Att samverka och ingripa mot brott
och vid annat riskbeteende
Lokala brottsförebyggande rådet i Alingsås
Bakgrund och
avgränsningar
Det lokala brottsförebyggande rådet (BRÅ) arbetar tvärsektoriellt för att motverka och
förhindra återfall i brott. I rådet ingår företrädare för polis, frivård, socialtjänst, barn och
ungdom, kommunledning och arbetsförmedling. En utbildningsdag om sekretess och
samverkan har resulterat i denna folder. Syftet med foldern är att underlätta och förtydliga
de möjligheter till samarbete som finns mellan olika myndigheter i det brottsförebyggande
arbetet. Syftet är också att klargöra möjligheten och vikten av att polisanmäla brott samt att
anmäla till socialtjänsten vid oro för ett barn.
1. Om behovet av
samverkan
Alla myndigheter skall samverka med t ex polisen eller med socialtjänsten om inte
sekretessen förhindrar detta. När sekretess inte gäller skall ”myndigheter på begäran av
annan myndighet lämna uppgift som den förfogar över”. Det framgår av SekrL 15:5. Ingen
skillnad görs mellan uppgifter som gäller ett barn eller en vuxen.
Lagen är utformad så att sekretessen genombryts då viktiga uppgifter behöver avslöjas,
särskilt till polis, åklagare, och socialtjänst men i vissa fall även till andra myndigheter. Med
kunskap om dessa bestämmelser kan oftast ett effektivt samarbete skapas vid allvarliga
brottsmisstankar eller då ett barn befinner sig i riskzonen.
Sekretesskyddet är starkast inom sjukvården och socialtjänsten och svagast, eller till och
med obefintligt för t ex fritids- eller idrottsverksamhet.
2. Om möjlighet till
konsultation
Konsultation betyder att en risksituation avidentifierat beskrivs för en annan myndighet,
t ex socialtjänst eller polis/åklagare. Vid osäkerhet om huruvida en anmälan skall göras bör
socialtjänst eller polis alltid rådfrågas. Det är viktigt att dessa myndigheter är tillgängliga och
har rutiner som gör att konsultativt stöd kan erbjudas.
3. När ska jag
anmäla till polis
och socialtjänst?
En anmälan måste göras till socialtjänsten vid grundad misstanke om att ett barn far illa. Om
inte sekretessen hindrar, kan en polisanmälan ske, då brott av olika slag misstänks.
A. När får en polisanmälan göras?
1. Alla myndigheter kan polisanmäla brott mot den egna verksamheten. Dessutom
får alla myndigheter utom sjukvården och socialtjänsten polisanmäla ett brott:
a) om fängelse är föreskrivet för brottet och detta kan antas leda till annan
påföljd än böter.
b) med stöd av generalklausulen (SekrL 14:3) om det är uppenbart att
intresset av att uppgiften röjs har företräde framför det intresse som
sekretessen skall skydda. Skolan kan ofta använda den bestämmelsen
för att polisanmäla även mindre allvarliga eller upprepade brott av
elever.
2. Hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens möjlighet att polisanmäla brott är
mer begränsad. De får anmäla:
c) brott för vilka är stadgat lägst 1 års fängelsestraff (t ex mord, dråp, rån,
grov misshandel, våldtäkt och grova narkotikabrott) samt försök till brott
för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i 1 år (t ex mord- och
dråpförsök).
d) misshandel- och sexualbrott av alla slag mot underårig (under 18 år).
e) misstanke om könsstympningsbrott, oavsett brottets svårhetsgrad.
3. Socialtjänsten får dessutom polisanmäla:
f) vid överlåtelse av 1) narkotika eller 2) dopningsmedel och 3) i icke ringa fall av
olovlig försäljning eller anskaffning av alkoholdrycker till den som inte fyllt 18 år.
g) Om en person som kan antas vara under 18 år 1) påträffas när han eller hon begår
brott eller 2) påträffas under förhållanden som uppenbarligen innebär
överhängande och allvarlig risk för den unges hälsa eller utveckling, när
uppgiften behövs för ett omedelbart polisiärt ingripande.
B. Anmälan till socialtjänsten då ett barn misstänks fara illa
(SOL 14:1)
I stort sett alla myndigheter har anmälningsplikt, även t ex arbetsförmedlingen,
försäkringskassan och kriminalvården. All personal inom hälso- och sjukvården och
socialtjänsten, även de som inte arbetar med barn, t ex vuxenpsykiatrin, är skyldiga att
anmäla.
Anmälningsplikten genombryter sekretessen. En anmälan skall göras vid ”grundad
misstanke” om att ett barn far illa, alltså även i ostyrkta fall.
Socialtjänsten är skyldig att informera alla myndigheter och andra grupper som har
anmälningsplikt om denna bestämmelse, så att anmälningar verkligen blir gjorda.
Några exempel på när anmälningsplikt gäller är vid oro som avser vanvård eller
misshandel i hemmet och vid barnets eget riskbeteende med brott, missbruk mm.
Anmälningsplikten gäller till 18-årsdagen. Efter 18-årsdagen kan t ex skolan, med
undantag av skolhälsovården, anmäla med stöd av generalklausulen, då elever använder
droger.
4. Om uppgiftslämnande mellan
myndigheter
5. Om återkoppling
av information
I samarbetet mellan myndigheter kan och skall uppgifter lämnas, om inte sekretess förhindrar
detta. I tvärsektoriella grupper gäller skilda sekretessregler för deltagarna, som behåller
samma regler som vid den egna myndigheten. Uppgifter får röjas i gruppen endast om
sekretessen medger detta. Ett samtycke från den person uppgifterna gäller bör eftersträvas,
eftersom samtycket gör att sekretessen kan efterges (SekrL 14:4). En annan lämplig metod
är att personen själv eller dennes vårdnadshavare får möjlighet att deltaga vid mötet, där
dennes frågor dryftas.
Återkoppling från polis och åklagare
Med stöd av generalklausulen kan polis och åklagare lämna uppgifter till skolan, när en
elev begår brott. När åtal väcks faller normalt sekretessen i en förundersökning och andra
myndigheter kan få information. Väckt åtal är ett offentligt beslut och en dom är oftast helt
offentlig, både när den gäller underårigas och vuxnas misstänkta brott.
Återkoppling från socialtjänsten
Socialtjänsten skall i sitt arbete sträva efter att återföra uppgifter som är viktiga för andra
myndigheter. Genom samtycke kan uppgifter alltid återföras till anmälaren och andra
myndigheter. Med stöd av SekrL 1:5 och SoL 11:2 kan uppgifter utan sekretesshinder
lämnas till anmälaren om att en utredning som gäller ett barn inleds, inte inleds eller är
slutförd. Innehållet i utredningen eller beslut om bistånd kan inte röjas annat än med
samtycke. Men sekretessen gäller inte ett beslut om omhändertagande, vård utan samtycke
eller sluten ungdomsvård.
6. Om uppföljning
och utvärdering
Polisens uppföljning: Anmälaren kan kontaktas efter slutförd utredning och de uppgifter
återföras, som får lämnas med hänsyn till sekretessen. Mötet kan, om samtycke finns
och om det gäller ungdomar, inkludera den unge själv och/eller dennes vårdnadshavare.
Samverkansrutinerna mellan polis och andra myndigheter bör utvärderas kontinuerligt, så att
polisanmälningar verkligen blir gjorda och brottslingar lagförda.
Socialtjänsten: När utredningen för ett barn avslutas, kan ett möte ordnas, där anmälaren
och hemmet deltar och en uppföljning av befintlig samverkan görs. Ett samtycke krävs för
att ett sådant möte ska vara möjligt. Socialtjänsten bör senast några veckor efter det att
utredningen är avslutad i kontakt med anmälaren överväga hur samverkan kan förbättras för
framtiden.
Lokala brottsförebyggande rådet i Alingsås
I rådet ingår företrädare för polis, frivård, socialtjänst,
barn och ungdom, kommunledning och arbetsförmedling.
Kontaktperson är Malin Wallin, 0322-61 61 07, [email protected].
Art Connection • www.artcon.se • 0322-108 40 • jun 2006
I arbetet med att ta fram denna folder
har Staffan Olsson, Södertälje, medverkat.
Vid frågor finns möjlighet att kontakta honom
på e-postadress [email protected]
