Centrala Barnhälsovården Skaraborg
Primärvården, 2013-01-23
Fortsatta problem med vissa tungmetaller och mineraler i barnmat
Allmän information till föräldrar
Viss barnmat innehåller tungmetallerna arsenik, bly och kadmium i varierande grad. Halterna
överskrider inte de lagstiftade gränsvärden som finns, men kan i vissa fall ändå innebära en
hälsorisk för små barn. Det visar en stor fördjupande undersökning från Livsmedelsverket som
gjorts för att få mer kunskap om hur stora problemen är med tungmetaller och skadliga halter
mineraler i barnmat.
– Halterna av tungmetaller måste sänkas ytterligare. Företagen har ett ansvar att noggrant välja
ut och kontrollera sina råvaror. I EU pågår också en översyn av lagstiftningen och
Livsmedelsverket jobbar för att gränsvärdena ska sänkas till en nivå som bättre skyddar barnen,
säger Emma Halldin Ankarberg, toxikolog på Livsmedelsverket.
Livsmedelsverket har analyserat 92 olika livsmedel för barn: modersmjölksersättning, gröt,
välling och livsmedel för speciella medicinska ändamål (modersmjölksersättning, sondnäring
och kosttillägg avsedda för sjuka barn). Även vegetabiliska drycker som används som alternativ
till mjölk ingår i undersökningen. Förutom arsenik, bly och kadmium har mineralerna järn,
koppar och mangan analyserats.
– Liksom andra studier visar våra resultat att det finns skadliga ämnen i barnmat. Vi råder
därför föräldrar att variera barnens mat, det vill säga att ge olika sorters mat, och att variera
mellan olika märken. På det sättet minskar risken att fastna för en produkt som har högre halter
av någon metall, säger Emma Halldin Ankarberg.
Arsenik finns främst i risprodukter
Samtliga risprodukter som undersökts – gröt, välling och risdrycker – innehöll arsenik. Särskilt
risdrycker skulle kunna innebära en hälsorisk för små barn. De används ofta som ersättning för
mjölk till exempelvis mjölkallergiska barn eller barn som äter veganmat och konsumeras då
under en längre tid.
– Även andra studier av risdrycker visar liknande resultat. Vi ser så pass allvarligt på det här att
vi avråder föräldrar från att ge risdrycker till barn under sex år, säger Emma Halldin
Ankarberg. Barngröt och välling av ris konsumeras under en kortare period i livet och även om
de också innehåller arsenik behöver de inte undvikas helt. Däremot bör föräldrar inte alltid ge
risbaserad gröt och välling, utan variera med andra sorter.
I dag finns ingen reglering av arsenikhalten i livsmedel, men arbetet för att införa ett
gränsvärde för arsenik i ris i EU pågår. Livsmedelsverkets undersökning blir en viktig grund för
det arbetet.
Primärvården 2013
Varierad mat minskar risken för skadliga mängder
Många produkter innehöll låga halter bly, men det är viktigt att halterna sänks ytterligare. Det
gäller särskilt modersmjölksersättningar och produkter för sjuka barn, eftersom de ofta används
som enda näringskälla. En gröt och en välling innehöll betydligt högre halter bly än övriga
produkter, och även dessa halter bör sänkas.
– Även om blyhalterna i produkterna var under gränsvärdet är det oroväckande eftersom små
barn är speciellt känsliga för effekterna av bly. Vi informerar nu berörda företag om resultaten
och om hur viktigt det är att de får ner halterna, säger Emma Halldin Ankarberg.
Även kadmium förekom i vissa produkter. Halterna bedöms inte innebära någon hälsorisk, men
det är önskvärt att också dessa halter sänks.
För mycket mangan i produkter för sjuka barn
I undersökningen analyserades även mineralerna järn, koppar och mangan. Tre produkter
överskred gränsvärdet för tillåten mineralhalt för minst en av de undersökta mineralerna. I elva
av de produkter som berikats med någon mineral var skillnaden mellan analyserad och
deklarerad halt större än vad som kan vara acceptabelt. Detta visar på brister i företagens
kontroll av produkterna, särskilt när det gäller produkter för sjuka barn där 26 procent av
produkterna avvek. Livsmedelsverket informerar nu berörda kontrollmyndigheter om
resultaten.
Produkterna för sjuka barn innehöll också höga halter mangan. I de flesta fall hade företagen
inte tillsatt mer mangan än vad de får, enligt EU:s gränsvärde. Men när produkterna ges i de
doser som anges på förpackningarna blir mängden mangan som barnen får i sig för hög.
– Små barn som enbart får exempelvis sondnäring kan få i sig mer än det så kallade tolerabla
dagliga intaget av mangan. Vi jobbar nu för att EU:s gränsvärden snarast ses över, säger Emma
Halldin Ankarberg.
Fakta om undersökningen
Livsmedelsverket har under 2011-12 undersökt 92 olika livsmedel för spädbarn (0-12 månader)
och småbarn (1-3 år) från 24 företag: 13 modersmjölksersättningar och tillskottsnäringar, 40
gröt- och vällingprodukter, 27 produkter för speciella medicinska ändamål, nio vegetabiliska
drycker samt tre övriga produkter (havregryn, skrädmjöl och minutris). Resultat från andra
studier visar att det är främst i spannmålsbaserade, inklusive ris-, och sojabaserade, produkter
som halterna av vissa tungmetaller och mineraler är sådana att de skulle kunna utgöra en
hälsorisk för små barn. Därför prioriterades sådana produkter.
Bakgrunden till undersökningen är en mindre studie från Institutet från miljömedicin,
Karolinska institutet, från 2011 som visade på problem med vissa tungmetaller och mineraler i
barnmat.
2
Fakta om EU:s gränsvärden för skadliga ämnen
Arsenik och kadmium finns naturligt i jorden och tas upp av växterna. Arsenik kan också finnas
i det vatten som används för bevattning. Bly förekommer naturligt men är framför allt en
miljöförorening och finns i jord, luft och vatten. Ofta följer alltså dessa tungmetaller med i
själva råvaran som livsmedel görs av. För att hålla nere halterna har EU lagstiftade gränsvärden
för många ämnen. Gränsvärden sätts så lågt som möjligt med hänsyn till de risker som
konsumtionen medför och utifrån vad som är möjligt att uppnå vid odling och produktion.
Riskerna bedöms utifrån vilka hälsoeffekter ett ämne kan ha, men också hur mycket man
vanligen äter av ett visst livsmedel.
Men lagstiftning räcker inte, utan det är viktigt att långsiktigt arbeta för att minska spridningen
av skadliga ämnen i miljön.
Metaller i barnmat – information för föräldrar
Livsmedelsverket har analyserat tungmetallerna arsenik, bly och kadmium i olika produkter för
små barn: modersmjölksersättning, gröt, välling och vegetabiliska drycker, som ris- och
havredryck. Även produkter för barn med särskilda medicinska behov har ingått.
Resultatet visar att produkterna gjorda av ris – gröt, välling och risdrycker – innehöll arsenik. I
en del produkter fanns också bly och kadmium. Livsmedelsverket ger därför råd om de
produkterna. Gå gärna in på Livsmedelsverkets hemsida www.slv.se eller Facebook där det
finns mer information om undersökningen. Där finns också rapporten (på svenska) med alla
resultat.
Livsmedelsverket informerar företagen som gör produkterna om resultaten och om att det är
viktigt att sänka halterna skadliga ämnen i barnmat.
Gröt och välling
I undersökningen analyserades 40 sorters gröt och välling för barn från fyra månader till tre år.
All risbaserad gröt och välling innehöll arsenik. Barn som ofta äter produkter gjorda av ris kan
på sikt få i sig halter som skulle kunna vara skadliga för hälsan. Vi råder därför föräldrar att
inte alltid ge risgröt och risvälling, utan att variera med andra sorter. För till exempel
glutenintoleranta barn finns majsbaserade produkter att alternera med. Man behöver alltså inte
avstå helt från att ge risbaserad gröt och välling.
Några gröt- och vällingprodukter innehöll även kadmium och bly, men halterna var inte så höga
att det innebär någon akut risk. Tyvärr kan livsmedel innehålla skadliga ämnen i varierande
halter. Ett generellt råd till både barn och vuxna är därför att äta varierat, det vill säga att
äta olika sorters mat, men också att variera mellan olika märken. Använder man alltid
samma produkt och just den har hög halt av något ämne kan man riskera att få i sig skadliga
halter.
3
Vegetabiliska drycker
I undersökningen analyserades sammanlagt sju vegetabiliska drycker av ris, soja eller havre.
Dryckerna gjorda av ris innehöll arsenik. Även andra studier visar att risdrycker innehåller
arsenik. Om ett barn dricker risdrycker varje dag i många år är risken att det får i sig för mycket
arsenik. Det gäller till exempel barn med komjölksallergi eller veganbarn som dricker
vegetabiliska drycker istället för vanlig mjölk. Små barn är känsligare än större barn eftersom
de får i sig mer arsenik per kilo kroppsvikt. Livsmedelsverket råder därför föräldrar att inte
ge risdrycker till barn under sex år, utan att välja andra berikade vegetabiliska drycker.
Kadmium fanns i två av de analyserade sojadryckerna, men halterna var inte så höga att de
innebär någon akut risk. Tyvärr kan livsmedel innehålla skadliga ämnen i varierande halter. Ett
generellt råd till både barn och vuxna är därför att äta varierat, det vill säga att äta olika
sorters mat men också att variera mellan olika märken. Använder man alltid samma produkt
och just den har hög halt av något ämne kan man riskera att få i sig skadliga halter.
Produkter för barn med medicinska behov
I undersökningen analyserades 27 produkter för barn med särskilda medicinska behov:
modersmjölksersättning för sjuka barn, sondnäring och kosttillägg. Produkterna är anpassade
för barn med till exempel allergi, undernäring eller fenylketonuri (PKU). Drygt hälften av
produkterna var berikade med höga halter av mineralen mangan. Ett barn som livnär sig på
produkter med hög halt mangan kan få i sig mer än det så kallade tolerabla dagliga intaget. I
dagsläget vet vi inte tillräckligt om vilka effekter det kan ha, det behöver utredas vidare.
De här produkterna ordineras av vårdpersonal och Livsmedelsverket ger tills vidare råd till
vården att välja produkter med låg halt mangan. Föräldrar till barn som får sådana här
produkter bör därför vända sig till sin dietist eller läkare för att få mer information och
råd.
Frågor och svar
Varför finns det tungmetaller i vissa produkter?
Arsenik och kadmium finns naturligt i jorden och tas upp av växterna. Arsenik kan också finnas
i det vatten som används för bevattning. Bly förekommer naturligt men är framför allt en
miljöförorening och finns i jord, luft och vatten. Ofta följer alltså dessa tungmetaller med i
själva råvaran som produkterna görs av. Läs mer om de olika ämnena i avsnittet Fakta om de
undersökta ämnena.
Mitt barn har regelbundet druckit risdrycker i flera år – behöver jag vara
orolig för det?
Nej, de effekter man ser av arsenik är framför allt om man utsätts för arsenik under lång tid.
Men barnet bör undvika risdrycker i fortsättningen, tills det är sex år. Små barn är känsligare än
större, eftersom de väger mindre och därför får i sig mer arsenik per kilo kroppsvikt.
4
Mitt barn tål inte vanlig gröt och välling. Vad ska jag ge i stället för
risbaserade sorter?
Man behöver inte helt undvika att ge risbaserad gröt och välling, men det är bra att inte alltid ge
dem. Ett alternativ kan till exempel vara majsbaserad gröt och välling. Prata med sjuksköterskan
på BVC eller en dietist så att du får råd om vad som är bäst för just ditt barn.
Kan barn äta vanligt ris?
Vanligt ris kan också innehålla arsenik, men man behöver inte avstå från att ge det till barn.
Däremot är det viktigt att äta varierat, det vill säga att äta olika sorters mat, och att variera
mellan olika märken. Då minskar risken att få i sig för mycket av skadliga ämnen.
Är det bättre att göra hemgjord gröt och välling?
Nej, även vanliga spannmål, som till exempel havregryn, skrädmjöl och ris, kan innehålla
skadliga ämnen. Hemlagad gröt och välling innehåller inte lika mycket järn som
industritillverkade produkter, vilket är en nackdel eftersom små barn kan ha svårt att få
tillräckligt med järn.
Var det någon skillnad mellan ekologiska och konventionella produkter?
Nej, det fanns tungmetaller i varierande grad i både de konventionella och de ekologiska
produkterna.
Är det inte farligt med gröt och välling som innehåller bly?
De flesta undersöka produkterna innehöll låga halter bly. Även om ett barn har ätit mer än tre
portioner per dag av en produkt med högre blyhalter innebär det inte att barnet kommer att få
skador på hjärnan. Barn som växer upp nu får i sig en tredjedel av de blyhalter som dagens
vuxna fick i sig som barn. Däremot är det viktigt att arbeta för att halterna bly i våra livsmedel
fortsätter sjunka.
Är det inte farligt med gröt och välling som innehåller kadmium?
Halten kadmium som fanns i produkterna var inte så hög att det innebär någon akut risk. Om
man skulle äta gröt eller välling med dessa halter hela livet skulle det kunna ge effekter på
hälsan, men barngröt och välling används ju under en ganska kort period. Däremot är det bra att
äta varierat, det vill säga äta olika sorters mat, och att variera mellan olika märken. Det minskar
risken att fastna för en produkt som har högre halter av någon metall.
5
Varför förbjuder ni inte produkter som innehåller skadliga ämnen?
Tyvärr finns det skadliga ämnen i våra livsmedel, även barnmat, som inte går att undvika helt.
För att hålla nere halterna finns det lagstiftade gränsvärden för många ämnen. När det gäller bly
och kadmium var halterna under de gränsvärden som finns. Just nu håller EU:s gränsvärden för
skadliga ämnen på att ses över och Livsmedelsverket arbetar aktivt för att gränsvärdena ska
sänkas och att det ska finnas särskilda gränsvärden för barnmat, vilket saknas i vissa fall.
Företagen bör också göra allt de kan för att sänka halterna av bly och kadmium så mycket som
möjligt. Däremot saknas det gränsvärden för arsenik i livsmedel (men det finns för
dricksvatten). I EU håller man just nu på och tar fram ett gränsvärde för arsenik i ris och
Livsmedelsverkets undersökning är ett viktigt underlag i det arbetet.
Varför är gränsvärdena inte lägre satta?
De lagstiftade gränsvärdena för skadliga ämnen sätts så lågt som möjligt med hänsyn till de
risker som konsumtionen medför och utifrån vad som är möjligt att uppnå vid odling och
produktion. Riskerna bedöms utifrån vilka hälsoeffekter ett ämne kan ha, men också hur mycket
man vanligen äter av ett visst livsmedel. Gränsvärden för dricksvatten sätts till exempel särskilt
lågt, eftersom man dricker stora mängder vatten varje dag, hela livet. Även livsmedel för
spädbarn och småbarn har så låga gränsvärden som möjligt, utifrån vad som går att uppnå
genom ett strikt urval av råvaror för tillverkningen.
EU:s gränsvärden för skadliga ämnen håller just nu på att revideras och Livsmedelsverket
arbetar aktivt för att gränsvärdena för bly ska sänkas och för att det ska finnas särskilda
gränsvärden för kadmium i barnmat, eftersom det saknas idag. Livsmedelsverkets undersökning
är ett viktigt underlag i den här översynen.
Det är även viktigt att fortsätta arbeta för att minska spridningen av skadliga ämnen i miljön.
Varför innehåller produkterna för sjuka barn så mycket mangan?
Mangan är ett livsnödvändigt mineralämne och modersmjölksersättning, sondnäring och
kosttillägg ska innehålla en viss halt mangan. Därför berikas flertalet produkter. I de flesta fall
har företagen inte tillsatt mer mangan än vad man får, enligt EU:s gränsvärde. Men
Livsmedelsverkets beräkningar visar att EU:s gränsvärde kan vara för högt satt och informerar
därför EU -kommissionen om resultaten och om behovet att se över lagstiftningen.
Hur gick Livsmedelsverkets undersökning till?
Under 2011-12 undersöktes 92 olika livsmedel för spädbarn (0-12 månader) och småbarn (1-3
år) från 24 företag: 13 modersmjölksersättningar och tillskottsnäringar, 40 gröt- och
vällingprodukter, 27 produkter för speciella medicinska ändamål, nio vegetabiliska drycker
samt tre övriga produkter (havregryn, skrädmjöl och minutris). Resultat från andra studier visar
att det främst är i produkter gjorda av spannmål (inklusive ris och soja) som arsenik, bly och
kadmium skulle kunna vara ett problem. Därför prioriterades sådana produkter. Däremot ingick
inte hela rätter och fruktbaserade efterrätter i undersökningen.
6
Fakta om de undersökta ämnena
Arsenik
Arsenik är en tungmetall som finns naturligt i berggrunden och i jorden. I många länder används
vatten med höga halter arsenik för bevattning av odlingar, vilket tas upp av växterna. Ris verkar
vara särskilt mottagligt för upptag och lagring av höga halter arsenik. Livsmedel och
dricksvatten bidrar mest till arsenikexponeringen.
Är det farligt med arsenik?
Arsenik uppträder i två huvudformer, organisk och oorganisk. Oorganisk arsenik är den form
som är giftig för människan. Arsenik kan påverka utvecklingen av nervsystemet och
immunförsvaret och små barn är särskilt känsliga för sådana effekter eftersom hjärnan
utvecklas. Att utsättas för arsenik under många år kan även öka risken för cancer. Det saknas i
dag gränsvärden för arsenik i livsmedel, men arbetet med att införa ett gränsvärde för ris i EU
pågår.
Bly
Bly förekommer naturligt men är framför allt en miljöförorening och finns överallt i miljön, i
luft, mark och vatten. Bly finns även i de flesta livsmedel, men i låga halter. Det mesta av blyet
man får i sig kommer därför från livsmedel som man äter ofta, som spannmål, vegetabilier och
dryck. Halten av bly i blodet har minskat kraftigt hos svenskarna i och med att användningen av
bly i bensin fasats ut, men det är ändå viktigt att försöka minska intaget av bly så mycket som
möjligt.
Är det farligt med bly?
Bly kan påverka nervsystemet. Foster och små barn är känsligast för bly eftersom deras hjärna
och nervsystem utvecklas. De effekter man kan se är fördröjd utveckling och något lägre IQ.
Det här är inte effekter man kan se på ett enskilt barn utan när man tittar på en hel
befolkningsgrupp. Högre halter bly kan även ge effekter på blodtrycket och påverka njurarna.
Kadmium
Kadmium är en tungmetall som finns naturligt i alla jordar. Kadmium tillförs också åkermarken
framför allt genom luftföroreningar och genom användning av handelsgödsel som är förorenat
med kadmium. Andra källor är rötslam och stallgödsel. Spannmålsprodukter och potatis bidrar
mest till kadmiumintaget hos svenska konsumenter.
Är det farligt med kadmium?
Kadmium stannar kvar i kroppen under lång tid och lagras i njurarna, vilket gör att
njurfunktionen kan skadas om man får i sig mycket kadmium under en längre tid. Barn
misstänks också vara känsligare för kadmiumexponering än vuxna.
Mangan
Mangan är ett livsnödvändigt spårämne som behövs för omsättningen av kolhydrater och fetter
och skyddar kroppen mot fria radikaler. Mangan finns naturligt i berggrunden och tas upp av
växter i varierande grad. Den största källan till mangan är spannmålsprodukter.
7
Är det farligt med mangan?
Man har sett att personer som i sitt yrke andats in höga halter mangan fått påverkan på
nervsystemet. Det finns även studier som visar samband mellan intag av höga halter mangan via
dricksvatten och effekter på barns nervsystem. Effekterna av lägre halter mangan är dock dåligt
kända och behöver utredas vidare.
Ur Livsmedelverkets nyhetsarkiv 2013-01-23
Ytterligare upplysningar:
Livsmedelsverkets pressjour 018-17 53 40, 0733-54 53 40
Sammanställt av:
Lena Ljungkrona-Falk
Dietist
Centrala Barnhälsovården, Skaraborg
8
