Doknr. i Barium
20683
Dokumentserie
su/med
RUTIN
Borreliainfektion hos barn
Giltigt fr o m
2015-02-26
Version
1
Innehållsansvarig: Birger Trollfors, Överläkare, Läkare medicin barn (birtr1)
Godkänd av: Ralph Bågenholm, Verksamhetschef, Verksamhet Medicin barn (ralba)
Denna rutin gäller för: Verksamhet Akutsjukvård och Barnkirurgi; Verksamhet Medicin barn
Godkänt av
Ralph Bågenholm, verksamhetschef, Barnmedicin
Kate Abrahamsson, verksamhetschef, Barnkirurgi och Akutsjukvård
BORRELIAINFEKTION HOS BARN
Bakgrund:
Borrelia är en bakterie (spiroket) som sprids av fästingar. Förekommer framför allt i södra och
mellersta Sverige och i många andra europeiska länder samt Nordamerika. Speciesnamnet är
Borrelia burgdorferi sensu lato, som har 3 subspecies, som alla finns i Sverige; B. burgdorferi sensu
stricto, garinii och afzelii.
Diagnos ställs på klinisk bild, LPK i likvor och antikroppsbestämning (IgM och IgG) i serum och likvor.
A. HUDINFEKTION
Fästingbett kan orsaka lokal infektion i huden, Erytema Migrans. Om enstaka erytem utan feber
behöver antikroppar mot borrelia ej analyseras. Cirka 50 % av patienter med erytema migrans får ej
serumantikroppar. Behandling i 10 dagar ges på klinisk misstanke.
Lymfocytom. Blåröd ensidig tumorliknande uppdrivning. Vanligast på örsnibb och bröstvårta. Cirka 70
% får antikroppar i serum.
Behandling: <8 år
8 – 16 år
Penicillin V
Penicillin V
12,5 mg/dos x 3
12,5 mg/kg/dos x
i 10 dygn
Max 1 g x 3 i 10 dygn
Multipla erytem
Penicillin V
Doxycyklin
Singelerytem med feber,
25 mg/kg/dos x 3
4 mg/kg x 1
Lymfocytom*
i 10 dygn
Max 200 mg x 1 i 10 dygn
Penicillinallergi typ 1
Azitromycin
Doxycyklin
10 mg/kg x 1 första dygnet
4 mg/kg x 1
därefter 5 mg/kg x 1 i 4
Max 200 mg x 1 i 10 dygn
dygn
* Lymfocytom behandlas av tradition som multipla erytem (ej evidensbaserat) i 3 veckor.
Singelerytem
utan feber
B. NEUROBORRELIOS
Kan manifestera sig som:
1. Enbart facialispares eller andra kranialnervspareser utan allmänsymtom.
2. Diffusa allmänsymtom med trötthet, personlighetsförändringar, huvudvärk, matleda,
radikulitsmärtor utan kranialnervspares eller
3. Facialispares plus allmänsymtom.
Vid misstänkt neuroborrelios bör barnet utredas senast inom 2-3 dygn på avdelning 330.
Vid platsbrist eller vid misstanke om andra allvarligare diagnoser kan inläggning ske på annan
avdelning.
www.sahlgrenska.se
Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia
1 (av 3)
Doknr. i Barium
20683
Giltigt fr.o.m
2015-02-26
Version
1
RUTIN
Borreliainfektion hos barn
Provtagning:
Serum: Borreliaantikroppar
Övriga prover ej nödvändiga om kliniken starkt talar för neuroborrelios.
Likvor:
Rör 1. Borreliaantikroppar IgM + IgG.
Rör 2. Kem lab: Celler, albumin, laktat.
Rör 3. Virus PCR – röret sparas och skickas endast om svaret ej talar för neuroborrelios
Rör 4. Reservsrör: 1-2 ml likvor sparas i kyl på avdelningen i 7 dagar för komplettering i
oklara fall eller om skickade prover förolyckas.
Likvorsvar:
Den definition, som numera används i klinisk praxis på neuroborrelios är CSV-LPK ≥7 med ≥90 %
mononukleära celler. Om dessa krav uppfylls behövs ingen ytterligare diagnostik förutom
borreliaantikroppar.
Normala CSV LPK (<7) talar mycket starkt mot neuroborrelios. CSV-LPK kan vara svårvärderade vid
stor stickblödning.
Behandling bör insättas på klinik plus celler i likvor.
Vid kort anamnes (< 1 vecka) och icke konklusiva likvorfynd bör serum 2 tas vid återbesök.
Mer än 8 v sjukdomsduration utan borreliaantikroppar i likvor talar mot neuroborrelios även om det
finns serumantikroppar. Vid sjukdomsduration > 2 månader kan dock bedömningen vara svår.
Om ovannämnda krav på CSV-LPK inte uppfylls bör en del av extraröret skickas för PCR av
neurotropa virus.
Serologin är svårtolkad och osäker vid neuroborrelios. Baktlab har hösten 2014 påbörjat arbete för
förbättrad diagnostik. I dagsläget utesluter negativa IgG-antikroppar inte neuroborrelios, speciellt om
anamnesen är kort. Det kan ta upp till 1 månad innan IgG-antikroppar har utvecklats och i relativt
sällsynta fall uppkommer inte specifikt IgG. IgM är ofta ospecifikt positivt, sannolikt p.g.a.
korsreagerande antikroppar. Man kan ta två likvorprover med ca en månads mellanrum, där en kraftig
IgG-stegring (okänt vad som ska räknas som ”kraftig”) bör ses för att säkert bekräfta diagnosen.
Behandling
Barn<8 år
Barn ≥8 år
Ceftriaxon (Rocephalin®) iv.
100 mg/kg x 1 i 10 dagar.
Mixt/tabl Doxycyklin 6-8 mg/kg/dygn
uppdelat på 2 doser i 10 dagar
Maxdos 200 mg x 2. Varna för solexponering.
C. ARTRIT
Borreliaartrit är en senmanifestation och IgG antikroppar är nästan alltid förhöjda.
Diagnosen missas ofta. Borreliaartrit manifesterar sig nästan alltid som monoartrit i ett knä.
Provtagning:
Serumantikroppar i akut- och konvalescentserum bör alltid tas.
Om ledpunktion görs skickas ledvätska till Bakt Lab för Borrelia PCR (som har högre sensitivitet än
vid neuroborrelios). Vid positivt PCR är det ett komplement men kan inte skilja mellan aktiv infektion
eller rest av tidigare infektion.
www.sahlgrenska.se
Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia.
Sida 2 (av 3)
Doknr. i Barium
20683
Giltigt fr.o.m
2015-02-26
Version
1
RUTIN
Borreliainfektion hos barn
Behandling:
Vid borreliaartrit ges behandling av tradition under längre tid (ofta 3 veckor), även om det saknas
vetenskaplig grund för det.
Barn <8 år
Barn ≥8 år
Amoxicillin 40 mg/kg/dygn
Uppdelat på 3 doser i 20 dygn
Doxycyklin 4 mg/kg/dos
1 gång per dygn i 20 dygn
Maxdos 200 mg x 1
P.o. steroider är kontraindicierade tills borreliaartrit är uteslutet, då det kan förvärra symtomen.
Intraartikulär kortisoninjektion ska inte heller ges om inte antibiotikabehandling givits enligt ovan.
UPPFÖLJNING
 Återbesök cirka 4 v efter avslutad terapi vid meningit och artrit. Om diagnosen är osäker kan
ett nytt serumprov för borreliaantikroppar tas.

Recidiv är ovanliga men patient/föräldrar bör upplysas om att reinfektion kan förekomma vid
förnyad smitta på grund av att många olika typer av borrelia finns.

Informera om postborreliasyndromet vid neuroborrelios, med långvarig trötthet, dysfori och
andra diffusa allmänna symtom. Vanligast hos vuxna men kan även förekomma hos barn.
Det ska inte behandlas med mera antibiotika.

Om barnet inte mår helt bra vid återbesöket bör ett nytt återbesök göras i öppenvården.
Ansvar
Gäller för all personal inom Barnmedicin och Akutsjukvård och Barnkirurgi/Drottning Silvias barn- och
ungdomssjukhus, SU/Östra. Ansvar för spridning och implementering har verksamhetschefen som
även ansvarar för att rutinen följer gällande författningar/lagar
Uppföljning, utvärdering och revision
Verksamhetschefen ansvarar tillsammans med alla aktörer som berörs av PM:et, det vill säga
använder, utfärdar eller granskar ett PM, för att revision/uppföljning av innehållet i rutinen. Medvetet
avsteg från rutinen dokumenteras i Melior om rutinen är kopplad till patient. Övriga orsaker till avsteg
från rutinen rapporteras i MedControlPRO.
Granskare
Younis Khalid, sektionschef/överläkare, Akutsjukvård och Barnkirurgi
www.sahlgrenska.se
Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia.
Sida 3 (av 3)