Doknr. i Barium 20683 Dokumentserie su/med RUTIN Borreliainfektion hos barn Giltigt fr o m 2015-02-26 Version 1 Innehållsansvarig: Birger Trollfors, Överläkare, Läkare medicin barn (birtr1) Godkänd av: Ralph Bågenholm, Verksamhetschef, Verksamhet Medicin barn (ralba) Denna rutin gäller för: Verksamhet Akutsjukvård och Barnkirurgi; Verksamhet Medicin barn Godkänt av Ralph Bågenholm, verksamhetschef, Barnmedicin Kate Abrahamsson, verksamhetschef, Barnkirurgi och Akutsjukvård BORRELIAINFEKTION HOS BARN Bakgrund: Borrelia är en bakterie (spiroket) som sprids av fästingar. Förekommer framför allt i södra och mellersta Sverige och i många andra europeiska länder samt Nordamerika. Speciesnamnet är Borrelia burgdorferi sensu lato, som har 3 subspecies, som alla finns i Sverige; B. burgdorferi sensu stricto, garinii och afzelii. Diagnos ställs på klinisk bild, LPK i likvor och antikroppsbestämning (IgM och IgG) i serum och likvor. A. HUDINFEKTION Fästingbett kan orsaka lokal infektion i huden, Erytema Migrans. Om enstaka erytem utan feber behöver antikroppar mot borrelia ej analyseras. Cirka 50 % av patienter med erytema migrans får ej serumantikroppar. Behandling i 10 dagar ges på klinisk misstanke. Lymfocytom. Blåröd ensidig tumorliknande uppdrivning. Vanligast på örsnibb och bröstvårta. Cirka 70 % får antikroppar i serum. Behandling: <8 år 8 – 16 år Penicillin V Penicillin V 12,5 mg/dos x 3 12,5 mg/kg/dos x i 10 dygn Max 1 g x 3 i 10 dygn Multipla erytem Penicillin V Doxycyklin Singelerytem med feber, 25 mg/kg/dos x 3 4 mg/kg x 1 Lymfocytom* i 10 dygn Max 200 mg x 1 i 10 dygn Penicillinallergi typ 1 Azitromycin Doxycyklin 10 mg/kg x 1 första dygnet 4 mg/kg x 1 därefter 5 mg/kg x 1 i 4 Max 200 mg x 1 i 10 dygn dygn * Lymfocytom behandlas av tradition som multipla erytem (ej evidensbaserat) i 3 veckor. Singelerytem utan feber B. NEUROBORRELIOS Kan manifestera sig som: 1. Enbart facialispares eller andra kranialnervspareser utan allmänsymtom. 2. Diffusa allmänsymtom med trötthet, personlighetsförändringar, huvudvärk, matleda, radikulitsmärtor utan kranialnervspares eller 3. Facialispares plus allmänsymtom. Vid misstänkt neuroborrelios bör barnet utredas senast inom 2-3 dygn på avdelning 330. Vid platsbrist eller vid misstanke om andra allvarligare diagnoser kan inläggning ske på annan avdelning. www.sahlgrenska.se Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia 1 (av 3) Doknr. i Barium 20683 Giltigt fr.o.m 2015-02-26 Version 1 RUTIN Borreliainfektion hos barn Provtagning: Serum: Borreliaantikroppar Övriga prover ej nödvändiga om kliniken starkt talar för neuroborrelios. Likvor: Rör 1. Borreliaantikroppar IgM + IgG. Rör 2. Kem lab: Celler, albumin, laktat. Rör 3. Virus PCR – röret sparas och skickas endast om svaret ej talar för neuroborrelios Rör 4. Reservsrör: 1-2 ml likvor sparas i kyl på avdelningen i 7 dagar för komplettering i oklara fall eller om skickade prover förolyckas. Likvorsvar: Den definition, som numera används i klinisk praxis på neuroborrelios är CSV-LPK ≥7 med ≥90 % mononukleära celler. Om dessa krav uppfylls behövs ingen ytterligare diagnostik förutom borreliaantikroppar. Normala CSV LPK (<7) talar mycket starkt mot neuroborrelios. CSV-LPK kan vara svårvärderade vid stor stickblödning. Behandling bör insättas på klinik plus celler i likvor. Vid kort anamnes (< 1 vecka) och icke konklusiva likvorfynd bör serum 2 tas vid återbesök. Mer än 8 v sjukdomsduration utan borreliaantikroppar i likvor talar mot neuroborrelios även om det finns serumantikroppar. Vid sjukdomsduration > 2 månader kan dock bedömningen vara svår. Om ovannämnda krav på CSV-LPK inte uppfylls bör en del av extraröret skickas för PCR av neurotropa virus. Serologin är svårtolkad och osäker vid neuroborrelios. Baktlab har hösten 2014 påbörjat arbete för förbättrad diagnostik. I dagsläget utesluter negativa IgG-antikroppar inte neuroborrelios, speciellt om anamnesen är kort. Det kan ta upp till 1 månad innan IgG-antikroppar har utvecklats och i relativt sällsynta fall uppkommer inte specifikt IgG. IgM är ofta ospecifikt positivt, sannolikt p.g.a. korsreagerande antikroppar. Man kan ta två likvorprover med ca en månads mellanrum, där en kraftig IgG-stegring (okänt vad som ska räknas som ”kraftig”) bör ses för att säkert bekräfta diagnosen. Behandling Barn<8 år Barn ≥8 år Ceftriaxon (Rocephalin®) iv. 100 mg/kg x 1 i 10 dagar. Mixt/tabl Doxycyklin 6-8 mg/kg/dygn uppdelat på 2 doser i 10 dagar Maxdos 200 mg x 2. Varna för solexponering. C. ARTRIT Borreliaartrit är en senmanifestation och IgG antikroppar är nästan alltid förhöjda. Diagnosen missas ofta. Borreliaartrit manifesterar sig nästan alltid som monoartrit i ett knä. Provtagning: Serumantikroppar i akut- och konvalescentserum bör alltid tas. Om ledpunktion görs skickas ledvätska till Bakt Lab för Borrelia PCR (som har högre sensitivitet än vid neuroborrelios). Vid positivt PCR är det ett komplement men kan inte skilja mellan aktiv infektion eller rest av tidigare infektion. www.sahlgrenska.se Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 2 (av 3) Doknr. i Barium 20683 Giltigt fr.o.m 2015-02-26 Version 1 RUTIN Borreliainfektion hos barn Behandling: Vid borreliaartrit ges behandling av tradition under längre tid (ofta 3 veckor), även om det saknas vetenskaplig grund för det. Barn <8 år Barn ≥8 år Amoxicillin 40 mg/kg/dygn Uppdelat på 3 doser i 20 dygn Doxycyklin 4 mg/kg/dos 1 gång per dygn i 20 dygn Maxdos 200 mg x 1 P.o. steroider är kontraindicierade tills borreliaartrit är uteslutet, då det kan förvärra symtomen. Intraartikulär kortisoninjektion ska inte heller ges om inte antibiotikabehandling givits enligt ovan. UPPFÖLJNING Återbesök cirka 4 v efter avslutad terapi vid meningit och artrit. Om diagnosen är osäker kan ett nytt serumprov för borreliaantikroppar tas. Recidiv är ovanliga men patient/föräldrar bör upplysas om att reinfektion kan förekomma vid förnyad smitta på grund av att många olika typer av borrelia finns. Informera om postborreliasyndromet vid neuroborrelios, med långvarig trötthet, dysfori och andra diffusa allmänna symtom. Vanligast hos vuxna men kan även förekomma hos barn. Det ska inte behandlas med mera antibiotika. Om barnet inte mår helt bra vid återbesöket bör ett nytt återbesök göras i öppenvården. Ansvar Gäller för all personal inom Barnmedicin och Akutsjukvård och Barnkirurgi/Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, SU/Östra. Ansvar för spridning och implementering har verksamhetschefen som även ansvarar för att rutinen följer gällande författningar/lagar Uppföljning, utvärdering och revision Verksamhetschefen ansvarar tillsammans med alla aktörer som berörs av PM:et, det vill säga använder, utfärdar eller granskar ett PM, för att revision/uppföljning av innehållet i rutinen. Medvetet avsteg från rutinen dokumenteras i Melior om rutinen är kopplad till patient. Övriga orsaker till avsteg från rutinen rapporteras i MedControlPRO. Granskare Younis Khalid, sektionschef/överläkare, Akutsjukvård och Barnkirurgi www.sahlgrenska.se Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 3 (av 3)