Throw Back Thursday (#tbt)

advertisement
Fattas informationskampanj
Throw Back Thursday
(#tbt)
med fokus på
sexualbrottslagstiftningen
Den svenska sexualbrottslagstiftningen genom tiderna
Historiskt sett har våldtäkt inte betraktats
som ett sexualbrott. Idén om att individen
ens har en sexualitet är något som vuxit
fram de senaste tvåhundra åren. Innan
våldtäkt började ses som ett sexualbrott
betraktades det som ett fridsbrott, ett
ordningsbrott eller ett frihetsbrott. I den
medeltida lagen infördes så kallad kvinno­
frid i lagstiftningen vid mitten av 1200-talet
och omfattade kvinnorov och våldtäkt i
syfte att “begränsa fejderna i samhället”.
Lagstiftningen såg alltså en våldtäkt som
en fientlig handling riktad mot de män i vars
släkt kvinnan ingick, inte som ett brott mot
henne själv. Fram tills mitten av 1600-talet
var våldtäktsbrott en “uppgörelse mellan
män” och det var som mäns egendom
­kvi­­nnan hade skyddsvärde.
Under den senare delen av 1600-talet
kom våldtäkt istället att behandlas som
ett ordnings­brott. Det ansågs som en
kränkning av rätts­samhällets frid och den
hushållsordning som givits av staten och
kyrkan. I början av 1700-talet skedde en
förändring mot det perspektiv som vi har
idag: fokus kom att riktas mot kvinnan och
hennes vilja. Här blev kvinnors (o)vilja till
sexuellt umgänge av större intresse för
rätten då de behövde skilja på våldtäkt och
annat utomäktenskapligt umgänge. Det
krävdes dock att kvinnan kunde bevisa att
handlingen skett med våld, annars kunde
kvinnan själv dömas för otuktsbrott. Redan
på 1700-talet förekom alltså en slags
­victim-blaming: skuldbeläggande av offret.
Enligt lagen fanns dock undantag för ­flickor
och kvinnor som ansågs otillåtna; andra
mäns hustrur, egna döttrar och minder­åriga
behövde ej bevisa att våld förekommit. För
rätten handlade det till stor del om att
utreda huruvida den utsatta kunde ses som
offer för brott. Våldtäkt inom äktenskapet
och våldtäkt mot prostituerade är exempel
på fall som inte ansågs vara olagliga. Mycket
har hänt med sexualbrottslagstiftningen
genom åren, men det behöver hända mer.
Trots att antalet anmälningar tiodubblats
är antalet dömda detsamma år 2008 som
år 1965.
För att uppmärksamma detta genomför
FATTA kampanjen #tbt. Kampanjen går ut
på att uppmärksamma sexualbrottslag­
stiftningen och synen på sex genom tiderna. Throw Back till 1864
1864 antogs en Strafflag som sa att
våldtäkt var att en man med tvång “tagit
en kvinna” mot hennes vilja. Det krävdes
att tvånget skulle skett med så kraftigt
våld att kvinnan inte ens med sitt yttersta
försvar kunde värja sig. Det räknades alltså
inte som våldtäkt om den utsatta inte gjort
kraftigt motstånd. Kvinnor som inte kunde
göra motstånd på grund av “yrsel, sömn
eller vanmakt” var undantagna, men i ­dessa
fall bestraffades gärningsmannen enligt en
lägre straffskala.
Det räknades inte som våldtäkt om
­kvinnan slutat göra motstånd, ansett det
­meningslöst eller drabbats av vad som
idag kallas frozen fright; paralyserande
rädsla. Det ansågs inte heller vara våldtäkt
om den utsatta var prostituerad eftersom
våldtäktsbrottets allvarlighetsgrad utgick
ifrån kvinnans “ärbarhet”. Lagstiftarens
uppfattning var tydlig – ärbara kvinnor gör
motstånd.
Throw Back till 1965
Våldtäkt inom äktenskap räknades ­enligt
lag inte som våldtäkt förrän år 1965.
Brottsbalken som trädde i kraft detta
år var resultatet av en lång process för
att modernisera lagstiftningen. Tidigare
hade lagstiftningens syfte varit att styra
­människors sexuella beteende, nu handla­
de det istället om att värna kvinnans frihet
att själv bestämma över sin sexualitet.
Brottsbalken innebar framförallt en förän­
dring av språkbruket. Formuleringen i 1864
års strafflag: “Tager man quinna med våld
och, emot hennes vilja, med henne öfvar
otukt” ändrades till: “Tvingar man kvinna till
samlag medelst våld å henne eller medelst
hot som innebär trängande fara, dömes
för våldtäkt”. Den här förändringen fick två
betydelsefulla konsekvenser: Våldtäkt sågs
i lagstiftningen inte längre som ett brott
mot den allmänna samhällsmoralen utan
som ett brott som innebar en kränkning
av den utsatta kvinnans sexuella integ­
ritet. Omformuleringen från otukt (sexuell
samvaro utanför äktenskapet) till samlag
innebär att våldtäkt inom äktenskap nu
blev olagligt.
Throw Back till 1984
Sverige får en könsneutral sexualbrottslag­
stiftning när ordet “kvinna” i lagtexten
ersätts med “annan”. Som en konsekvens
av en könsneutral lagstiftning görs även ett
tillägg som innebär att inte bara samlag
utan även “jämförligt sexuellt umgänge”
blir straffbart. Den inledande meningen
lyder: “Den som tvingar annan till samlag
eller därmed jämförligt sexuellt umgänge”.
Genom en könsneutral skrivning och ­detta
tillägg (som inte förutsätter penis och
slida) inkluderas nu fler våldtäktsfall och
tänkbara scenarion.
Throw Back till 2005
År 2005 genomfördes en omfattande
förändring av den svenska sexualbrottslag­
stiftningen. Mellan 1864 och 2005 var det
enbart personer som kunde säga nej, det
vill säga aktivt neka till samlag, som kunde
utsättas för våldtäkt i lagens mening.
Sexuellt tvång mot personer som inte
kunde detta, exempelvis barn, sovande,
berusade eller medvetslösa klassades
istället som sexuellt utnyttjande. Detta
förändrades nu genom ett andra stycke i
våldtäktsparagrafen: “Detsamma gäller
den som med en person genomför ett
samlag eller en sexuell handling som enligt
första stycket är jämförlig med samlag
genom att otillbörligt utnyttja att personen
på grund av medvetslöshet, sömn, berus­
ning eller annan drogpåverkan, sjukdom,
kropps­skada eller psykisk störning eller
annars med hänsyn till omständigheter­
na befinner sig i ett hjälplöst tillstånd”
(BrB kap.6 §1 2 st.)
Ytterligare en förändring tillkom som
­innebar att samlag eller samlagsliknande
handlingar mot barn under femton år också
skulle räknas som våldtäkt, oberoende av
om det skett under hot eller våld.
Throw Back till 2013
I lagstiftningen ersätts nu formuleringen ”i
hjälplöst tillstånd” med “i en särskilt utsatt
situation” vilket var menat att inkludera fler
fall och situationer. Syftet med förändringen
var att komma åt de moment 22-situationer
”hjälplöst tillstånd” gett upphov till: för att
anses ha varit i ett hjälplöst tillstånd var
en tvungen att i princip vara medvetslös,
men var en medvetslös gick det inte att
bevisa brott. Lagstiftaren ville att ”särskilt
utsatt situation” skulle omfatta exempelvis
de fall där den brottsutsatta paralyserades
av rädsla (frozen fright, en mycket vanlig
reaktion vid sexuella övergrepp).
Det kan dock ifrågasättas om ändringen
fått önskat resultat. Vi har sett friande
domar där domstolen konstaterar att den
utsatta visserligen befunnit sig i en utsatt
situation, men inte i en särskilt utsatt sit­
uation. I dessa fall skulle en samtyckeslag
göra skillnad. I andra friande domar slår
domstolen fast att den utsatta befann sig i
en särskilt utsatt situation, men att det inte
är bevisat att gärningspersonen insett detta
och att hen därför inte kan dömas. Hade vi
istället haft en oaktsamhetsreglering hade
domstolen kunnat döma gärningspersonen
om hen borde insett.
Framtiden
Saker som var normaliserade förr, är
­otänkbara nu. På samma sätt kommer saker
som är normaliserade nu, vara otänkbara i
framtiden. Var en del av förändringen!
Det behövs tydligare direktiv i lagstiftningen,
men det behövs även en ­samtyckesnorm i
praktiken!
Download
Random flashcards
Create flashcards