Hemtentamen

733G36: Politisk teori 2
2014-03-09
Hemtentamen
Elin Lager
910224-2709
DEL 1
Varför Sverige bör införa en
samtyckeslagstiftning
Jag kommer i detta PM utifrån ett feministiskt perspektiv argumentera för att Sverige bör
införa en samtyckeslagstiftning. Min utgångspunkt är att sexuella övergrepp, och dagens
våldtäktslagstiftning, båda grundar sig på patriarkala strukturer. Jag kommer att föra ett
juridiskt resonemang kring tillämpning av både nuvarande våldtäktslagstiftning, och varför en
samtyckeslagstiftning vore lämpligare. Vidare kommer jag föra en filosofisk argumentation
kring samtyckeslagstiftningen och rätten till den egna kroppen.
Under 2012 såg könsfördelning gällande anmälda våldtäkter ut som följande; av barn i åldern
0-14 som våldtagits var 90% flickor, hos vuxna var motsvarande andel 96%, den misstänkte
gärningsmannen är 98% av manligt kön. 1 Med stöd av dessa siffror kommer jag därför,
genom hela mitt PM, utgå från att våldtäkter begås av män, mot kvinnor. Jag kommer även
kopplade detta till den feministiska teoretikern Carole Patemans ”The law of male sex right”
(sv: ”Lagen om mäns rätt till sex”). Denna teori har sin utgångspunkt i argumentation kring
sexindustrin, men jag tycker dess utgångspunkt kan appliceras även på våldtäkter.
Idag definieras våldtäkt enligt svenska lag som ”…Den som med våld eller hot tvingar en
annan person till en sexuell handling som är allvarligt kränkande döms för våldtäkt till
fängelse i lägst två och högst sex år. Straffet för grov våldtäkt är fängelse i lägst fyra och
högst tio år. Den sexuella handlingen kan vara samlag, men också andra sexuella handlingar
som på grund av tvång eller andra omständigheter är allvarligt kränkande kan leda till att en
person döms för våldtäkt. Den som utnyttjar någon som sover, är medvetslös, berusad eller
http://www.bra.se/bra/brott--statistik/valdtakt-och-sexualbrott.html (Hämtad 2014-0307)
1
påverkad av annan drog, psykiskt störd, sjuk eller på annat sätt är i särskilt utsatt situation
döms också för våldtäkt.” 2
Den svenska lagstiftning utgår från att en våldtäkt är påtvingat ett samlag eller något som kan
likställas med detta. Feministiska teoretikern MacKinnon menar att ”Våldtäkt definieras
utifrån vad män tror är ett övergrepp och detta är detsamma som det de uppfattar som
essensen i sex”. 3 Ett samlag behöver inte ens specificeras som en penetration i lagen, ”alla”
vet ju ändå att det är det som avses. Det är alltså inte bara så att det är män som utför
övergreppen, utan definierar även vad som ska räknas som ett övergrepp. Det är ingen slump
att den absoluta majoriteten av alla sexualbrott begås av män, mot kvinnor. Det har inget med
att göra att män är våldsammare, har en högre sexualdrift eller bara rent allmänt sämre
människor än kvinnor. Jag anser att det grundar sig i det patriarkala samhället vi lever i, på
sättet maskulinitet och femininitet definieras och på att vi lever i en våldtäktskultur.
Våldtäktskultur som begrepp syftar till att beskriva ett samhälle där våldtäkt tolereras,
normaliseras, bortförklaras eller förminskas. 4 Detta kan synas på t.ex hur lagstiftning ser ut,
hur utbredd sexismen är och hur offer för sexuella övergrepp behandlas. Det går att dra
paralleller till detta begrepp och Patemans teori om ”the law about male sex right” (sv: Lagen
om mäns rätt till sex). Pateman menar att exponeringen av kvinnors kroppar inom den stora
sexindustrin ständigt är en påminnelse för män att de inom patriarkatet har rätt att förfoga
över kvinnors kroppar. Den institution som bland annat prostitutionen utgör innebär således
enligt Pateman ett säkerställande för att männen ska få utöva sin patriarkala rätt – det vill säga
att få utnyttja kvinnor och samtidigt bekräfta sin manlighet genom detta. 5
En samtyckeslagstiftning skulle innebära att ifall en person inte uttryckligen gett sitt samtycke
till sexuell aktivitet, så har ett övergrepp skett. Kort sagt så är det med dagens lagstiftning inte
våldtäkt förrän offret sagt nej, och med en samtyckeslagstiftning vore det våldtäkt såvida
offret inte sagt ja. Praxis idag är att åklagaren måste bevisa att gärningsmannen genomfört ett
samlag trots att han förstått att offret inte vill ha sex alternativt förstått att hon inte var i skick
att säga nej. Mannen måste alltså haft uppsåt att våldta. Ofta resulterar detta i att rättegångar
http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19620700.HTM (Hämtad 2014-03-07)
Backman 2009 sid 144
4 http://www.marshall.edu/wcenter/sexual-assault/rape-culture/
2
3
5
http://books.google.se/books?id=jH2KPvZF1L0C&printsec=frontcover&hl=sv&source=
gbs_ge_summary_r&cad=0#v=onepage&q&f=false
handlar om huruvida offret antingen sagt nej eller på annat sätt visat att hon inte ville ha sex.
Det ska vara bevisat ”bortom rimliga tvivel” att gärningsmannen förstått att han genomfört ett
samlag mot den andra personens vilja. Idag verkar dock detta ha kokats ner till ”bortom
tvivel”, juridiska kullerbyttor av sällan skådat slag, har motiverat friande domar. Jag kommer
nu ta upp två uppmärksammade fall och beskriva hur en samtyckeslagstiftning hade påverkat
utgången i målen.
Fall 1 är en tjej som anmälde sin fosterpappa för våldtäkt. Trots att sperma hittades i hennes
underliv förnekar fosterpappan våldtäkt. Hans förklaring var att han onanerat, lämnat pappret
i badrummet och att fosterdottern sedan torkat sig med detta i syfte att falskeligen få honom
dömd för våldtäkt. Tingsrätten friade fosterpappan med motiveringen ”det kan vara praktiskt
möjligt att dna-spår från honom överförts på målsäganden på annat sätt än genom sexuellt
umgänge”. 6 Plötsligt verkar det som att bara för att något är praktiskt möjligt rent fysiskt, gör
detta att man inte kan dömas för våldtäkt. Det ska tilläggas att hovrätten senare fällde
mannen 7, men tingsrättens resonemang är fortfarande högst anmärkningsvärt. Här hade
sannerligen inte en samtyckeslagstiftning påverkat utgången rent juridisk, mannen förnekade
att ett samlags ens hade genomförts. Därför går det inte att ta ställning till huruvida
fosterdottern gett sitt samtycke.
Fall 2 anser jag vara förödande för hur svenska domstolar i framtiden kommer döma i
sexualbrott. En 27 åring kvinna anmäler en bekant för våldtäkt. Det står klart att hon vid
upprepade tillfällen sagt, och även skrikit, nej. Mannen bekräftar detta, men frias ändå. Han
hävdar att hennes kroppsspråk signalerat ja och han därför inte tvingat till sig samlag. Mannen
säger sig ha uppfattat hennes nej som ”en del av sexet” och tillagt att han upplevt detta även
med andra kvinnor. Han medger att han gett henne en örfil, men att han uppfattat det som att
de hade en tyst överenskommelse om dominanssex. Domstolen anser att det visat sig att
mannen med våld tvingat till sig sex, men att åklagaren inte lyckas visa att han haft uppsåt att
våldta kvinnan. Vidare hänvisar de till att "på ett detaljerat sätt förklarat hur han bildat sig en
uppfattning" om vad kvinnan ville och inte ville göra under sexakten. Detta trots att både
kvinnan och mannen sagt att de inte haft någon uttalad överenskommelse om att nej skulle
6
7
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article16571299.ab
http://www.expressen.se/nyheter/fosterpappa-domd--soks-av-polisen/
betyda något annat en nej. Sedan konstaterar domstolen att kvinnan visserligen varit uppriven
och ledsen efter händelsen, men att hon mått psykisk dåligt tidigare. 8
I alla tider har kvinnor har i praktiken det enda beviset för att kvinna blivit våldtagen varit om
hon sagt nej eller inte. Män har friats från fysiskt mycket grova våldtäkter som för några år
sedan då 5 killar turades om att våldföra sig på en ensam tjej i ett garage i Rissne. 9 Att flickan
var för berusad för att kunna gå, och därmed rimligtvis även för att kunna göra fysiskt
motstånd, har inte tagits hänsyn till. Hon hade ju faktiskt bara behövt säga nej. Efter den
andra våldtäktsdomen jag beskrivit, så är det tydligt att inte ens om kvinnor skriker sig hesa
och blir slagna så betyder detta inte att de blivit våldtagna. Precis som att patriarkatet
definierar våldtäkt, så definierar den enskilda mannen huruvida en våldtäkt inträffat eller inte.
I det andra fallet har detta dragits till sin absoluta spets, domstolen säger ju själva att mannen
uppvisar en tydlighet hur han kommit fram till att hennes nej egentligen betydde nej. Det
finns även en problematik i att uppsåt krävs. I ett flertal domar har domstolen konstaterat att
en våldtäkt begåtts, men att eftersom mannen inte haft uppsåt så har han friats. Det finns inga
andra brott där domstolar resonerar på samma sätt. Ifall en person kört full och skadat någon
straffas hen för skadan, även om hen inte haft uppsåt att skada personen i fråga. Hen straffas
då för att hen varit oaktsam, det samma borde appliceras på våldtäkt.
Det är lätt att uppröras över friade domar, när det för ”allmänheten” är uppenbart att brott
begåtts. Men utgångspunkten är redan den, fel. Resonemanget kring domar sker på illegitima
premisser. Senast förra året utvidgades våldtäktsbegreppet juridiskt, vilket sågs som ett
framsteg. Men oavsett hur mycket vi utvidgar lagen, oavsett hur bra vi blir på att respektera
en kvinnas nej, tja även våldtäkter helt skulle sluta förekomma så kvarstår grundproblemet.
Nämligen hur lagen är formulerad och konstruerad. För vad är det som sägs med den? Jo, att
om någon med hot eller våld tvingar till sig sex alternativt utnyttjar någon i en utsatt situation,
så är detta ett brott. Och för att våld eller hot ska förekomma måste kvinnan ha misstyckt.
Hennes kropp är alltså för vem som helst att ta för sig av, fram tills att hon säger nej. Den är
allmän egendom. Jämför med situationer som kräver den andra partens tillåtelse: gå in i någon
annans lägenhet (annars skulle det vara olaga intrång/inbrott), ta någons väska (annars skulle
det vara stöld), slå någon (annars skulle det vara misshandel). Men till kvinnans kropp har alla
tillträde fram till att kvinnan motsätter sig detta. Att leva i ett sådant samhälle innebär att
8
9
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/man-frias-trots-nej-fran-kvinna_8884602.svd
http://wwwc.aftonbladet.se/nyheter/0003/24/rissne.html
kvinnan har förlorat en av de mest grundläggande rättigheterna, nämligen rätten till den egna
kroppen. Cohen om liberatär (kapitalistisk) teori: ”En liberatär, i den här betydelsen, är
någon som bejakar principen om självägarskap//…//Denna principen säger att alla
människor är berättigade till full äganderätt av sin egen person och sina egna förmågor.
Detta innebär att alla människor har en omfångsrik uppsättning moraliska rättigheter (som
landet lagar kanske eller kanske inte erkänner) till användandet och frukterna av sina
kroppar och förmågor, som innehållsmässigt kan jämföras med rättigheterna hos någon
med oinskränkt privat ägandeskap till någon fysisk ägodel.” 10 Dagens lagstiftning verkar
inte för denna oinskränkta rätt. Utan en kvinna har större rättighet till sitt hus eller bil, än till
sin kropp.
Ett argument mot samtyckeslagstiftning som ofta förs fram är att de inte skulle leda till flera
våldtäktsdomar, vissa hävdar att det är lika svårt att bevisa samtycke, som att någon sagt nej.
Motståndare hävdar att en ändring i lagstiftning inte kommer göra någon skillnad. Jag har två
invändningar mott detta, för det första: Även om fler inte fälls, så är det hela en normfråga.
Som jag tidigare nämnt så leder dagens lagstiftning till att kvinnor inte har ägande rätt till sina
kroppar. En ändring skulle leda till att samhället uttryckligen säger att ingen har rätt att ha sex
med en kvinna förrän hon samtyckt och inbjudit till det. För det andra så kommer en ändring i
lagstiftningen att leda till attitydförändringar och på lång sikt färre våldtäkter. England har
t.ex haft en samtyckeslagstiftning sedan 1976 och under de senaste åren har landets regering
gjort flertal kampanjer, bl.a affischer på pubar med texter som ”du måste ha ett säkert ja”,
vilket enligt professor Christian Diesen vid Stockholms Universitet, gett resultat. ”Mycket
tyder på att det faktiskt minskar antalet våldtäkter. Det är färre anmälningar och attityderna
hos unga börjar förändras”. 11
Patemans resonerar utifrån feministisk teori om likheter mellan den feministiska teorin om
”Lagen om mannens rätt till sex” och den marxistiska tanken kring hur kapitalister
exploaterar proletariatet. Hon refererar till Coles tanke om att de som kritiserar kapitalismen
koncentrerar sin uppmärksamhet på exploatering och därmed förbiser underordning, eller i
den utsträckning i vilken instruktioner som ska vara konstituerade av fria relationer liknar
relationen mellan herre och slav. 12 Samma problem finns med debatten kring den svenska
Beckman 2009 sid 229-230
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/samtycke-ger-tydlig-signal_8913224.svd
12 ibid
10
11
våldtäktslagstiftning och dess domar. De flesta upprörs över att män frias som begått
övergrepp på kvinnor, inte på den underliggande tanken att kvinnan inte har rätt till sin egen
kropp och sexualitet. Pateman apropå det sociala, och även sexuella, kontraktet: I det
naturliga tillståndet ”föds alla män fria” och är jämlika sinsemellan; de är ”individer”. Men
kvinnor föds inte fria; kvinnor har ingen naturlig frihet. 13
Källförteckning
Tryckta källor
Beckman, Ludvig. Carbin, Maria. Erman, Eva. Gottardis, Andreas. Mörkenstam, Ulf. Sofia,
Näsström. Reinikainen, Jouni. Wendt, Maria. Texter i samtida politiska teori. Upplaga 2.
Malmö: Liber, 2009.
Hallberg, Peter. Jansson, Maria. Mörkenstam, Ulf. Tretton texter i politisk teori. Upplaga 2.
Malmö: Liber, 2009.
Malmberg, Anders. Beyond the cluster – local milieus and global connections. I Remaking the
Global Economy, Jamie Peck and Henry Wai-chung Yeung (red.), 145-162. London: Sage
Publications, 2003.
Internetkällor
Pateman, Carole. The Sexual Contract. Stanford: Standford University Press, 1988.
http://books.google.se/books?id=jH2KPvZF1L0C&printsec=frontcover&hl=sv&source=gbs_
ge_summary_r&cad=0#v=onepage&q&f=false (Hämtad 2014-03-07)
Brå. Våldtäkt och sexualbrott. 2013. http://www.bra.se/bra/brott--statistik/valdtakt-ochsexualbrott.html (Hämtad 2014-03-07)
Regeringskansliet. Regeringskansliets rättsdatabaser. 2013.
http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19620700.HTM (Hämtad 2014-03-07)
13
Hallberg 2009 sid 259
Marshall University. Rape Culture. http://www.marshall.edu/wcenter/sexual-assault/rapeculture/ (Hämtad 2014-03-07)
Dickson, Staffan. Frias från våldtäkt – trots dna-bevis. Aftonbladet. 2013-04-12.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article16571299.ab (Hämtad 2014-03-08)
Högström, Erik. Fosterpappa dömd – söks av polisen. Expressen. 2013-12-03.
http://www.expressen.se/nyheter/fosterpappa-domd--soks-av-polisen/ (Hämtad 2014-03-08)
Forslund, Petter. Man frias i våldtäktsmål – trots att kvinna sa nej. Svenska Dagbladet. 201201-14 http://www.svd.se/nyheter/inrikes/man-frias-trots-nej-fran-kvinna_8884602.svd
(Hämtad 2014-03-08)
Johansson, Anders. – Alla var vi på henne. Aftonbladet. 2000-03-24.
http://wwwc.aftonbladet.se/nyheter/0003/24/rissne.html (Hämtad 2014-03-08)
Åkerman, Malin. Pehrson, Josefin. ”Samtycke ger tydlig signal”. Svenska Dagbladet. 201402-21. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/samtycke-ger-tydlig-signal_8913224.svd (Hämtad
2014-03-08)