Rapport från arbetsgrupp
Tidiga insatser - check points
2014-06-16
Bakgrund
Temagrupp Barn och Unga har lyft behovet av att samordna tidiga insatser från kommun och region
för barn och unga med psykisk ohälsa. Barn, unga och deras vårdnadshavare ska kunna erbjudas
tidiga och lättillgängliga insatser och därmed förhindra utveckling av allvarlig problematik.
Många barn och ungdomar får inte stöd och hjälp med sin psykiska ohälsa och social problematik,
och många får det i ett allt för sent läge då problemen blivit för stora. Idag finns samlad kunskap om
signaler som tyder på risk för framtida problematik. Ytterligare steg behöver tas för insatser i
samverkan, för att utveckla arbetssätt och samordning från flera parter. En utveckling av första linjen
där barn och ungdomar och deras vårdnadshavare kan vända sig med sina frågor och alltid känna att
de kommit rätt.
Inom SKL:s Psynk-projekt definieras först linjen – ”den eller de funktioner eller verksamheter som har
i uppgift att först ta emot ett barn och ungdomar som visar tecken på milda till måttliga psykosociala
problem. En välfungerande första linje bör erbjuda tidiga och lättillgängliga insatser och därmed
förhindra utveckling av allvarlig problematik, samt avlasta specialistnivån och därmed ge
förutsättningar för ökad tillgänglighet och utvecklad spetskompetens på denna nivå.”
Temagruppen tillsatte en arbetsgrupp som startade sitt arbete i mitten av december 2013.
Uppdraget utgick från målet att ”Barn ska lyckas i skolan” indikationer på problem ska upptäckas
tidigt och friskfaktorer i barn och ungas närmiljö ska stärkas. Uppdraget var att definiera de tillfällen
då man särskilt kan uppmärksamma signaler som indikerar framtida risker – check points. Skriften
”Vänta inte” från SKL skulle användas som inspiration i arbetet. Nästa steg var att ta fram arbetssätt
och riktlinjer i vardagsarbetet i utvald kommun/stadsdel - pilot.
Arbetsgruppen har bestått av;
Irene Jansson verksamhetschef, social- och arbetsmarknadsförvaltningen Mölndal - ordförande
Elisabeth Magnusson förskolechef, Västra Göteborg
Maria Ehnberg Leffler distriktssköterska, BVC Närhälsan Ekmanska
Ann Sofie Cavefors barnhälsovårdsöverläkare, Central Barnhälsovård Göteborg och Södra Bohuslän
Björn Wettergren barnläkare och medicinsk rådgivare, Närhälsan Utvecklingscentrum för barns
psykiska hälsa
Mats Pihlgren gruppchef, Gymnasieskolan central Elevhälsa och psykoterapimottagningen Humlan
Göteborg
Gunilla Cederberg enhetschef, Utveckling- och stödenheten, Härryda
Anita Nilsson processledare Temagrupp Barn och Unga
1
Arbetsgruppens arbete
Arbetsgruppen har träffats vid fem tillfällen och har haft temat barnhälsovård, förskola och skola där
vi fått ta del av kunskap från de olika verksamheterna när det gäller att se tidiga signaler på risk för
ohälsa. Toni Reuter psykolog inom mödra- och barnhälsovården samt Anna Liljeström lärare och
forskare på GR Utbildning har varit inbjudna.
Vad menar vi med Check points? Skillnaden mellan check points och de redan definierade
markörerna är svår att dra. I arbetsgruppen har diskussionen om vad check points är landat vid
följande punkter;
Markör/signal på risk för framtida ohälsa
Något som väcker oro, en känsla, tillfälle då man ska ställa frågor till föräldrar/barn
Punkt för att aktivera samverkan
Kan vara oro både från vårdnadshavare och/eller personal
Friskfaktor – riskfaktor
Arbetsgruppen har bedömt att det idag finns en bred kunskap om barn i riskzon och konstaterat att
det inom verksamheterna finns ett flertal definierade markörer/indikatorer/ signaler på risk där
rutiner finns framtagna. Arbetsgruppen ser inte att det är nödvändigt att utarbeta nya markörer utan
föreslår istället att bilden Vänta inte, från SKL1 används som utgångspunkt i samverkansarbetet.
Den stora bristen ligger i vad vi gör sen för att få till stånd en tidig insats:
Hur får vi till flödena i samverkansprocessen?
Hur får vi rent praktiskt till en samverkan runt barnet/den unge/ vårdnadshavare?
Vem/vilka ska man kontakta och när?
Hur kan insatser från olika verksamheter komplettera varandra?
Hur tar vi tillvara varandras kompetens?
Hur stärka samverkan mellan BVC och förskolorna?
Hur klarar vi övergångarna mellan förskola, förskoleklass och skola samt mellan BVC och
elevhälsa?
En svårighet är att de olika verksamheterna har olika utgångspunkter i sitt arbete med barnen och
använder olika uttryck, pratar olika språk. De olika perspektiven - medicinskt, socialt, psykologiskt
och pedagogiskt – behöver finnas med för att få styrkan i samverkansarbetet. Det är då de olika
professionerna kan komplettera varandra för barnets bästa.
Till skillnad mot skolan har förskolan inte några kunskapsmål som det enskilda barnet ska uppnå. Det
är verksamhetens mål som utvärderas inte det enskilda barnets resultat. Dokumentationen i
förskolan innehåller analys och bedömning av hur väl förskolan arbetar i riktning mot målen både
utifrån hur väl barnets förmågor utvecklas och i förhållande till de åtgärder förskolan vidtar.
Pedagogisk dokumentation och portfolio är exempel på metoder för att följa barnens utveckling och
göra barnens lärprocesser synliga för barnet, föräldrarna och personalen.
Idag är tar det alldeles för lång tid från signal till insats för barnet. Samverkan mellan olika aktörer
kan vara ett sätt att minska den tiden, signalerna kan ofta vara svårtolkade och man kan då ha stöd
av varandra.
1
Länk bild Vänta inte, från SKL: http://www.skl.se/MediaBinaryLoader.axd?MediaArchive_FileID=fa8b66d1d160-4316-b23a-98bb26255f70&FileName=Appendix_affischen.pdf - bilaga 2
2
Gemensam kompetensutveckling och information om lagstiftning och riktlinjer för samverkan är
strategiskt viktigt för utvecklingen. En utmaning är att få till strategier och kompensatoriska insatser
som minskar de skilda förutsättningarna för barn och unga att lyckas i skolan.
Goda exempel
Det finns idag en rad goda exempel på tidiga insatser samt stöd för personalen att kunna
genomföra tidiga insatser i stadsdelarna/kommunerna i form av tvärprofessionella team som
barnhälsovårdsteam och konsultationsteam. Andra goda exempel finns inom Psynk SKL2,
Samtidigt GR3, samverkan kring de små barnen i Hjällbo, konsultationsteamet på Hisingen med
flera.
Arbetsgruppen har sett exempel på samverkansarenor för tidiga insatser som växer fram inom
stadsdelar/kommuner. Ett exempel är barnhälsoteam där förskolan med specialpedagog träffas
tillsammans med BVC, deras psykolog samt socialtjänst.
Idag ser möjligheten till insatser för barn, unga och deras vårdnadshavare helt olika ut geografiskt.
Det gäller både främjande, förebyggande och tidiga insatser. Det beror på var man bor om och vilket
stöd man kan få vid lindrig till måttlig psykisk ohälsa med social problematik.
Förslag på fortsatt arbete
Arbetsgruppen föreslår att det fortsatta arbetet tar fokus på att hitta vägar till en god
samverkansprocess där barnet/den unge/ vårdnadshavaren får möjlighet till tidig insats. En
kartläggning som bör tas fram och beskrivas i och utifrån det praktiska arbetet i
stadsdelen/kommunen.
Uppdraget föreslås bland annat omfatta att, utifrån målet ”Barn och unga ska lyckas i skolan”;
Ta fram en processbeskrivning/kartläggning av hur en god samverkansprocess kan se ut i
praktiken, en användarvänlig modell som kan användas i del lokala NOSAM grupperna.
Identifiera brister/förbättringsområden med förslag till konkreta åtgärder
Definiera behov av gemensam kompetensutveckling
Kartläggning av vad personalens oro samt vårdnadshavares/barn/unges oro oftast består av
och vilket stöd det finns att tillgå
Ta fram goda exempel lokalt, regionalt och från SKL
Västra Göteborg och därefter Mölndal blir ”provstadsdel” respektive ”provkommun”
Familjecentrerat arbetssätt är utgångspunkten med Västbus som reglerar samverkan
och samordnad individuell plan som verktyg.
SKL:s ”karta” där perspektiven med både friskfaktorer och riskfaktorer för tidig
upptäckt tas med i arbetet.
Bilaga 1 Underlag för fortsatta arbete
Bilaga 2 SKL:s ”Barns utveckling – frisk-/riskfaktorer och effektiva insatser”
Bilaga 3 Vänta inte, bild
2
3
Länk till Psynk http://www.skl.se/psynk - bilaga 3
Länk till Samtidigt http://www.samtidigt.eu/
3
Underlag för fortsatt arbete
BILAGA 1
Några viktiga områden inom skolåldern som visat sig i forskning;
skolan kan göra stor skillnad för de utsatta barnen
en förskola med hög kvalitet och med metodiskt arbete med språkutveckling
viktigt med en helhetssyn på barnet/den unga som tar dess kontext i beaktande i
utformningen av stödinsatser
det relationella ledarskapet/trygghet och kontinuitet i relationer är extra viktigt för att barn i
utsatta situationer ska klara skolan
det är ofta avgörande för den framtida skolgången hur barn lyckas under den tidiga
skolgången och om de ”knäckt läskoden”
föräldrars utbildningsnivå är en viktig faktor för hur barnen klarar skolan (i Sverige är särskilt
moderns utbildningsbakgrund stark faktor) – skolan har ett kompensatoriskt uppdrag
positiv involvering av föräldrar visar på ökade skolresultat med ca 30 %
föräldrarna är viktiga i processen med att stärka involvera eleverna mer i sin skolgång - stärka
anknytningen till skolan
barnens anknytning till skolan är avgörande för om de ska klara skolan, fullfölja sina studier
(gymnasiet eller motsvarande) och för resultaten. Indikatorer på anknytning är hur
aktiva/involverade barnen/de unga är när det gäller (a) beteende, (b) akademiskt, (c)
kognitivt, och (d) psykologiskt (affektivt)
//ref – Anna Liljeström forskare GR
Insatser
Idag ser möjlighet till insatser för barn, unga och deras vårdnadshavare helt olika ut geografiskt. Det
beror på var man bor om och vilket stöd och hjälp man kan få vid lindrig till måttlig psykisk ohälsa.
Befolkningens behov ser olika ut därför är det viktigt att insatserna formas därefter.
Insatser för alla finns på MVC, BVC, VC, elevhälsa och UM.
Familjecentral finns inte i alla kommuner/stadsdelar - planer finnas för minst en FC i varje
kommun/stadsdel. Familjecentrerat arbetssätt
Family check up – familjekartläggning kopplat till skolan, socialtjänsten och BUM, finns i några
stadsdelar i Göteborg
Föräldrastöd finns oftast både på generell nivå och mot riktade grupper i samtliga kommuner och
stadsdelar. Utbudet ser olika ut
Spädbarnsgrupp/ Familjeförskola finns i några få kommuner/stadsdelar, bland annat för de med
anknytning och/eller social problematik
Samtalsmottagning – första linjen mottagning finns i Västra Göteborg/AFH för de lägre åldrarna och
Humlan på gymnasienivå
Koordinatorer som kontaktpersoner mellan verksamheter för att få till samordnade insatser finns
inom Örgryte Härlanda
4
Barnhälsoteam (eller resursteam inom förskolan) finns i några kommuner/stadsdelar och de i sin tur
skiljer sig i om BVC är med eller ej.
Team för 6-12 år håller på att byggas upp i Angered
Konsultationsteam, specialistteam finns ett välfungerande på Hisingen
”Tvärprofessionella team” - (vård och stöd samordning) Arbetet utifrån Västbus, SIP och
nätverksmöten pågår i olika grad inom hela Göteborgsområdet för barn och ungdomar med
psykiatrisk och social problematik. För att utveckla arbetet planeras utbildningsinsatser - 7,5 poäng
//ref - sammanställt utifrån vad som framkommit i arbetsgruppen
Nya vägledningar från socialstyrelsen
Socialstyrelsen har tagit fram nya vägledningar för mödrahälsovården, barnhälsovården och för
elevhälsan. Vägledningarna pekar bland annat på betydelsen av just samverkan och kan
förhoppningsvis leda till en utveckling av samverkansarbetet på ett positivt sätt. Dessa är viktigt att ta
med i det fortsatta arbetet.
//ref http://www.socialstyrelsen.se/barnochfamilj/barnshalsa
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19403/2014-4-5.pdf - Elevhälsan
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19403/2014-4-5.pdf - Barnhälsovården
5
