106
BASKET FÖR UNGA SPELARE
4
COACHEN PÅ TRÄNING
Coachen
på träning
Jose María Buceta
Konstruktiv attityd
Att leda övningar
Använda förebilder
Instruktioner och kommentarer
Frågor och påminnelser
Att registrera spelarnas prestationer
Respons
Att utnyttja situationer
Att använda förstärkning
Social förstärkning
Poängsystem
Att använda straff
Att studera coachens uppträdande
107
108
BASKET FÖR UNGA SPELARE
Konstruktiv attityd
Förutom att planera och utvärdera träningar, är det också viktigt att
coachen leder spelarnas arbete under varje träning på ett effektivt sätt.
Coachen bör ha en konstruktiv attityd under träningarna. Uppgiften
är inte att tillrättavisa spelarna när de gör något fel, inte heller att vara
på dåligt humör och absolut inte att förolämpa spelarna, göra sig lustig
över dem eller förlöjliga dem.
Coachens uppgift att hjälpa spelarna nå de mål man har satt upp.
För att göra detta är en konstruktiv attityd avgörande och avspeglar sig
på följande sätt:
Coachen skapar en trivsam arbetsmiljö som domineras av positiva
kommentarer och lockande utmaningar som är möjliga att nå.
Coachen accepterar det faktum att spelare inte är perfekta och därför
kommer att göra misstag.
Coachen accepterar det faktum att spelarnas misstag är en del av
deras träning och att det därför alltid kommer att förekomma misstag.
Coachen inser att det inte kommer att räcka med en eller flera förklaringar för att få spelarna att göra det man vill. I många fall är det
lämpligare att visa dem, och även då kommer en period av träning att
vara nödvändig innan spelarna behärskar ett moment.
Coachen förstår att spelarna lär i sin egen takt, och att man måste
hjälpa var och en, respektera deras takt, utan att nedvärdera dem som
lär sig långsamt eller har stora svårigheter.
Coachen har alltid en realistisk inställning till vad man kan och bör
kräva av spelarna.
Coachen uppskattar och lyfter fram de insatser och ansträngningar
som spelarna gör snarare än de resultat de når. Om spelarna försöker,
och coachen har kontroll över träningsprocessen, kommer spelarnas
framsteg förr eller senare att visa sig.
Coachen lägger märke till och uppmärksammar framsteg snarare än
fel.
Coachen har tålamod när saker och ting inte blir som man hade tänkt
sig och uppmuntrar spelarna till att försöka igen.
Coachen analyserar objektivt spelarnas misstag och svåra situationer
som uppstår under träningsprocessen för att komma till produktiva
slutsatser. Misstag och svåra situationer är utmärkta tillfällen att få
reda på hur saker och ting utvecklas, vilka delar man måste arbeta
mera med eller vad som måste korrigeras.
Coachen behandlar alltid spelarna med respekt och ömhet, vad som
än händer.
Detta beteende kommer att leda till att coachen får sina unga spelares
respekt och kommer därmed att utföra sitt arbete mer effektivt.
COACHEN PÅ TRÄNING
Uppgift
Fundera över hur du normalt leder ditt lag på träningarna och om din
attityd kan bli mer konstruktiv.
Att leda övningar
När du som coach leder övningar, kan du använda följande arbetsgång:
Förklara övningen och dess syfte för spelarna. I vissa fall kan du visa
praktiskt vad de ska göra så att de bättre förstår målet.
Förklara reglerna för övningen.
I början av övningen studerar du om spelarna har förstått vad det
handlar om – om inte, bryt och förklara igen.
Om de har förstått övningen låter du dem göra den en stund utan att
tillrättavisa dem. På så sätt kan du utvärdera på vilken nivå spelarna
befinner sig i förhållande till övningens mål, liksom hur uppmärksamma de är.
Denna utvärdering gör det möjligt för dig att avgöra om för många
stimuli har introducerats samtidigt, vilket gör det svårt för spelarna
att koncentrera sig på målet med övningen. I sådana fall bör du göra
om övningen, ta bort stimuli och kanske ta in dem igen vid ett senare
tillfälle när spelarna har tagit till sig det viktigaste.
Under övningen bör du inte störa spelarnas koncentration med
instruktioner och kommentarer utan låta dem fokusera på övningens
viktigaste moment.
Du bör inte uppträda som en radiokommentator och sända ut
instruktioner till spelarna minut för minut, utan snarare låta dem
skapa sina egna mentala processer som är nödvändiga för att utvecklas med övningen.
Du bör hellre prata med spelarna under övningens pauser än när de
aktivt deltar (vänta t.ex. tills spelaren har slutfört ett snabbt uppspel
innan du tillrättavisar).
Du bör använda lämpligt verbalt och icke-verbalt beteende (titta dem
i ögonen och använd lämpligt tonläge när du pratar med dem).
Du bör ställa lämpliga frågor och påminna på lämpligt sätt för att
hjälpa spelarna att koncentrera sig.
Du bör ge spelarna respons på deras beteende.
Du måste uppmuntra spelarna och ge dem beröm för deras insatser
för att stärka inlärningsprocessen.
Vissa av dessa riktlinjer har diskuterats i föregående kapitel (att förklara övningens syfte, bestämma regler). Andra kommer att diskuteras i
följande avsnitt.
109
110
BASKET FÖR UNGA SPELARE
Använda förebilder
Unga spelare tenderar att studera coachens och andra spelares uppträdande, och lära sig genom att imitera. Av detta skäl är förebilder mycket
viktiga för att stärka unga spelares motivation och visa dem vad som
finns kvar att lära sig.
Att använda sig av förebilder innebär i praktiken att man för en spelare
eller ett lag visar en betydelsefull förebild som någon att imitera och att ta
efter, där man betonar eller visar det specifika beteende man vill att de ska
imitera.
Exempel: En minibasketcoach (betydelsefull förebild) kan visa sina spelare
hur man passar bollen så att de kan imitera sin coach. På detta sätt blir det
lättare att få spelarna att förstå vad och hur de ska göra.
Exempel: Coachen för ett 13/14-årslag kan prata med sina spelare om
andra spelare som är betydelsefulla för dem (ett elitlag eller 15/18-årslaget
i samma klubb) för att förklara att de också har gjort de försvarsövningar
som de gör nu. På så sätt kommer spelarna att vara mycket mer motiverade
att utföra sin uppgift, försvarsövningen, som från början inte var särskilt
lockande för dem.
Man bör skilja mellan två typer av förebilder: expertförebilder och skickliga förebilder. Expertförebilder är berömda spelare eller lag. Skickliga
förebilder är spelare eller lag som ligger närmre spelarna och, även om
de inte ännu är erkända experter, befinner sig på en högre nivå.
Exempel: För en 13-åring kan en internationell spelare kan vara en expertförebild, medan en 15-åring som för två år sedan spelade i 13-årslaget i
samma klubb, kan vara bra som skicklig förebild.
En expertförebild kan till en början vara mycket motiverande, men om
det är en överlägsen spelare som är för avlägsen, kan spelarna tycka att
denna är omöjlig att imitera. Av detta skäl är det en god idé att använda
expertförebilder för att öka spelarnas motivation och samtidigt hitta
skickliga förebilder som spelarna lättare kan identifiera sig med. Då blir
intresset av att imitera förebilden länkat till uppfattningen att det verkligen är möjligt att imitera.
Unga spelare vill gärna imitera alla typer av beteenden hos förebilder
som de ser upp till. Det är emellertid viktigt att coachen betonar det
beteende som är mest relevant i förhållande till träningen. Det handlar
inte bara om att prata om de bästa spelarna utan snarare att betona
deras beteenden som basketspelare och deras hårda arbete. På så sätt
gör man dem till föredömen som spelarna kan imitera och stärker dessa
kommentarer med exempel på förebilder på närmre håll.
Coachen kan alltså, innan övningen startas, visa en specifik rörelse
som spelarna ska imitera, och samtidigt antyda att detta är ett grundläggande moment som används väldigt ofta av en berömd spelare (så länge
COACHEN PÅ TRÄNING
detta stämmer). Denna strategi kan vara väldigt användbar för unga
spelare.
Coachen kan även utnyttja en spelares intresse för en särskild spelare
genom att visa ett specifikt beteende den här spelaren använder sig av
för att bli framgångsrik, antingen genom att visa det själv eller låta en
äldre spelare göra det.
Ibland kan man hitta förebilder inom laget. Faktum är att många
spelare lär sig genom att studera och imitera sina lagkamrater.
Som vi redan har sett, kan även coachen vara en utmärkt förebild.
Coachen för ett ungt lag, särskilt minibasketlag och 13/14-årslag, bör
kunna visa hur man utför basketens grunder (passningar, dribbling,
etc.) så att spelarna kan studera och imitera de korrekta rörelserna.
Ibland, som ett komplement, kan coachen använda sig av video för
att visa expertförebilder och skickliga förebilder att imitera.
Uppgift
Gör en lista på grunder du kan visa dina spelare, med
dig själv som förebild.
111
112
BASKET FÖR UNGA SPELARE
Instruktioner och kommentarer
Instruktioner och kommentarer som man ger till spelarna under träningar bör var korta, klara och exakta. Man bör undvika långa, tvetydiga
och vaga instruktioner och förklaringar. Man bör som coach koncentrera sig på vad man vill säga och säga det tydligt så att spelarna förstår
och kan koncentrera sig på uppgiften de har fått.
Av detta skäl bör coachen anpassa sitt språk till spelarnas nivå och
undvika att använda ord eller uttryck som de inte har lärt sig. Som
coach bör man heller inte uttrycka sig som om man höll en clinic eller
deltog i ett möte med andra coacher.
Exempel: När man förklarar en 2 mot 2-övning, och använder ordet finta,
bör man vara säker på att spelarna verkligen förstår vad man menar med
detta.
Om coachens instruktioner och kommentarer, specifikt och tydligt,
endast handlar om syftet med varje övning, är det mycket troligare att
spelarna kommer att koncentrera sig på övningens viktigaste delar och
därigenom prestera bättre.
Motsatsen inträffar däremot om coachen stör spelarnas koncentration genom att ge dem instruktioner och kommentarer som har med
andra saker att göra.
Exempel: Om syftet med en övning är att spelarna ska röra sig snabbt för
att göra ett snabbt uppspel, är det lämpligt att coachen bara kommenterar
de delar som rör detta, utan att plötsligt bestämma sig för att korrigera
eller kommentera andra delar av spelet. På detta sätt hjälper coachen spelarna att koncentrera sig på övningens mål.
Enligt dessa riktlinjer bör coachen koncentrera sig på spelarnas målbeteende, inte resultat, eftersom coachen ska påverka det idrottsliga beteendet (vad spelarna gör) och inte resultatet (vad spelarna uppnår med sitt
beteende).
Exempel: Spelarna gör en 1 mot 1-övning. Coachen bör fokusera sina
instruktioner och kommenterar på spelarnas beslut och/eller hur de utför
rörelserna som ingår, och inte ta hänsyn till om det blir poäng eller inte.
Det är också bra om coachen ger instruktioner som direkt relaterar till
det uppmärksamhetsbeteende spelarna bör använda sig av.
Exempel: ”Titta på spelaren och bollen samtidigt!”, ”Koncentrera dig på
magen!”, etc.
På detta sätt blir spelarna påminda om uppgiftens krav på uppmärksamhet, vilket påverkar deras uppmärksamhetsbeteende.
COACHEN PÅ TRÄNING
Frågor och påminnelser
Normalt, när man som coach tillrättavisar en spelare, bör man tala om
vad spelaren har gjort fel eller kan göra för att det ska gå bättre nästa
gång. Med andra ord: coachen ska ge lösningar som spelaren kan jämföra med de misstag som gjorts.
I många fall är detta beteende lämpligt, särskilt när spelarna inte
känner till den rätta lösningen och detta är det enda sättet för dem att
lära sig. Om spelarna däremot redan känner till lösningen, kan man
effektivt få dem att fokusera på övningens mål och få dem att ta till sig
informationen genom att ställa frågor så att spelarna själva kommer på
de rätta svaren.
Exempel: I en lay-up-övning med minibasketspelare vill coachen att barnen
ska sätta ner sin högra fot när de tar emot bollen. Ett barn gör en layup men sätter inte ner sin högra fot. I stället för att påpeka detta frågar
coachen spelaren: ”Vilken fot satte du ner? Vilken fot borde du ha använt?
Är du säker?” etc. Den här typen av frågor tvingar barnet att själv hitta
svaret, och hjälper därigenom barnet att vara mer uppmärksamt nästa
gång.
Kanske spelaren inte kan svaret första gången coachen ställer frågan på
grund av bristande uppmärksamhet. Men i fortsättningen kommer koncentrationen att öka för att svaret ska blir rätt på nästa fråga. Dessutom
kommer förmodligen lagkamraternas uppmärksamhet att öka, när de
inser att coachen kanske ställer frågor till dem också.
Systemet med frågor kan kompletteras med att påminna spelaren om
vad som måste göras precis innan spelaren börjar. (”Kom ihåg att målet
är att sätta ner din högra fot när du tar emot bollen.”) Om spelaren har
tillräckligt med information, kan den här inledande påminnelsen också
bli en fråga (”Vilken fot ska du sätta ner när du tar emot bollen?”). I
båda fallen kommer spelaren att ägna sin uppmärksamhet åt den viktigaste delen i övningen innan de börjar.
Båda strategierna, frågor och påminnelser, är särskilt användbara
när det handlar om färdigheter som inte är befästa och kräver intensiv,
medveten uppmärksamhet. De kan även fungera vid speciella tillfällen då
coachen upplever att spelarna inte är uppmärksamma.
Frågor bör ställas så tätt inpå spelarens agerande som möjligt (direkt
efter det att spelaren agerat) och inledande påminnelser bör komma
precis innan spelaren agerar.
113
114
BASKET FÖR UNGA SPELARE
Att registrera spelarnas prestationer
Genom att registrera spelarnas prestationer under övningen hjälper
man dem att koncentrera sig på det beteende som registreras.
Exempel: Om coachen noterar, på en tavla eller ett papper, varje gång ett
målbeteende utförs under en övning (särskilda passningar, utblockeringar,
skott, etc.), kommer spelarna att ägna mer uppmärksamhet åt dessa beteenden och utföra dem oftare. Samma sak händer om coachen sparar protokollen på de beteenden som anses vara de viktigaste.
För att nå denna positiva effekt måste de kriterier som används för att
registrera vara mycket tydliga. När det handlar om att lära in beteenden,
bör de kriterier som väljs referera till spelarnas specifika beteenden,
snarare än de resultat de leder till.
Exempel: Man kan registrera hur många gånger 17/18-åringar sätter screen
på rätt sätt (beteende), oavsett om screenen syftar till att det ska bli mål
eller inte (resultat av beteendet). På detta sätt kommer spelarna att koncentrera sig intensivare på övningens målbeteende, vilket i det här fallet är att
screena.
Tabell 11 visar ett exempel på hur man kan registrera spelarnas målbeteende. När det däremot handlar om upprepad träning av beteenden
som spelarna redan behärskar, kan det vara lämpligare att registrera
resultatet av beteendet. Detta bör alltid vara resultat som är beroende av
det beteende spelarna tränar på.
Exempel: Under en skottövning som utförs av 17/18-åringar kan man
registrera hur många mål de gör. Det är då mer troligt att spelarna kommer
att koncentrera sig på övningen och inte skjuta vårdslöst.
Uppgift
Utforma ett formulär där man kan registrera
målbeteendet i en övning.
COACHEN PÅ TRÄNING
Pass + rörelse från boll
Spelare
Övning 1
Övning 2
Övning 3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
Tabell 11 – Exempel på hur man kan registrera hur spelarna passar och rör sig från boll under tre
övningar på en träning.
115
116
BASKET FÖR UNGA SPELARE
Respons
Respons är den information spelarna får tillbaka, som ett svar på vad de
har presterat. Om en spelare t.ex. beslutar sig för att använda en särskild
typ av passning, och coachen kommenterar detta, har coachen gett
spelaren respons.
Det är viktigt med respons för att bibehålla och stärka spelarnas
motivation och för att hjälpa dem lära sig nya saker. Spelare eller lag
som är motiverade att nå ett speciellt mål (t.ex. att bli bättre på snabba
uppspel), och anstränger sig för att nå detta mål, behöver specifik information om sitt beteende för att motivationen ska hållas uppe och målet
ska bli mer möjligt att nå.
Respons gör att spelare, t.o.m. väldigt unga spelare, kan påverka sin
egen utveckling mot de mål som har satts upp.
Positiv respons är en belöning och ger uttryck för att det som utförts
är korrekt och därmed bör upprepas. Den stärker spelaren i sin motivation att fortsätta anstränga sig.
Negativ respons talar om för spelaren vilket specifikt beteende som
bör förbättras, och hur man gör det. Den är också motiverande om
spelaren uppfattar det som att den förbättring som krävs ligger inom
räckhåll.
Spelare kan få respons från olika källor, t.ex. utifrån de resultat man
har nått, genom att titta på en video, genom andras kommentarer eller
genom sina egna känslor. I dessa fall är det viktigt att man undviker och
minimerar felaktig respons.
Coachen kan i princip använda muntlig respons, video (kontrollerad
visning), lämplig objektiv registrering av beteendet, eller någon annan
metod som ger direkt information om målbeteendet.
Exempel: För att förbättra precisionen i passningar, kan coachen sätta upp
ett mål på ett bestämt avstånd, ett märke på väggen, där målet är att träffa
märket. Resultatet av varje kast (träff, nära, vid sidan om) kommer att vara
utmärkt respons för spelarna som deltar i den här övningen.
Exempel: Coachen vill att armbågen ska peka rakt fram när spelarna
skjuter. Därför ställs de parallellt med en vägg, med skottarmen närmast
väggen. Därifrån ska de skjuta mot en tänkt eller verklig korg. Den spelare
som låter armbågen peka åt sidan kommer slå i väggen, medan den som
håller armbågen i rätt position kommer att klara sig. I båda fallen får spelarna utmärkt respons.
Man kan också filma vissa särskilt viktiga delar av träningen med en
videokamera, särskilt när det gäller 15/18-åringar. Coachen tittar sedan
igenom videon och väljer ut de delar som spelarna ska se.
COACHEN PÅ TRÄNING
Visningen bör ske direkt före den träning då spelarna ska träna på de
moment som filmades. På så sätt kommer spelarna att få information
angående åtskilliga beteenden som de ska utföra på planen omedelbart
efteråt. Dessa visningar bör inte vara långa (i allmänhet mellan fem och
tio minuter) och inte heller förkomma för ofta. Om de är korta och
kommer sporadiskt blir de mer meningsfulla för spelarna och därmed
mer värdefulla.
Exempel: Coachen för ett juniorlag (17/18-åringar) vill ge sina centrar
respons på deras rörelser från high post. Han gör en övning för ändamålet
och låter sin assisterande coach filma den. Sedan väljer coachen ut några
delar av videon.
En annan övning som tränar på samma sak har planerats för träningen
två dagar senare. Före träningen träffas centrarna och coacherna och tittar
på valda delar i fem minuter. Coachen utnyttjar tillfället och kommenterar vad de ser och ger spelarna möjlighet att ge uttryck för sina tvivel och
komma med förslag.
När mötet är slut går spelarna ut till sina lagkamrater. Sedan, när
coachen kör övningen där de tränar på rörelser från high post, kommer
spelarna att vara mer fokuserade och deras prestationer kommer att vara
bättre.
Uppgift
Ge tre exempel på metoder som man som coach kan använda sig av för
att ge spelare i ett minibasketlag eller 13/14-årslag omedelbar respons
under träningen.
117
118
BASKET FÖR UNGA SPELARE
Att utnyttja situationer
Att använda belöning eller straff utifrån spelarnas beteende i situationen
(dvs. som resultat av deras beteende) är mycket effektivt för att stärka
eller reducera målbeteenden.
Exempel: Coachen kan gratulera en spelare (belöning) eller bestämma att
en särskild spelare ska samla ihop bollarna efter en träning (straff).
Det främsta syftet med denna metod är att förstärka inlärningen av relevanta beteenden.
Om syftet med inlärningsprocessen är att lära in eller förbättra ett
beteende (t.ex. att förbättra skotteknik) bör en belöning utdelas när
beteendet uppvisas (positiv förstärkning) eller ett straff dras tillbaka
(negativ förstärkning) för att förstärka beteendet så att spelaren upprepar det.
På samma sätt; om målet är att ta bort ett beteende (t.ex. protestera
mot domslut) bör ett straff utdelas när spelaren uppvisar beteendet
(positiv bestraffning) eller så bör en belöning dras tillbaka (negativ
bestraffning) så att sannolikheten för att beteendet upprepas i framtiden minskar.
I båda fallen bör belöningar och straff endast användas utifrån spelarens
beteende i situationen, aldrig utifrån resultatet av beteendet.
Exempel: En 13-årig spelare tar ett beslut i en 3 mot 3-situation som
coachen anser vara korrekt. Coachen gratulerar spelaren direkt med positiv
förstärkning (belöning), så att spelaren upprepar beslutet i framtiden.
Exempel: Spelarna i ett 17/18-årslag genomför en mycket intensiv övning
och är mycket trötta. En spelare hjälper i försvaret på ett sådant sätt som
coachen vill uppmuntra. Som belöning låter coachen spelaren vila i några
minuter. I det här fallet drar coachen tillbaka ett obehagligt stimulus (att
utföra en så intensiv övning när man är trött) med en negativ förstärkning
så att spelaren ska upprepa hjälpen i försvaret.
Exempel: Coachen vill att en 17-åring ska försvara utan att foula. Förutom
att visa honom tekniken för detta, genomför han en övning där spelaren
får en poäng varje gång han foular. I slutet av träningen får spelaren stanna
kvar och göra en treminuters försvarsövning för varje poäng han har samlat
på sig.
I det här fallet använder coachen ett obehagligt stimulus (poängen som
ges och vara tvungen att stanna kvar för att göra försvarsövningar) som ett
sätt att med positiv bestraffning hjälpa spelaren att upphöra med beteendet att foula.
Samtidigt, varje gång spelaren spelar försvar utan att foula, förstärker
coachen spelarens beteende genom att säga ”Bra gjort!” för att stärka det
rätta beteendet i försvaret.
COACHEN PÅ TRÄNING
Exempel: Coachen för ett 15/16-årslag ordnar en 3 mot 3-match på halvplan där det är meningen att spelarna inte ska använda sin högra hand när
de borde använda sin vänstra. Varje gång de gör det, får andra laget bollen.
På detta sätt drar coachen tillbaka ett belönande stimulus (bollen) och
tillämpar negativ bestraffning för att ta bort beteendet (att använda höger
hand).
Samtidigt, när spelarna verkligen använder sin vänstra hand, tillämpar
coachen social förstärkning (”Bra gjort!”) för att förstärka det rätta beteendet.
Förstärkning används för att stärka det önskade beteendet och straff
används för att ta bort oönskat beteende. Dessutom, när straff tillämpas,
är det mycket viktigt att samtidigt förstärka det alternativa beteendet som
ska ersätta det oönskade beteendet (i de föregående exemplen, beteende i
försvaret och att använda rätt hand).
Vanligtvis är det bättre att använda sig av förstärkning för att stärka
beteende än att använda straff för att ta bort beteende, särskilt med
yngre spelare. Straff kan emellertid, om det används på rätt sätt, vara
mycket effektivt.
Uppgift
Tänk ut ett sätt att förstärka beteendet som du vill stärka. Definiera tydligt beteendet, vilka stimuli som ska användas i situationen och på vilket
sätt dessa stimuli ska användas. Kom ihåg att stimuli bör användas i så
nära anslutning till beteendet som möjligt.
Tänk ut ett sätt straffa beteenden som du vill ta bort. Definiera tydligt
beteendet, vilka stimuli som ska användas i situationen och på vilket sätt
dessa stimuli ska användas. Kom samtidigt ihåg att du bör förstärka det
alternativa beteende som du vill ska ersätta det beteende du vill ta bort.
Definiera detta alternativa beteende.
119
120
BASKET FÖR UNGA SPELARE
Att använda förstärkning
Frekvent förstärkning hjälper spelarna att nå en hög nivå av tillfredsställelse. Detta är värdefullt för spelarna och stärker deras motivation för
sporten samtidigt som de lär sig målbeteenden. Det är därför viktigt att
coacher ofta använder sig av förstärkning.
Stimuli som används för att förstärka, kallas förstärkare, där man
skiljer mellan sociala och materiella förstärkare.
Sociala förstärkare omfattar respekt, erkännande, gillande och
coachens uppmärksamhet, t.ex. genom att uppmärksamma den
ansträngning som en spelare gör för att ta tillbaka bollen med ”Bra
gjort!”, ”Så ska det se ut!”, ”Bra!”.
Materiella förstärkare är påtagliga faktorer som bör vara viktiga för
spelarna, t.ex. viloperioder, att kunna hoppa över en svår eller tråkig
övning, att välja en övning de vill göra, att vinna en turnering etc.
Båda typerna av förstärkare kan med fördel användas tillsammans.
Exempel: Coachen för ett juniorlag (17/18-åringar) kan uppmärksamma
spelarnas ansträngningar i en mycket intensiv övning (social förstärkning)
och samtidigt avsluta träningen tidigare (materiell förstärkning).
Förstärkare bör inte användas godtyckligt, utan snarare som en konsekvens av spelarnas beteende. Vitsen med förstärkning är att spelarna
uppfattar att de lyckas med något som ett resultat av vad de har gjort. På
detta sätt uppnår de en mycket värdefull personlig tillfredsställelse och
vet hur de ska nå den igen, i framtiden.
Som redan nämnts är den bästa förstärkningen den som ges omedelbart efter det att beteendet har uppvisats. Coachen bör alltså utdela
förstärkning så fort som möjligt, samtidigt som skälet ges, för att undvika
förvirring.
Exempel: Efter det att en spelare har gjort en bra fint, bör coachen säga
”Bra Peter, det var en bra fint!”.
COACHEN PÅ TRÄNING
Social förstärkning
Precis som med materiell förstärkning, bör social förstärkning tillämpas
direkt efter det att beteendet som coachen vill uppmuntra har uppvisats.
Exempel: Coachen vill att spelarna i ett minibasketlag ska titta på korgen
varje gång de tar emot bollen. När detta beteende uppvisas, säger coachen
högt: ”Precis så, bra!”.
Social förstärkning bör inte användas urskillningslöst utan snarare som
en konsekvens av det beteende som har förbättrats (även om det bara är
lite) hos varje spelare personligen.
Exempel: En minibasketspelare som vanligtvis inte springer tillbaka i försvaret, gör vid ett tillfälle just detta. Detta är ett utmärkt tillfälle för coachen
att använda social förstärkning: ”Bra gjort Julia!”.
Det är viktigt att coacher för unga spelare är uppmärksamma och använder de tillfällen som ges att använda sig av social förstärkning. Under
träningar är social förstärkning värdefull av tre skäl:
Den ger spelarna information om deras beteende (respons).
Den är en belöning, eftersom spelarna uppskattar coachens
erkännande.
Den bidrar till en positiv träningsmiljö.
Social förstärkning påverkar spelarnas motivation och koncentration,
och blir ett verktyg som coachen bör använda generöst.
Social förstärkning är särskilt viktig för barn. De coacher som använder
den ofta, gör i alla avseenden sporten till en tillfredsställande och lärorik
erfarenhet för barnen.
Social förstärkning gör det också lättare för barnen att lära sig
målbeteenden. Deras idrottsprestationer förbättras märkbart när denna
strategi används.
Uppgift
Studera en minibasketcoach och räkna hur många gånger social förstärkning används. Räkna också hur många gånger det fanns möjlighet att ge
social förstärkning utan att möjligheten utnyttjades.
121
122
BASKET FÖR UNGA SPELARE
Poängsystem
Å ena sidan vet vi hur viktigt det är att använda förstärkning så fort som
möjligt. Men å andra sidan kan coachen inte oavbrutet avbryta träningen för att förstärka. Genom att använda ett poängsystem löser man
detta problem.
Varje gång ett målbeteende uppvisas, delas en poäng ut. Poängen
summeras och ger spelaren möjlighet att få en lockande belöning vid ett
senare tillfälle. Varje poäng förstärker alltså målbeteendet.
Exempel: Coachen vill att 15/16-åringar oftare ska passa bollen till postspelaren från vissa positioner på banan. Därför genomförs en 4 mot 4-match
som varar i tio minuter på halvplan. Coachen bestämmer att varje gång
bollen passas till postspelaren från dessa positioner får laget en poäng. När
matchen är slut, får det lag som har minst sju poäng vila i fem minuter.
Poäng måste noteras direkt varje gång beteendet ”passa bollen till postspelaren” utförs. Varje gång bollen passas från de bestämda positionerna,
skriker coachen ”Poäng!” och noterar poängen, om möjligt på en tavla som
spelarna kan se.
För att detta ska fungera, bör man som coach tänka på följande:
Belöningen bör vara lockande.
Det bör t.ex. vara lockande för spelarna att få vila under ett intensivt
träningspass eller att spela match där de själva får välja vem de ska spela
ihop med. Att anta den utmaning som övningen presenterar (i det föregående exemplet att få minst sju poäng) bör också vara lockande.
För att göra denna strategi ännu mera effektiv, bör man som coach
ta hänsyn till spelarnas ålder och vad de tycker om. Man bör också tänka
på att ett stimulus som inte används så ofta är mera lockande än ett som
används ofta. Det kommer t.ex. att vara mera lockande att spela match
utan särskilda övningsregler där de kan välja lag själva om de inte gör
detta särskilt ofta, än om de redan har spelat åtskilliga sådana matcher
under samma träning.
Den totala poängen som krävs för att nå den slutliga belöningen bör
vara möjlig att nå på den tillgängliga tiden och med de övningsregler
som gäller.
I det föregående exemplet bör det finnas så mycket tid att, under de
förutsättningar som gäller för övningen (utrymme på planen, antalet
spelare, särskilda regler etc.), spelarna har möjlighet att passa till postspelaren så många gånger (eller fler) som det krävs för att nå målet.
Det exakta målet och de förutsättningar som gäller för att få poäng
måste vara mycket tydliga.
I det föregående exemplet är målet att ”passa bollen till postspelaren”
och förutsättningarna är de områden, och inga andra, som coachen
COACHEN PÅ TRÄNING
bestämt att bollen får passas ifrån. Bara när beteendet uppvisas under
dessa förutsättningar kommer poäng att ges, dvs. bara när bollen passas
till postspelaren från dessa positioner.
Innan övningen börjar, bör spelarna veta exakt vilken tid de har på
sig, vilka målen är och förutsättningarna för poängsystemet (vilket
målbeteende, inklusive förutsättningarna, som krävs för att de ska få
poäng), belöningen och hur många poäng som krävs för att få belöningen.
Poäng måste delas ut direkt.
Detta gör coachen, eller den som har den uppgiften, genom att ropa
”Poäng!” så fort målbeteendet uppvisats, utan att vänta på resultatet. I
det föregående exemplet bör coachen ropa ”Poäng!” direkt när spelaren passar bollen till postspelaren från den position som bestämts och
helst innan man ser något resultat av handlingen (t.ex. om postspelaren
utnyttjade tillfället att göra mål).
För att klargöra förhållandet mellan beteende och poäng, kan det
ibland vara lämpligt att coachen ropar ut både poängen och anledningen till att den delades ut, t.ex. ”Poäng för att bollen passades!”.
Det är bra om man skriver upp poängen på en resultattavla eller något
annat som alla spelare kan se. Om detta inte är möjligt, kan coachen
skriva ner poängen på en papperslapp och då och då, så fort det uppstår en paus, tala om poängställningen.
Uppgift
Konstruera ett poängsystem för en minibasketträning.
Konstruera ett poängsystem för en träning med ett 13/14-årslag.
Konstruera ett poängsystem för en träning med ett 15/16-årslag eller ett
17/18-årslag.
123
124
BASKET FÖR UNGA SPELARE
COACHEN PÅ TRÄNING
Att använda straff
Vi har konstaterat att coacher som arbetar med unga spelare framförallt
bör använda förstärkning, men straff kan också vara användbart och
pedagogiskt, så länge som det uppfyller följande villkor:
Det bör vara proportionellt och i grunden symboliskt.
Det bör vara bestämt på förhand och så tydligt som möjligt definierat
(snarare än att coachen bestämmer godtyckligt).
Det bör öka spelarnas intresse för att nå utmanande mål.
Det bör vara möjligt för spelarna, med hänsyn till deras förmåga, att
undvika straffet.
Förstärkning bör användas samtidigt för att stärka alternativa beteen-
den.
Exempel: Innan en 3 mot 3-match startas, bestämmer coachen att varje
gång en spelare dribblar med fel hand kommer spelaren att få en minuspoäng. Det lag som har flest minuspoäng när matchen är slut får springa med
det andra laget på ryggen.
Att undvika detta i grunden symboliska straff kommer att öka spelarnas
motivation att nå övningens mål och hjälpa dem att koncentrera sig
på att inte dribbla med fel hand. Samtidigt kan coachen använda social
förstärkning (”Bra gjort!”) varje gång spelarna använder rätt hand.
Vitsen med straff är inte att straffa spelarna för att coachen ska verka
hård eller sträng, utan snarare att skapa en motiverande utmaning av att
undvika straff och få dem att koncentrera sig särskilt på det beteende man
vill korrigera.
Att studera coachens beteende
Att studera en coach som leder en träning är intressant. Detta kan göras
av någon man litar på, eller så kan man spela in träningen och låta
coachen titta på den vid ett senare tillfälle. Till detta kan ett formulär
som det som visas i tabell 12 användas.
Den här typen av observation är användbar för coacher som vill veta
hur de leder träningar och funderar över vilka förändringar de kan göra
för att förbättra sina träningar.
Om man vill utvecklas som coach, är det viktigt att då och då
använda dessa eller andra metoder för att utvärdera sitt arbete.
Uppgift
Studera en coach under en träning och registrera coachens beteende
med hjälp av det formulär som visas i tabell 12.
125
126
BASKET FÖR UNGA SPELARE
COACHENS BETEENDE UNDER ÖVNINGAR
Datum:
Typ av träning:
Övningar
1
2
3
4
1 Förklarar målet med övningen.
2 Förklarar övningens regler.
3 Tittar på spelarna när han/hon pratar med dem.
4 Visar och demonstrerar målbeteendet.
5 Fokuserar verbalt på övningens mål.
6 Ger klara och tydliga instruktioner.
7 Ger exakta och koncisa instruktioner.
8 Använder en röst med lämplig ton, volym och hastighet.
9 Fokuserar på spelarnas beteenden, inte resultat.
10 Använder relevanta grundläggande stimuli.
11 Använder frågor när spelarna redan har den information de behöver.
12 Skiljer mellan beslut och utförande.
13 Ger omedelbar och konstruktiv respons.
14 Använder social förstärkning på rätt sätt.
15 Tillämpar förstärkning och straff på rätt sätt.
16 Använder ett objektivt sätt att registrera utförande.
17 Uppmuntrar spelarna.
18 (Annat)
19 (Annat)
Tabell 12 – Verktyg för registrering av coachens uppträdande under övningar. Från Psicologia del
Entrenamiento Deportivo, by J.M. Buceta. Madrid: Dykinson, 1998.
5
COACHEN PÅ TRÄNING
Testa dig själv 7
Markera, utifrån innehållet i detta kapitel, om nedanstående påståenden är sanna eller falska. De rätta svaren finns i slutet av boken.
Sant
Falskt
1 Att förlöjliga spelare inför deras lagkamrater är bra om man vill
motivera dem.
2 När coachen väl har förklarat för spelarna vad de ska göra, gör de oftast
det med en gång.
3 Coachen bör utvärdera och betona spelarnas beteende i större utsträckning än deras resultat.
4 När en elitspelare används som förebild, är det viktigt att lyfta fram det
specifika beteende man vill att spelarna ska imitera.
5 När spelarna gör övningar, bör coachen rätta alla misstag han ser
spelarna göra.
6 Spelarna lär sig fortare om coachen hela tiden talar om för dem vad de
ska göra.
7 Att registrera spelarnas beteende under övningar hjälper dem att koncentrera sig på just detta beteende.
8 Genom att ge spelare respons, även mycket unga spelare, gör man det
lättare för dem att ha kontroll över sina framsteg.
9 Positiv förstärkning bidrar till att förbättra beteenden och negativ förstärkning bidrar till att ta bort beteenden.
10 Förstärkning bör användas så snart som möjligt efter det att önskat
beteende har uppvisats.
11 Coacher som arbetar med unga spelare bör vara generösa med social
förstärkning.
12 Poängsystem bör bara användas på 15/18-åringar.
13 Syftet med straff är att spelarna ska vänja sig vid disciplin.
14 När straff används för att ta bort beteenden, bör förstärkning i syfte att
stärka ett alternativt beteende användas samtidigt.
127
