Läroböckers framställning av Hinduismen

Malmö högskola
Lärarutbildningen
Individ och samhälle
Examensarbete
15 högskolepoäng
Läroböckers framställning av
Hinduismen
The presentation of Hinduism in Textbooks
Stefan Helgesson
Lärarexamen 270 hp
Religionsvetenskap och lärande
2008-01-14
Examinator: Bodil Liljefors Persson
Handledare: Torsten Janson
2
Sammanfattning
I det här examensarbetet undersöks Indiens största religion hinduismen och hur den
framställs i fem svenska läroböcker för gymnasiet. Böckerna som har undersökts är alla
skrivna för Religionskunskap A vilket är ett kärnämne som alla gymnasieelever tar del
av. Syftet är att undersöka om postkoloniala tankar och värderingar återfinns i
framställningen av en främmande religion, hinduismen i det här fallet. Vilka värderingar
som ligger bakom kunskapsurvalet tolkar jag utifrån texterna. Undersökningen är
hermeneutiskt präglad då min förförståelse ligger bakom tolkningarna jag gör. Som
undersökningsverktyg används textanalys där innehållet i texterna har varit i fokus.
I undersökningen delade jag upp hinduismen i fyra teman som är, trosuppfattningar,
gudavärld, religiösa ceremonier och leva som hindu. Med hjälp av dessa fyra delar ska
jag få en förståelse för helheten. När undersökningen genomfördes kom jag fram till att
postkoloniala tankar och värderingar finns i böckerna i varierande mängd. Många av de
fördomar som finns om hinduer förstärks av texterna i läroböckerna. Även om det fanns
skillnader mellan böckerna gav de alla ett liknande slutresultat, det var mest detaljer
såsom namn och termer som skiljde dem åt.
Nyckelord: värderingar, faktaurval, hinduism, läromedelsanalys
3
4
Innehållsförteckning
1. Inledning....................................................................................................................... 7
1.1 Syfte............................................................................................................................ 9
1.2 Frågeställningar .......................................................................................................... 9
2. Kunskapsbakgrund ..................................................................................................... 10
2.1 Postkoloniala perspektiv........................................................................................... 10
2.2 Värderingars betydelse ............................................................................................. 11
2.3 Faktaurvalet .............................................................................................................. 12
3. Metod.......................................................................................................................... 14
3.1 Allmänt om forskningsmetod ................................................................................... 14
3.2 Textanalys................................................................................................................. 14
3.3 Reflektioner kring den valda metoden ..................................................................... 15
3.4 Förförståelse ............................................................................................................. 16
3.5 Urval ......................................................................................................................... 17
3.6 Presentation av läroböckerna.................................................................................... 18
3.6.1 Religion och sånt ........................................................................................... 18
3.6.2 Religionskunskap för gymnasiet ................................................................... 18
3.6.3 Religionskunskap .......................................................................................... 18
3.6.4 Religion ......................................................................................................... 19
3.6.5 Relief A ......................................................................................................... 19
3.7 Tillvägagångssätt ...................................................................................................... 19
3.8 Innehållsmässigt urval .............................................................................................. 20
4. Resultat ....................................................................................................................... 21
4.1 Tema 1: Trosuppfattning .......................................................................................... 21
4.1.1 Religion och sånt ........................................................................................... 21
4.1.2 Religionskunskap för gymnasiet ................................................................... 23
4.1.3 Religionskunskap .......................................................................................... 25
4.1.4 Religion ......................................................................................................... 26
4.1.5 Relief A ......................................................................................................... 27
4.2 Tema 2: Gudavärld ................................................................................................... 30
4.2.1 Religion och sånt ........................................................................................... 30
4.2.2 Religionskunskap för gymnasiet ................................................................... 30
5
4.2.3 Religionskunskap .......................................................................................... 31
4.2.4 Religion ......................................................................................................... 32
4.2.5 Relief A ......................................................................................................... 32
4.3 Tema 3: Religiösa ceremonier.................................................................................. 34
4.3.1 Religion och sånt ........................................................................................... 34
4.3.2 Religionskunskap för gymnasiet ................................................................... 34
4.3.3 Religionskunskap .......................................................................................... 35
4.3.4 Religion ......................................................................................................... 36
4.3.5 Relief A ......................................................................................................... 36
4.4 Tema 4: Leva som hindu .......................................................................................... 38
4.4.1 Religion och sånt ........................................................................................... 38
4.4.2 Religionskunskap för gymnasiet ................................................................... 39
4.4.3 Religionskunskap .......................................................................................... 39
4.4.4 Religion ......................................................................................................... 41
4.4.5 Relief A ......................................................................................................... 41
4.5 Sammanfattning av resultat ...................................................................................... 43
5. Analys......................................................................................................................... 45
5.1 Tema 1: Trosuppfattning .......................................................................................... 45
5.2 Tema 2: Gudavärld ................................................................................................... 47
5.3 Tema 3: Religiösa ceremonier.................................................................................. 48
5.4 Tema 4: Leva som hindu .......................................................................................... 50
6. Diskussion .................................................................................................................. 52
7. Referenslista ............................................................................................................... 55
7.1 Tryckta källor ........................................................................................................... 55
7.1.1 Läroböcker..................................................................................................... 55
7.1.2 Övrig litteratur ............................................................................................... 55
7.2 Elektroniska källor.................................................................................................... 56
6
1. Inledning
Mitt huvudämne är Religionsvetenskap och lärande därför finner jag som blivande
religionslärare att det är viktigt för mig att fördjupa mig i några av de läromedel som
finns tillhands och undersöka vad de förmedlar till eleverna. Skolan i Sverige är
målstyrd och de mål skolan strävar efter, som varje enskild elev ska uppfylla är en
central del i den svenska skolmodellen. Skolan har många uppdrag men jag vill lyfta
fram ett särskilt stycke från Lpf 94 (2006): ”Huvuduppgiften för de frivilliga skolformerna är att
förmedla kunskaper och skapa förutsättningar för att eleverna skall tillägna sig och utveckla kunskaper.”
(2006:5) Detta är övergripande för gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och kommunala
vuxen-utbildningar. Ett övergripande syfte är förmedlingen av kunskap vilket enligt mig
alltid har varit en stor del av skolans verksamhet. Det finns i varje ämne utförliga
beskrivningar för vad som gäller. I mitt arbete kommer jag att fokusera på A-kursen i
Religionskunskap och de läroböcker som används där. Tittar man närmare på
kursplanen för Religionskunskap A går det att utläsa följande:
Eleven skall
•
kunna beskriva och förstå hur religion och livsåskådning tar sig uttryck i människors sätt att
tänka och handla
•
känna till kristendomens och några andra världsreligioners och andra livsåskådningars
grundläggande uttrycksformer, tro och idéer
•
kunna relatera religioners och andra livsåskådningars uttrycksformer, tro och idéer till
problemsituationer i vardags- och yrkesliv. (Skolverkets hemsida, 2007-11-21)
För att eleverna ska nå upp till de här målen gäller det att det finns goda pedagogiska
hjälpmedel att tillgå. Detta är en förutsättning för fungerande inlärning och därför blev
jag intresserad av att undersöka några av de läroböcker som används i skolan idag. En
stor källa till kunskap i skolan är läroböckerna även om det finns andra sätt att inhämta
information. Gunn Imsen tar upp i boken Lärarens värld (1999) att i skolans värld
fungerar våra läroböcker som det mest legitima valet när det gäller att tillgodogöra sig
kunskap (1999:303).
När elever arbetar med internet och artiklar är de oftast noggranna med att kontrollera
källor och ifrågasätta vad de läser, vilket är något lärare förutsätter att de gör. Däremot
skriver Staffan Selander i artikeln ”Pedagogiska texter: kunskap, kultur, retorik” (1994)
7
att vi inte ägnar lika mycket tid till att reflektera över det vi läser i fakta- eller
läroböcker som andra texter vi läser. De ställningstaganden som görs och de värderingar
som framhävs följer med när fakta inhämtas utan att någon vidare tanke ägnas åt det
(Selander, 1994:47f).
De texter som presenteras i läroböckerna är alltid ämnesmässiga och handlar om det
som ska läsas i kursen. Texterna i böckerna avgör vad som är viktig kunskap i en viss
utsträckning, det går tydligt att se i läroböcker hur olika kunskapsideal betonas på olika
sätt. Hur författaren har utformat dem och syftet bakom har en stor påverkan. I Staffan
Selanders artikel kan man läsa: ”De är inte enkla avspeglingar av verkligheten, de är sociala
konstruktioner och bärare av alldeles särskilda traditioner och sätt att kombinera perspektiv och
kunskapsfragment. Texter perspektiverar världen.” (Selander, 1994:52)
Läroböckerna har stor påverkan då de ofta introducerar något nytt och okänt för
eleverna. De som läser ska informeras och även övertygas för att tillgodogöra sig den
nya kunskapen. De texter som står i läroböcker ger nya perspektiv på saker och
fenomen och för många kan det vara den enda kontakten de får med en främmande
kultur och kan fungera som en brygga mellan fjärran och närområdet (Selander,
1994:55). Då ligger det ett stort ansvar på textförfattaren att innehållet är sakligt och ger
en rättvis bild av det som ska lyftas fram.
Gunn Imsen tar även upp i sin bok krav framtagna av Lennart Berglund (1991) som han
anser är viktiga att läroböcker eller de läromedel man väljer att använda sig av
uppfyller. Som lärare har man ett ansvar att förhålla sig kritisk till läromedlen och
försäkra sig om att eleverna får korrekta fakta. Innehållet måste stämma med källor som
är tillförlitliga. Likaså är aktualiteten viktig för det sker saker hela tiden i världen och de
senast tillgängliga uppdateringarna är alltid att föredra. Behandlar boken ämnen på ett
sakligt sätt? Det är viktigt att läromedel presenterar religiösa perspektiv utan att på
något sätt ställa dem i bättre eller sämre dager. Eleverna ska få en bild som inte
vilseleder dem utan håller sig till det sakliga (Imsen 1999:304).
8
1.1 Syfte
Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilken bild några utvalda svenska
läroböcker för gymnasiet ger av hinduismen som religion. Undersökningen kommer att
uteslutande använda sig av böcker som är avsedda för Religionskunskap A vilket är ett
kärnämne. Läroboken är en lärares pedagogiska hjälpmedel och det är viktigt att
informationen som förmedlas är saklig. Hinduismen är en mångfacetterad livsåskådning
vilken inte alltid kan vara lätt att definiera och därför är det angeläget att granska
författarnas val av fakta i detta sammanhang. Varför det är hinduismen som är i fokus i
arbetet beror på en kombination av eget intresse från min sida och att den här typen av
undersökningar oftast fokuseras på Islam. Hinduismen var relativt outforskat inom det
här området.
För att kunna bearbeta detta ämne kommer följande frågeställningar undersökas.
1.2 Frågeställningar
1. Hur framställs hinduismen i svenska läroböcker?
2. Vilka skillnader och likheter finns i de olika läroböckerna?
9
2. Kunskapsbakgrund
2.1 Postkoloniala perspektiv
Samhället som vi lever i idag är fyllt av intryck från hela världen. Den
globaliseringsprocess som är ständigt pågående krymper världen och således kan vi bli
mer delaktiga i människors liv fastän de befinner sig på andra sidan av vår planet. I
boken Globaliseringens kulturer (1999) menar Eriksson, Eriksson och Thörn att även
om vår värld som den ser ut idag skiljer sig från kolonialtiden på många olika sätt
präglas vi fortfarande av den tiden. Vissa tankegångar om ordningen i världen och
uppfattningar om olika folk och deras kulturer lever kvar. För att definiera och förstå
fenomen som varit vitt skilda från de som människor i västvärlden är vana vid har lett
till att beskrivningarna av främmande kulturer lyfter fram de skillnader som finns.
Skillnaderna är det som har haft betydelse och hjälpt till att definiera ett folkslag i
förhållande till andra. Det har skapats en ”vi och dom” mentalitet där skillnader mellan
kulturer är i fokus och inte likheter. Framförallt blev österlandet en motpol till
västerlandets där väst stod för det positiva och rationella vilket hjälpte till att stärka
västvärldens självkänsla och intrycket av att en överlägsen civilisation (Eriksson,
Eriksson & Thörn, 1999:16ff).
Vad som har utspelat sig i historien har en påverkan på hur vårt samhälle i väst ser ut
idag. Under kolonialtiden hade de europeiska kolonisatörerna en stor påverkan i alla de
länder de befann sig i. Ashis Nandy skriver i artikeln ”Den intime fienden Kolonialismens psykologi” att kolonisatörerna kom från samhällen som enligt dem
själva var överlägsna vilket gjorde att de kunde rättfärdiga kolonialismen.
Kolonisatörerna som begav sig ut i världen såg många kulturskillnader och ofta såg de
sin egen kultur som överlägsen. De nya samhällen de begav sig till ansågs vara
primitiva och förvildade och kolonisatörerna kände en plikt att införa en livsstil som var
mer passande. De ansåg helt enkelt att kolonialismen var ett nödvändigt steg i de
primitiva samhällenas utveckling. Indien som ett exempel ansågs vara ett land som hade
både en bristfällig kultur och religion vilket var den största anledningen till landets
förfall.
10
Deras historia som hade varit blomstrande hade ingenting att göra med det Indien som
kolonisatörerna såg utan de såg en civilisation som var väldigt primitiv (Nandy,
1999:187ff).
Enligt Eriksson, Eriksson och Thörn hade kolonialismen en stor påverkan på hur
främmande kulturer framställs och hur de uppfattas av västvärlden. Väst skapar en bild
av sig själv som upplyst och modernt när österlandet beskrivs som primitivt och
mystiskt i motsatsförhållandet som har uppstått.
”Detta synsätt innebär att kolonialismen inte är något som tillhör det förflutna, utan snarare att den i hög
grad fortfarande präglar världen, inte bara ekonomiskt, utan också kulturellt. Inte bara de postkoloniala
staterna är märkta av kolonialismen – dess arv har också betydelse för skapandet av kulturella identiteter i
västvärldens mångkulturella samhällen.” (Eriksson, Eriksson & Thörn, 1999:14f).
2.2 Värderingars betydelse
De fakta som går att finna i skolböcker har någon författat och innehållet ska vara
befriat från värderingar i största möjliga utsträckning. När det gäller ämnet
religionskunskap där andra människor kulturer och religioner beskrivs är det viktigt att
en saklig bild presenteras. Kjell Härenstam skriver i boken Kan du höra vindhästen?
(2000) att kunskapen inte är värderingsfri. De värderingar som ligger bakom urvalet av
kunskap som har gjorts strider ofta med skolans läroplaner och kan då ge en bild av en
religion som är felaktig eller förvirrande för läsaren (Härenstam, 2000:6).
Läromedelsförfattare ställs inför en svår uppgift när de ska försöka presentera och ge en
levande bild av en främmande religion. Vilka perspektiv som ska tas upp och var fokus
ska läggas måste författaren välja och i slutändan blir det den informationen som
eleverna tar del av. Den kunskap som anses vara viktig är ett subjektivt val som någon
har gjort där personens värderingar har spelat roll för stoffet. Härenstam använder
buddhismen som exempel: ”Buddhismen är i verkligheten ett mycket komplext fenomen och det är
viktigt att inte generalisera om helheten med utgångspunkt i bara en del.” (Härenstam, 2000:13)
Samma sak är gällande för Indiens dominerande religion hinduismen som också är ett
komplext fenomen. När man tar del av den kunskap som förmedlas i läroböckerna är det
viktigt att man funderar över vad det egentligen är man tar del av. Kulturer som är
11
främmande känns mystiska och spännande och vi vet inte mycket om dem. Därför ska
man tänka noga på varför denna kunskap man tar del av har valts ut på bekostnad av
något annat. Bilden som presenteras behöver inte vara felaktig men de perspektiv som
påverkar kunskapsvalet är intressanta. Bakom läromedelsförfattarens avsikter kan det
ligga ideologiska övertygelser. Går man ett steg längre kan man titta på varifrån
läromedelsförfattaren har fått sina källor. De upptäcksresandes eller forskares rapporter
som är författarens källor är även de fyllda av värderingar eller ideologiska övertygelser
vilket i sin tur påverkar hur främmande kulturer framställs för läsarna av deras alster
och deras enda kontakt med kulturen är just vad de läser (Härenstam, 2000:20).
I läroplanerna för de frivilliga skolformerna (Lpf94) står följande: ”Undervisningen skall
vara saklig och allsidig. Då värderingar redovisas, skall det alltid klart framgå vem det är som står för
dem.” (2006:4)
De skolböcker som används har höga krav på sig från myndigheterna att inte vara
osakliga och försöka indoktrinera eleverna. Vikten av saklighet och allsidighet kan inte
påpekas tillräckligt. Det går tydligt att utläsa i styrdokumenten att det är grundläggande
för undervisningens legitimitet.
2.3 Faktaurvalet
Hur materialet framställs i läroböckerna och vilket urval som görs är typiskt för den tid
då läroboken producerades. Enligt Härenstam visar en jämförelse av olika läroböcker
från olika årtionden att de fakta som förmedlas skiljer sig avsevärt från varandra.
Läromedelsförfattarnas egen agenda och olika bakomliggande politiska motiv har en
stor påverkan på vad som framställs. Problemet ligger i att göra ett nästan komplett
urval på det lilla utrymme som finns att tillgå i en lärobok. På något sätt ska ett stoff
presenteras som är representativt för något som är omfattande och som lätt skulle kunna
utgöra en egen bok. Den kunskap som presenteras påverkas starkt av vårt egets lands
religiösa och politiska situation och kunskapens som förmedlas är en produkt av just
detta. Därför kan det som presenteras tyckas vara ensidigt eller skevt för en utomstående
åskådare eller en medlem av den religion som beskrivs. Det är inte alls säkert att de
12
känner igen sig eller håller med om att framställningen som gjorts är korrekt
(Härenstam, 2000:119f).
Men något måste läroböckerna ta upp och presentera för eleverna. Kravet på att
innehållet är sakligt den största skillnaden mot skönlitterära böcker där författaren har
en helt annan konstnärlig frihet. Läroböckerna ska hjälpa eleverna att skapa en
förståelse kring en ny religion eller kultur och inte bara konstatera de skillnader som
finns i förhållande till oss. Texterna ska skapa förutsättningar för att eleverna själva vill
vidga sina vyer och ge dem en ökad förståelse. Det som författas i en lärobok kan inte
på något sätt vara en slutgiltig sanning utan ska väcka nyfikenhet hos läsaren. Böckerna
måste ha sin utgångspunkt i elevernas fördomar för att de ska finna dem intressanta och
vilket skapar förutsättningar för att få dem att självmant vilja lära sig mer. Då blir de
mottagliga för nya intryck vilket väcker nyfikenhet och får eleverna att ifrågasätta sina
fördomar (Härenstam, 2000:140ff).
13
3. Metod
Det empiriska materialet som jag kommer att arbeta med i den här uppsatsen består av
de texter som presenteras i några utvalda läroböcker anpassade till Religionskunskap A
för gymnasiet. Jag kommer att arbeta med textanalys och då innehållsanalys eftersom
jag är intresserad av vad författarna har valt att presentera och lämna ute.
3.1 Allmänt om forskningsmetod
All forskning som bedrivs startar alltid med ett problem som en forskare är intresserad
av och vill undersöka mer ingående. Patel och Davidson skriver i boken Forskningsmetodikens grunder – Att planera, genomföra och rapportera en undersökning (2003:9)
att det som forskaren är intresserad av behöver inte vara problematiskt i ordets
vardagsbemärkelse utan något som forskaren vill fördjupa sina kunskaper i. När man
ska forska om ett ämne måste man välja vilken metod som passar till det problem man
vill undersöka. De två metodologiska huvudriktningarna som man har att välja mellan
är kvalitativ och kvantitativ forskningsmetod och de skiljer sig åt beroende på vilken typ
av data man samlar in. Väljer man ett kvalitativt förhållningssätt fokuserar man som
forskare på data som går att tolka på en djupare nivå och få en ökad förståelse av. Ett
kvantitativt förhållningssätt betyder att datainsamlingen har som mål att mäta och ge
möjlighet till statistiska bearbetningar. Beroende på vilket problem man har som
utgångspunkt lämpar sig de olika metoderna olika bra. Vill man tolka och förstå
människors upplevelser eller förstå underliggande mönster är kvalitativ metod det rätta.
Vill man få svar på vilka skillnader som finns eller vilka relationer som finns är
kvantitativ metod bättre lämpad (Patel & Davidson, 2003:14).
3.2 Textanalys
Textanalys som metod inom samhällsvetenskap är en omfattande metod med flera olika
inriktningar beroende på vad forskaren vill undersöka. I boken Textens mening och makt
(2000) skriver Bergström och Boréus ”Att analysera något är i en allmän betydelse att identifiera
och undersöka dess komponenter” (2000:19).
14
För att göra detta behöver forskaren olika verktyg för att kunna bryta ner texter och
förstå dem. Olika metoder för att analysera texter kan vara följande exempel:
argumentationsanalys belyser textens innebörd; idé och ideologianalys undersöker om
det förekommer vissa ideologier i texterna; lingvistisk textanalys fokuserar på
meningsbyggnaden och ordvalen i texter. Med dessa hjälpmedel möjliggörs en djupare
förståelse av texter (Bergström & Boréus, 2000:20).
Den metod jag kommer att använda mig av är innehållsanalys. Innehållsanalysen kan
både vara kvantitativ och kvalitativ beroende på vad som ska analyseras. Väljer man att
arbeta kvantitativt blir tillvägagångssättet att mäta eller räkna vissa företeelser i texten.
Innehållsanalys kan även användas för att systematiskt beskriva innehållet i utvalda
texter. Metoden blir då istället kvalitativ och skillnaden mot den kvantitativa är att
ingenting räknas eller mäts utan forskaren gör komplicerade tolkningar av texternas
innehåll. Metoden kan användas för att se mönster i publicerade skrifter och komma åt
allmänna värderingar. Vilka typer av termer som används säger mycket om textens
innebörd Innehållsanalysen lämpar sig väl för flera olika typer av texter som till
exempel tidningsledare, religiösa urkunder, serietidningar och läroböcker (Bergström &
Boréus, 2000:44ff).
3.3 Reflektioner kring den valda metoden
Att arbeta med innehållsanalys har precis som alla metoder både för- och nackdelar.
Viktigt är att metoden passar ens syfte och då överväger fördelarna nackdelarna. Men
som forskare måste man vara medveten om de brister som finns med varje metod.
Metoden är ytterst viktig och måste vara i harmoni med problemformuleringen. Rolf
Ejvegård skriver i Vetenskaplig metod (2003) ”Vid vetenskaplig forskning använder man sig av
olika metoder. Dessa metoder måste klart medvetandegöras av forskaren; annars är risken stor att han inte
riktigt vet vad det är han sysslar med” (2003:43). Därför anser jag att en reflektion kring den
valda metoden är en viktig del i metodavsnittet för att försäkra sig själv om att arbetet är
på rätt väg. Innehållsanalys lämpar sig bra om forskningen har som avsikt att undersöka
om ett ämne värderas positivt eller negativt i texten och om det finns skillnader mellan
olika källor. Samma ämne kan få olika betydelse beroende på vem som har skrivit
texten, författarens värderingar och avsikter påverkar slutresultatet.
15
En annan fördel med innehållsanalys är att det är möjligt att undersöka om en text
uppvisar egenskaper som objektivitet, saklighet eller försöker förhålla sig opartisk. Det
föreligger ett problem i att försöka påvisa vad som är objektivt eller sakligt men det går
att undersöka om samma saker tas upp i texterna och om de får lika mycket utrymme
(Bergström & Boréus, 2000:48).
De problem som uppstår vid en textanalys som är kvalitativt bearbetad är frågor rörande
validiteten. Kommer jag som forskare verkligen att kunna få de svar jag strävar efter?
Det som lämnas osagt i texterna säger ofta väldigt mycket för läsaren men det är utifrån
läsarens egna förförståelse som tolkningarna görs. De tolkningarna jag kommer att göra
är präglade av min förförståelse inom ämnet och det måste läsarna ha i åtanke när de
läser min rapport. Reliabiliteten är också viktigt för att arbetet ska vara vetenskapligt.
Vid arbete med kvalitativa textanalyser är det viktigt att forskningen genomsyras av
genomskinlighet och välgrundad argumentation. Det är viktigt att det arbete som utförs
är väl förankrat i teorier och att tolkningarna som görs underbyggs med citat och
referenser. Allt för läsarens ska kunna se och förstå hur forskningsprocessen har gått till
och skapa sig egna uppfattningar och dra slutsatser (Bergström & Boréus, 2000:36ff).
3.4 Förförståelse
För mig är hinduismen en främmande och spännande religion och den skiljer sig mycket
från de vanligast förekommande trosuppfattningarna som finns i västvärlden.
Hinduismen är en religion där de kunskaper jag har om den är från texter jag har läst.
Personliga möten med hinduer eller andra fenomen som representerar hinduismen har
för min egen del varit väldigt begränsade, begränsade till den graden att jag vill påstå att
de inte har påverkat mina uppfattningar om hinduismen. Andra religioner som islam och
judendom får man ofta en bild av utöver det som man läser. Det kan vara personliga
möten då många anhängare av de religionerna finns och verkar i vår närmiljö och man
interagerar med dem. Genom denna interaktion skapar människor en personlig
uppfattning om något. Det kan vara bra eller dåliga men det ger ytterligare en dimension
till ens uppfattningar och kunskaper. Under tiden som man går i skolan får man läsa om
olika religioner och lära sig om dem.
16
Jag erfarenheter både från min egen tid i skolan och när jag har haft praktik på
lärarutbildningen. Det är främst i min roll som lärare jag har satt mig in i texterna i
läroböckerna och verkligen förstått hur viktiga de är och vilken påverkan de har. Som
lärare förmedlar man oftast det som står i de läromedel man har att tillgå. De
iakttagelser jag har gjort är att eleverna antar det som står skrivet i läroböckerna som
sanning och därför är det viktigt med böcker som ger en saklig och allsidig bild.
Förförståelsen påverkar arbetet som genomförs och det kan vara något negativt då det
påverkar tolkningarna som görs. Men enligt Patel och Davidson är den förförståelse
forskaren har inte ett hinder för arbetet utan en tillgång när forskningsobjektet ska tolkas
och förstås. Det ger arbetet sin prägel och ligger till grund för de slutsatser som görs
(Patel & Davidson, 2003:30).
3.5 Urval
För att välja ut de fem böcker som ska ingå i min undersökning var jag tvungen att se
till att det var böcker som används och inte är för gamla. De böcker som har undersökts
ska vara skapade med Lpf 94 i åtanke för att de ska vara aktuella. Böckerna ska vara
utformade för Religionskunskap A vilket är ett kärnämne som alla Sveriges
gymnasieelever tar del av. Det är viktigt att det är böcker som används i skolan idag. Är
det böcker som inte används blir inte undersökningen lika relevant då ingen tar del av
den kunskap som står i böckerna.
Tre av böckerna som jag har undersökt används i skolor i Skåneregionen. Jag har varit i
kontakt med skolorna och fått det bekräftat. De andra två böckerna vet jag inte om de är
i bruk för tillfället. Det var svårigheter i att få tag i böcker och jag var tvungen att
använda vad jag kunde få tag i. Men de uppfyller mina andra krav, de är skapade till Lpf
94 och de är för A-kursen.
17
3.6 Presentation av läroböckerna
Presentationen som ges av läroböckerna här är den bilden som författarna och förlaget
vill ge av sin bok. De tolkningar jag har gjort av böckerna tas inte upp här utan det är en
sammanfattning av den presentation man kan finna i varje bok.
3.6.1 Religion och sånt
Religion och sånt är skriven av Börje Ring och ges ut av Almqvist & Wiksell.
Exemplaret jag har använt mig av är andra upplagan och är utgiven 2007. Boken börjar
med att ta upp etik och moral för att sedan presentera världsreligionerna i olika kapitel.
De sista kapitlen i boken tar upp naturfolk, new age och sekter. Olika religioners
centrala budskap, etik och reflektion löper som en röd tråd genom boken. Boken har
även ett litet genusperspektiv som i varje kapitel behandlar kvinnans roll i olika
religioner.
3.6.2 Religionskunskap för gymnasiet
Boken är skriven av Lars-Göran Alm och ges ut av Natur och kultur. Det exemplaret
som har använts är utgivet 1997. I boken görs en uppdelning av världens religioner och
livsåskådningar. Första delen heter Livets kretslopp och behandlar naturreligioner,
hinduism och buddhism. Andra delen heter Världshistoriens gud och behandlar
judendom, kristendom och islam. Sista delen heter I en sekulariserad värld och
behandlar icke-religiösa livsåskådningar och nyandlighet. Poängen med indelningen är
att ge en överblick och underlätta jämförelser.
3.6.3 Religionskunskap
Författarna bakom boken är Sten Rodhe och Bo Nylund och den ges ut av Almqvist &
Wiksell. Exemplaret som jag har använt mig av är femte upplagan och är utgiven 1998.
Boken vill ge kunskap om de mest betydande världsreligionerna och vill lägga grunden
för samtal och ett undersökande arbetssätt. Sten Rodhe har skrivit kapitlen om
världsreligionerna och Bo Nylund har författat de övriga.
18
3.6.4 Religion
Religion är skriven av Birgitta Thulin och Sten Elm och ges ut av Interskol. Jag har
arbetat med är andra upplagan vilken är utgiven 1995. Boken är anpassad för att kunna
användas på många olika program och beskrivs som lättläst. Den vill utveckla tolerans
mot oliktänkande och öka förståelsen för olika religiösa ställningstaganden. Boken vill
även visa hur människans idéer påverkar och påverkas av det samhälle hon lever i.
3.6.5 Relief A
Boken är skriven av Bengt Arvidsson, Hans Axelsson, Magnus Hermansson och NilsÅke Tidman. Den ges ut av Gleerups och exemplaret som använts är utgivet 1998.
Relief A behandlar de stora världsreligionerna, etik och new age. För att underlätta
inlärningen och jämförandet av religionerna behandlas varje religion på ett likartat sätt.
I varje religion går man in närmare på tre huvudämnen, de är Rit och liv, Tro och etik
samt Kultur och samhälle. Detta för att ge en tydligare bild och underlätta jämförelser.
3.7 Tillvägagångssätt
I de fem böcker som ska undersökas börjar jag med att först läsa och sätta mig in i de
kapitel som behandla Hinduismen. Först måste jag få en översikt över helheten och då
krävs att kapitlen studeras i sin helhet. För att få ytterligare förståelse för helheten
kommer jag att fortsätta med att gå djupare in i de delmoment som jag har för avsikt att
undersöka (presenteras i 3.8). Det är tolkningen av de utvalda delarna som jag kommer
att basera mina analyser och slutsatser på, delarna ger mig en förståelse av helheten.
19
3.8 Innehållsmässigt urval
I varje bok har jag undersökt innehållet och vad det är som läromedelsförfattarna har
valt att presentera. För att ge en tydligare bild har jag skapat fyra teman som granskas.
De temans som finns kom till efter jag hade gått igenom böckernas kapitel första
gången och jag såg vilka delar som var bärande i beskrivningarna av hinduismen.
Skapandet av teman hjälpte mig att finna det som var relevant för mitt arbete och ge en
tydlig bild av alla böckerna vilket underättade jämförandet av dem.
Tema 1: Trosuppfattning. Här går jag närmare inpå vad hinduerna tror på och vad som
utmärker dem som just hinduer enligt böckerna. Varje religion har sin egen
trosuppfattning som anhängarna har anammat
Tema 2: Gudavärld. I detta avsnitt tittar jag närmare på hinduismens gudavärld som är
omfattande och väldigt typisk för deras religion. Begreppet gud är ett centralt begrepp i
många religioner och vad som skrivs om hinduernas relation till begreppet finner jag
viktigt att undersöka.
Tema 3: Religiösa ceremonier. Olika religioner har olika ceremonier och riter vilka är
mer eller mindre viktiga. Många kan vara vardagliga som görs utan större eftertanke och
det finns ceremonier som kräver mycket planering och tar tid att genomföra. Vilket
utrymme de får i böckerna har jag för avsikt att undersöka.
Tema 4: Leva som hindu. Här går jag närmare inpå vad religionen har för betydelse och
påverkan i det vardagliga livet. Vad den har för betydelse i slutändan för människor som
lever i ett hinduiskt samhälle.
20
4. Resultat
Resultatet presenteras temavis för att göra det och överskådligt. De fem böckerna
presenteras i samma ordning i varje tema. Resultatet består av det som sägs i böckerna
och är fria från mina åsikter, det är vad författarna vill ha sagt. Efter att alla teman är
presenterade följer en sammanfattning för att tydliggöra för läsaren vad som är skrivet.
4.1 Tema 1: Trosuppfattning
4.1.1 Religion och sånt
Den gemensamma nämnaren för flera hundra miljoner människor som kallas hinduer är
att de tror på den eviga lagen. Det är detta som samlar många olika traditioner i en
religion. Den eviga lagen består av två tankar. Samsara som är det eviga kretsloppet och
karma, man får skörda det man sår. Livet är som ett evigt kretslopp där man föds till ett
nytt liv efter döden, själen vandrar vidare när ens kropp dör. Detta kallas för
reinkarnation. Den andra delen av den eviga lagen är tron på karma. Karma är det
samlade resultatet av livets gärningar. Beroende på om man har levt ett bra eller dåligt
liv påverkar det hur din återfödelse blir. Allt avgörs av din karma, om du blir man eller
kvinna, människa eller djur. Det avgör vilka dina föräldrar blir och vilka förutsättningar
du får i livet. ”Karmas lag är rättvis för man får själv ta ansvar för sina handlingar.” (Ring,
2007:107) Detta leder till att alla människor har olika uppgifter att utföra, tiggare ska
tigga och chefer ska leda sina anställda. Dessa skyldigheter kallas för dharma och är din
plikt i livet som bestäms av din karma. Den eviga lagen fungerar helt automatiskt och
har alltid styrt människornas tillvaro. Människans gudomliga själ som vandrar från
kropp till kropp kallas för atman. Det är det enda som är bestående och förändras aldrig
(Ring, 2007:106ff).
Målet för en hindu är att nå befrielse och sluta återfödas. Namnet för befrielse är
moksha eller mukti och det finns olika teorier om vad som händer med själen, atman när
den blir fri. En teori är att själen återförenas med det gudomliga som kallas för
Brahman. Brahman och atman är samma sak och hör ihop. Brahman finns som en del i
varje människa i form av atman. Atman är en skärva av Brahman och vill återförenas
med det gudomliga. Detta sker inte förrän människan nått insikt så återfödelsen upphör.
21
En annan teori är att man får leva tillsammans med en speciell gud vilken kan vara
Vishnu eller Krishna. Guden finns någonstans, möjligen i en himmel och detta betyder
att själen inte återförenas med Brahman. Den tredje teorin är att man återförenas med
sina förfäder när man når befrielse. Därför vårdar många sina döda släktingars minne
och offrar djur till deras ära (Ring, 2007:113). Men det räcker inte att känna till
befrielsen för att nå den, man måste förstå på ett djupare plan och det tar många liv. Det
som hindrar människor från att nå befrielsen är denna värld och dess föreställningar som
gör att vi vill stanna. Världen fungerar som en slöja vilket kallas för maya (Ring
2007:114).
För att nå befrielse finns det olika metoder som man kan ägna sig åt. Varje människa
väljer själv sin metod eller väg till frälsning och de vanligaste är följande. Gudsdyrkans
väg som är en folklig och enkel väg. Man kan ha ett litet altare hemma eller använda de
som finns utmed vägen och offra lite mat åt gudarna och be om hjälp. I boken nämns
även hur betydelsefull kon är. ”Dyrkan av den heliga kon är viktig. Kon ses som livets ursprung,
därför är den helig på liknande sätt som moder jord i naturreligioner.” (Ring, 2007:115) Det finns
också praktiska skäl till att kon har fått en sån bra ställning och det är dess många
användningsområden. Hon ger mjölk som är viktig föda, hon fungerar som dragdjur,
hennes dynga blir gödsel, bränsle och arbetsmaterial då kospillning används som
byggnadsmaterial. Kor går ofta fria på gatorna men det är oftast någon som äger dem
och tar vara på mjölken. Nästa metod är handlingarnas väg. Enligt den ska människan
följa sina plikter för att nå befrielse och de ska utföras osjälviskt till Guds ära. I
hinduismens början bestod dessa handlingar av offer till gudarna men de har mer och
mer övergått till att man ska leva på ett moraliskt och riktigt sätt. Med hjälp av
meditation och yoga kan människan nå en djupare förståelse. Den här vägen kallas
kunskapens väg. Hinduisk meditation går ut på att tänka på ett speciellt ord som kallas
mantra. Mantran är nästan alltid ett namn på en hinduisk gud och med hjälp av det blir
det lättare att koncentrera sig på sitt inre, sin atman. Hängivenhetens och kärlekens väg
går ut på att visa kärlek till en speciell gud till exempel Krishna. I Sverige kan man se
detta hos Hare Krishna-rörelsen. För indier innebär den här vägen att visa kärlek i
största allmänhet. Till sina barn, älskade och medmänniskor i största allmänhet (Ring,
2007:114ff).
22
4.1.2 Religionskunskap för gymnasiet
Inom hinduismen finns det en stor mångfald och tolerans och det märks tydligt i
tankarna om det gudomliga. ”Sida vid sida finns tre olika trosuppfattningar som vi västerlänningar
upplever som helt oförenliga med varandra.” (Alm, 1997:20) De har polyteism som betyder att
det finns flera gudar som är specialiserade på olika uppgifter. Beroende på vad man
behöver hjälp med ber man till de olika gudarna. Detta är den vanligaste uppfattningen
inom hinduismen. Det finns även monoteism där man tror på en gud som man vänder
sig till i alla situationer. De hinduer som lever på det här viset förnekar oftast inte att
andra gudar existerar. Ateism är tron på att det inte finns några gudar alls vilket är en
vanlig tanke inom den filosofiska hinduismen. De tror på en övernaturlig, andlig
verklighet men den är inte personlig och de anser att man inte kan be eller offra till den
för att få hjälp i livets prövningar. Hinduer anser att kon är ett heligt djur men ingen vet
varför. Även om kon är helig hindrar inget från att använda alla hennes produkter under
tiden hon lever. Däremot får man inte ta något från en död ko. Det går bra att elda med
kogödsel eller dricka mjölken men det är förbjudet äta nötkött eller bära produkter av
koläder. En hindu skulle inte kunna tänka sig att skada eller döda en ko, kor som har
blivit för gamla för att användas i jordbruket får klara sig bäst de kan och lämnas för att
självdö. Man tror även att kogödsel är renande, rör man ut det i vatten kan man tvätta
händerna med det och man blir renad religiöst. Även andra produkter från kon anses
vara renande (Alm, 1997:20ff).
Många hinduer anser att vardagsriterna, gudarna och tempelkulten är det viktigaste i
religionen, det gäller särskilt på landsbygden där en stor del av befolkningen lever. Men
det finns även de hinduer som inte nöjer sig med det utan vill känna en mer personlig
kontakt med en bestämd gud. För de som känner på det sättet har det växt fram en form
av hinduisk fromhet som kallas bhakti vilket betyder hängivenhet. De är uppdelade i
flera olika grupper som tillber olika gudar eller gudinnor även om de flesta tillber Shiva
eller Krishna. För bhaktianhängare är den utvalde guden den ende guden. Bhaktianhängarna har sina egna religiösa texter och hymner och de träffas även utanför
tempelkulten och håller egna gudstjänster. De hoppas att den nära kontakten med guden
kommer att fortsätta efter döden och att de i evighet får vistas nära den gud de har älskat
och tjänat i sitt jordeliv (Alm, 1997:25).
23
Inom hinduismen skiftar synen på livet efter detta, många tror att de förenas med sina
förfäder och andra hoppas få komma till sin gud. Det finns ytterligare en uppfattning
som speglar en helt annan syn på tillvaron. De som tror på den tror att både människor
och djur har en andlig kärna som kallas för atman och att den lever kvar efter döden.
Men den blir inte fri efter döden utan den återföds i en ny kropp. ”Allt levande är ordnat i ett
slags stege, från den lägsta varelsen till den högsta. Var på livsstegen den nya kroppen befinner sig beror
på atmans gärningar i den föregående kroppen: allt man tänkt, sagt och gjort i livet.” (Alm, 1997:26)
Det ordet de använder för gärningar är karma och man brukar tala om karmas lag. Enligt
den återföds de som har handlat rätt högre upp på stegen och får ett bättre liv och
tvärtom, den som har levt dåligt hamnar längre ner på stegen. Hur kan man då veta vad
som är rätt? Det finns i heliga skrifter levnadsregler för olika samhällsgrupper. Dessa
regler kallas för dharma som betyder plikt. Varje människa ska sträva efter att uppfylla
sin dharma för att i nästa liv födas högre upp på stegen. Karmas lag förklara varför livet
kan se annorlunda ut för människor. De människor som har det bra får belöning för god
karma och de människor som har otur blir straffade för dålig karma (Alm, 1997:26f).
Atman föds om och om igen i ett evigt kretslopp som kallas för samsara och beskrivs
som något negativt i de heliga texterna, något som människan måste bli fri från. Det
finns två vägar till befrielse, gärningarnas väg och kunskapens väg. Gärningarnas väg
går ut på att man ska uppfylla sin dharma, vara kärleksfull mot människor och djur, vara
noga med offer och bön. Då kommer atman att hamna högre för varje ny återfödelse och
slutligen bli fri från kretsloppet. Den befriade atman blir då ett med brahman och att
förstå vad brahman är för något är svårt. Det är det som kunskapens väg går ut på.
Världen som vi lever i är inte verklig utan det är det andliga som är på riktigt. Den
materiella världen fungerar som en slöja som döljer sanningen för oss. Kunskapens väg
lär oss se igenom slöjan och bli fri från den materiella världen. Den som lyckas förstår
att brahman är den sanna verkligheten och att atman är en liten del av brahman, den här
insikten befriar atman från kretsloppet. Det är svårt och tidkrävande att nå denna insikt
därför är kunskapens väg bara tillgänglig för en liten elit av religiösa lärde (Alm,
1997:27).
24
4.1.3 Religionskunskap
I Indien finns det flera hundra miljoner hinduer men de kan vara hinduer på många olika
sätt. De tillber en särskild gud men enligt dem spelar det ingen roll vad man tillber för
det är samma gudomliga kraft i slutändan. Att tro på Kristus eller Krishna har ingen
betydelse för dem. Det finns bilder av hinduiska gudar överallt och bredvid dem kan
man finna bilder av Buddha eller Jesus. Man ber till gudarna både i hemmen och i
tempel eller vid små altare som finns på vägkanten (Rodhe & Nylund, 1998:60).
Människan kommer enligt hinduismen att återfödas efter döden. ”Hur man återföds – som
gud, som människa eller som djur – beror på vilka gärningar man har utfört under sitt liv, det vill säga hur
man har uppfyllt sin plikt. Bäst är att slippa återfödas alls. Frälsning innebär att man befrias från
återfödelse och förenas med det högsta gudomliga, Brahman.” (Rodhe & Nylund, 1998:64)
Brahman finns som vårt innersta väsen i atman, brahman och atman är samma sak i
grunden. För att uppleva inre enhet med Gud krävs övning och ordet för den typen av
övning är yoga. Ordet betyder förening och avser atmans förening med brahman.
Klassisk indisk yoga har åtta stadier.
•
Avhållsamhet från olika slags ont.
•
Regler för vad som bör göras för att upprätthålla kroppslig och andlig renhet.
•
Kroppsställning.
•
Kontroll av andning.
•
Tillbakadragande av sinnena från yttre föremål.
•
Koncentration
•
Meditation
•
Försjunkande i det gudomliga (brahman), enheten bortom mångfalden.
(Rodhe & Nylund, 1998:65)
Det finns tre huvudvägar för yoga. Gärningens väg (karma yoga) går ut på att goda
gärningar leder människan in på rätt väg och gör att man kan återfödas till ett bättre liv.
Men de goda gärningarna kan inte leda hela vägen fram till befrielse utan är en
nödvändig förberedelse för de övriga två vägarna (Rodhe & Nylund, 1998:66).
Kunskapens väg (jnana yoga) innebär att man måste uppleva sitt innersta jags enhet
med gud. I indisk tradition har det skrivits mycket om förhållandet mellan mångfalden i
25
världen och den gudomliga enheten bortom mångfalden. Kärlekens väg (bhakti yoga)
innebär att man förenas med Gud i villkorslös kärlek till honom, gudshängivenhet.
Den indiska litteraturen är fylld av sånger och texter som ger utryck för gudskärlek och
texter om kärleken till Krishna är viktig för denna frälsningsväg (Rodhe & Nylund,
1998:67).
4.1.4 Religion
Hinduer tror att varje levande varelse har en själ (atman) som är evig och oförstörbar.
Kroppen är bara ett tillfälligt skal som förstörs vid döden. Själen tar då plats i en ny
existens. Detta kretslopp kallas för samsara. De gärningar man gör under livet, goda
som onda kallas för karma. När man dör summeras de ihop och resultatet av dem blir
själens nya existens. Enligt tron på samsara är allt liv rangordnat från det högsta till det
lägsta vilket förklara varför människors öden är olika. Gärningarna från ditt tidigare liv
avgör om man blir rik eller fattig, frisk eller sjuk. De avgör även om man återföds som
ko, råtta eller det värsta av allt, ett spöke. Målet för en hindu är att slippa återfödas. Ens
egen själ är en del av världsjälen (brahman) och att återförenas med den är att nå
frälsning. Det finns olika sätt att nå frälsning och de kan sammanföras i begreppet yoga
som betyder förening med världsjälen.
•
Gärningens väg. Den troende hindun gör goda gärningar mot människor och
djur. På så sätt förbättras den egna karman.
•
Kunskapens väg. Genom att studera heliga texter och lyssna på visa män lär man
sig förstå.
•
Kärlekens väg. Man dyrkar och vördar gudarna.
•
Övningarnas väg. Att genom meditation frigöra själen från kroppen. Kroppen
måste då tränas till underkastelse för att inte leda tanken på villovägar. Det finns
många meditations- och yogaskolor. Flera av dem utövas också utanför
hinduismen.
(Thulin & Elm, 1995:21f)
”Allt levande har en själ. Alla varelser har rätt till sitt liv. Livet är heligt. Detta innebär att den troende
hindun är vegetarian. Dödar man ett djur försämrar man sin karma. Vissa sekter inom hinduismen t ex
Jainismen äter inte ens levande växter. De sopar vägen framför sig för att inte trampa ihjäl några små
kryp. De använder munskydd för att inte av misstag svälja några insekter.” (Thulin & Elm, 1995:25)
26
Ett djur som utmärker sig över andra är kon som anses vara alltings moder och en
symbol för livet. Kon är ryggraden i den indiska jordbrukskulturen och står över
människorna på karmastegen. För en hindu är det otänkbart att skada eller döda en ko.
Hinduerna talar främst om kons fem nyttigheter. Hon är mor till dragoxarna, mjölken
som föda, smöret som har betydelse i religionen, gödsel som bränsle och
byggnadsmaterial och urinen som är renande både religiöst och medicinskt. Kor som
blivit för gamla för att vara till någon nytta lämnas ifred och får ströva omkring tills de
självdör. Det finns även hem för sjuka och herrelösa kor (Thulin & Elm, 1995:25f).
4.1.5 Relief A
Hinduismen är en sammansmältning av religiösa traditioner från olika platser och tider.
Det finns ingen grundare, gemensam trosbekännelse eller organisation som håller
samman religionen. Hinduerna tror på ett evigt kretslopp och budskapet är tydligt, det
finns ingen klar början och inget klart slut. I judisk-kristen-muslimsk tradition är tiden
linjär med uppfattningen om en skapelse och en domens dag. Hinduerna ser istället
tiden som ett hjul där upprätthållande och undergång sakta rullar framåt i all evighet.
Det här kretsloppet gäller inte bara kosmos utan och varje enskild människa som förs
vidare från återfödelse till återfödelse. Den här tanken att människans eviga själ vandrar
vidare från existens till existens kallas samsara. Ett viktigt begrepp för hinduismen är
dharma som betyder ordning, hinduismen kallas ofta av indier för den eviga ordningen,
sanatana dharma. Tanken bakom detta är att det finns gudomlig ordning i
människornas liv och sätter man den här ordningen ur spel begår man ett allvarligt brott
mot både gudar och människor. Att försvara dharma utan hänsyn till egen vinning är det
högsta moraliska idealet inom hinduismen. Målet för en människa är att bli fri från
kretsloppet och förenas med Gud och det gudomliga i människan återvänder till Gud.
Det som avgör hur en människa återföds är hur hon har levt sitt liv, hennes gärningar
eller karma som är resultatet av hennes liv. Har hon följt sina plikter utan att hävda sina
egna intressen kan hon nå förlossning. Men den som levt egoistiskt och inte uppfyllt
sina plikter riskerar att efter döden få ett sämre liv som en människa som har det
besvärligt och eländigt eller ett djur (Arvidsson, Axelsson, Hermansson & Tidman,
1998:86ff).
27
Eftersom hinduismen är anpassad till en stor mångfald finns det flera olika vägar att gå
för att själen ska återförenas med den oändliga gudomen brahman.
•
Intellektets väg. Insikten om att atman och brahman är ett är grunden för den
första frälsningsvägen som är filosofiskt inriktad. Den kallas jnana-yoga och är
framförallt de höga kasternas frälsningsväg.
•
Viljans väg. Den som följer dharma och osjälviskt gör sin plikt följer
gärningarnas frälsningsväg. Den kallas karma-yoga
•
Känslans väg. Den frälsningsväg som Bhagavadgita visar på är hängivenheten,
kärleken till en gud. Den kallas bhakti-yoga. Inom denna riktning tonas kasten
betydelse ner och det är särskilt de lägre kastens medlemmar som tillhör
bhakti-fromheten.
Inom bhakti-yoga finns det två olika sätt att se människans ansträngningar i förhållande
till gudens insatser i frälsningsprocessen. Den ena modellen kallas för apmodellen och
innebär att människan själv måste vara aktiv i sin hängivenhet till en gud för att nå
frälsning. Liknelsen kommer från apungen som måste hålla sig fast vid mamman för att
kunna följa med henne. Den andra modellen kallas kattmodellen och går ut på att
människan inte själv kan göra något utan måste förlita sig på guden nåd för frälsning.
Liknelsen kommer från en kattunge som mamman bär i sin mun (Arvidsson, Axelsson,
Hermansson & Tidman, 1998:90).
Det finns flera filosofiska traditioner inom hinduismen som försöker reda ut
förhållandet mellan kropp och själ i människan och mellan brahman och atman. Kan
människan förstå skillnaderna och sambanden kan hon nå frigörelsen. ”Kroppen är
förgänglig men den rymmer en gudomlig och evig själ. Denna själ är en del av den enda verkligheten –
brahman som är ”allt i alla”. Allt annat än brahman är en synvilla i människans värld.” (Arvidsson,
Axelsson, Hermansson & Tidman, 1998:91) Verkligheten som vi ser den är bara en
ytlig förnimmelse, i grunden är allt som finns av samma andliga väsen. Inser man detta
och att ens själ också är en del av världssjälen, har man nått den frälsande insikten. Det
filosofiska perspektivet inom hinduismen kan framstå som väldigt asketiskt där det
materiella bara är en synvilla som är värdelöst. Detta är dock bara en bara en del av
sanningen då hinduistisk etik sätter upp fyra livsmål där två bejakar det materiella och
kroppsliga livets värden. Människan ska följa dharma, sträva efter njutning, välstånd
och nå frälsning.
28
Det sista livsmålet ger perspektiv över livet och sätter allting på rätt plats och ger riktiga
proportioner till vad som är viktigt i livet (Arvidsson, Axelsson, Hermansson &
Tidman, 1998:91).
En vanlig föreställning om Indien och hinduism är de heliga korna. Man kan se bilder
av dem betande mitt bland rusningstrafiken i storstäderna. Korna och deras helighet har
ofta tagits som ett tecken på hur efterblivet och irrationellt livet i Indien är. Respekten
för kon sträcker sig långt bak i den hinduistiska kulturen men det finns andra och
mindre andliga skäl till varför de är rädda om sina kor. Från kon får man både mjölk
och dynga. Dyngan är viktig både som bränsle och byggnadsmaterial. Att äta kokött är
tabu men man måste se det i ett större sammanhang. Bonden hindras från att nödslakta
sina kor något som på sikt skulle vara förödande. Indierna har även en annan syn på mat
där vegetarisk mat är att föredra. De som är av högre kast äter endast vegetarisk mat
(Arvidsson, Axelsson, Hermansson & Tidman, 1998:96).
29
4.2 Tema 2: Gudavärld
4.2.1 Religion och sånt
I boken kan man läsa följande. ”I Indien frågar man inte: Tror du på Gud? Frågan lyder istället:
Vilken Gud tror du på? Eller vilka gudar tror du på?” (Ring, 2007:110) Det sägs att det finns runt
tre miljoner gudar, en för varje tid, varje stad, varje familj. Det finns gudar för alla
möjliga tänkbara tillfällen i livet. Men det finns tre huvudgudar som kan beskriva
gudavärlden på ett bra sätt. Brahma är den som sätter igång världen och tidsåldrarna och
trots att han är en av huvudgudarna är han inte särskilt populär. Det finns bara några få
tempel helgade åt honom. Vishnu ser till att världen fungerar och han uppenbarar sig i
många olika former för att utföra de uppgifter som får jorden att fungera. Dessa olika
former kallas för avatarer och han har visat sig som både fisk och sköldpadda men de
mest berömda avatarerna är Krishna och Rama. Shiva dansar sönder världen samtidigt
som han skapar den på nytt. Han är både förstörelseguden och skyddsgud åt de som
skapar som till exempel konstärer och musiker. Symbolen för Shiva är en linga som
betyder penis och det representerar skaparkraften. Förutom de tre finns många andra. En
är Kali, Shivas fru som kräver blodiga offer och länge offrades människor åt henne. En
annan omtyckt gud är Shivas son Ganesha som är skolungdomens gud. Enligt myten
som förklarar hans utseende retade han sin far som blev såpass arg att han högg huvudet
av honom. Genast ångrade Shiva sig och skickade ut en tjänare efter ett nytt huvud och
det första tjänaren mötte var en elefant. Av den anledningen har Ganesha ett
elefanthuvud. Ganesha skänker välstånd men framförallt hjälper han skolungdomar till
kunskap (Ring, 2007:111f).
4.2.2 Religionskunskap för gymnasiet
I boken skriver Lars-Göran Alm. ”Hinduismen har många gudar. De flesta dyrkas inom ganska
små områden. Det gäller särskilt sådana gudar som man ber och offrar till varje dag. Men det finns också
stora gudar som dyrkas över hela Indien.” (Alm, 1997:23) De viktigaste gudarna är Vishnu och
Shiva. Vishnu är en god gud som sköter världen och ser till att allting fungerar. Han är
mest folkkär i sina jordiska uppenbarelseformer han använder sig av när han besöker
vår värld. De två mest kända gestalterna är Rama och Krishna. Kring Rama finns det
berättelser som handlar om bortförandet av hans fru Sita. Hon blir bortförd av en demon
och efter många förvecklingar får han tillbaka henne.
30
Krishna framställs som en allvarlig tänkare men det finns berättelser från han
ungdomstid också, många av dem handlar om hans äventyr med herdeflickor särskilt
med den vackra Radha. Den andra stora guden är Shiva som har flera olika funktioner.
Därför tror religionsforskarna att det är flera äldre gudomligheter som smält samman i
honom. Shiva är fruktbarhetens gud och symbolen för honom är en upprättstående
manslem. Men Shiva är också förstörelsens gud och en gång kommer han att förinta
världen. Han avbildas då i en vild dans som både skapar och förintar. Förutom Vishnu
och Shiva dyrkas ytterligare några gudar i hela Indien. Durga eller Kali är Shivas fru
och också fruktbarhetsgivande eller bringare av förstörelse. Deras son med
elefanthuvudet heter Ganesha och är vishetens gud. Han är alla studerandes skyddsgud
(Alm, 1997:23f).
4.2.3 Religionskunskap
Gudarna sägs vara uppenbarelseformer av det gudomliga som är bortom alla namn. Den
gudomliga enheten bortom alla namn och former brukar kallas brahman.
”Mellan gudar och människor finns ingen klar gräns. Gudar kan uppträda i mänsklig gestalt, och
människor kan betraktas som gudar. Gudarna kan också framträda som djur. Djur kan dyrkas som gudar i
tempel. Störst vördnad bland djuren åtnjuter kon. Men eftersom allt liv räknas som gudomligt, är hinduer
i regel vegetarianer, de vill säga de vägrar äta kött.” (Rodhe & Nylund, 1998:61)
Det finns väldigt många berättelser om gudar inom hinduismen och de valigaste
gudarna är Siva och Vishnu. De som tillber Siva kallas saivas och de som tillber Vishnu
kallas vaishnavas. Vishnu tillbes ofta i någon av sina uppenbarelseformer och de
populäraste är Krishna eller Rama (Rodhe & Nylund, 1998:61).
Skaparkraften, sakti tillbeds av många i form av gudinnor. Kali som är Sivas hustru är
den mest kända och de som tillber Sakti kallas saktas. Även Sivas son Ganesha som har
ett elefanthuvud är populär. Ganesha är visdomens och kunskapens beskyddare och
hans bild finns ofta i skolböcker. Att han har människokropp och elefanthuvud kan
tolkas som en symbol för alltingets enhet (Rodhe & Nylund, 1998:62).
31
4.2.4 Religion
De tre viktigaste gudarna för hinduerna är Brahma, Vishnu och Shiva. Det finns
oändligt med gudagestalter men de betraktas bara som delar av en stor gudomlig kraft,
brahman som styr allting. Inom hinduismen betraktas allt som ett kretslopp där allting
kommer och går, även världar. De tre stora gudarna ser till att kretsloppet hålls igång.
Brahma är guden med fyra ansikten som är skaparguden. Han kan inte påverkas och
dyrkas därför inte i någon större utsträckning. Vishnu är den som upprätthåller
ordningen i världen och är den gode guden. Han hjälper ofta människor och då är det i
någon an hans uppenbarelseformer (avatarer). Av alla hans avatarer är Krishna och
Rama de populäraste. Vishnu är gift med Lakshmi som är rikedomens och lyckans
gudinna. Shiva förstör den skapade världen när han dansar sönder den. Samtidigt är han
fruktbarhetens gud, han symboliserar både ont och gott. Hans fru har också flera sidor
då hon kan framträda som den onda Kali eller den obestämda Durga och till sist den
goda Parvati. Shiva har en son med sin hustru som heter Ganesha, han har ett
elefanthuvud och en människokropp och är barnens favorit. Han kan undanröja alla
problem (Thulin & Elm, 1995:19ff).
4.2.5 Relief A
”Hinduismen genomsyras av många olika föreställningar om Gud eller gudar. Den är panteistisk. Hela
tillvaron är genomströmmad av gudomlig kraft. Hinduismen är en polyteistisk religion med en stor
uppsättning lokala, regionala och nationella gudomligheter. Den kan även göra anspråk på att vara en
monoteistisk religion. Bakom alla mänskliga föreställningar om gudar finns den ende verklige Guden,
Brahma som också kallas Bhagvan.” (Arvidsson, Axelsson, Hermansson & Tidman, 1998:88)
Men eftersom människor behöver bilder, konkreta föreställningar och berättelser för sin
religion har det blivit på det sättet. Brahma är ett för abstrakt väsen för de flesta
människor. Guden som förekommer i det kända verket Bhagavadgita är Vishnu men
han uppenbarar sig som Krishna. En annan uppenbarelseform Vishnu har är kungen
Rama som är ett ideal för hinduer. Hans rike är det politiska idealet och hans äktenskap
med Sita är idealbilden för ett gott äktenskap enligt hinduismen. Guden Shiva är precis
som Indiens religiösa liv motsägelsefull. Samtidigt som han är asketernas gud är han
också kraftens och sexualitetens gud. Han avbildas ofta som en linga, en stenpelare som
representerar Shivas erigerade penis. Shivas leder också till världens undergång när han
dansar sin dödsdans. Ibland talar man om att det finns en treenighetslära inom
32
hinduismen. Brahma skapar, Vishnu upprätthåller och Shiva förstör. Kretsloppet
samsara återspeglas även i gudavärlden. Det finns även en gudinna som dyrkas över
stora delar av indien men hon kan ha olika namn och uppenbarelseformer. Hon kan
kallas för Devi och är då Shivas trogna och kärleksfulla maka. Hon kan även kallas för
Kali, då är hon skräckinjagande och sprider död. Liksom sin make Shiva är gudinnan
motsägelsefull, hon både bevarar livet och sprider död (Arvidsson, Axelsson,
Hermansson & Tidman, 1998:88ff).
33
4.3 Tema 3: Religiösa ceremonier
4.3.1 Religion och sånt
Det här temat återfinns inte i den här boken då inget nämns om religiösa ceremonier
eller riter.
4.3.2 Religionskunskap för gymnasiet
I de flesta hinduiska hem finns det en särskild plats för bön och offer. Både på morgon
och kväll ber man vid detta husaltare och ställer fram enkla offergåvor till exempel ett
glas vatten eller ett friskt löv från en heligt växt. Det är viktigt att det är rent enligt den
religiösa tron. ”Varje gång man ska be eller offra något till en gud måste man vara religiöst ren. Kravet
på renhet gäller också vid måltider. Elden i köket uppfattas som en offereld. Varje måltid inleds med ett
litet offer till hemmets gudar. Hela måltiden är alltså ett slags gudstjänst. Därför måste man vara religiöst
ren när man lagar och äter mat.” (Alm, 1997:20f) Människan är ständigt utsatt för det
religiöst orena. Allt dött är orent precis som människokroppens utsöndringar, saliv, urin,
avföring och mensblod. Människan är hela tiden i kontakt med detta och måste rena sig.
Som tur är finns det många sätt att rena sig. Vatten renar men hur man använder det är
viktigt. Duscha är bra men bada är meningslöst, orenheten i underlivet överförs i vattnet
till hela kroppen och man stiger upp ur vattnet mer oren än när man klev i. Vid svår
orenhet bör man uppsöka en helig flod som till exempel Ganges (Alm, 1997:20f).
För en hindu finns det övergångsriter vid de stora förändringarna i livet. Genom dessa
riter blir människan skyddad av högre makter och framförallt återställs människans
renhet. När ett barn föds skapar det stor orenhet för familjen och huset, men mest för
modern. Fem dagar efter födseln är det orent, inte förrän på den sjätte dagen renas huset
och familjen. Tyger tvättas noga, helst i en flod, modern duschar, fadern måste raka sig.
Vid ett dödsfall måste den avlidnes ande släppas fri. Kroppen ska brännas helst samma
dag som dödsfallet. På den tredje dagen ska askan spridas, helst i Ganges och då har den
dödes ande blivit fri från kroppen. Det bästa för en hindu är att bli bränd i den heliga
staden Varanasi och därför brinner likbålen vid Ganges stränder ständigt. På den tolfte
dagen efter ett dödsfall gör man fyra risbollar. Tre symboliserar förfäderna och den
fjärde den avlidne. Den bollen delas i tre delar som bakas in i de andra och den dödes
ande blir upptagen bland förfäderna.
34
Huset och familjen blir orena vid ett dödsfall och de gudabilder man har hemma måste
tas bort en tid för de tål inte orenheten. Ingen vill ha med de anhöriga att göra och man
undviker dem. På den tolfte dagen genomför man reningsriter som liknar dem vid en
födsel (Alm, 1997:22f).
De stora gudarna dyrkas i tempel och det sköts av anställda präster. De riter som utförs
där kallas med ett samlingsnamn för tempelkult. ”Den hinduiska tempelkulten har ingen likhet
med gudstjänster i kristna kyrkor. Det spelar ingen roll om det finns några besökare i templet eller inte.
Prästernas aktiviteter är helt inriktade på gudabilden, som är en symbol för att guden är närvarande i
templet.” (Alm, 1997:24) Prästerna sköter om gudabilderna varje dag, de tvättar dem, ger
dem frukost, tillber dem och tänder rökelse åt dem. Under dagen sker det också
högläsning och en procession då gudabilden bärs runt inom tempelområdet. Vill man
offra till guden sker det med hjälp av blommor, vatten, frukt, smält smör eller annan
mat. Enda undantaget är Kali som man offrar getter till på sina håll. Offrar man mat
ställer man den framför gudabilden. Efter ett tag har guden ätit och då äter man upp det
som återstår, vilket är hela måltiden. Att äta resterna är ett sätt att dyrka guden då saliv
är orent. Äter man maten från en annans tallrik visar man ödmjukhet inför den personen
eller guden (Alm, 1997:24f).
4.3.3 Religionskunskap
Det finns bilder av hinduiska gudar vart man än vänder sig, både i hemmen och i
tempel. Även om ett tempel är ägnat åt en gud finner man bilder på andra gudar och
gudinnor där. Utmed vägkanterna står det små altaren för dem som behöver. ”Hinduer ber
i regel enskilt.” (Rodhe & Nylund, 1998:62) Vid altaren i templen finns det präster som
utför vissa riter som att svänga en oljelampa framför gudabilden. Människor kan lägga
gåvor vid gudabilden i form av frukt och blommor. Ofta förekommer det processioner
som bär runt gudabilder till ljudet av kraftig musik. Hinduerna firar många fester och då
spelar de gärna skrällande musik i sin omgivning (Rodhe & Nylund, 1998:60ff).
35
4.3.4 Religion
För hinduer är religionen varje människas privatsak men det hindrar dem inte från att
gärna delta i tempelkult och religiösa fester. De ceremonier som tar plats i templen leds
av präster som ber böner, offrar och blommor och tänder rökelse framför gudabilderna.
Bilderna behandlas som levande då de tvättas, matas och kläs. Det är inte ovanligt att de
bärs runt i processioner för att mottaga folkets hyllningar. ”Vatten och reningsriter spelar en
stor roll för hindun. Heligast är floden Ganges vatten.” (Thulin & Elm, 1995:24) Människor
vallfärdar dit för att rena sig i det smutsbruna vattnet, meningen är att själen ska bli ren.
Utmed Ganges stränder flammar likbålen där de döda kremeras för att deras aska sen
ska kunna spridas i det heliga vattnet (Thulin & Elm, 1995:24).
4.3.5 Relief A
I varje indisk by finns det ett tempel, ofta enkelt byggt och en bild på byns skyddsgud.
”Hinduismen är en bildrik religion där avbildningar av gudar och olika andliga väsen ses som något
värdefullt.” (Arvidsson, Axelsson, Hermansson & Tidman, 1998:82) Här finns ingen
motsvarighet till judendomen eller islams motvillighet till att avbilda det heliga. I större
städer finns det mer avancerade tempel med stora tempelområden. Det hålls inga
gudstjänster utan de är öppna för enskilda personers besök och andakt. Att be kallas för
puja och målet med ett tempelbesök är att se gudabilden och lämna ett offer till den,
offret kan bestå av blommor eller offersmör. Det som offras till guden förvandlas till en
gåva från guden till människan. Som en del i puja kan det ingå att äta det som har
offrats. Människor i de lägre kasterna får inte komma in på tempelområdet därför får de
sköta sin bön hemifrån. Därför har de flesta hinduiska hem en plats för puja. Vid
husaltaret välsignar man sin mat på morgonen och utrycker vördnad för det gudomliga
(Arvidsson, Axelsson, Hermansson & Tidman, 1998:82f).
För att ta hand om de döda i Indien väljer man nästan alltid att kremera dem. När
kroppen bränns frigörs själen från kroppen. Helst ska den äldste sonen leda ceremonin
och har man råd ska den ske på en helig plats. Gärna vid floden Ganges. Hinduer som
bor långt bort hedrar sina döda genom att stör ut deras aska i floden i samband med en
resa dit (Arvidsson, Axelsson, Hermansson & Tidman, 1998:84).
36
Hinduismen har många olika fester och högtider för att fira gudar och myter. Det
förekommer stora lokala variationer precis som det gör med det mesta i Indien. Varje by
har egna skyddsgudar och högtider. Men en fest som firas över hela Indien är Holi.
Firandet sker i början av året och det inleds med en stor brasa där deltagarna kastar in
mynt. Kommande dag är glad då vuxna och barn sprutar färgat vatten på varandra.
Kastgränserna och vad som är förbjudet upphör denna dag (Arvidsson, Axelsson,
Hermansson & Tidman, 1998:84).
Det finns en bergstopp som heter Kailas i Tibet som är en vallfärdsplats för många
hinduer. De ska göra en fem mil lång vandring utmed en led som är full med religiösa
symboler. Vandringen är mycket krävande och tar dem upp till 5600 meters höjd.
Berget Kailas är format som en ädelsten och på en av bergssidorna finns det ett mönster
som påminner om en svastika som är den indiska solsymbolen. Detta berg är en helig
plats för hinduer och de som gör vandringen känner att de kommer närmare gudarna och
den andliga världen (Arvidsson, Axelsson, Hermansson & Tidman, 1998:84f).
37
4.4 Tema 4: Leva som hindu
4.4.1 Religion och sånt
Kastsystemet innebär att människor rangordnas och ju högre upp man befinner sig ju
högre status har man.
”Det finns flera förklaringar till hur kastsystemet uppstod. Många tror att det folk som intog norra Indien
för knappt 4000 år sedan införde ordningen med kast. De placerade sig själva i de översta kasten.
Ursprungsbefolkningen blev tjänare eller hamnade utanför kastsystemet. Hinduismens skrifter förklarar
att kasten uppstod ur en urtidsmänniskas olika kroppsdelar. De heliga skrifterna säger också att om
människorna inte följer kastens ordning blir det kaos.” (Ring 2007:108)
Barn som föds hamnar i samma kast som sina föräldrar och det går nästan aldrig att byta
kast i det liv som man lever för tillfället, bytet sker när själen vandrar vidare efter
döden. Kvinnor kan ibland gifta sig in i högre kast men det är ovanligt. Indierna själva
använder hellre ordet jati som betyder börd istället för kast. Jati avser alla de tusentals
undergrupper som finns inom de fyra huvudkasterna. En jatigrupp kan liknas vid en
yrkesgrupp och det är inte självklart i vilket kast man ska hamna i. Därför kan samma
yrkesgrupp vara i olika kast beroende på var man bor. Som exempel hittar man dessa
yrkesgrupper i de olika kasterna: präster och lärare är högst (Brahmaner); militärer och
poliser kommer sen (Kshatriyas); jordbrukare och affärsmän är det tredje kastet
(Vaishyas); sist kommer servicefolk och städare (Shudras). Rikedom och kast behöver
inte hänga ihop, det finns rika i de lägre kasterna och fattiga i de högre (Ring,
2007:108f).
Längst ner i samhället finns de som kallas för oberörbara eller kastlösa och 20 procent
av Indiens befolkning räknas hit. De anses vara orena och indierna kallar dem för dalits
vilket betyder förtryckt. Förr var det svårt att tillhöra de oberörbara då människor
försökte undvika kontakt med dem för annars var de tvungna att genomgå
reningsceremonier. På landsbygden kan sådana traditioner leva kvar än idag. Men det
finns även vissa fördelar nu för tiden för dalits. Universiteten har vissa platser
reserverade för dem för att ge dem en chans till högre utbildning. Men trots det är stora
delar av samhället stängt för de oberörbara. De har ofta dåliga jobb och behandlas illa,
på vissa ställen får de bo i egna byar så de inte beblandar sig med de högre kasterna.
38
Många i väst tror att kastsystemet är förbjudet men det är det inte, det är däremot
förbjudet att diskriminera på grund av kast (Ring, 2007:110).
”Gamla indiska traditioner hävdar att kvinnan under hela sitt liv ska vara beroende av och skyddas av en
man: fadern i tidig ålder, äkta mannen senare i livet och sönerna på ålderns höst.” (Ring, 2007:117)
När en kvinna ska gifta sig lämnar hon sin familj och kvinnans nya familj får en hemgift
som kan bestå av pengar eller materiella ting för att de tar emot henne. Det är inte
ovanligt att kvinnans nya familj inte är nöjd med hennes insatser i köket eller de kan
tycka att hemgiften var liten. Om hennes gamla familj inte vill ge dem mer pengar kan
kvinnan i värsta fall råka ut för en ”olycka” och brännas till döds vid gasspisen eller en
öppen eld. Detta fenomen kallas för brudbränning och drabbar tusentals indiska kvinnor
varje år (Ring, 2007:117).
4.4.2 Religionskunskap för gymnasiet
Hinduismens kastsystem påverkar tydligt samhället folket lever i. Alla indier är
indelade i åtskilda grupper som kallas för kaster. Vilket kast man tillhör ärver man från
sina föräldrar och man kan inte förändra kasttillhörigheten under sitt liv. Man umgås
bara inom sitt kast och giftermål sker inom kasterna. Kasterna är delvis knutna till yrken
och olika yrken utgör kaster inom samma region. ”Så länge som hinduismen har funnits har
kastväsendet varit en viktig del av den. Renhetsreglerna till exempel drar strikta gränser för umgänget
mellan olika grupper i samhället.” (Alm, 1997:28) Tidigare var lagarna anpassade till
kastväsendet, medlemmar från olika kast fick olika straff för samma brott. Idag är all
diskriminering på grund av kasttillhörighet förbjuden. Även de lägst stående som kallas
oberörbara har samma rättigheter som alla andra. Men kastsystemet har stor betydelse
för vardagslivet. Präster bemöts med stor respekt och oberörbara undviks och får ta de
sämsta jobben som sophämtning eller ta hand om döda djur (Alm, 1997:27f).
4.4.3 Religionskunskap
Livet i Indien har präglats av kastväsendet och det har haft stor påverkan för
människorna. Indierna använder två ord istället för kast, varna och jati. ”Varna betyder färg
och syftar på att indoeuropeiska invandrare skilde mellan sig själva som var ljushyade och Indiens
tidigare befolkning som var mörkhyade. Jati betyder födelse och anger att man föds in i en bestämd
samhällsgrupp.” (Rodhe & Nylund, 1998:67) Det finns fyra huvudkaster (varna) och de
har olika underkaster (jati).
39
Inom huvudkasterna skiljer man mellan de tre högre kasterna som är brahminer
(präster, intelektuella), kshatriya (krigare, politiker) och vaishya (näringsidkare) och ett
lägre kast, sudra (tjänare). Sudra bestod av de mörkhyade urinvånarna. Det finns en
gammal hymn där det sägs att kasterna framkom från en urmänniska. Brahminen kom
från munnen, armarna blev kshatriya, benen blev vaishya och fötterna blev sudra. Fler
och fler har hamnat utanför kasterna på grund av brott mot kastreglerna. Dessa kallas
ibland kastlösa eller oberörbara men den rätta termen är dalit. I Indiens författning är all
diskriminering på grund av kast eller religion förbjuden men kastväsendet går inte att
utrota. Kasterna ses som en tillflykt bland det indiska folket där den enskilde kan känna
sig hemma. Staten har försökt att mildra de skadliga konsekvenserna av kastväsendet
genom till exempel förtur till universitet för de utsatta grupperna. Där det tydligast
märks i det dagliga livet är vid måltider och äktenskap. Medlemmar från de högre
kasten äter inte gärna med medlemmar från de lägre kasten, äktenskap arrangeras alltid
inom kasterna. I städerna syns inte kastväsendet tydligt men på landsbygden präglas
människornas liv fortfarande av det. Människorna i lägre kast får inte hämta vatten på
samma ställe som de högre kasterna till exempel. Det finns rörelser i Indien som vill
bevara kastväsendet för det innebär en god arbetsfördelning men man ska inte vara
bunden i ett kast utan det som passar en bäst ska man syssla med (Rodhe & Nylund,
1998:67ff).
För en hindu finns det fyra livsmål. De är pliktuppfyllelse (dharma), rikedom och
materiell lycka (artha), sexuell tillfredsställelse (kama) och frälsning (moksha). Plikten
är överordnat de andra och det är det rätta sättet att leva, varje kast har sina plikter som
de ska uppfylla. De andra målen uppfyller man utmed livets gång och de kommer
naturligt när man skaffar familj och jobb (Rodhe & Nylund, 1998:69f).
Kvinnans position i hinduismen är lägre än mannens, kvinnan ska hållas beroende av
män hela sitt liv. Äktenskap arrangeras mellan familjer och en fader som inte gifter bort
sin dotter i rätt tid gör något förkastligt. En sed som är mödosam för kvinnans familj vid
ett äktenskap är hemgiften som ska betalas då hon lämnar sitt gamla hem. Ofta
rapporteras det om tragiska händelser då en familj säger att de inte fått den utlovade
hemgiften. Det är vanligt med självmord bland unga hustrur men självmorden anmäls
ofta som olyckor. Indien har ett underskott på kvinnor eftersom det blir en tyngd för
familjerna om de får en dotter.
40
Det kan ske aborter om fostret visar sig vara en flicka vid en provtagning. Även
självmord bland änkor var vanligt förr då deras möjligheter försvann med deras män
och det var omöjligt att ingå ett nytt äktenskap (Rodhe & Nylund, 1998:70f).
4.4.4 Religion
Inom alla samhällssystem grupperas människor i socialgrupper. Inom hinduismen har
man ett kastsystem som grupper människorna. Tron på själavandringen och
karmastegen har skapat en mängd kaster. Det finns nästan ett kast för varje yrke. Det
går inte att lämna sitt kast, man föds, lever och dör där. Man gifter sig och umgås i sitt
kast vilket försvårar den sociala rörligheten men ger gemenskap och trygghet för
individen. I det moderna Indien bryts ibland kastgränserna och det är förbjudet att
diskriminera på grund av kasttillhörighet, men lagen följs inte alltid och det kan ge
upphov till svåra konflikter. Utanför kastsystemet hittar man samhällets bottenskikt
nämligen de kastlösa, paria. De har de sämsta arbetena och små möjligheter att förbättra
sin sociala ställning (Thulin & Elm, 1995:23f).
”Hinduismen är mera ett trossystem än en enskild religion. En mångfald uppfattningar och uttrycksformer
samlas under ett begrepp. Den är inte missionerande eftersom den anser att alla religioner tjänar samma
syfte. Hinduismen är därför mycket tolerant mot andra livsåskådningar.” (Thulin & Elm, 1995:27)
Tankesystemet inom religionen har stor betydelse, uppfattningen av livet, naturen och
hela världen som ständiga kretslopp anknyter till vår medvetenhet om jorden som ett
ekologiskt system. Det finns en vördnad för allt levande och det skiljer sig från den rika
världens rovdrift. Samtidigt har de ett ålderdomligt samhällsystem där tron på karma
och återfödelse skapar stora klyftor i samhället mellan män och kvinnor, rika och fattiga
(Thulin & Elm, 1995:27f).
4.4.5 Relief A
I Indien används det två olika benämningar för det som vi kallar kast. Det ena är varna
som betyder färg och det andra är jati som betyder födelse. De förhåller sig till varandra
som de svenska begreppen socialgrupp och yrkesgrupp gör. Grundtanken i kastsystemet
är att samhället motsvarar en kropp och att olika folkgrupper är olika kroppsdelar. Det
behövs ett huvud för att styra och fötter som betjänar. Samhällsordningen uppstod när
ljushyade arier från norr mötte den mörkhyade ursprungsbefolkningen i Indien.
41
De ljushyade fick högre status i samhället därav namnet varna. Men jati är vanligare
som benämning på kastsystemet då det betyder att en människa är född in i en släkt eller
en viss yrkesgrupp och inom den födelsegruppen lever man sitt liv. En jatigrupp kan
sedan placera sig in på varnaskalans ordning men ofta råder det oenighet vilken
kastrang en viss yrkesgrupp har (Arvidsson, Axelsson, Hermansson & Tidman,
1998:94). Enligt varnaindelningen finns det fyra nivåer i kastsystemet. Överst är
prästerna, brahmanerna. Sedan kommer krigarna, kshatriyas. Som tredje kast finns
bönder, köpmän och hantverkare, vaishyas. De lägsta kasten är tjänare, sudras. De tre
högsta kasterna kallas ”de två gånger födda” och skiljer sig tydligt i rang från den
lägsta. ”Människor från högre och lägre kaster har enbart affärsmässiga relationer till varandra.”
(Arvidsson, Axelsson, Hermansson & Tidman, 1998:95) All gemenskap sker inom det
egna kastet, även giftermål. Undantaget är att kvinnor kan gifta upp sig. Skulle en
kvinna gifta sig med en man av lägre kast hade det varit katastrof, hon blir förvisad från
byn och hennes barn skulle bli kastlösa. Att vara kastlös är ännu värre och det är
människor som ställs utanför varnasystemet. Idag utgör de kastlösa 20 procent av
Indiens befolkning. 1950 försökte den Indiska regeringen genom att stifta en lag
upphäva kastsystemet men det har inte lyckats. Människor känner trygghet i
kastsystemet och de är knutna till varandra med olika förpliktelser av tjänster vilket
många ser som något positivt. Det som verkar lösa upp kastsystemet är urbaniseringen
där folk från olika delar av landet blandas. Ekonomisk makt och hög ställning i
kastsystemet hänger inte alltid ihop, lågkastiga kan bli rika och högkastiga kan leva i
fattigdom. I vardagslivet märks kasterna mest i föreställningarna om rituell renhet.
Vissa yrkesgrupper anses vara orena och en högkastig kan inte komma i närheten av
dem för de kan bli smittade av deras orenhet (Arvidsson, Axelsson, Hermansson &
Tidman, 1998:94f).
De som har det sämst ställt i samhället är de lågkastiga kvinnorna. Indien har haft en
kvinnlig premiärminister men ute i byarna där majoriteten av befolkningen lever är det
mannen som bestämmer. I hinduiska skrifter står det om kvinnans plats och att hon
behöver mannens beskydd. Kvinnans underordnade ställning leder till att de flesta vill
ha söner och inte döttrar. När det är dags för äktenskap ska brudens föräldrar stå för de
största utgifterna och därför kan det vara en svår ekonomisk påfrestning att få en dotter.
Därför förkommer det omfattande fosterdiagnostik för att man ska kunna göra abort om
det är en flicka (Arvidsson, Axelsson, Hermansson & Tidman, 1998:95f).
42
4.5 Sammanfattning av resultat
Tema 1: Trosuppfattning
•
Gemensamt för Hinduer är tron på samsara, det eviga kretsloppet där själen
vandrar vidare efter döden till en ny kropp. I nästa liv blir tillvaron bättre eller
sämre beroende på karman som avgör hur återfödelsen blir. Målet är att leva ett
bra liv och uppfylla sina plikter för att hela tiden födas i en bättre tillvaro.
•
Plikterna som kallas dharma är något en hindu måste uppfylla. Plikterna är
bestämda vid födseln och följer genom hela livet.
•
Det slutgiltiga målet är för själen att sluta återfödas. Vad som händer då finns
det flera teorier om men den vanligaste är att själen återförenas med brahman
som är den stora världssjälen.
•
För att nå befrielse och sluta återfödas finns det flera olika vägar att gå. Det är
upp till varje person att själv välja vilken väg som passar. Vägarna går ut på att
uppfylla sina plikter, meditera, dyrka gudar, leva kärleksfullt eller studera heliga
texter. Detaljer om vägarna skiljer sig åt mellan böckerna men i stort är de lika.
Tema 2: Gudavärld
•
Hinduerna har många olika gudar som de tillber, det finns väldigt många men
någon exakt siffra är svår att ge.
•
De tre största gudarna är Brahma, Vishnu och Shiva och de tillbes över hela
Indien. Utöver dem nämns Ganesha och Kali som andra stora gudar som är
mycket populära.
•
Inom hinduismen finns det en treenighet mellan de tre stora Gudarna. Brahma är
skaparen, Vishnu är upprätthållaren och Shiva är förstöraren.
•
En annan tanke som finns är att alla gudarna är en del av det gudomliga brahman
och är ett och samma väsen.
•
Det finns även mindre gudar som dyrkas lokalt i små områden förutom de som
är nationella.
43
Tema 3: Religiösa ceremonier
•
I hinduiska hem finns det mängder av bilder på gudar och speciella platser för
bön. Vid dessa husaltare ber människor både morgon som kväll och offrar något
litet till gudarna.
•
Det finns tempel som är helgade åt gudar och där sköter präster ceremonierna.
De bilder som finns i templen sköts om och tvättas för att hedra dem. Människor
kommer till templen för att be och offra till gudarna. Det förekommer även
processioner där bilden på guden bärs runt på tempelområdet.
•
Att vara religiöst ren är viktigt för hinduer då de utsätts för orenhet ofta.
Reningen sköts med hjälp av vatten och det bästa sättet att bli ren är att bada i
den heliga floden Ganges.
•
När en person dör ska kroppen kremeras så snabbt det går. Sedan ska askan
spridas tre dagar senare, helst i den heliga floden Ganges. När det är gjort blir
själen fri från kroppen och kan vandra vidare.
Tema 4: Leva som hindu
•
Kastsystemet rangordnar människor. Man föds in i samma kast som sina
föräldrar och det är nästan omöjligt att byta kast i det här livet.
•
Hinduerna använder termerna varna och jati som betyder färg och börd istället
för kast.
•
Det finns fyra huvudkaster och tusentals undergrupper till dem. Kasterna är
rangordnade och kontakt utanför kasterna sker bara när det gäller affärsmässiga
kontakter. Allt umgänge sker inom det egna kastet, även giftermål sker inom det
egna kastet.
•
Utanför kastväsendet finns det kastlösa och de har det sämst ställt. De får göra
de allra sämsta jobben ingen annan vill göra. Indiens regering har försökt att
hjälpa de kastlösa genom att ge dem förtur till universitet men de har det ändå
tufft. Även om diskriminering på grund av kast är förbjudet lever systemet kvar
för det är djupt rotat i kulturen.
•
Kvinnor har det tufft i Indien då de ska hållas beroende av män hela livet.
Eftersom en kvinnas föräldrar ska betala hemgift för henne vid ett äktenskap är
det en belastning att få en flicka. Det är inte heller ovanligt att kvinnor
omkommer för att den nya familjen inte är nöjd med henne.
44
5. Analys
5.1 Tema 1: Trosuppfattning
I läroböckerna försöker de olika författarna ge sina svar på vad den hinduiska
trosuppfattningen går ut på. Även om böckerna är författade av olika personer vid olika
årtal finns det liknande tendenser i böckerna. Detaljer kan skilja sig åt men ofta ligger
fokus på samma fenomen och samma begrepp tas upp. En bild som alla böckerna utom
en vill ge är hur tolerant och mångfacetterad hinduismen är som religion. Hinduer anser
inte att det är viktigt vad man tror på för i slutändan är det samma gudomliga kraft.
Människor som anser sig tillhöra en monoteistisk religion delar utrymme med andra
som anser att de tillhör en polyteistisk religion. Många olika traditioner som innefattar
ett stort land med många hundra miljoner invånare har smälts samman till begreppet
hinduism. För oss i västerlandet är många av dessa trosuppfattningar och traditioner helt
omöjliga att förena enligt Lars-Göran Alm (1997), men i Indien är man mer
hänsynstagande till individers val.
Trots alla olika inriktningar och traditioner är det tron på reinkarnation och det eviga
kretsloppet, eller samsara som hinduerna själva säger, som är det enar dem i
hinduismen. Enligt alla böckerna jag har undersökt är framhålls tankarna om
reinkarnation som det viktigaste och mest centrala i religionen. Tanken på att själen
vandrar vidare och dess gärningar i tidigare liv påverkar kommande liv hjälper att
förstärka våra attityder om hinduer och deras ödmjukhet. Deras tro som innefattar
karmabegreppet förklarar varför de är toleranta och såpass accepterande. De tror att de
måste uppfylla sina plikter som de har fått i det livet de befinner sig i och ifrågasätter
ingenting utan accepterar ordningen som råder. Enligt böckerna finns det vägar att följa
för att födas till en bättre tillvaro i nästa liv och dessa vägar följer man beroende på hur
ens livs situation ser ut. Bilden som man får av hinduer är både att de är toleranta och
förstående men även viljelösa. De finner sig i att deras plikter är förbestämda och de
följer dem utan att ifrågasätta något. Målet för hinduerna är att klättra på karmastegen
för att till slut sluta återfödas. Jag upplever att böckerna framställer deras samhälle som
en underlägsen civilisation där människors valfrihet är begränsad. Eriksson, Eriksson
och Thörns (1999) framställning av postkolonialismen har jag använt som ett redskap
45
för att kunna frilägga och se de strukturer som jämställer hinduismen med
naturreligioner, vilket presenterar den som en motpol till västvärlden och dess kultur.
Vägarna till frigörelse kan se olika ut. Böckerna nämner dem vid lite olika namn och de
kan variera från tre stycken till fyra stycken. De olika vägarna kan vara förklaringar till
varför hinduerna är toleranta. Varje väg innebär olika levnadssätt men målet är
detsamma. En väg som särkilt belyses är kunskapens eller intellektets väg vilken består
av meditation och andliga övningar. Detta förstärker bilden av hinduer som lever
asketiskt och ägnar sitt liv åt att meditera. De vill komma till insikt om sanningen, att
återfödelsen ska upphöra för att slippa den. Ett radikalt annorlunda synsätt än vad
västvärlden anser där livet är för kort och man måste hinna med så mycket det går innan
man dör.
Ett annan återkommande fenomen i böckerna är den heliga kon som återfinns i alla
utom en av de undersökta böckerna. Det är bara Rodhe & Nylund som har valt att inte
ge kon en framträdande roll i sin bok. Korna är heliga men exakt varför framgår inte.
Livet är något heligt för hinduer och att skada något levande är inte acceptabelt. Om
man tittar på karmastegen som rangordnar livet står kor över människor. Kornas
position som den framställs i böcker bidrar till bilden av Indien som ett land med ett
samhälle som är vida underlägset vårt eget. Förutom att vara heliga varelser är de
dessutom väldigt nyttiga för folket och anses vara jordbrukets ryggrad. Kon ger mjölk
som är viktig föda, hon är mor till dragoxarna och hennes dynga är användbar både som
gödsel och byggnadsmaterial. Problemet enligt mig är att i alla böckerna får man mer
eller mindre uppfattningen om att hinduer bor i små hyddor byggda av avföring från
kor. Jag tycker det nämns för lite på den här punkten och man redogör väldigt lite om
det moderna Indien, allting känns väldigt föråldrat enligt våra mått. Det som författarna
väljer att lyfta fram och presentera skapar en bild av hinduer som är tvetydig och som
Härenstam (2000) påstår kan ge en förvirrande bild till de som läser texterna.
46
5.2 Tema 2: Gudavärld
Hinduismen är en religion som är känd för sina många gudar. Hinduer ställer inte frågan
om man tror på gud, istället undrar de vilken eller vilka gudar man tror på. En vanlig
uppfattning är att det finns väldigt många gudar men i grunden är de samma gudomliga
kraft. Författarna påpekar alla att gudavärlden är skiftande, många olika gudar kan vara
samma men deras namn kan skilja sig åt. Det finns gudar som dyrkas lokalt i byar och
är deras skyddsgudar. Sen finns det de stora gudarna som dyrkas i hela Indien, Brahma,
Vishnu, Shiva, Ganesha och gudinnan Kali som omnämns med flera olika namn i de
olika böckerna. Gudarna dyrkas och människorna offrar till dem för att påverka dem till
att hjälpa dem i livet med olika prövningar, stora som små. Tanken om Gud är mycket
personlig och gränsen mellan gudar och människor behöver inte alltid vara tydlig. Att
gudar uppenbarar sig som människor finns flera exempel på i hinduiska texter.
Beskrivningarna av de olika gudarna är ovanliga och mystiska. För människor som är
uppväxta i ett samhälle präglat av de vanligast förekommande trosuppfattningarna i
västvärlden är dessa tankar annorlunda och spännande. Förklaringarna och
beskrivningarna i de olika böckerna skiljer sig åt när det gäller smådetaljer men tar ändå
upp liknande saker. Trots det ger gudarna ett rörigt intryck och det känns som om det
finns mycket mer att ta upp. Jag vet bara inte om det är relevant att ta upp mer på det
begränsade utrymmet som ges i läroböckerna. I alla böckerna har gudarna fått relativt
lite utrymme i böckerna vilket jag ser som ett medvetet val av författarna. Min åsikt är
att ren uttömmande fakta om gudarna inte är det mest relevanta när det gäller att
förklara hinduismen. Att nämna dem kort är bra för det finns viktigare aspekter när det
gäller att förstå religionen. Författarna till Relief A skriver att Indiens religiösa liv är lika
motsägelsefullt som guden Shiva som både asketernas gud och sexualitetens gud. Att de
ger oss en sån tydlig bild att hinduismen är svårtolkad och något som inte går att förstå
är intressant, i de andra böckerna får man läsa mellan raderna för att det ska framgå.
47
5.3 Tema 3: Religiösa ceremonier
De religiösa ceremonierna och vardagsriterna är betydelsefulla för människor och deras
religionsutövande. Böckerna jag har använt mig av har tagit upp detta väldigt
annorlunda. Allt från väldigt utförligt och detaljerat till att inte nämns alls som i
Religion och sånt. De religiösa ceremonierna säger hur individerna lever och utövar sin
religion och är lika betydelsefulla som den offentliga kulten för att få en överblick.
Bönen eller puja som sker i hemmen är viktiga för hinduer och det framgår tydligt i alla
böckerna. Även att bilder föreställande gudar är något centralt både i hemmen och i
templen. I boken Religionkunskap förlöjligas i mitt tycke hinduernas tempelkult i det
korta stycket det tas upp i. Riterna som utförs beskrivs som obetydliga där prästerna
svänger en oljelampa framför en gudabild. Även termen skrällande används om
musiken som förekommer vid sina religiösa fester. Vilket ger intrycket att det är något
störande. Förutom en innehållsfattig beskrivning ges en väldigt nedlåtande bild av
hinduistiska ceremonier. Den nedlåtande bilden som presenteras genomsyras av de
tankar Nandy (1999) presenterar där den egna kulturens ses som överlägsen. Även i
boken Religion får inte riterna mycket utrymme. Här ges dock en bättre bild enligt mig
utan alltför tydliga värderingar. Förutom det som stod i föregående bok nämns renheten
kort och den heliga floden Ganges presenteras.
När man har läst de avsnitten om religiösa ceremonier i Relief A och Religionskunskap
för gymnasiet som är mycket mer utförliga förstår man hur dåliga de andra är. Jag anser
att förståelsen man får för hinduismen är mycket djupare om man först tar del av
trosuppfattningar och den offentliga kulten och sedan får en utförlig bild hur religionen
utövas. De religiösa riternas beskrivning ger en inblick i hinduernas religiösa liv.
Renligheten är något som är viktigt för den troende hindun särskilt om de ska be. Det
finns många föreställningar om vad som är orent som till exempel döda ting och
människokroppens utsöndringar. Det senare är något som är svårt att undvika och därför
är reningsriter viktiga. Alm (1997) lyfter fram detta väldigt tydligt i Religionskunskap
för gymnasiet och förklarar hur man reningen går till, vilken i stort sett ut på att tvätta
sig med vatten och inget annat. Väldigt enkelt och något som alla kan göra, inga präster
behövs eller svåra ceremonier. Understryker verkligen att religionen är varje hindus
privata sak. Här tvättar vi oss för att undkomma bakterier, de gör det för att bli religiöst
rena. Det bästa man kan göra är att uppsöka den heliga floden Ganges som renar även
48
den svåraste orenheten. Vid stora händelser i livet finns det övergångsriter som gör att
människan skyddas av högre makter. En barnafödsel medför stor orenhet och likaså
dödsfall. Vid ett dödsfall undviker omgivningen de anhöriga i flera dagar. När en hindu
dör ska de brännas helst samma dag som de dör och tre dagar senare ska askan spridas,
helst i Ganges för att själen ska bli fri. Respekten för de döda och deras själavandring
syns tydligt i texterna och precis som i många andra kulturer är det viktigt att de döda
får ett avsked.
Bönen har nämnts som något personligt och som hindu sköter man det själv. De ber
antingen hemma eller kan de ta sig till tempel. Prästerna som arbetar i templen bryr sig
inte om är det är några besökare där utan de är där för gudens skull. Gudens närvaro
påvisas genom bilden av honom eller henne som finns och det är den man ber eller
offrar till. Att avbilda gudar ses som något bra och bildförbud är det inte tal om. Hela
kulten, både den offentliga och den privata känns som de bagatelliseras som något som
tas med lätthet. Alm (1997) skriver att det som sker i templen inte har några likheter
med den kristna gudstjänsten och enligt min uppfattning framställer han den hinduiska
tempelkulten som mindre seriös. Eftersom hinduismen är såpass skiftande därför kan
den inte vara lika legitim som en religion med en tydlig skapare och regler som måste
följas. Hinduernas religion framstår som en aning primitiv där det mesta går att sköta på
egen hand och ingen övervakande institution behövs för att se till att går rätt till.
Återigen görs en åtskillnad där något som står nära författaren framställs som inte är
lika legitimt.
49
5.4 Tema 4: Leva som hindu
Religionens betydelse för människorna i det vardagliga livet är vad det sista temat
handlar om. Hur individernas förutsättningar ser ut i den kultur som har skapats av
hinduismens föreställningar. Det mest påtagliga och som alla böcker framhäver noga är
kastsystemet som är en uråldrig företeelse och som lever kvar än idag. Kastsystemet
rangordnar människor och placerar dem i en skala där de högre stående har fördelar
gentemot de lägre stående. I Religion och sånt, Religionskunskap och Relief A tar
författarna upp hur kastsystemet kom till när de ljushyade arierna kom till Indien och
satte sig över den mörkhyade ursprungsbefolkningen. På det sättet skapades det en
samhällsordning som har växt fram till det som finns idag med de fyra kasterna och
många undergrupper. Även i hinduiska skrifter står det om kasterna som växte fram ur
urmänniskan och att kaos skulle utbryta om inte människorna följde ordningen. Man
föds in i sitt kast och det går inte att bryta sig ur i det livet man lever. Man får leva
rättfärdigt och uppfylla sina plikter, då får man det bättre i nästa liv. Kasterna har en stor
påverkan i det vardagliga livet i Indien eftersom de styr vilka folk umgås med. Det
framgår tydligt att nästan den enda kontakten som sker över kastgränserna är
affärsmässig. Hinduer umgås och gifter sig inom det egna kastet.
Kastsystemet medför stora problem med diskriminerig då människor från de lägre
kasten är mindre värda, de anses orena. De från de högre kasten måste rena sig om de
varit i kontakt med individer från de lägre kasten. I litteraturen kan man läsa att den
moderna Indiska staten har gjort sitt bästa för att motverka kastväsendet. Men att
avveckla det har inte gått, bara att förbjuda diskriminering på grund av kast. I Relief A
skriver författarna att människorna inte vill göra sig av med kastväsendet och
regeringens försök är meningslösa. Människorna känner trygghet i kastsystemet, de
känner samvaro och allt flyter på. Tittar man på det som en troende hindu kan jag förstå
varför kasterna är starkt rotade. Det är en naturlig följd av hela deras trossystem med
karma och återfödelse. De som har det dåligt och uselt straffas för de gärningar hon eller
han gjorde i ett tidigare liv. För västerlänningar kan det tyckas grymt att man på förhand
är dömd. Men är man troende hindu finns dessa tankar djupt rotade. Det som löser upp
detta är urbaniseringen. När människor från olika delar av landet blandas försvagas
kasternas betydelse.
50
Att lagstifta har inte hjälpt för att få bort kasterna men allteftersom Indien moderniseras
kommer de nog att försvinna. Problemet är bara de nya orättvisor som kommer att följa
istället, för tyvärr kommer orättvisor alltid att finnas.
Kvinnornas situation i Indien framställs i Religion och sånt, Religionskunskap och
Relief A som svår. De ska hållas beroende av män hela sitt liv. Att få en flicka anses av
många hinduer som en belastning på familjen då de måste betala hemgift för henne när
hon gifts bort. När de sedan blivit bortgifta står det att det inte är ovanligt med olyckor i
hemmen där de omkommer. Den nya familjen kanske inte var nöjd med hemgiften eller
hennes förmåga i köket och därför gjorde de sig av med henne. Av den här anledningen
undersöker många gravida par vilket kön det är på deras barn och beslutar sig för en
abort om barnet är en flicka. Deras situation är väldigt utsatt och aborterandet av flickor
leder i slutändan på brist av kvinnor. Detta är ett stort problem i Indien men jag undrar
hur nyanserad den här bilden är. Intrycket jag får när jag tar del av deras texter är att det
är ett väldigt primitivt samhälle och dessutom hårt. Hinduerna som ska vara fromma
och värna om allt liv blir helt plötsligt hänsynslösa. Återigen får jag en känsla av att
deras kultur och samhälle är väldigt primitivt när jag läser i böckerna vilket beror på
författarnas val av kunskap de vill förmedla.
51
6. Diskussion
Mina frågeställningar inför det här arbetet var:
1. Hur framställs hinduismen i svenska läroböcker?
2. Vilka skillnader och likheter finns i de olika läroböckerna?
Enligt Nandy (1999) ansåg kolonisatörerna att deras kultur och samhällen var
överlägsna och kolonialismens påverkan var stor. Dess tankar finns det spår av än idag i
vårt sätt att tänka. Det finns en utpräglad känsla av att kulturen i Indien framställs
primitiv med vår egen kultur som utgångspunkt, österlandet är västvärldens motpol när
det gäller kulturella identiteter. Deras kultur verkar som den inte har förändrats utan är
fast i tiden. Men kultur är en process i ständig förändring vilket gör att även deras kultur
måste ha genomgått förändringar. Eriksson, Eriksson och Thörn (1999) menar att de
skillnader som finns hjälper till att definiera andra kulturer. Enligt min åsikt kan det
vara ett sätt att förstå och tydliggöra hinduismen. Det finns redan en bestämd
uppfattning om hur det ska vara och då är det lätt att bekräfta de fördomar som redan
finns om deras kultur. I Sverige finns det inte många invandrare med hinduisk bakgrund
vilket gör att våra personliga erfarenheter av deras kultur inte är lika utbredd som den
erfarenhet vi har med till exempel muslimer. Då får man inga möjligheter att själv
uppleva om det man läser stämmer eller är fel. För jag upplever det som att de
läroböckerna som jag har analyserat ger en bild som är tveksam. Jag undrar om en
person från det moderna Indien skulle känna igen sig i det som skrivs om hinduer. Eller
om en indier som bor i Sverige skulle hålla med i beskrivningen av hinduer som görs i
böckerna.
I de teman som jag har valt att strukturera upp mitt arbete kring tittar jag närmare på
olika delar som är centrala i de flesta religioner. För att förstå helhetsbilden som ges är
det viktigt att förstå vad författarna säger i varje del, både det som är skrivet och det
som de har valt att utelämna. Härenstam (2000) diskuterar vikten av att tänka på de
värderingar som ligger bakom det som är författat, Författarna gör ett medvetet val om
vad som är viktigt och det ger den bilden eleverna får ta del av i skolan. Läroböckerna
är viktiga och som lärare vill man att de ska vara sakliga och rättvisa för att eleverna ska
ta till sig kunskap och bli nyfikna. Texterna ska ha utgångspunkt i elevernas fördomar
och få dem att själva vilja vidga sina vyer. I de jag har undersökt anser jag att de
förstärker fördomarna och väcker lite eller ingen vilja att lära sig mer.
52
Något som är återkommande i böckerna är de heliga korna. Jag blir fascinerad av hur
författarna har valt att lyfta fram dem såpass mycket. I Relief A skriver författarna att
korna är en symbol för hur efterblivet och irrationellt livet är i Indien och besparar oss
att själva göra den tolkningen. I de andra böckerna tas exempel som kodynga till
byggnadsmaterial och bränsle upp. Bilden som man får av Indien är ett enkelt
jordbruksland där alla bor i hyddor. Långt från det Indien som blomstrar och där
utvecklingen går snabbt fram. Fler exempel som jag ser på att hinduer framställs som
primitiva är hur deras riter och ceremonier presenteras. Bönen och tempelkulten
avskrivs som något viktigt. Eftersom det inte finns någon övergripande institution som
kyrkan som sköter det religiösa med strukturerade regelverk tar böckerna lätt på det
enligt min tolkning. Man offrar lite mat, äter upp det och går hem. Den här synen tycker
jag förstärker de fördomar vi redan har om hinduer. Irrationaliteten blir något som man
förknippar de här människorna med. Samtidigt som ingen skulle drömma om att skada
en ko kastar de gärna frugan på spisen för att hemgiften var för dålig.
Visst finns det sanning i som står i böckerna. Men som Härenstam (2000) skriver: att
även om innehållet inte är felaktigt måste man fråga sig varför författaren valde att lyfta
fram det här perspektivet. Kor har en framstående ställning hos hinduerna och tragiska
saker har hänt med kvinnor som har förolyckats i hemmen. Det jag saknar är en
modernare och mer nyanserad bild av den här enorma gruppen människor i ett av
världens folkrikaste länder. Bilden man får är att alla lever som jordbrukare och att
religionen är väldigt dominant i deras liv. Man kan läsa i böckerna att urbaniseringen är
det som börjat lösa upp kastsystemet. Det här måste betyda att det sker en
sekulariseringsprocess i landet som bidrar till nya vanor och traditioner. Men sen nämns
inte mycket mer om detta utan det är samma bild av hinduer som målas upp, den bilden
som redan förstärker våra fördomar. Att följa kursplanerna och hjälpa eleverna förstå
hur livsåskådningar påverkar problemsituationer i vardagslivet blir genast svårare om
inte läroböckerna är sakliga till den graden man skulle önska sig.
Resultatet av mitt arbete är tydligt. Framställningen av hinduismen i de svenska
läroböcker jag har undersökt är fyllda av underliggande värderingar och föreställningar
om en exotisk men primitiv kultur. Tankar från kolonialismen präglar i hög grad de
texter i läroböckerna och ligger bakom den bilden som ges av en främmande kultur,
hinduismen i det här fallet. Böckerna ger enligt mig en bild av Indien och hinduer som
53
primitiva och irrationella. De lämnar ett intryck att inget har förändrats eller
moderniserats utan beskriver bara ett liv som uppfattas vara på landsbygden.
Författarnas texter skiljer sig åt på vissa punkter och de har valt vad de finner relevant
för att ge en saklig bild av vad det innebär att vara hindu. Det finns stora likheter
böckerna emellan vilket är naturligt när de ska beskriva samma ämne. Jag tycker att
likheterna i texternas innehåll visar bakomliggande värderingar som lyser igenom olika
starkt i de olika böckerna. Trots att detaljer skiljer böckerna åt vid första anblicken är
likheterna slående. De ger alla samma helhetsintryck även om vissa inte är lika tydliga
som andra utan försöker vara mer nyanserade. Författarna vill ge läsarna sanningen om
hinduismen men de intryck deras texter lämnar ägnas inte någon tanke åt. Det finns
ingen reflektion i någon av böckerna som tar upp problematiken med att beskriva en
främmande kultur och de fällor som författaren kan kliva i. Författarna hade kunnat
lägga till text i varje kapitel där de diskuterar vilken bild de har valt att presentera och
varför de valt den. Jag tror att en sådan åtgärd hade fått läsarna till en reflektion kring
vad de tar del av och hjälpt till att skapa en mer nyanserad bild.
54
7. Referenslista
7.1 Tryckta källor
7.1.1 Läroböcker
Alm Lars-Göran, 1997, Religionskunskap för gymnasiet, Stockholm, Natur och kultur
Arvidsson Bengt, Axelsson Hans, Hermansson Magnus, Tidman Nils-Åke, 1998, Relief
A – Religionskunskap, Malmö, Gleerups
Ring Börje, 2007, Religion och sånt, andra upplagan, Stockholm, Liber AB
Rodhe Sten, Nylund Bo,1998, Religionskunskap, femte upplagan, Stockholm, Liber AB
Thulin Birgitta, Elm Sten, 1995, Religion, andra upplagan, Malmö, Interskol
7.1.2 Övrig litteratur
Bergström Göran, Boréus Kristina, 2000, Textens mening och makt – metodbok i
samhällsvetenskaplig textanalys, Lund, Studentlitteratur
Ejvegård Rolf, 2003, Vetenskaplig metod, Lund, Studentlitteratur
Eriksson Catharina, Eriksson Baaz Maria, Thörn Håkan (red.) 1999, Globaliseringens
kulturer – den postkoloniala paradoxen, rasismen och det mångkulturella samhället,
Nora, Nya Doxa
Härenstam Kjell, 2000, Kan du höra vindhästen? Religionsdidaktik – om konsten att
välja kunskap, Lund, Studentlitteratur
55
Imsen Gunn, 1997, Lärarens värld – Introduktion till allmän didaktik, Lund,
Studentlitteratur
Nandy Ashis, 1999, ”Den intime fienden - Kolonialismens psykologi” Eriksson
Catharina, Eriksson Baaz Maria, Thörn Håkan (red.) 1999, Globaliseringens kulturer –
den post-koloniala paradoxen, rasismen och det mångkulturella samhället, Nora, Nya
Doxa
Patel Runa, Davidson Bo, 2003, Forskningsmetodikens grunder – Att planera,
genomföra och rapportera en undersökning, Lund, Studentlitteratur
Selander Staffan, 1994, ”Pedagogiska texter” Selander Staffan (red.) 1994, Studier av
den pedagogiska väven, Institutet för pedagogisk textforskning, Härnösand,
Mitthögskolan
Skolverket, 2006, Läroplan för de frivilliga skolformerna Lpf 94, Ödeshög, AB
Danagårds grafiska
7.2 Elektroniska källor
Skolverkets hemsida, 2007-11-21, Kursplan för religionskunskap A
http://www.skolverket.se/sb/d/616
56