analyserades även mineralerna järn, koppar och mangan. Tre produkter
överskred gränsvärdet för tillåten mineralhalt för minst en av de undersökta mineralerna. I elva
av de produkter som berikats med någon mineral var skillnaden mellan analyserad och
deklarerad halt större än vad som kan vara acceptabelt. Detta visar på brister i företagens
kontroll av produkterna, särskilt när det gäller produkter för sjuka barn där 26 procent av
produkterna avvek. Livsmedelsverket informerar nu berörda kontrollmyndigheter om
resultaten.
Produkterna för sjuka barn innehöll också höga halter mangan. I de flesta fall hade företagen
inte tillsatt mer mangan än vad de får, enligt EU:s gränsvärde. Men när produkterna ges i de
doser som anges på förpackningarna blir mängden mangan som barnen får i sig för hög.
– Små barn som enbart får exempelvis sondnäring kan få i sig mer än det så kallade tolerabla
dagliga intaget av mangan. Vi jobbar nu för att EU:s gränsvärden snarast ses över, säger Emma
Halldin Ankarberg.
Fakta om undersökningen
Livsmedelsverket har under 2011-12 undersökt 92 olika livsmedel för spädbarn (0-12 månader)
och småbarn (1-3 år) från 24 företag: 13 modersmjölksersättningar och tillskottsnäringar, 40
gröt- och vällingprodukter, 27 produkter för speciella medicinska ändamål, nio vegetabiliska
drycker samt tre övriga produkter (havregryn, skrädmjöl och minutris). Resultat från andra
studier visar att det är främst i spannmålsbaserade, inklusive ris-, och sojabaserade, produkter
som halterna av vissa tungmetaller och mineraler är sådana att de skulle kunna utgöra en
hälsorisk för små barn. Därför prioriterades sådana produkter.
Bakgrunden till undersökningen är en mindre studie från Institutet från miljömedicin,
Karolinska institutet, från 2011 som visade på problem med vissa tungmetaller och mineraler i
barnmat.
2
Fakta om EU:s gränsvärden för skadliga ämnen
Arsenik och kadmium finns naturligt i jorden och tas upp av växterna. Arsenik kan också finnas
i det vatten som används för bevattning. Bly förekommer naturligt men är framför allt en
miljöförorening och finns i jord, luft och vatten. Ofta följer alltså dessa tungmetaller med i
själva råvaran som livsmedel görs av. För att hålla nere halterna har EU lagstiftade gränsvärden
för många ämnen. Gränsvärden sätts så lågt som möjligt med hänsyn till de risker som
konsumtionen medför och utifrån vad som är möjligt att uppnå vid odling och produktion.
Riskerna bedöms utifrån vilka hälsoeffekter ett ämne kan ha, men också hur mycket man
vanligen äter av ett visst livsmedel.
Men lagstiftning räcker inte, utan det är viktigt att långsiktigt arbeta för att minska spridningen
av skadliga ämnen i miljön.
Produkter för speciella medicinska ändamål
Råd till vårdpersonal
I undersökningen analyserades 27 modersmjölksersättningar, sondnäring och kosttillägg för
barn med medicinska behov, till exempel allergi, malnutrition eller fenylketonuri (PKU). Vissa
produkter innehöll metaller i halter som skulle kunna ge negativa hälsoeffekter för små barn, när
de ges enligt doseringsanvisningen. Livsmedelsverket ger därför följande råd till vårdpersonal:
Hög halt arsenik
MiniMax Barnsondnäring innehöll arsenik i halter som kan innebära en hälsorisk. Arsenik kan
bland annat påverka utvecklingen av nervsystemet och immunförsvaret och små barn är
känsligast för sådana effekter när hjärnan är under utveckling. Produkten kan användas i mindre
mängd men bör inte användas som enda näringskälla tills halten arsenik har sänkts, om det finns
lämpliga alternativ. Denna bedömning görs bäst av den som ordinerar produkten.
Hög halt bly
PKU-gel/Vitaflo innehöll bly i halter som kan innebära en hälsorisk. Bly kan skada
nervsystemet och små barn är känsliga för sådana effekter när hjärnan är under utveckling.
Livsmedelsverket har lämnat över detta ärende till den ansvariga kommunen, som hanterar
frågan vidare.
Hög halt mangan
Drygt hälften av produkterna innehöll hög halt mangan. Spädbarn och småbarn som får en stor
del av sitt närings-/energibehov tillgodosett från dessa produkter kan få i sig mer än det så
kallade tolerabla dagliga intaget (TDI) av mangan. Livsmedelsverkets råd är därför att om
möjligt välja produkter med låg manganhalt, eller att begränsa mängden produkt så att intaget
av mangan inte överskrider TDI.
TDI är 60 mikrogram mangan/kg kroppsvikt och dag. Exempel: För ett barn som väger 5 kg blir
det 60 mikrogram/kg kroppsvikt x 5 kg = 300 mikrogram mangan per dag.
I näringsvärdesdeklarationen står hur mycket mangan produkten innehåller.
3
Livsmedelsverket ger sedan 2011 råd till vården att begränsa användningen av produkter med
hög manganhalt. Bakgrunden var en studie från Institutet för miljömedicin, Karolinska
institutet, som visade att vissa modersmjölksersättningar för barn med medicinska behov
innehöll hög halt mangan. Dessa råd kvarstår alltså eftersom Livsmedelsverkets uppföljande
studie visar att halterna mangan fortfarande är höga.
Varför innehåller produkterna höga halter mangan?
Eftersom mangan är ett essentiellt spårämne ska modersmjölksersättningar, sondnäring och
kosttillägg innehålla en viss halt mangan. Därför berikas flertalet produkter. I de flesta fall har
företagen hållit sig under godkänd halt mangan. Livsmedelsverkets beräkningar visar dock att
EU:s gränsvärde kan vara för högt satt och informerar därför EU -kommissionen om resultaten
och om behovet att se över lagstiftningen.
Gröt och välling
Råd till föräldrar
I undersökningen analyserades 40 gröt- och vällingprodukter som är avsedda för barn från fyra
månader till tre år. All risbaserad välling och gröt innehöll arsenik. Barn som ofta äter
risbaserade produkter, av exempelvis medicinska skäl, kan på sikt få i sig halter som skulle
kunna vara skadliga för hälsan. Livsmedelsverket bedömer att föräldrar inte helt behöver avstå
från att ge risbaserad gröt och välling, men att de inte alltid bör ge risbaserade produkter utan
variera med andra sorter. För till exempel glutenintoleranta barn finns majsbaserade produkter
att alternera med.
Några produkter innehöll kadmium och bly, men halterna innebär inte någon akut risk. Tyvärr
kan livsmedel innehålla skadliga ämnen i varierande halter. Ett generellt råd till både barn och
vuxna är därför att äta varierat, det vill säga att äta olika sorters livsmedel men också att variera
mellan olika märken. Använder man alltid samma produkt och just den har hög halt av något
ämne kan man riskera att få i sig skadliga halter.
Vegetabiliska drycker
Råd till föräldrar
I undersökningen analyserades sju vegetabiliska drycker av ris, soja eller havre. De risbaserade
dryckerna innehöll arsenik. Små barn som regelbundet dricker risdrycker, till exempel som
ersättning för komjölk vid allergi eller om barnet äter vegankost, kan på sikt få i sig skadliga
mängder. Livsmedelsverket råder därför föräldrar att inte ge risdrycker till barn under sex år,
utan att välja andra berikade vegetabiliska drycker. Små barn får i sig mer arsenik per kilo
kroppsvikt än större barn och är även känsligare för arsenikens negativa effekter. Även andra
studier på risdrycker visar att de innehåller arsenik.
4
Kadmium fanns i två av de analyserade sojadryckerna, men halterna innebär ingen akut risk.
Tyvärr kan livsmedel innehålla skadliga ämnen i varierande halter. Ett generellt råd till både
barn och vuxna är därför att äta varierat, det vill säga att äta olika sorters livsmedel men också
att variera mellan olika märken. Använder man alltid samma produkt och just den har hög halt
av något ämne kan man riskera att få i sig skadliga halter.
Fakta om undersökningen
Under 2011-12 undersöktes 92 olika livsmedel för spädbarn (0-12 månader) och småbarn (1-3
år) från 24 företag: 13 modersmjölksersättningar och tillskottsnäringar, 40 gröt- och
vällingprodukter, 27 produkter för speciella medicinska ändamål, nio vegetabiliska drycker
samt tre övriga produkter (havregryn, skrädmjöl och minutris). Resultat från andra studier visar
att det främst är i produkter gjorda av spannmål (inklusive ris och soja) som arsenik, bly och
kadmium skulle kunna vara ett problem. Därför prioriterades sådana produkter. Däremot ingick
inte hela rätter och fruktbaserade efterrätter i undersökningen.
På Livsmedelsverkets hemsida finns länkar till de tre rapporter där undersökningen redovisas.
Fakta om de undersökta ämnena
Arsenik
Arsenik är en tungmetall som finns naturligt i berggrunden och i jorden. I många länder används
vatten med höga halter arsenik för bevattning av odlingar, vilket tas upp av växterna. Ris verkar
vara särskilt mottagligt för upptag och lagring av höga halter arsenik. Livsmedel och
dricksvatten bidrar mest till arsenikexponeringen.
Är det farligt med arsenik?
Arsenik uppträder i två huvudformer, organisk och oorganisk. Oorganisk arsenik är den form
som är giftig för människan. Arsenik kan påverka utvecklingen av nervsystemet och
immunförsvaret och små barn är särskilt känsliga för sådana effekter eftersom hjärnan
utvecklas. Att utsättas för arsenik under många år kan även öka risken för cancer. Mycket höga
doser kan ge akut förgiftning. Det saknas i dag gränsvärden för arsenik i livsmedel, men arbetet
för att införa ett gränsvärde för ris i EU pågår.
Bly
Bly förekommer naturligt men är framför allt en miljöförorening och finns överallt i miljön, i
luft, mark och vatten. Bly finns även i de flesta livsmedel, men i låga halter. Det mesta av blyet
man får i sig kommer därför från livsmedel som man äter ofta, som spannmål, vegetabilier och
dryck. Halten av bly i blodet har minskat kraftigt hos svenskarna i och med att användningen av
bly i bensin fasats ut.
5
Är det farligt med bly?
Bly kan påverka nervsystemet. Foster och små barn är känsligast för bly eftersom deras hjärna
och nervsystem utvecklas. De effekter man kan se är fördröjd utveckling och något lägre IQ.
Det här är inte effekter man kan se på ett enskilt barn utan när man tittar på en hel
befolkningsgrupp. Högre halter bly kan även ge effekter på blodtrycket och påverka njurarna.
Kadmium
Kadmium är en tungmetall som finns naturligt i alla jordar. Kadmium tillförs också åkermarken
framför allt genom luftföroreningar och genom användning av handelsgödsel som är förorenat
med kadmium. Andra källor är rötslam och stallgödsel. Spannmålsprodukter och potatis bidrar
mest till kadmiumintaget hos svenska konsumenter.
Är det farligt med kadmium?
Kadmium stannar kvar i kroppen under lång tid och lagras i njurarna, vilket gör att
njurfunktionen kan skadas om man får i sig mycket kadmium under en längre tid. Barn
misstänks också vara känsligare för kadmiumexponering än vuxna.
Mangan
Mangan är ett livsnödvändigt spårämne som behövs för omsättningen av kolhydrater och fetter
och skyddar kroppen mot fria radikaler. Mangan finns naturligt i berggrunden och tas upp av
växter i varierande grad. Den största källan till mangan är spannmålsprodukter.
Är det farligt med mangan?
Man har sett att personer som i sitt yrke andats in höga halter mangan fått påverkan på
nervsystemet. Det finns även studier som visar samband mellan intag av höga halter mangan via
dricksvatten och effekter på barns nervsystem. Effekterna av lägre halter mangan är dock dåligt
kända och behöver utredas vidare.
Frågor och svar till föräldrar
Varför finns det tungmetaller i vissa produkter?
Arsenik och kadmium finns naturligt i jorden och tas upp av växterna. Arsenik kan också finnas
i det vatten som används för bevattning. Bly förekommer naturligt men är framför allt en
miljöförorening och finns i jord, luft och vatten. Ofta följer alltså dessa tungmetaller med i
själva råvaran som produkterna görs av. Läs mer om de olika ämnena i avsnittet Fakta om de
undersökta ämnena.
Mitt barn har regelbundet druckit risdrycker i flera år – behöver jag vara
orolig för det?
Nej, de effekter man ser av arsenik är framför allt effekter på lång sikt. Men barnet bör undvika
risdrycker i fortsättningen, tills det är sex år. Små barn är känsligare än större, eftersom de väger
mindre och därför får i sig mer arsenik per kilo kroppsvikt.
6
Mitt barn tål inte vanlig gröt och välling. Vad ska jag ge i stället för
risbaserade sorter?
Man behöver inte helt undvika att ge risbaserad gröt och välling, men det är bra att inte alltid ge
dem. Ett alternativ kan till exempel vara majsbaserad gröt och välling. Prata med sjuksköterskan
på BVC eller en dietist så att du får råd om vad som är bäst för just ditt barn.
Kan barn äta vanligt ris?
Vanligt ris kan också innehålla arsenik, men man behöver inte avstå från att ge det till barn.
Däremot är det viktigt att äta varierat, det vill säga att äta olika sorters mat, och att variera
mellan olika märken. Då minskar risken att få i sig för mycket av skadliga ämnen.
Är det bättre att göra hemgjord gröt och välling?
Nej, även vanliga spannmål, som till exempel havregryn, skrädmjöl och ris, kan innehålla
skadliga ämnen. Hemlagad gröt och välling innehåller inte lika mycket järn som
industritillverkade produkter, vilket är en nackdel eftersom små barn kan ha svårt att få
tillräckligt med järn.
Var det någon skillnad mellan ekologiska och konventionella produkter?
Nej, det fanns tungmetaller i varierande grad i både konventionella och ekologiska produkter.
Är det inte farligt med gröt och välling som innehåller bly?
De flesta undersöka produkterna innehöll låga halter bly. Även om ett barn har ätit mer än tre
portioner per dag av en produkt med högre blyhalter innebär det inte att barnet kommer att få
skador på hjärnan. Barn som växer upp nu får i sig en tredjedel av de blyhalter som dagens
vuxna fick i sig som barn. Däremot är det viktigt att arbeta för att halterna bly i våra livsmedel
fortsätter sjunka.
Är det inte farligt med gröt och välling som innehåller kadmium?
Halten kadmium som fanns i produkterna var inte så hög att det innebär någon akut risk. Om
man skulle äta gröt eller välling med dessa halter hela livet skulle det kunna ge effekter på
hälsan, men barngröt och välling används ju under en ganska kort period. Däremot är det bra att
äta varierat, det vill säga äta olika sorters mat, och att variera mellan olika märken. Det minskar
risken att fastna för en produkt som har högre halter av någon metall.
Varför förbjuder ni inte produkter som innehåller skadliga ämnen?
Tyvärr finns det skadliga ämnen i våra livsmedel, även barnmat, som inte går att undvika helt.
För att hålla nere halterna finns det lagstiftade gränsvärden för många ämnen. När det gäller bly
och kadmium var halterna under de gränsvärden som finns. Just nu håller EU:s gränsvärden för
skadliga ämnen på att ses över och Livsmedelsverket arbetar aktivt för att gränsvärdena ska
sänkas och att det ska finnas särskilda gränsvärden för barnmat, vilket saknas i vissa fall.
Företagen bör också göra allt de kan för att sänka halterna av bly och kadmium så mycket som
möjligt.
7
Däremot saknas det gränsvärden för arsenik i livsmedel (men det finns för dricksvatten). I EU
håller man just nu på och tar fram ett gränsvärde för arsenik i ris och Livsmedelsverkets
undersökning är ett viktigt underlag i det arbetet.
Varför är gränsvärdena inte lägre satta?
De lagstiftade gränsvärdena för skadliga ämnen sätts så lågt som möjligt med hänsyn till de
risker som konsumtionen medför och utifrån vad som är möjligt att uppnå vid odling och
produktion. Riskerna bedöms utifrån vilka hälsoeffekter ett ämne kan ha, men också hur mycket
man vanligen äter av ett visst livsmedel. Gränsvärden för dricksvatten sätts till exempel särskilt
lågt, eftersom man dricker stora mängder vatten varje dag, hela livet. Även livsmedel för
spädbarn och småbarn har så låga gränsvärden som möjligt, utifrån vad som går att uppnå
genom ett strikt urval av råvaror för tillverkningen.
EU:s gränsvärden för skadliga ämnen håller just nu på att revideras och Livsmedelsverket
arbetar aktivt för att gränsvärdena för bly ska sänkas och för att det ska finnas särskilda
gränsvärden för kadmium i barnmat, eftersom det saknas idag. Livsmedelsverkets undersökning
är ett viktigt underlag i den här översynen.
Det är även viktigt att fortsätta arbeta för att minska spridningen av skadliga ämnen i miljön.
Varför innehåller produkterna för sjuka barn så mycket mangan?
Mangan är ett livsnödvändigt mineralämne och modersmjölksersättning, sondnäring och
kosttillägg ska innehålla en viss halt mangan. Därför berikas flertalet produkter. I de flesta fall
har företagen inte tillsatt mer mangan än vad man får, enligt EU:s gränsvärde. Men
Livsmedelsverkets beräkningar visar att EU:s gränsvärde kan vara för högt satt och informerar
därför EU -kommissionen om resultaten och om behovet att se över lagstiftningen.
Läs mer
Information in English for healthcare and medical services
Ur Livsmedelverkets nyhetsarkiv 2013-01-23
Ytterligare upplysningar:
Livsmedelsverkets pressjour 018-17 53 40, 0733-54 53 40
Sammanställt av:
Lena Ljungkrona-Falk
Dietist
Centrala Barnhälsovården, Skaraborg
[email protected]
070-226 57 26
8