Hydrogel - Sveriges Kontaktlinsförening

NORDIC
VETENSKAPLIG TIDSKRIFT
FRÅN SVERIGES
KONTAKTLINSFÖRENING
Nr.
4
2007
• Kan kontaktlinser stoppa
myopiprogressionen?
• Möte med Optikerförbundet
• Profilen: Bertil Sterner
Hydrogel- eller
silikonhydrogelmaterial?
C_Nordic Vision 407.indd 1
07-10-05 11.01.45
Innehåll Nr 4/2007
3 LEDARE
Mångfald
4 NYHETER I KORTHET
6 OUTLOOK
Does your patient wear protection
från BCLA
8 Referat
Nicola Logan – Kan kontaktlinser verkligen stoppa
myopiprogressionen?
från BCLA
10 Referat
Patrick Caroline – Barn och orthokeratologi
13 NYHETER I KORTHET
14 MÖTE MED OPTIKERFÖRBUNDET
15 VETENSKAP
Vilka material är bäst för dagbruk
17 NYHETER I KORTHET
19 PROFILEN
Bertil Sterner
22 KONTAKTOLOGI
RESESTIPENDIUM 2005
24 SKLF:S
Reseberättelse från Sydafrika
26 BERTIL STERNERS DOKTORSAVHANDLING
29 EXAMENSARBETE
Synliga förändringar på ögat under en månads
användning av PureVision®
36 PRODUKTNYTT
38 SKLF
– Information från SKLFs styrelse
– Kalendarium
C_Nordic Vision 407.indd 2
Medlemstidning för
Sveriges Kontaktlinsförening
ANSVARIG UTGIVARE
OCH REDAKTÖR:
Kurt Östlund, ordförande SKLF
tel 073-960 53 40, [email protected]
SKRIBENTER I DETTA NUMMER:
Anita Robertson, Bengt Nordberg,
Emma Trulsson, Jan Bergmanson,
Johan Östlund, Jose A: Ors, Kurt
Östlund, Marina Andersson, Patrik
H:Benz, Olof Nesterud
ANNONSBOKNING:
Display i Umeå, tel 090-711 500
Patrik Sandström,
[email protected]
Johan Sandberg,
[email protected]
PRODUKTION/PROJEKTLEDNING:
Citat Journalistgruppen
Strandbergsgatan 20
Box 30159, 104 25 Stockholm
tel 08-610 20 00
Projektledare: Ingrid Båvsjö,
[email protected]
SVERIGES KONTAKTLINSFÖRENING:
Isafjordsgatan 22 B, 5 tr
164 40 Kista
tel 08-35 05 00,
fax 08-35 94 90
[email protected], www.sklf.se
ANNONSÖRER I DETTA NUMMER:
Advanced Medical Optics, CIBA
Vision Nordic, Consol AB, Cooper
Vision Nordic AB, Nordiska Lins AB,
Specsavers Blic Franchise AB, SRAT,
Topcon Scandinavia AB.
OMSLAGSFOTO: SCANPIX
07-10-04 16.31.17
Nyligen deltog SKLF:s styrelse i ett gemensamt sammanträde med Optikerförbundets styrelse. (Se referat på sidan 14.) Optikerförbundet har tillsammans med
Optikbranschen sedan flera år drivit tesen att branschen ska enas, vilket också framgår av
deras tryckta vision. Jag har inte sett någon särskilt stor fördel med detta, det är ju inte en
fackförening som ska kämpa mot en arbetsgivarorganisation. Faktum är att åtminstone de
legitimerade optikerna redan är enade i ett enda förbund, Optikerförbundet. Rent praktiskt märktes detta till exempel vid Socialstyrelsens remissomgång förra året, där Socialstyrelsen hade samråd just med Optikerförbundet och Ögonläkarföreningen, vilket var
bra.
SKLF är en ren intresseförening i likhet med andra intresseföreningar, exempelvis
Svenska Sällskapet för Optometri. Att kontaktlinsvetenskapen har framkallat ett särskilt
intresse bland optiker och ögonläkare beror främst på att kontaktlinsverksamheten har ett
rent medicinskt moment och följer Socialstyrelsens fastlagda regler. De som utövar kontaktlinstillpassning har därför en speciell anledning (borde i alla fall ha) att ständigt
vara uppdaterade på nya material, nya linskonstruktioner, nya metoder för behandling av komplikationer, med mera. Genom SKLF har kontaktlinspraktikerna skapat
ett kraftfullt forum för att sprida kunskaper om ny forskning, nya produkter, risker
med kontaktlinser och så vidare. Utbyte av kliniska erfarenheter mellan kollegor i
samband med konferenser och kurser, via SKLFs hemsida och via medlemstidningen Nordic Vision är något som alla borde ta vara på. Var och en som har
någon kontakt med kontaktlinser, även assistenter, borde sträva efter att ständigt
hålla sig uppdaterade i ämnet. Det är bra för allmänheten, optometrins rykte och
för möjligheten att leva på verksamheten.
Intresseföreningen bidrar till att olika ämnen fördjupas och kunskaper förbättras.
Ju fler intresseföreningar, desto bättre. Optikeryrket som sådant bör dock ha ett
gemensamt ansikte mot myndigheter och andra branscher – Optikerförbundet.
Jag tror på mångfald, inte enfald. Alla människor är olika, har olika
intressen och prioriteringar och satsar på det som känns angeläget. I SKLF
får alla medlemmar möjlighet att göra sin röst hörd, lyssna på andra och
utöva mångfald. Därför är det ett privilegium att få vara ordförande i en
organisation som inte styrs eller påverkas av stora yttre ekonomiska
intressen, utan själv bestämmer över sin verksamhet. SKLF har cirka
1100 medlemmar, där den absolut övervägande delen är legitimerade
optiker. Ögonläkarna utgör cirka fem procent av medlemmarna. Om
inte vi medlemmar hade något kontaktlinsintresse skulle SKLF inte
existera. Det är vi medlemmar som utgör föreningen. Den dag vi inte
längre vill ha en förening kommer den att läggas ned. Vad som då händer med kontaktlinsvetenskapen i Sverige kan man bara spekulera i.
Håll samman!
MÄSTER BJÖRN
Mångfald!
Kurt Östlund
Ordförande i
Sveriges Kontaktlinsförening
[email protected]
NORDIC VISION 4·2007 3
C_Nordic Vision 407.indd 3
07-10-04 16.31.17
NYHETER I KORTHET
Spridning av Acanthamöba keratit
T h e A m e r ic a n Jou r na l of Opthalmology publicerade den 12 juni online en
retrospektiv studie på 55 fall av Acanthamöba
keratit i samband med kontaktlinsanvändning. Fallen hade diagnosticerats mellan
2003 och 2006 vid University of Illinois i Chicago. Av 38 infekterade patienter med komplett kontaktlinsdata använde 35 mjuka
hydrofila kontaktlinser. I jämförelse med en
kontrollgrupp var Complete MoisturePlus
fem gånger vanligare som desinfektionsmedel i gruppen med infektion. Som tänkbara
riskfaktorer för spridningen nämndes des-
infektionsvätskans ineffektivitet, utebliven
gnuggning av linserna och duschning med
linserna i ögonen. Även miljöaspekter, som
minskning av desinfektionsmedel i dricksvatten, kan ha bidragit till amöbans överlevnadsförmåga i vanligt kranvatten. Det inträffade har lett till spekulationer om huruvida
försäljningsökningen av endagslinser i USA
kan ha påverkats av ovanstående negativa
publicitet. Efter det senaste utbrottet av
Acanthamöba keratit i USA återkallar AMO
Complete MoisturePlus. (Se separat notis.)
T h e Wor l d C ou nc i l of Optometry
(WCO) har belönat Johnson & Johnsons
Acuvue, Acuvue Advance och Acuvue Oasys
med “WCO Global Seal of Acceptance” för
dessa linsers UV-absorberande förmåga.
(BCLA News Update, 2007-07-19)
ANDRE PICHETTE
Tiger Woods opererad
E n l i g t P G A : s (Professional Golfers
Association) hemsida genomgick det amerikanska golfproffset Tiger Woods, rankad etta
i världen, sin andra refraktiva laseroperation
mot myopi i maj 2007. Den första refraktiva
kirurgin på golffenomenet gjordes för åtta år
sedan.
(BCLA News Update, 2007-05-25)
LASIK-opererade
får bli piloter
Förlikning mellan
Bausch & Lomb och Alcon
I j u n i i å r lämnade Bausch & Lomb in
en stämningsansökan mot Alcon Laboratories, Inc., för att få stopp på en annonskampanj som man ansåg innehöll felaktiga och
missledande påståenden om ReNu MultiPlus multi-purpose solution kontaktlinsvätska samt andra kontaktlinsvätskor. Stämningen inkluderade även krav på ersättning
för förlorad försäljningsintäkt orsakad av
Alcons vilseledande påståenden, samt krav
på annonsering med en dementi. I centrum
står Alcons vitt spridda användning av ett
röd/gul/grön-färgat schema som visar resultat från tester av korneal färgning (staining)
med olika typer av kontaktlinser och vätskor
i en-flaskesystem. Alcon kommunicerar med
detta schema, att en kombination av lins och
vätska i grönt fält är säkra, gula kombinationer innebär en varningssignal, medan röda
kombinationer är osäkra och bör undvikas.
Två månader senare enades företagen om
en förlikning. Stötestenen var användningen
av den färgkodade uppställningen som
Sigill för UV-filter
visade skillnader i ”superficial punctate
transient corneal staining”, som observerats
i doktor Gary Andraskos forskning. För att
tillmötesgå Bausch & Lombs ifrågasättande
av det röd/gula färgschemat i doktor Andraskos ”corneal staining grid”, har Alcon gått
med på att ändra det färgschema som
använts i deras marknadsföringsmaterial.
Meningen med användningen av färgschema i Alcons material var aldrig att kommunicera att kombinationen lins/vätska,
som var designad röd eller gul, skulle betyda
fara eller varning och inte heller att visa en
ökad risk för infektion. Flera faktorer kan
bidra till ökad risk för hornhinneinfektion
och parterna medger att det inte finns några
kliniska bevis för att den ”corneal staining”
som observerats av doktor Andrasko skulle
öka risken för infektion.
I och med överenskommelsen har stämningen dragits tillbaka utan att någon form
av ersättning utgått från någondera parten.
U S A i r F orc e har ändrat sin inställning
till refraktiv kirurgi (LASIK) och accepterar
nu även flygelever som genomgått LASIKoperation. Tidigare fanns en restriktion för
piloter som låtit sig opereras när det gällde
höga höjder och avancerad flygning. Restriktionerna har nu hävts sedan det visat sig att
opererade ögon inte är mer skadeutsatta än
andra ögon vid till exempel utskjutning ur
planet.
(BCLA News Update, 2007-05-25)
Carl Zeiss Vision
– ny organisation
i Sverige
Å r    bi l da de s den internationella
koncernen Carl Zeiss Vision genom sammanslagning av Carl Zeiss affärsområde för
glasögonglas och SOLA International. Från
och med 1 juli 2007 ansvarar Carl Zeiss AB
för Carl Zeiss Visions sortiment i Sverige.
Optoteam AB, som förvärvades av Carl Zeiss
AB i juli 2006 och Carl Zeiss AB kommer gemensamt att ge den svenska marknaden support
och service för Carl Zeiss Visions varumärken.
Affärsområdeschef för den nya organisationen
är Flemming Andersen. Telefon 08-459 25 00.
4 NORDIC VISION 4·2007
C_Nordic Vision 407.indd 4
07-10-04 16.31.18
NYHETER I KORTHET
Ny behandling av vertikal strabism:
Decentrerad IOL
S e x pat i e n t e r (11 ögon) med vertikal
strabism opererades för cataract. Patienternas medelålder var 66 år och den vertikala
tropin var 7,3 prismadioptrier i genomsnitt.
Den inopererade linsen var asymmetrisk och
placerades decenterad framför pupillen. Två
år efter operationen hade den vertikala deviationen minskat till 1,3 prismadioptrier i
genomsnitt utan att några koma-liknande
aberrationer registrerades. Decentrationen
av den inopererade linsen var 0,52 mm
(+-0,29).
(H. Nishimoto, et al, New approach for
treating vertical strabismus: Decentered
intraocular lenses. J Cataract Refract Surg,
2007; 33:993-8)
Ögonsjukdomar
ökar risken för att dö i förtid
Ä l dr e m ä n n i skor med cataract eller
andra åldersrelaterade ögonsjukdomar, som
senil makuladegeneration, är mer utsatta för
en för tidig död enligt en studie som publicerats i senaste numret av Archives of Opthalmology (juli). Forskare vid the Centre for
Vision Research at the University of Sydney
undersökte sambandet mellan visuella
defekter, som cataract och makuladegenera-
tion, och dödligheten på lång sikt hos 3654
personer på 49 år och äldre. Vid cataract
kunde man förutspå en ökad dödlighet på
alla över 49 år och vid senil makuladegeneration kunde detta förutspås på personer
mellan 49 och 74 år. Antagligen var dödligheten lika för alla i gruppen över 74 år.
(Cugati S et al. Archives of Ophthalmology
2007:125:7 917-24)
Optometrister i Storbritannien får rätt
att förskriva terapeutiska preparat
T h e De pa rt m e n t of Health i Storbritannien har tillkännagivit att optometrister
kommer att få en individuell utbildning i förskrivning av medicinska preparat. För närvarande har optometrister rätt att använda terapeutiska läkemedel för att behandla icke synhotande tillstånd såsom konjunktivit, blefarit,
mindre trauma och torra ögon. De kan nu
fortbilda sig och registreras som ”Additional
Supply Specialists”, vilket ger dem tillgång till
ett bredare spektrum av terapeutiska preparat.
Som medarbetare till en allmänläkare eller
oftalmolog kan de förskriva olika typer av
mediciner. För detta krävs emellertid ytterligare fortbildning och praktik.
Förändringen välkomnas av the General
Optical Council, College of Optometrists och
Royal College of Ophthalmologists.
(BCLA News Update, 2007-08-30)
Ökad risk för infiltrat i kornea vid
dygnet-runt-bruk av silikonhydrogellinser
I se na s t e n u m r et av Optometry and
Vision Science, publiceras en studie om risken för infiltrat i kornea vid dygnet-runtbruk av silikonhydrogellinser. En retrospektiv undersökning på tolv månader av 6245
patienter som bar lotrafilcon A kontaktlinser
(Air Optix) dygnet runt visade att 2,5 procent
hade symptom på linsrelaterade korneala
infiltrat. Dagligt bruk med silikonhydrogellinser ger i princip inga infiltrat alls.
Som bidragande orsak till besvären nämndes patientens ålder, graden av korrektion
samt överskridande av den schemalagda bärtiden. (Chalmers RL et al. Optometry and
Visual Science, 2007:84:7 573-579)
Ökad tillväxt av den
globala kontaktlinsmarknaden
Den globala kontaktlinsmarknaden förutspås en snabb tillväxt enligt ”The Contact
Lens and Solutions – Global Strategic Report”,
publicerad av marknadsföretaget Global
Industry Analysts . Omsättningen beräknas
till 6,7 miljarder dollar år 2010. Det är främst
i Asien som tillväxten kommer att vara stor.
Hälften av dagens 125 miljoner kontaktlinsbärare världen över beräknas ha bytt till
silikonhydrogellinser inom 4–5 år.
Vätskemarknaden som nu omsätter 1,6
miljarder dollar kommer att ligger kvar på
samma nivå.
(BCLA News Update, 2007-07-19)
AMO återkallar
Complete MoisturePlus
A MO åt e r k a l l a r Complete MoisturePlus multi-purpose solution eftersom vätskan
har kopplats till ett utbrott av Acanthamöba
keratit hos bärare av mjuka kontaktlinser i
USA. En talesman för US Centers for Disease
Control and Prevention (CDC) sade att det
fram till nu (19/7 2007) hade rapporterats 102
fall av Acanthamöba keratit i USA och att
ingen annan kontaktlinsvätska kunde kopplas till infektionerna.
Konsumenterna har uppmanats att sluta
använda vätskan, kasta bort den samt byta
ut linserna och förvaringsdosan. Man rekommenderade även kontaktlinsbärarna att
gnugga och skölja sina linser för att minska
risken för infektion.
The Wall Street Journal kopplade orsaken till
utbrottet till nyligen utfärdade bestämmelser
från US Environmental Protection Agency om
att desinfektionsnivån i vanligt kranvatten
måste sänkas av miljöskäl, vilket kan ha lett till
en ökad mängd Acanthamöba i kranvattnet.
Enligt Associated Press har AMO stämts i
Kalifornien på grund av misstanken om att
man har försökt att dölja vätskans verkliga
effektivitet.
I augusti gick FDA ut med en varning till
de konsumenter som, trots AMO:s frivilliga
återkallning, fortfarande använde Complete
MoisturePlus.
(BCLA News Update, 2007-06-27 + 200707-19)
NORDIC VISION 4·2007 5
C_Nordic Vision 407.indd 5
07-10-04 16.31.19
OUTLOOK | JAN BERGMANSSON
Does your patient
wear protection?
E a r l i e r t h i s y e a r I presented a case
for the protection from ultraviolet radiation
(UVR), which can cause serious harm to the
cornea, crystalline lens and stem cells in the
conjunctiva. Now I am back on the same subject again! Yes, it is summer and we all need
to exercise more caution, especially on sunny
days and when out on the water. However,
there are patients that are particularly vulnerable to this toxic radiation and we, the
practitioners, must prescribe the appropriate
protection. I recently came across in our
clinics three special cases where necessary
UVR protection had not been provided, which
makes for deficient patient care and is the
rational for this article.
The most important UVR filter in the eye
is the crystalline lens and when this organ is
removed in cataract surgery and not replaced
by a UVR blocking intra-ocular lens (IOL) the
patient must be prescribed protection by
other means. It is true that most of the time
patients have an IOL implanted when undergoing cataract surgery and that in 99 per cent
of these cases the implant has an efficient
UVR filter formulated into the plastic. However, there are times when an IOL is contrain-
dicated or when it was not provided. This is
not common but it does happen and over the
last two months I have seen three patients in
this situation. They were aphakes – with no
IOL – and their previous practitioner had not
prescribed UVR protection nor counseled
them on their vulnerability to trauma from
ambient radiation.
T h e r e i s s om e debate in literature as
to whether UVR gets to the retina in sufficient
quantities in the intact eye to cause harm.
For instance, does age-related macular degeneration have a UVR etiology? It has been
shown, in our laboratory, that only 1 to 3 per
cent of the UVR reaches the retina. Is this
enough to cause harm? Even in a lifetime?
Personally I do not think this has been proven yet but this is no reason for not prescribing UVR protection to your patients. My
insights tell me that prevention of radiation
trauma to the cornea, crystalline lens and
corneal and conjunctival stem cells are sufficiently compelling reasons for taking a
proactive action in the health care of your
patients.
Patient with epikeratophakia.
This patient was born with
congenital cataract and did
not have an IOL implanted
when the cataract surgery
was performed. However this
was to a degree compensated
by the epikeratophakic
procedure. In her case we
prescribed an approximately
+5,00 diopter silicon hydrogel
lens with a UVR blocker. The
patient had nystagmus and
the large diameter of the soft
lens helps stabilize the lens
on the cornea.
How e v e r , w h e n the crystalline lens is
missing the realities for the retina have changed dramatically. The eye has then lost its best
UVR filter and the retina is very easily traumatized by this toxic radiation. The exposed
aphakic eye will suffer from a solar retinitis,
which practically always is resulting in a permanently reduced visual acuity. The cornea,
the sole remaining ocular filter, transmits 90
per cent of the UVR at 350 nm and absorbs
only 50 per cent at 310 nm. This is inadequate
to protect the retina, which in the aphake has
a lower damage threshold than the cornea. In
other words, photoretinitis will occur before
photokeratitis. Therefore, we must add to the
limited protection the cornea offers. In the
US the failure to provide the required protection would be considered negligent care and
not meeting current medical standard of care.
Such negligence may result in a malpractice
suit, if a patient suffers visual loss from solar
retinitis.
The three cases I saw were all aphakic but
for different reasons, which serves to remind
us that there are multiple contraindications
to IOLs. One patient had his cataract surgery
before phaco-emulsification was the procedure of choice. The second patient had a history of uveitis and the third patient had her
congenital cataracts removed at a very early
age. As is mostly the case, contact lenses is
the preferred corrective option for the aphakic patient and that was also the case with
the patients I saw. However their previous
eye care practitioner had not provided UVR
protection in any form and that inadequacy
prompted this clinical communication. We
must not ignore the special needs of our
aphakes.
I t i s t ru e that many of our aphakic
patients have other health issues that may
deflect our attention. Perhaps you received
6 NORDIC VISION 4·2007
C_Nordic Vision 407.indd 6
07-10-04 16.31.19
OUTLOOK | JAN BERGMANSON
your UVR information at school but that was
too long ago to remember! As practitioners
responsible for the well being of our patients,
we are not entitled to forget. You probably
didn’t forget and in that case this article will
serve as a gentle reminder not to ignore the
needs of the aphake!
You may recollect my UVR article earlier
this year where I question the wisdom of focusing on clinical issues promoted by marketing
divisions of industry. Grade 1 corneal and conjunctival staining and ocular redness may
induce interesting and passionate debate between different interest groups. BUT there is no
scientifically supported proof that we lose
vision from these physiological responses.
Solar retinitis, on the other hand, is a known
killer of good eyesight. Explain to me why the
UVR hazard is ignored at meetings – such as
BCLA! I am pleased to say that it was a topic at
the last SKLF meeting in Gothenburg!
However, the point with this communication is to remind my colleagues in practice
that certain patients must be provided UVR
protection – the aphake is one of them. This
is not new knowledge but based on information that has been available in literature for
decades. Other candidates for special consideration with regards to UVR protection
include patients on medication such as antibiotics and people on certain diets that are
known to contain photosensitizing compounds (Table 1).
Two of my aphakic patients were prescribed high Dk gaspermeable lenses with a UVR
blocker. Since the aphakic correction typically involves high powered plus lenses, the
high Dk gaspermeable material makes good
sense. Do not forget to have the lens lenticulated and a minus carrier helps the lens to
center. Unfortunately UVR blocking silicon
hydrogels are not yet available on the US market in the powers needed to fully correct the
aphake and this makes the soft lens a less
attractive choice to the gaspermeable lens.
This is because I want the UVR filter in front
of the eye at all waking hours – exactly the
same protection the crystalline lens offers.
When UVR blocking contact lenses are not
available or desirable, spectacles with the
splinter proof and UVR filtering polycarbonate lenses are a great choice. Alternatively
one can prescribe a UVR blocking silicon
Table 1.Photosensitizing agents
Drugs/Compounds
Anesthetics (Procaine
Group)
Antimalarials
Barbiturates
Cedar Oil
Chlorotetracycline
(Aureomycin)
Ciprofloxacin
Corticosteroids, Topical
Doxycycline
Lavendar Oil
Edibles
Neuroleptics
Parsnips
Pyridine
Quinidine
Carrots, Wild
Celery
Citrus Fruits
Clover
Salicylates
Sulfonamides
Tetracyclines
Tricyclic Antidepressants
Lady’s Thumb (Tea)
Lime Oil
Mustards
Smartweed (Tea)
Spectral transmittance of
the rabbit cornea. The
corneal (red) transmittance curve shows a cut off
about 395 nanometers and
at 310 nanometers more
than 50 % is transmitted,
while the crystalline lens
(green) has a distinct cut
off at 370 nanometers and
at 390 nanometers it is
transparent to 50 % of the
UVA. This means that in
the aphakic and unprotected patient both UVA
and UVB will be transmitted to the retina, which is
very vulnerable to these
toxic rays. Therefore, UVR
protection must be prescribed for the aphake.
hydrogel contact lens in highest available
power and provide the remainder of the correction in spectacles. This avoids the cosmetic dilemma of wearing thick plus lenses.
Incidentally, my patient with a history of
congenital cataracts had been treated with
an epikeratophakic procedure, which means
that she had received an implant of donor
tissue shaped as a plus lens. Therefore, she
only needed a correction of +5.00 D. She also
had horizontal nystagmus, which is not
uncommon in patients with congenital cataract, and for this reason the contact lens – a
UVR blocking silicon hydrogel – is the only
realistic choice, unless contact lenses are
contra-indicated.
References
1. Ham, W. T., Mueller, H., Ruffolo, J., Guerry,
D. and Guerry, R. A. Action spectrum for retinal injury from near-ultraviolet radiation in
the aphakic monkey. Am. J. Ophthalmol. 93,
299-306 (1982).
2. Zuclich, J. A. Ultraviolet induced damage
in the primate cornea and retina. Curr. Eye
Res. 3, 27-34 (1984).
3. Bergmanson, J., Soderberg, P.G. The significance of ultraviolet radiation for eye diseases.
Ophthal. Physiol. Opt. 15, 83,85 (1995).
4. Bergmanson, J. Sheldon, T. M. Ultraviolet
radiation revisited. CLAO J. 23, 196-204 (1997).
NORDIC VISION 4·2007 7
C_Nordic Vision 407.indd 7
07-10-04 16.31.20
OUTLOOK
REFERAT
| JAN BERGMANSON
FRÅN BCLA
Referat från BCLA Clinical Conference, Manchester,
2007. Doktor Nicola Logan, PhD, Aston University,
Birmingham, England.
Kan kontaktlinser verkligen
stoppa myopiprogressionen?
Nicola Logan
Nicola Logan tog
sin examen i optometri 1993 vid
Aston University i
Birmingham. Hon
gjorde sitt första
praktikår på The
Royal Liverpool
University Hospital. Därefter återvände hon till Aston University för
att forska om etiologi och utveckling av myopi, under ledning av
professor Bernard Gilmartin.
Sin filosofie doktorsexamen (PhD)
tog hon 1997 och fortsatte sedan att
forska inom samma område i samarbete med Birmingham Children´s
Hospital.
Doktor Logan är nu lärare vid
Aston University och huvudansvarig för forskningen med titeln the
Aston Eye Study, en epidemiologisk
studie för att undersöka förekomsten av myopi och liknande biometriska tillstånd i West Midlands.
M yop i ä r e n va n l ig och tämligen
komplex åkomma med en synnerligen stor
ekonomisk och social betydelse för de drabbade, inte minst för den individ som har
höga dioptrital. Med de tecken som nu pekar
på en generell ökning av myopin har också
intresset för möjligheterna att begränsa dess
progression hos barn ökat.
Huruvida myopiprogressionen ökar
genom användandet av kontaktlinser jämfört med glasögon är något som måste klaras
ut särskilt noggrant när vuxna tillpassas med
mjuka linser. Ökning av myopin vid användning av mjuka kontaktlinser rapporterades
redan på 1970-talet. Anledningen till detta
antogs vara det kornealödem som i flertalet
fall uppstod på grund av syrebrist i kornea.
Detta berodde i sin tur på dåtidens mjuka
linsers begränsade syretransmission.
Nämnda komplikation har nu praktiskt taget
utraderats genom introduktionen av silikonhydrogellinserna, vilka har en hög syretransmission. Nyligen gjorda studier i ämnet
bekräftar dock antagandet att myopi ökar
med bärandet av vanliga mjuka linser.
I motsats till den ursprungliga hypotesen
att mjuka linser ökar myopin, har man i stället framfört åsikten att stabila gaspermeabla
linser faktiskt kan reducera myopin hos barn.
Resultatet från kliniska studier är dock tvetydiga. De senast gjorda kliniska undersökningarna ger i allmänhet inga tydliga bevis
för att användandet av stabila gaspermeabla
kontaktlinser utgör en metod för att stoppa
progressionen av myopi.
I f l e r a n y l ig e n publicerade studier
har tesen framförts att bifokala eller progressiva glasögonglas skulle minska progressionen av myopi. Teorin bakom detta är att en
minskad ackommodationsansträngning
genom plusglas på nära håll förbättrar ackommodationsprecisionen, vilket i sin tur
minskar risken för att oskärpa på retina
skulle bidra till en ökning av ögats längd. En
osäkerhetsfaktor i denna slutsats är emellertid att man inte kunde vara säker på vilken
del av glasögonglaset barnet verkligen tittade
genom på nära håll. Detta innebär att resultatet av användningen av bifokala eller progressiva kontaktlinser, med en påtvingad
additionsstyrka vid allt närseende, kan bli
mer utslagsgivande eftersom barnen ifråga
inte kan ta ut linserna lika enkelt.
Referent: Kurt Östlund
8 NORDIC VISION 4·2007
C_Nordic Vision 407.indd 8
07-10-05 11.02.01
OUTLOOK | JAN BERGMANSON
Syre
+ yta
+ design
Linser som
låter ögonen andas
för alla*
Tillpassa AIR OPTIX och se skillnaden i kundens ögon
TM
AIR OPTIX släpper igenom mycket syre, ögonen känns inte torra, en slät yta och en asfärisk linsdesign ger komfort och
bra synskärpa. En kombination av 5 olika diameter, 12 baskurvor och sfäriska styrkor från – 20,0 till + 20,00 gör att du
kan erbjuda kontaktlinser med hög syretransmission till nästan alla linsbärare och de behov som deras livsstil kräver.
* När- eller långsynta med upp till 20 dioprier eller personer med särskilt små, flata eller kupiga ögon.
NYHET #
1
3/9
De mest syregenomsläppliga,
mjuka kontaktlinserna av hänsyn
till hälsa och komfort för dina
mest krävande linsbärare.
Den första och enda skräddarsydda silikonhydrogellinsen från
CIBA Vision för linsbärare med
speciella behov av synkorrektion
Den unika Precision Balance 8I4
designen ger optimal synkomfort,
stabilitet och för 95% är den första
linsen den optimala linsen.
NORDIC VISION 4·2007 9
Syregenomsläppliga linser för dina linsbärares ögonhälsa.
För mer information och provlinser; kontakta CIBA Vision på 031-722 66 10
C_Nordic Vision 407.indd 9
CV/HW/AIRG/PA/070511/S
Linser med hög syregenomsläpplighet
för de flesta av dina linsbärare
2
NYHET #
1/10
07-10-04 16.31.24
REFERAT FRÅN BCLA
Referat från BCLA Clinical Conference, Manchester, 2007.
Professor Patrick Caroline, Pacific University College of
Optometry, Oregon, USA.
Patrick Caroline
Konc e p t et at t f or m a om hornhinnans topografi med hårda kontaktlinser har
funnits sedan mitten av 1960-talet. På den
tiden krävde proceduren att man använde
ett antal flat tillpassade kontaktlinser som
gradvis tryckte till hornhinnans främre yta
(apex) så att en begränsad reduktion i myopin uppstod, i storleksordningen 1-2 dipotrier. I dag är det emellertid så att ett enda
par kontaktlinser som sätts i ögonen före
sänggående förändrar hornhinnnas topografi under natten. På morgonen tas kontaktlinserna ut och patienten har en stabil okorrigerad synskärpa på 1,0 på båda ögonen
under hela dagen. Sedan 1960-talet har kunskapen och förståelsen för denna process
ökat successivt och genom tillgången till nya
moderna material och högteknologiska
instrument har man i dag skapat förutsättningar för den moderna orthokeratologin.
Orthokeratologi marknadsförs idag mest
mot den vuxna populationen som ett alternativ som ger syn med hög kvalitet under
hela dagen utan att man behöver ta till varken kirurgi eller synhjälpmedel. Konceptet
har visat sig fungera synnerligen bra i denna
population som ett visuellt alternativ vid till
exempel skolarbete, sport och rekreation.
Den mest intressanta bieffekten till konceptet är dock uppbromsningen av myopitillväxten.
De senaste hundra åren har vetenskapsmän inom synfysiologin över hela världen
försökt lösa frågan om hur man bäst korrigerar myopi. Under vår livstid har vi bevittnat många framsteg ur olika aspekter av korrektion och vi kan nu erbjuda våra patienter
många alternativa lösningar som inkluderar
glasögon, kontaktlinser och refraktiv kirurgi.
Tyvärr har alla dessa alternativ en gemensam
nämnare – de korrigerar myopin, men förhindrar inte dess framtida progression.
Den synvetenskapliga litteraturen är full
med kreativa försök att stoppa myopitillväxten hos unga och där inkluderas:
1) bifokala glasögonglas och underkorrektion i avsikt att slappa ackommodationen,
2) hårda linser för att förbättra bildkvaliteten på retina,
3) överkorrektion av myopin,
4) hårda linser för att göra sklera mer
styv,
5) farmakologiska preparat för att påverka
vissa anatomiska tillväxtstrukturer i ögat.
De senaste tio åren har väl kontrollerade
och systematiska kliniska studier gjorts för
att belägga ovanstående teorier, men man
har funnit att ingen av dessa påverkat ögats
axiala längdtillväxt hos barn.
Idag görs däremot ett ökande antal kontrollerade kliniska försök som hittills tyder
på att myopi kan kontrolleras hos unga individer om man framkallar optisk aberration
i kornealplanet, vilket sedan påverkar den
optiska bildskärpan i retinas periferi. Ett
sådant optiskt system är möjligt tack vare
korneas speciella optiska kurvatur efter den
orthokeratologiska behandlingen, vilken
skapat en oblat kornealyta. Kontroll av myopi
genom orthokeratologi är en kittlande tanke
som kan visa sig vara en av de mest betydelsfulla upptäckterna inom synvetenskapen
under de senaste hundra åren.
PHIL WEEDON
Barn och
orthokeratologi
Patrick Caroline är tillförordnad
professor vid Pacific University
College of Optometry i Forest
Grove, Oregon och även assisterande professor i oftalmologi vid
The Oregon Health University i
Portland. Han är medlem i American Academy of Optometry samt
innnehavare av The Cornea and
Contact Lens Sections diploma.
Han är ledamot i the International Association of Contact Lens
Educators och the American
Association of Optometric Educators. De senaste femton åren har
han ingått i redaktionen för Contact
Lens Spectrum och Contact Lens
and Anterior Eye. Patrick Caroline
har publicerat över 200 uppsatser
om kontaktlinser och hållit
föredrag över hela världen.
Referent: Kurt Östlund
10 NORDIC VISION 4·2007
C_Nordic Vision 407.indd 10
07-10-04 16.31.26
successfully.
the first time.
every time.
INTRODUKTION AV
AIR OPTIX for ASTIGMATISM
™
Med revolutionerande Precision Balance 8 | 4™ design. AIR OPTIX
for Astigmatism ger optimala resultat. På 95% är den första linsen
den optimala linsen. Med 7 X högre syretransmission än den
marknadsledande toriska hydrogellinsen med lågt Dk/t. AIR OPTIX
for Astigmatism ger exceptionell visus och komfort. AIR OPTIX for
Astigmatism ingår i AIR OPTIX silicone hydrogelfamiljen.
Revolutionerande Precision Balance 8 | 4 design
• Linsens tjockaste punkter befinner sig vid kl. 8 och kl. 4
• Stabil och förutsägbar3
• Enastående visus och komfort under hela användningstiden3
A Worldwide Leader in Silicone Hydrogel Technology
cibavision.se
*AIR OPTIX for Astigmatism: Dk/t = 108@-3,0 D, - 1,25 D 180gr. Andra faktorer kan påverka ögonens hälsa
Referenser: 1. CIBA Vision data på fil 2005. 2.Kalkyler baserade på Dk/t-värden i Tylers Quartely-december 2006. 3. CIBA Vision data på fil, 2006.
Viktig information om AIR Optix for Astigmatism: Dagbruk för astigmatism. Risk för allvarliga problem (cornealsår) är större vis EW. EW kan i sällsynta fall leda till att man förlorar synen. Sidoeffekter som
skavkänsla, brännande känsla eller sveda kan uppstå.
© 2007 CIBA Vision Corporation
C_Nordic Vision 407.indd 11
07-10-04 16.31.31
12 NORDIC VISION 4·2007
C_Nordic Vision 407.indd 12
07-10-04 16.31.34
NYHETER I KORTHET
Flest komplikationer i början vid dygnetrunt bruk av silikonhydrogellinser
I s e n a s t e n u m r e t av Eye & Contact
Lens publiceras en studie som visar att de
flesta komplikationer med dygnet-runt-bruk
av silikonhydrogellinser inträffar under de
tre första månaderna. I studien noterades
inflammatoriska och mekaniska komplikationer på 317 patienter som använde lotrafilcon A kontaktlinser (Air Optix) under tre
års uppföljning.
Av 27 linsrelaterade komplikationer inträffade 15 under första året, 7 under andra och
5 under tredje året.
När det gäller linsrelaterade inflammationer inträffade 12 under första året och fem
var under andra respektive tredje året. En
tredjedel av inflammationerna ägde rum
under de tre första månaderna.
Författarna drar slutsatsen att frekvensen
av komplikationer ändå var allmänt låg och
att den i praktiken bör vara lägre än vad tidigare undersökningar har påvisat.
(Donshik P, Long B, Dillehay SM et al., Eye
& Contact Lens, 2007;33:4 191-5)
Ny definition
av torrt öga
I f ö r r a n u m r e t av Nordic Vision
fanns en notis som handlade om The Dry
Eye Workshop, en grupp om 60 experter som
i tre år har försökt att komma överens om en
definition/klassifikation av ett torrt öga, dess
kliniska bedömning, behandling och epidemiologi.
Gruppen har nu lämnat en rapport och
kommit med en definition av det torra ögat:
”Dry eye is a multifactorial disease of the
tears and ocular surface that results in symptoms of discomfort, visual disturbance and
tear instability with potential damage to the
ocular surface. It is accompanied by increased
osmolarity of the tear film and inflammation
of the ocular surface.”
Den kompletta rapporten finns att läsa på
www.tearfilm.org.
(Contact Lens Spectrum, aug. 2007, 16)
Rose K linserna
får ett nytt lyft
E n hor n h i n na m e d Keratokonus är
asymmetrisk, den nedre kvadranten är ofta
mycket kupigare än den övre delen. Keratokonus linser lyfter därför ofta kl 6 och skapar
problem med tillpassningen. Dr Paul Rose
erbjuder därför ett tillägg för alla Rose K linser. Med hjälp av datorstyrda svarvar tillverkas ett specifikt kantlyft inom det nedre segmentet av linserna, ACT (Asymmetric Corneal Technology).
För att komma åt problemet minskas
alltså kantlyftet enbart kl 6, vilket ger linsen
en bättre passform.
Upplev friheten med
CooperVisions nya
Silikonlins
Högt Dk
Låg modulus
UV-exponeringen
störst på morgonen
och kvällen
Vattenvänligt material
I e n s t u di e gjor d av Kanazawa Medical University under september och november 2006, framkom att ögat är mest utsatt
för UV-B-strålning på morgonen och på
kvällen. Via en sensor placerad i ögats
främre segment mättes UV-B strålningen
mot ögat från soluppgång till solnedgång.
Lägsta exponering befanns vara mellan
klockan tio på morgonen och två på eftermiddagen. Före och efter dessa tider var
exponeringen dubbelt så hög.
(Contact Lens Spectrum, juni, 2007, 7)
CooperVision
erbjuder utbildning
”online”
C o ope rV i s ion h a r lanserat en hemsida (http://learning.coopervision.com) där
kontaktlinspraktiker kan få fri utbildning i
såväl basala kontaktlinskunskaper som
avancerad tillpassningsteknik. Online-centralen registrerar personer som har fullföljt
olika kurser och delar även ut poäng.
På hemsidan finns också länkar till Contact Lens Society of America och the American Optometric Association, vilka även de
erbjuder kurser.
(Contact Lens Spectrum, juni, 2007, 5)
CooperVision Nordic AB
Mölndalsvägen 77 412 63 GÖTEBORG
Tel: 031-706 76 70 Fax: 031-706 95 35
NORDIC VISION 4·2007 13
C_Nordic Vision 407.indd 13
07-10-04 16.31.36
På bilden ses från vänster: Elisabeth Grönquist,OF, Tony Pansell,SKLF, Rune Brautaset,OF, Kurt
Östlund,SKLF, Johan Östlund,SKLF, Roland Rothman,OF (delvis skymd), Anita Hermelin,SKLF,
Sigbjörn Olofsson,OF (delvis skymd), Inga-Lill Thunholm-Henriksson,SKLF, Tomas Almå,OF,
Kristin Ströman,OF, Frida Granbom,SKLF (delvis skymd), Marie Norström,OF, Geir Bergström,OF,
Catarina Ericson,OF, LarsEriksson,OF, Oskar Johansson,SKLF, Paul Folkesson,OF.
Optikeryrket och dess framtid
– möte mellan Optikerförbundet och Sveriges Kontaktlinsförening (SKLF)
På inbjudan av Optikerförbundet
träffades SKLF:s och OF:s styrelser
den 4 september för en gemensam
diskussion kring ”Optikeryrket och
dess framtid”. Diskussionen leddes
av OF:s ordförande Paul Folkesson,
och styrelserna var i det närmaste
fulltaliga.
På förslag från undertecknad hade några
ämnen tagits fram som förtjänade speciell
uppmärksamhet:
• Utbildning. Organisationerna var tämligen
överens om att SKLF ska koncentrera sin
fortbildning på kontaktlinser och ögats
främre segment, medan Optikerförbundet
tar hand om övrig optometri. Samordningen av kursutbudet är viktig med hänsyn till lärartillgång och lokaler.
• Poängsättning. Sedan något år tillbaka har
både Optikerförbundet och SKLF gett poäng
till personer som gått vissa kurser, lyssnat
på föredrag med mera. Organisationerna
enades nu om att fortsätta följa det internationella regelverk som nyligen satts upp och
att OF ska administrera poängsättningen i
Sverige.
• Vi diskuterade även den av Socialstyrelsen
nyligen genomförda remissomgången
angående förändringar i regelverket av den
legitimerade optikerns verksamhet, och
man kan nog påstå att en viss vanmakt över
myndigheternas agerande spred sig i lokalen. Chansen att påverka regeringen i ärendet bedömdes som närmast obefintlig.
• De senaste åren har samarbetet mellan
organisationerna varit blygsamt, bland
annat beroende på OF:s försök att införliva
SKLF under Optikbranschens paraply. Nu
diskuterades den eventuella fördelen med
att ha en representant från SKLF med i
Optikbranschens styrelse, men inga beslut
fattades. SKLF ifrågasatte vad ett sådant
arrangemang skulle innebära för föreningens trovärdighet som oberoende vetenskaplig intresseförening. Man beslutade däremot att välja en ledamot ur respektive styrelse som kontaktman mellan organisationerna. Det utsågs också en arbetsgrupp vars
uppgift blir att ta fram ett register över
ögonkomplikationer relaterade till kontaktlinsbärande.
En sammanslagning av tidskrifterna
Optik och Nordic Vision, främst av ekonomiska skäl diskuterades men inga beslut
fattades. Med hänsyn till önskemålen på
SKLF:s årsmöte i våras känns en sammanslagning inte särskilt aktuell för närvarande.
Kurt Östlund
14 NORDIC VISION 4·2007
C_Nordic Vision 407.indd 14
07-10-04 16.31.38
Hydrogel- eller silikonhydrogelmaterial
Vilka material är bäst för dagbruk?
Författare: Patrick H: Benz, PhD, Jose A: Ors, PhD
Översättning: Anita Robertson
Förändringar av vätskehalten
i mjuka kontaktlinser
Holden och Merz fastställde minikravet
Dk/t 24 för dagbruk. Detta värde fick man
fram genom tillverkarnas uträkningar av
Dk-värden på testade linser.
Bild 1: Korneal svullnad
i förhållande till syreflöde
16
• 10
12
• 15 Slutet öga
• 20
10
2•
• 30
8
• 50
5•
6
• 75100
Öppet öga
4
••
•
10
2
• 300
15
•20
0
2
4
6
14
den lägsta gränsen för att garantera att
korneas metabolism och syreflöde inte
påverkas. För att undvika svullnad i kornea på grund av kontaktlinsbruk dagtid
krävs Dk/t 20.
Det finns inga entydiga undersökningsresultat som visar att kontaktlinsbärare har
fördel av ett högre Dk/t-värde än 20 vid
dagbruk av kontaktlinser.
Hur är det då med Hydrogelmaterial?
Olika hydrogelmaterial uppfyller kriteriet
Dk20. Bild 2 visar korneas syreupptag (%Q)
med olika Dk/t-värden för dagbruk och EW.
Till och med linser med Dk/t 15 för dagbruk
och Dk/t 50 för dygnet-runt-bruk ger kornea cirka 96 procent av den normala syremängden utan kontaktlinser under en
längre tid.
Med hjälp av den senaste översikten över
Dk/t-värden för hydrogelmaterial utvecklade Junge och Benjamin en jämförande
studie som beskriver förhållandet mellan
Dk och vätskehalt i hydrogelmaterial. (bild
3) Med denna jämförelse och uppmätt vätskehalt i linsmaterialet när linsen sitter på
Bild 2: Syreupptag i kornea i förhållande
till Dk/t för daglinser och Dk/t för dygnetrunt-linser. (källa: Brennan et al)
100
96%
8
90
dagbruk
80
Syreflöde
Dygnet-runt-bruk
70
Hur mycket syre behöver ögat?
En annan viktig aspekt när man definierar
kraven på Dk/t är korneas syreupptagning.
Bild 2 visar förhållandet mellan korneas
syreupptag och Dk/t. Dk/t 15 räcker för att
kornea ska få 96 procent av den syremängd
den tar upp utan kontaktlins under en normal dagssituation.
Kliniska mätningar visar att Dk/t 15 är
60
%Q
Silikonhydrogellinser utvecklades från
början för dygnet-runt-bruk. Då krävs definitivt höga Dk-värden. Om man tar bort
kravet på dygnet-runt-bruk och tittar på
syreförsörjning för dagbruk blir argumentationen för silikonhydrogellinser svårare.
De flesta silikonhydrogellinser används
som daglinser, alltså inte dygnet runt. Detta
beror dels på att man minskar infektionsrisken och risken för andra problem som
hänger samman med dygnet-runt-bruk och
dels på att de flesta linsbärare föredrar att
sova utan linser. Det är alltså inte överraskande att en undersökning som genomfördes i 15 länder med 18 000 kontaktlinsbärare
visade att en betydande majoritet använder
sina linser endast dagtid. Om kontaktlinsbärare föredrar att bära linser endast dagtid
och att vila från linserna på natten måste
man omvärdera det höga kravet på Dk-värdet.
Man tog dock inte hänsyn till vätskeförlusten som uppstår genom att linsen torkar
på ögat. Businger upptäckte denna effekt
med hjälp av en refraktometer som mäter
vätskehalten i linsen på ögat. Hans undersökningar visade att de flesta linsmaterial
förlorar upp till 10 procent av sin vätskevikt
under bärtiden på ögat. Högvätskehaltiga
linsmaterial som Lidofilcon förlorar upp
till 15 procent.
Om Holden och Merz hade tagit hänsyn
till detta skulle deras Dk/t-värde ligga närmare 20 än 24. Då skulle deras Dk/t-värde
stämma bättre överens med Brennans 20
Dk/t som minimalt krav. Brennan fann
också att 20 Dk/t krävs för att förhindra en
svullnad av hornhinnan när man bär kontaktlinser. (Se bild 1.)
Korneal svullnad
Silikonhydrogellinser är mycket
populära både bland kontaktlinstillpassare och linsbärare tack vare
höga Dk-värden. Även tillverkarnas
finansiella engagemang i marknadsföring och undersökningar av dessa
material har medverkat till materialens popularitet och skapat en efterfrågan hos kontaktlinsbärare och
tillpassare. Genom fokuseringen på
denna enda parameter förenklar man
dock bedömningen av materialen.
Det vore bra med en mera exakt och
detaljerad inställning.
50
40
30
20
10
0
50
100
150
200
250
300
Dk/t x 10-9 (cm/sek) (mlO2/ml.mmHg)
NORDIC VISION 4·2007 15
C_Nordic Vision 407.indd 15
07-10-04 16.31.38
VETENSK AP
Dk
Bild 3: Dk baserat på uppmätta vätske halten i en kontaktlins på ögat. Närmevärden enligt Young och Benjamin har
använts.
70
65
60
55
50
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
35 40 45 50 55 60 65 70 75
Vätskehalt
Dk/t-värde
Material
Polymacon
Methafilcon
Etafilcon
Hioxifilcon B
Hioxifilcon D
Hioxifilcon A
Lidofilcon A
G72HW
80
Bild 4: Dk/t på ögat beroende på
kontaktlinsers tjocklek
80
75
70
65
60
55
50
45
40
35
30
25
20
15
10
Tabell 1: Dk-värde och vätskehalt i linser av hydrogelmaterial på ögat.
G4X hioxifilcon D
G5X hioxifilcon A
G72HW
Ultra-G
0,08 0,10 0,12 0,14 0,16 0,18 0,20
Linstjocklek
ögat får man fram materialets Dk-värde.
Tabell 1 visar vätskehalten i några hydrogellinser på ögat i förhållande till Dk-värdet. Som man kan se i tabellen förlorar
vätskehalt på ögat
Dk-värde på ögat
38
55
58
49
54
59
70
72
35
55
52,5
48,5
53,5
58,5
61
69,5
10
19
21
17
21
26
27
41
materialen Hioxifilcon och G72HW endast
lite vätska på ögat. Detsamma gäller för alla
högvätskehaltiga GMA-hydrogeler (glycerin-methacrylat).
Kontaktlinsgeometrins påverkan
Som vi vet sedan länge är det inte enbart
materialets syregenomsläpplighet som
bestämmer hur mycket syre ögat får genom
en kontaktlins. Bild 4 tydliggör förhållandet mellan Dk/t på ögat och kontaktlinsens
tjocklek.
Kurvan visar att till exempel materialet
GX4 har hög syregenomsläpplighet (>Dk/t 20)
upp till en linstjocklek på 0,105 mm. Från
0,14 mm tjocklek rasar Dk/t-värdet nedanför Brennan’s minimum 15.
Kontaktlinser av materialet G5X (Hioxifilcon A) uppnår referensvärdet Dk/t 20
först vid 0,13 mm tjocklek. Den nedre gränsen för dagbruk med detta material ligger
på 0,17 mm.
Ultra-G-materialet utgör den översta
gränsen för hydrogel-material idag. Detta
Är du optiker...
Bli medlem i optikernas
egen fackförening!
Information och ansökan på www.srat.se
Svensk Optikerförening – En del av SRAT
08-442 44 60 L [email protected]
mättad vätskehalt
material möjliggör tillverkning av specialtillverkade linser med Dk/t 40 för hög
myopi och cirka Dk/t 30 för hög hyperopi.
G5X och G72HW-material garanterar optimal syregenomsläpplighet även när linserna blir tjocka, så dessa material kan
användas för många olika linsdesigner.
Resumé: är alltså moderna hydrogelmaterial det bästa valet?
De nämnda studierna och artiklarna visar
att det inte krävs silikon-hydrogelmaterial
för att klara syregenomsläpplighetskraven
för daglinser. De moderna hydrogelmaterialen är överlägsna när det gäller komfort,
stabil visus och allmänna komplikationer.
I en direkt jämförelse med andra kontaktlinsmaterial föredrar de flesta kontaktlinsbärarna G5X (Hioxifilcon A) tack vare den
höga komforten.
Moderna hydrogelmaterials fördelar
visar sig även när man jämför komfort och
vätbarhet med Si-Hi-materialen.
En undersökning visar att risken för
svårartade keratiter ökar 2,5 gånger med
Si-Hi jämfört med hydrogelmaterial vid
dagbruk. Det hänger ihop med större
mekaniskt nötande på korneas yta, vilket
punktatafärgning är ett tecken på.
Brennan, Coles och Ang har gjort en
aktuell studie om Si-Hi och de kom till följande slutsats: Strävan efter hög syregenomsläpplighet sker på bekostnad av andra
egenskaper vilket ger upphov till en rad
icke önskvärda bieffekter.
Moderna hydrogelmaterial med Dk/t 20
och däröver har mer eftersträvansvärda
egenskaper än silikon-hydrogelmaterial.
För bästa möjliga komfort och hälsa för
ögat måste korttidslinser ha bra vätbarhet
och vara mjuka och följsamma. Dessa
anspråk uppfylls av de moderna hydrogelmaterialen.
16 NORDIC VISION 4·2007
C_Nordic Vision 407.indd 16
07-10-04 16.31.39
NYHETER I KORTHET
En fröjd för ögat
Linser medan du sover – slipp dem när du är vaken
Den 29 augusti hade dagstidningen Sydöstran
i Blekinge, en stor artikel om Orthokeratologi.
Halva förstasidan visade hur patienten Louise
Mårtensson Lenéers undersöktes i biomikroskopet.
Louise fick sina första Ortho-K linser tillpassade av optiker Anita Robertson på S:t
Eriks Ögonsjukhus i Stockholm. Nattlinserna är stabila, alltså hårda, vilket skiljer sig
från de mjuka endagslinserna som hon varit
van vid tidigare, skriver tidningen.
– Men det var inget större problem. Det
var lite obehagligt i början, men det vande
jag mig snabbt vid. Och sedan stör de ju inte,
man märker inte av dem eftersom man sover,
säger Louise.
Ronneby är ett av de få ställen i landet där
det går att få Ortho-K linser tillpassade.
Bakom den möjligheten står förstås vår medlem optiker Tommy Mårtensson.
– Allt tyder på att man som Ortho-Kanvändare får lindrigare närsynthet än om
man använder andra typer av kontaktlinser
eller glasögon, säger Tommy till tidningen
Sydöstran.
Högt Dk
Låg modulus
Tack Anita!
Nor dic V i s ion s f l i t ig e medarbetare Anita Robertson, översättare och adjungerad i redaktionskommittén, har avsagt sig
fortsatt engagemang för tidningen beroende
på att hon från den 1 september i år börjat en
anställning som Nordic Professional Services
Manager på CibaVision. Där efterträder hon
Ulrik Bengtsson. Anita är optiker med
många års speciell fokusering på kontaktlinser. Hon kommer närmast från S:t Eriks
Ögonsjukhus där hon har varit ansvarig för
Kontaktlinsmottagningen samt koordinator
på S:t Eriks Lasern. Hennes uppgifter i det
nya arbetet innebär att hon kommer att tillhandahålla både klinisk och kommersiell
träning för optiker i Norden. Hon kan även
svara på frågor om CIBA’s kontaktlinser och
kontaktlinsvätskor.
SKLF tackar Anita för alla artiklar i Nordic
Vision. Det lager av översättningar som fanns
i tidningens ägo före arbetsplatsbytet kommer förstås att publiceras i kommande nummer.
Upplev friheten med
CooperVisions nya
Silikonlins
Vattenvänligt material
Vi önskar Anita lycka till i det fortsatta
arbetet inom branschen!
Nordic Vision internationellt känd
V i a en speciel l ”r e su rssite”
som Bausch & Lomb ger Key Opinion Leaders (KOL) tillgång till har professor Jan Bergmansons artikel i Nordic Vision nr. 6, 2006,
om corneal staining (Interpretation of Corneal Staining on your Patient and in the Literature) blivit tillgänglig för hela världens
ledande optometrister. Tursamt nog var artikeln skriven på engelska. Därmed har Nordic
Vision blivit internationellt känd som en
kontaktlinspublikation. ”Resurssiten” innehåller allt från artiklar, studier, posters, förslag till powerpoint presentationer som stöd
vid föreläsningar med mera.
Ett policybeslut som togs i SK L F för några
år sedan gick ut på att Nordic Vision inte
skulle vara främmande för att publicera
artiklar på engelska för att poängtera tidningens internationella ”Outlook”. Uppenbarligen ett klokt beslut.
CooperVision Nordic AB
Mölndalsvägen 77 412 63 GÖTEBORG
Tel: 031-706 76 70 Fax: 031-706 95 35
NORDIC VISION 4·2007 17
C_Nordic Vision 407.indd 17
07-10-04 16.31.39
Sveriges Kontaktlinsförening inbjuder till kurs:
Orthokeratologi
Lördagen den 1 december 2007, kl. 9.30–17.00.
S:t Eriks Ögonsjukhus, Optikerutbildningen, Widmarkssalen,
Polhemsgatan 50, Stockholm.
KURSLEDARE/LÄRARE
Peter Åström, Nordiska Lins, Ron Beerten, ProCornea
KURSENS MÅL OCH SYFTE
Kursen är tänkt att ge en introduktion i modern Orthokeratologi, med särskild tonvikt på den datoriserade
tillpassningen av DreamLens. Kursen innehåller också
praktiska tillpassningsövningar med hjälp av topograf
samt beställningsrutiner. Genomgången kurs ger
diplom och behörighet att tillpassa DreamLens. Kursen
hålls i huvudsak på engelska. Kursen berättigar till CETpoäng.
KURSPLAN
9.30 Välkommen
9.40 Grundläggande information om Orthokeratologi
10.40 Kaffepaus
11.00 Genomgång av DreamLens koncept samt
förklaring av den moderna Ortho-K-linsens design
12.30 Lunch
13.30 Topografens roll i tillpassningen samt
beställningsrutiner.
15.00 Kaffepaus
15.20 Praktiska mätningar samt överföring av data
till DreamLens program
16.45 Sammanfattning
KURSAVGIFT
Medlem i SKLF: 2 900:- exkl. moms.
Ej medlem i SKLF: 3 500:- exkl. moms.
Lunch och kaffe ingår i kursavgiften.
ANMÄLAN
Telefon 08-350 500, fax 08-359 490
eller e-post [email protected],
Ange ”Orthokeratologi”, namn, företag, postadress,
telefonnummer och ev. e-postadress.
Sista anmälningsdag är 5 november 2007.
Anmälan är bindande.
Nordiska Lins AB
Box 9053 • SE-400 92 Göteborg
Tel. 031-748 49 40
[email protected]
www.nordiska-lins.se
C_Nordic Vision 407.indd 18
07-10-04 16.31.41
PROFILEN
Bertil Sterner
– doktor och forskare på ögonens ackommodation
Text Bengt Nordberg foto: Petra Jonsson
viktigt steg för att påvisa att det
finns professionalism på hög nivå
inom optikeryrket.
Nordic Vision stämde träff med
Bertil för att få veta mer om hans
forskning och vad han arbetar
med nu.
Ämnesinnehållet i Bertils forskning presenteras
i en artikel på sidan 26.
▼
I maj 2004 disputerade Bertil Sterner,
legitimerad optiker sedan 20 år
tillbaka, för medicine doktorsgraden.
Ännu en svensk optiker hade
därmed uppnått den högsta
akademiska graden. Det är en stor
framgång för den enskilde att
uppnå djup kunskap och hög
kompetens, men det är också ett
NORDIC VISION 4·2007 19
C_Nordic Vision 407.indd 19
07-10-04 16.31.43
PROFILEN
Vi träffas högst upp på hotell Gothia Towers i Göteborg.
Bertil har nu mer än tre års perspektiv på en av de
största händelserna i sitt liv. Under drygt tre timmar
har vi ett engagerat samtal kring detta och om hans
nuvarande arbete. Jag var med som åhörare vid disputationen och att nu träffas personligen var mycket
intressant. Restaurangens berömda räkmacka liksom
den fina utsikten över en naturskön stad blir en trevlig
inramning till vårt samtal.
Optikerson
Bertils far, Nils Sterner, drev optikaffär i Stenungsund,
men Bertil valde att inte stanna kvar i företaget. Hans
intressen gjorde att yrkeskarriären tog andra vägar.
Efter legitimationen 1984 kombinerade Bertil sitt
arbete som optiker med studier på KomVux vilket
resulterade i gymnasieexamen på naturvetenskaplig
linje. Sedan 1989 har han varit anställd som optiker på
Syncentralen vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i
Göteborg. Hans arbete där har gett honom många
incitament att utveckla kunskaper och så småningom
påbörja sin forskarutbildning.
Ögonens ackommodation som forskningsämne
Bland incitamenten att utbilda sig till forskare, förutom
viljan att förverkliga sina ambitioner att uppnå hög
kompetensnivå, hade Bertil upptäckt att vissa barn
som undersöktes på syncentralen inte hade den ack-
ommodationsamplitud som förväntades. En liknande
upptäckt gjorde läkarkandidater som fick mäta ackommodationsförmågan på varandra när de deltog i
ögonkursen på läkarutbildningen.
Optikerkollegan Stefan Michélsen hade liknande
erfarenheter från synundersökningar av skolbarn.
Stefan hade fått indikationer på att behandling med
optisk flipper kunde påverka ackommodationsförmågan och närseendet positivt. Stefan kontaktade därför
forskningsingenjören Maths Abrahamsson på avdelningen för oftalmologi vid Göteborgs universitet och
Maths insåg att det fanns en forskningspotential inom
detta kunskapsområde. Detta resulterade i att Bertil,
som redan deltagit i ett annat forskningsprojekt tillsammans med Maths, fick förfrågan om han ville
arbeta med forskning om ackommodation och ackommodationsstörningar hos barn. Bertil antog utmaningen och på så sätt bestämdes ämnet för hans forskarutbildning, vilken han genomförde tillsammans
med Maths Abrahamsson, med ögonläkarna docent
Anders Sjöström och professor Johan Sjöstrand som
handledare.
Innan Bertil antogs till forskarutbildning i december
1999 presterade han 30 akademiska poäng med bland
annat inriktning på forskningsmetodik. Sedan kombinerade han syncentralsjobbet på halvtid med forskningsstudier. År 2001 var Bertil färdig med den första
delen av studierna och ett seminarium för licentiatgraden genomfördes. Därefter krävde forskningsstudierna heltid fram till disputationen den 19 maj 2004.
I oktober samma år promoverades Bertil till medicine
doktor vid Göteborgs Universitet och mottog då de
akademiska insignierna doktorshatten, ringen och
diplomet.
Personlig tillfredsställelse
På frågan om vilket som är det viktigaste utbytet
av forskarutbildningen och forskningsarbetet svarar
Bertil att det är den personliga tillfredsställelsen av att
ha fått lära sig väldigt mycket samt att kunna bidra
med nya rön och dela med sig av sina kunskaper. Att
söka och finna ny kunskap, att testa hypoteser och
känslan när dessa stämmer är häftiga upplevelser som
fler borde få uppleva, säger Bertil. På min fråga vilka
råd Bertil vill ge till optikerkollegorna svarar han att
det är viktigt att vara mån om att förkovra sig och
skaffa kunskaper samt att kritiskt tänkande och ifrågasättande alltid är nödvändigt.
På frågan om vilket som var det jobbigaste med att
vara forskarstudent säger Bertil att han framförallt
kände den mentala pressen på sig att prestera bra resultat och att det varit svårt att koppla av. Det var heller
inte helt lätt att komma från en yrkesgrupp som helt
saknade forskningstradition och göra anspråk på att
få bli en del av forskningsetablissemanget.
– Men jag hade som väl var obrutet stöd och förtroende från mina handledare, säger Bertil.
Hur mycket tid fick då Bertil lägga ned på studierna?
20 NORDIC VISION 4·2007
C_Nordic Vision 407.indd 20
07-10-04 16.31.45
PROFILEN
Det handlade utöver vanlig arbetstid under flera år
naturligtvis också om många kvällar och helger. Som
forskare kopplar man väl egentligen aldrig riktigt av,
tankarna finns där hela tiden, men alla åren med intensiva forskarstudier är nu förbi. Bertil kan njuta av sin
fritid tillsammans med hustrun Ulrica och två små
flickor födda efter disputationen.
Kliniskt arbete
När vi träffas är Bertil sedan en tid tillbaka föräldraledig på deltid och den tid han tjänstgör går åt till kliniskt arbete med synskadade. Han har under sin föräldraledighet inte haft så mycket tid för forskningsarbete utan fått inrikta sig på att medverka till att korta
ner vårdköer så att vårdgarantin kan hållas. Nu efter
sommaren går han upp i arbetstid för att få mer tid
för sitt forsknings- och utvecklingsarbete. Parallellt
med detta kommer Bertil också att tjänstgöra på ögonmottagningen på Mölndals lasarett, där han tillsammans med specialister på korneala sjukdomstillstånd
träffar patienter för att kartlägga vilka behandlingsmöjligheter som är lämpligast. Frågeställningen kan
vara om operation är nödvändig eller om det är tillräckligt med kontaktlinser eller annan behandling.
Ögonläkarna och patienterna får på så sätt snabbt
besked och ledtiderna kortas.
Under samtalets gång kommer vi även in på debatten om gratis synundersökningar, där Bertil ifrågasätter vissa optikers agerande.
– Som optiker har vi bland annat ett obligatoriskt
remissförfarande när ögonsjukdom misstänks. Det är
också så att endast optiker och ögonläkare har ordinationsrätt när det gäller glasögonkorrektioner och
kontaktlinser. Vår roll som hälso- och sjukvårdspersonal samt synundersökningens innebörd och betydelse blir helt felaktig och vår professionella status
urholkas, när vi inte tar betalt för vårt arbete. Erbjudanden om gratis synundersökning flyttar fokus från
god synvård till det merkantila området. Allmänhetens uppfattning om synundersökningens innebörd
och betydelse blir påtagligt underskattad. På så sätt
nedvärderar man sin yrkeskompetens, säger Bertil.
Forskning, utveckling och undervisning
Sedan april i år innehar Bertil en tjänst som universitetslektor vid Göteborgs Universitet, vilket innebär 50
procent forskning och 50 procent undervisning. Syftet
är att genom samarbete mellan hälso- och sjukvården
samt universitetet utveckla ökad kunskap och kompetens. Utöver den undervisning han sedan tidigare
bedriver för bland annat läkarkandidater och distriktsläkare, är ett flertal utbildningar planerade, såväl
interna som externa, för optiker, ortoptister, synpedagoger och ögonsköterskor.
I den forskning som ingår i Bertils lektorat håller
han som bäst på med en reliabilitetsstudie av de mätmetoder av ackommodationen som han tillämpade i
sina doktorandstudier. Syftet är att utveckla under-
sökningsteknik och diagnostiska metoder så att resultatet blir oberoende av vem som utför undersökningen.
På ytterligare ett sätt finns metodutveckling med
i Bertils verksamhet. Det gäller ett samarbete med
ögonläkare knutna till Resurscenter Syn på Ekeskolan
i Örebro, som arbetar med barn med neurologiska
skador. Syftet är att utveckla det som saknas, nämligen
bra objektiva undersökningsmetoder.
Som ett led i ett forskningsarbete ska man, när alla
data är färdigbearbetade, presentera sina forskningsresultat. Detta görs i olika sammanhang i såväl vetenskapliga artiklar som genom presentationer vid vetenskapliga konferenser. Dessa konferenser är ofta internationella och Bertil arbetar just nu med att sammanställa nya forskningsdata för att presentera dessa vid
en konferens om pediatrisk oftalmologi i Slovenien
under hösten 2007.
Bertil kan se fram emot ett fortsatt spännande
yrkesliv.
BERTIL STERNER
FÖDD: 8 mars 1959.
FAMILJ: Hustru och två döttrar.
BOR: Vid havet i Göteborg.
INTRESSEN: Umgås med familj och vänner, resor, litteratur, körsång
och har på senare tid börjat med yoga.
SENAST LÄSTA BOK: En spricka i kristallen av Cecilia von Krusenstjerna.
SENAST SEDDA FILM: Länge sedan jag var på bio. Senast var nog
Sagan om Ringen.
SER HELST PÅ TV: Nyheter, dokumentärer, brittiska komedier
och kriminalfilmer.
SKULLE JAG TA MED TILL EN ÖDE Ö: Min familj. Fast det är ju väldigt
egoistiskt, jag vill ju att de ska leva i bästa välmåga och inte i armod på en
ö. Så det får bli Ernst, Mat-Tina och Sissela Kyle, så ordnar sig i alla fall
boendet, maten och underhållningen. Och då kan jag ju ta med familjen
trots allt.
MOTTO I LIVET: Ha roligt!
DETTA VISSTE DU INTE OM BERTIL: Har spelat huvudrollen som
Socker-Conny av Joakim Pirinen, i pjäsen med samma namn, som
i mitten på 90-talet gick för utsålda hus på Göteborgs Teaterverkstad.
NORDIC VISION 4·2007 21
C_Nordic Vision 407.indd 21
07-10-04 16.31.46
KONTAKTOLOGI
Minskning av myopiprogressionen
genom kontaktlinser
De f l e s ta f ör ä l dr a r skulle säkert
önska att det fanns en metod att stoppa
ökningen av myopi hos barn. Men det har
fram till i dag inte funnits någon möjlighet
till detta. Bifokala glasögon som terapi för
barn ger en minimal minskning av myopiökningen, om ens någon. Den mest effektiva
metoden är att ge atropin, men med hänsyn
till biverkningarna är det inget bra alternativ.
Alternativa kontaktlinsbehandlingar har
förts fram som möjliga metoder. Sedan 1950talet har tillpassning av stabila (från början
hårda) kontaktlinser enligt konturmetoden
(parallellitet) ansetts ge en minskad progression av myopin. Senare klinisk forskning har
visat att med konturtillpassning kan myopin
efter två månader ha minskat med ca +0,50
dipotrier, för att därefter återgå till förväntad
nivå efter tre år. Med mjuka kontaktlinser
ökade myopin i stället med –0,31 dioptrier.
Ögats axiala längd hade under perioden ökat
med ungefär lika mycket i båda fallen (0,81
mm respektive 0,76 mm). Med hänsyn till
dessa resultat är det knappast någon idé att
tillpassa barn med stabila linser enbart för
att försöka minska myopiprogressionen.
Den mest lovande metoden är att tillpassa
kontaktlinser som ändrar korneas topografi
(corneal reshaping contact lenses). Tom Reim,
OD, och hans kollegor konstaterade i en
undersökning som pågick under tre år att
hos barn som burit denna typ av kontaktlins
hade myopin ökat med endast -0,67 dioptrier,
jämfört med en kontrollgrupp som hade
använt glasögon, där ökningen var -1,50
dioptrier. Dessa resultat har lett fram till
mera rigorösa undersökningar med mer
högteknologiska instrument. Med ultraljud
mättes ögats axiala längd hos 43 barn i åldrarna 7–12 år. Kontaktlinser med avsikt att
ändra korneas topografi tillpassades och
kontroller gjordes två gånger årligen. Denna
grupp jämfördes med en kontrollgrupp som
använde glasögon. Vid starten var ögonens
genomsnittliga axiala längd ungefär lika,
men efter två år hade den axiala längden i
kontrollgruppen ökat betydligt mer jämfört
med kontaktlinsgruppen, 0,4 mm mot 0,2
mm. Resultaten i två andra liknande studier
visar på samma skillnad. Det är dock ännu
för tidigt att dra slutsatsen att behandling
med ”corneal reshaping contact lenses” fungerar för alla barn och något löfte om framgång går inte att ge. Vi vet dock att barn
redan vid åtta års ålder kan se skarpt med
dessa speciella linser och gärna använder
dem eftersom de gör det lättare att delta i till
exempel utomhusaktiviteter. Den största risken med dessa linser, som med de allra flesta
Axial lenght of corneal reshaping contact
lens wearers and single vision spectacle
wearers (control) at each visit.
•
25.1
0
Axial length (mm)
25.0
Corneal Reshaping
Control
0
0
•
24.7
24.4
Cornea
0
24.8
24.5
Focus of light rays through the central and mid-peripheral
cornea that may signal slowed eye growth.
0
24.9
24.6
linser, är att få en ögoninfektion. Noggrann
skötsel och disciplin när det gäller användningstiden är av stor betydelse. Här har föräldrarna ett stort ansvar.
Om det nu är så att dessa speciella kontaktlinser bromsar myopiprogressionen, så
är frågan hur detta kan ske. Dr. Earl Smith
(III), OD, PhD, med medarbetare framför teorin att optiska signaler i retinas periferi på
något sätt påverkar ögats längdökning under
uppväxtåren. Ljus som fokuseras i makula
och där skapar en skarp bild kan genom en
formförändring av korneas topografi få perifera ljusstrålar att fokusera framför retinas
perifera del, inte bakom, vilket annars är det
vanliga. Därigenom skulle signalen för ökad
längdtillväxt försvinna (eller tonas ned). Mer
forskning runt denna teori behövs för att
kunna styrka trovärdigheten. Om det finns
substans i detta antagande skulle barn kunna
bära sina speciella kontaktlinser i hemmamiljö (dag och/eller natt) och vid utomhusaktiviteter kunna slippa korrektion helt och
hållet, samtidigt som ögats myopiprogression gör halt. Inte så tokigt!
(Dr. Jeffrey J. Walline, OD, PhD, the Ohio
State University College of Optometry, USA,
Contact Lens Spectrum, juni, 2007).
0
•
Baseline
Visits
•
•
Image Shell
Retina
•
6
12
18
24
months months months months
22 NORDIC VISION 4·2007
C_Nordic Vision 407.indd 22
07-10-04 16.31.47
KONTAKTOLOGI
Påverkar kontaktlinser den högre
ordningens aberrationer i ögat?
K a n ko n ta k t l i n s e r påverka den
högre ordningens aberrationer i ögat (coma
och trefoil)?
Blir det bättre eller sämre och är stabila
kontaktlinser att föredra framför mjuka?
Choi et al (2007) mätte de okulära aberrationerna i 22 myopa ögon samt i 14 ögon med
keratokonus. I båda grupperna mättes sedan
aberrationerna med stabila linser tillpassade.
Forskarna fann ingen signifikant skillnad i
aberrationer mellan linsbärande och icke linsbärande. Inte heller när sfärisk aberration,
coma eller trefoil mättes var och en för sig
kunde någon signifikant skillnad noteras mellan linsbärande och icke linsbärande. Vid
keratokonus kunde dock en signifikant skill-
nad noteras i vertikal coma mellan att inte ha
en lins i ögat (-0,185 +-0,228) och med att ha
en stabil lins i ögat (0,134 +-0,148).
En intressant iakttagelse var att när individer med låg okulär aberration jämfördes med
dem som hade hög okulär aberration reducerades den höga aberrationen med stabila kontaktlinser medan den låga okulära aberrationen ökade med stabila kontaktlinser.
Forskarna mätte också den högre ordningens aberrationer på patienter som använde
orthokeratologi-linser för behandling på natten. 46 ögon testades och slutsatsen blev att
den okulära högre ordningens 3:e och 4:e
aberrationer ökade signifikant genom orthokeratologibehandlingen.
Mjuka linser ökade den högre ordningens
aberrationer, men uppdelat på sfärisk aberration, coma och trefoil fanns ingen signifikant skillnad mellan att bära linser och att
inte göra det. Slutsatsen måste bli att kontaktlinskorrektion i avsikt att minska aberrationerna i ögat är komplicerad. Mjuka kontaktlinser ger ingen automatisk minskning,
stabila kontaktlinser ger en minskning av
den högre ordningens aberrationer och orthokeratologibehandling skapar en ökning
av den högre ordningens aberrationer.
(Dr. Marjorie J. Rah, OD, PhD, New England College of Optometry, USA, Contact
Lens Spectrum, maj, 2007).
Ögonlockens betydelse
för kontaktlinskomforten
De t ä r l ät t at t förbise ögonlockens
betydelse för komfortabelt kontaktlinsbärande. Det är viktigt att framför allt det övre
ögonlocket undersöks noggrant både före
kontaktlinstillpassning och vid återbesök.
Undersökningen inkluderar både ögonlockskanten och den palpebrala delen av conjunctivan.
Ögonlockskanten är en riktig ”häxkittel”
för metabolisk aktivitet. De Meibomska
körtlarna utsöndrar en typ av olja och lipider
som sprids ut på tårfilmens yta och förhindrar avdunstning. Fungerar inte detta leder
det omedelbart till en kort TBUT och senare
till torra ögon. Torra ögon är den vanligaste
orsaken till drop-outs.
Det vanligaste skälet till funktionsnedsättning i ögonlockskanten är bakterier som
hämtar näring från de oljiga fläckarna på
ögonlockskanten. Dessa bakterier producerar exotoxiner som kan ge komplikationer i
kornea, till exempel infiltrat. Tecken att leta
efter är svullna och rundade kanter med
utputande körtlar eller oljiga överdrag i de
Meibomska körtelöppningarna. Skrapning
av ögonlockskanten eller varma kompresser
kombinerat med en tablett som innehåller
doxycycline kan åstadkomma dramatiska
förbättringar.
För kontaktlinspraktikern är det till fördel att som en rutinåtgärd evertera de övre
ögonlocken vid varje undersökning. Titta
efter förändringar som kan tyda på säsongsallergi, men även efter tecken på mekanisk
åverkan som kan ha orsakats av en irriterande linskant eller belagd kontaktlinsyta.
Underlåtenhet att undersöka den palpebrala
conjunctivan kan leda till onödiga och ineffektiva försök att lösa komfortproblemen på
andra sätt och som en följd av detta, dropouts. Det tar faktiskt bara någon minut att
evertera och man undviker att den eventuella patologin förvärras. Jättepapillconjunctivit (GPC) kan behandlas genom enbart en
temporär linsvila, antihistaminer eller steroider. Genom byte till endagslinser kan
man förhindra att problemet kommer tillbaka.
Vid tillpassning av stabila kontaktlinser
har läget av den övre ögonlockskanten stor
betydelse. Ett ögonlock som täcker övre
delen av limbus gör att kontaklinsens övre
segment faller in under ögonlocket och förblir där under hela bärtiden. Detta under
förutsättning att kontaktlinsens diameter är
tillräckligt stor. Därmed kommer inte ögonlockskanten att passera över linskanten vid
varje blinkning, vilket ökar komforten
betydligt.
Det undre ögonlockets läge har främst
betydelse vid tillpassning av vissa typer av
bifokala kontaktlinser som behöver förskjutas vertikalt över kornea vid växling mellan
avstånds- och närseende. Den ideala positionen för ögonlockskanten är tangentiellt
med nedre limbus.
(Thomas G. Quinn, OD, MS, Contact Lens
Spectrum, maj, 2007).
NORDIC VISION 4·2007 23
C_Nordic Vision 407.indd 23
07-10-04 16.31.48
RESEREFERAT
SKLF:S RESESTIPENDIUM 2005
Eftersom jag alltid haft ett brinnande
intresse för det spännande landet
Sydafrika var valet av resmål mycket
enkelt när jag fick SKLF:s resestipendium 2005. Syftet med resan var att
utforska optikbranschen i landet och
få svar på mina funderingar kring hur
optikerna arbetar där.
Sydafrika kan i olika
sammanhang betraktas både som u-land
och som i-land. Vad är
det då för standard på
optikerbutiker och på
optikernas arbete? Är
det mest glasögon som
används eller förbrukas kontaktlinser i samma utsträckning som
i Sverige? I ett så varmt land är ju risken för
komplikationer i samband med kontaktlinsanvändning stor. Eftersom jag har gått optikerutbildningen här i Sverige (Högskolan i
Kalmar) var jag också nyfiken på hur den
utbildningen fungerar i Sydafrika.
Att få chansen att uppleva många av landets äventyr lockade naturligtvis också! Tanken var att besöka så många städer/orter som
möjligt för att på så sätt få se och uppleva
landet till fullo. Eftersom Sydafrika är ett så
otroligt stort land, cirka tre gånger större än
Sverige, så är avstånden enorma. Därför
valde jag att besöka landet i hela fem veckor
för att inte behöva stressa.
Resans gång
Jag och mitt ressällskap började med att
spendera tio dagar i Kapstaden. Det var
många nya intryck och en annorlunda kultur
vi möttes av. Staden har cirka 4,5 miljoner
invånare och kontrasten mellan rika och fattiga är väldigt synbar. Klimatet kändes som
det gör här i Sverige under våra sommarmånader, runt 25 grader varmt och lite kyligare
kvällar. Sydafrika omges av två hav, Indiska
Oceanen längs östkusten och Atlanten på
västsidan. Utanför Kapstaden är det alltså
Atlantens iskalla vatten som svalkar. Vattentemperaturen i Atlanten i december låg runt
16–17 grader.
Turistattraktionerna är många runt Kapstaden, som exempelvis att åka linbanan upp
till Taffelberget och njuta av den otroliga
utsikten över staden och haven. Ett besök på
Robben Island, där Nelson Mandela satt
fängslad, var också ett måste. Om man, som
vi, hyr en bil är det även en självklarhet att
ta en dagstur runt Kaphalvön där Cape Point
och Godahoppsudden väntar. Det var mäktigt att se den sydligaste udden och se de två
världshaven mötas.
Kommunikationer såsom bussar och tåg
är väldigt begränsade i Sydafrika. Vi blev
varnade för rån och andra brott om vi valde
de transportalternativen. Så trots vänstertrafik valde vi att hyra bil under större delen
av resan. Efter Kaphalvön fortsatte vi bila
norrut mot de grönskande vinodlingarna.
Städer vi besökte i detta vinlandskap var Stellenboch, Paarl och Frenchhook. Dagarna här
innebar en hel del vin- och ostprovningar –
väldigt gott! Därefter åkte vi åt sydöst längs
Garden Route, som är en välkänd slinga med
många mysiga hamnstäder som Mossel Bay,
Knysna och Jeffrey’s Bay. Port Elisabeth, som
ligger cirka 70 mil öster om Kapstaden, var
den kommande anhalten efter Garden Route.
Härifrån utgår en beryktad safari som vi
bestämt oss för att åka på. Naturligtvis måste
man ha sett The Big Five; lejon, leopard, elefant, noshörning och buffel.
Redan vid resans start blev vi avrådda från
att åka till Johannesburg och Sydafrikas
huvudstad Pretoria. Johannesburg anses
vara en av världens farligaste städer med
otroligt stor brottslighet som rån, droger,
våldtäkter med mera. Människor vi stötte på
längs vägen, såväl turister som lokalbefolkning, menade att man som turist absolut inte
har något där att göra. Det är väldigt stor risk
att man kommer att råka ut för något obehagligt. Tyvärr blev det därför inget besök
på optikerskolan.
Så tack vare goda råd och sunt förnuft blev
resans slutdestination istället Durban, som
ligger cirka 180 mil nordöst om Kapstaden.
I Durban var klimatet mer tropiskt med
cirka 35 graders värme. Här var det till största
delen sol, bad och avkoppling som gällde!
I alla städer vi kom till besökte vi olika
optiker. Det var allt ifrån privatägda butiker
till kedjor som de vi har här i Sverige. I varje
stad fanns Specsavers Blic Optik. Det verkade vara den största och mest dominerande
kedjan i Sydafrika.
Efter att jag hade presenterat mig som
svensk optiker som undersökte optikbranschen i deras land blev jag mycket väl bemött
i butikerna. Vi diskuterade allt från instrument och arbetssätt till olika typer av glas,
kontaktlinser och leverantörer. De var
mycket intresserade av Sverige och av hur vi
arbetar här.
HERBERT SPICHTINGER
Reseberättelse från S
Hög standard hos optiker
Mina förväntningar på optikernas standard
var inte speciellt höga. Jag hade till exempel
föreställt mig mycket enklare undersökningsrum. Istället visade det sig att optikerna där
har det senaste inom instrument och utrustning. I många fall till och med mer avancerad
apparatur än vad många optiker har här i Sverige. Synfältsundersökningar, screening och
fotografering av ögonbotten var inget ovanligt. Alla optiker jag talade med använde sig
av internationella glas- och kontaktlinsleve-
24 NORDIC VISION 4·2007
C_Nordic Vision 407.indd 24
07-10-05 11.02.54
RESEREFERAT
HERBERT SPICHTINGER
n Sydafrika
Taffelberget är en av många turistattraktioner runt Kapstaden.
rantörer som Zeiss, Hoya, ciba Vision och
CooperVision. Bågmärkena omfattade allt
ifrån Gucci, Prada och Dolce & Gabbana till
enkla lågprisbågar. Priserna var några hundralappar billigare än i Sverige.
Kontaktlinstillpassningar görs på liknade
sätt och, vad jag förstår, i samma utsträckning som i vårt land. Direkt prisvänliga var
de inte, med tanke på att en kedja i Kapstaden
tog 700 Rand (cirka 700 kronor) för en
utprovning.
En fråga som dök upp under diskussionen
var om de märkt av internethandeln när
det gäller kontaktlinser. Vad jag förstod är
den inte lika utbredd i Sydafrika som här
i Sverige. Med tanke på att priserna inte
var riktigt så låga som jag tänkt mig blev
jag fundersam på hur fattiga personer
finansierar sina optikerbesök.
Vårdtåg för fattiga
Efter lite efterforskning fick jag reda på att
ett tåg som heter Phelophepa Healthcare
Train regelbundet åker runt på den sydafrikanska landsbygden och hjälper fattiga människor som är i behov av vård. Tåget består
av 16 vagnar som erbjuder hälsovård, ögonvård, tandvård och psykologhjälp. Ögonkliniken på tåget har fullt utrustade rum för
synundersökning, bågprovning och inslipning av glas. Synundersökning kostar cirka
10 svenska kronor och glasögon kostar cirka
30 kronor. Tack vare tågets personal och
volontärer som ställer upp blir tusentals
människor hjälpta varje år. Tåget stöds ekonomiskt av Transnet (Sydafrikanska järnvägar) och Colgate.
Avslutningsvis kan jag säga att jag fick ett
väldigt gott intryck av Sydafrika. Det var fantastiskt att få möjligheten att resa runt och
uppleva landets alla specialiteter. Mina förväntningar före resan var relativt låga så förvåningen blev stor över landets höga standard. Även optikbranschen och optikernas
stora medvetenhet får högsta betyg av mig.
Marina Andersson
NORDIC VISION 4·2007 25
C_Nordic Vision 407.indd 25
07-10-04 16.31.49
VETENSK APLIGT
Bertil Sterners doktorsavhandling
Referat: Bengt Nordberg
Bertil Sterners avhandling som låg till grund för disputationen för doktorsgraden har titeln OCULAR ACCOMMODATION, Studies of amplitude, insufficiency and facility training in young schoolchildren (2004).
Avhandlingen består av fyra vetenskapliga artiklar vilka har publicerats
i internationella vetenskapliga tidskrifter, Ophthalmic and Physiological
Optics och Documenta Ophthalmologica, samt en ramberättelse. I artiklarna
behandlas Bertils Sterners vetenskapliga studier under utbildningstiden.
Medförfattare till artiklarna var hans förste handledare Maths Abrahamsson, som tyvärr gick bort alldeles för tidigt, samt Martin Gellerstedt och
Anders Sjöström, samtliga knutna till Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs
Universitet.
Planen för genomförandet av Bertils doktorandstudier hade godkänts av
Etikkommittén vid Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet.
Avsikten med föreliggande artikel är att i sammanfattad form citera från,
och informera om innehållet i avhandlingen.
Mer om Bertil Sterner själv kan ni läsa i ”Profilen” på sid 19.
Introduktion
Under rubriken Introduktion i avhandlingens ramberättelse redogörs för ögonens
ackommodation i ett vetenskapligt perspektiv; ackommodationens fysiologi, nervbanor, ackommodationsstimuli, ackommodationsamplitud, mätning av ackommodationen, presbyopi, funktionsnedsättningar av
ackommodationen, astenopi och mängden
möjliga orsaker till detta samt ackommodationsträning. Dessutom beskrivs bland
annat tonisk ackommodation, konvergensackommodation och relativ ackommodation.
Med relativ ackommodation avses ögonens förmåga att under bibehållen konvergens mot ett objekt på till exempel 40 centimeters avstånd förändra ackommodationen. Relativ ackommodation är alltså ett
mått på ackommodativ flexibilitet när ögonens konvergens inte ändras. I verkligheten, när det inte gäller undersökning eller
träning, samverkar ackommodation och
konvergens på ett konstruktivt sätt.
För att fastställa den relativa ackommodationen börjar man med att låta patienten
fixera bokstäver på 40 centimeters avstånd
genom en eventuell avståndskorrektion.
Därefter lägger man binokulärt till mer och
mer plusstyrka i 0,25 steg tills patienten
rapporterar första oskärpa på fixationsobjektet. Med plusstyrkan har ackommodationsbehovet på 40 cm minskat. Uppmätt
plusvärde klassificeras som negativ relativ
ackommodation, NRA. Med minusstyrka
framför avståndskorrektionen uppmäts
positiv relativ ackommodation, PRA, på
samma sätt. Flera större tidigare undersökningar på personer med ackommodationsförmåga på 5 dioptrier eller mer har gjort
det möjligt att fastställa evidensbaserade
normalvärden. Resultaten från Bertils studie har sedan jämförts med dessa. Samma
princip tillämpas i optikers rutinmässiga
arbete när misstanke om ackommodationsproblem föreligger.
Det primära syftet med Bertils forskning
var att studera förekomsten av ackommodationsstörningar och relaterade symptom
hos i övrigt friska barn. Det sekundära
syftet var att utvärdera träningstekniken
avseende ögonens relativa ackommodation.
I den första artikeln konstaterar Bertil
Sterner et al. att kunskaperna om ackommodationen hos yngre är ganska begränsade. I artiklar av Daune (1912) och Hofstetter (1950) och även i senare litteratur fastslås
det, utan att detta ifrågasätts, att yngre personer har bra ackommodationsförmåga.
Det här är fortfarande en väl etablerad uppfattning inom oftalmologi och optometri,
men det har visat sig att det inte är korrekt,
vilket kan förklara varför frågan om ackommodativa problem negligeras när det
gäller yngre personer. Detta leder i sin tur
till oönskade konsekvenser eftersom det
numera är bevisat att ackommodativa störningar hos skolbarn kan orsaka problem
relaterade till arbete och läsning på nära
håll.
Av den andra artikeln framgår att förekomsten av subjektiva problem relaterade
till ackommodativa störningar bland för
övrigt friska skolbarn inte är fullständigt
undersökt. Syftet med artikeln var i första
hand att beskriva undersökningen av relationen mellan subjektiva symptom på nära
håll och den ackommodativa funktionen
avseende ackommodationsvidd och relativ
ackommodation. Ett annat syfte var att
26 NORDIC VISION 4·2007
C_Nordic Vision 407.indd 26
07-10-04 16.31.51
KONTAKTOLOGI
undersöka värdet av adekvata referenser.
Målsättningen med studien som ligger
till grund för den tredje artikeln var att
undersöka effekten av träning med optisk
flipper på den ackommodativa funktionen
hos en grupp barn med ackommodativa
störningar och symptom som astenopi,
huvudvärk, suddigt seende och att de avstår
från aktiviteter på nära håll. En annan
avsikt var att undersöka om träning med
optisk flipper förbättrade ackommodationsförmågan och om detta också gav
positiva långtidseffekter avseende barnens
astenopi och relaterade problem.
Den fjärde artikeln behandlar ytterligare
studier av effekten av träning av ackommodativ förmåga gällande relativ ackommodation. En del av studien omfattade en
jämförelse mellan traditionell flipperträning och träning med en fingerad flipper.
En fingerad flipper har nollstyrkor på glasen. Syftet var att undersöka om fingerad
träning hade någon påverkan.
Försökspersoner
En grundskola i Göteborg valdes ut slumpmässigt och eleverna erbjöds att frivilligt
delta i studien. Skolan hade 136 elever i åldrarna 6 till 10 år. En del tackade nej och en
del svarade inte. Fyra elever uteslöts på
grund av hög astigmatism. Föräldrarna var
väl informerade och hade lämnat medgivande till att barnen deltog. Totalt omfattade studien som Bertil gjorde för sin licentiatstudie 72 barn, varav 43 pojkar och 29
flickor, med en medelålder på drygt 8 år.
För den fortsatta studien valde man ut
38 barn i åldrarna 9 till 13 år. Samtliga hade
remitterats från skolan med anledning av
närarbetsrelaterade problem samt för klagomål över huvudvärk, otydligt seende,
astenopi, bristfällig koncentrationsförmåga
och att de undvek närarbete. Endast barn
med nedsatt NRA och PRA och/eller minskad ackommodativ förmåga deltog i studien.
Innan träningsprogrammet påbörjades
undersöktes samtliga elever av en ortoptist
avseende binokulärt seende, stereopsis och
ögonmotilitet. Alla parametrar låg inom
gränserna för normativa värden. Dessa värden hade fastställts med hjälp av en kon-
trollgrupp bestående av 24 frivilliga barn i
åldrarna 9 till 14 år.
Metoder
Mätning av ackommodationsvidd både
monokulärt och binokulärt utfördes med
Donders push-up-metod. Relativ ackommodation uppmättes enligt ovanstående
text. Samtliga mätningar utfördes tre
gånger och medelvärdet noterades. För
ackommodationsträningen använde barnen optisk flipper.
En uppföljningsstudie utfördes två år
efter träningsperioden, men först gjordes
en telefonintervju med samtliga 38 barn.
Resultat
Symptom som huvudvärk och astenopi
minskade gradvis hos alla 38 barn och hade
helt upphört vid träningsperiodens slut.
Träningsperiodens längd varierade från 3
till 25 veckor och var kortare än 8 veckor
för majoriteten av barnen. Medelvärdena
för relativ ackommodation, NRA och PRA,
ökade under träningsperioden, men kom
i medeltal inte upp till samma värden som
kontrollgruppen hade.
En uppföljningsstudie utfördes två år
efter den slutgiltiga undersökningen.
Under tiden mellan undersökningarna
hade inget av barnen tränat med optisk flipper. Värdena på NRA och PRA var nästan
samma som när träningsperioden avslutades och inget av barnen hade återfått några
symptom. Doktorsavhandlingens resultatredovisning innehåller mycket mer fakta
av intresse.
Diskussion
Kunskaperna om ackommodationens
komplexa funktioner är i vissa perspektiv
begränsad. Bertil Sterner redogör utförligt
för detta i doktorsavhandlingens sista del
under rubriken Diskussion. Det finns trots
allt äldre facklitteratur där detta diskuteras
och då speciellt avseende unga människors
ackommodation.
Onödiga visuella brister i närseendet kan
åtgärdas i förebyggande syfte. Till exempel
är det viktigt att identifiera och behandla
ackommodativa problem hos barn snarast
efter skolstarten. Bertil refererar till andra
forskare som framhåller att ögonens fokuseringssystem bidrar till inlärningsprocessen och att ackommodativa brister kan
göra det onödigt svårt för barnet att läsa
och att utvecklas i skolan. Konsekvenserna
blir att barnet inte tycker om att läsa och
skriva eller att arbeta på nära håll.
Slutsatser
Ögonens ackommodation hos ungdomar
är inte alltid tillräcklig, så som vi förväntar
oss. Skolbarn kan ha otillräcklig ackommodativ förmåga som orsakar subjektiva
symptom i samband med läsning. Symptomen har visat sig öka hos dessa barn efter
7½ års ålder. Det är högst önskevärt med
ytterligare studier som följer barnens
utveckling för att undersöka om låg ackommodationsamplitud skapar subjektiva
symptom och som påvisar orsakerna.
Bertils studier identifierar en grupp barn
med otillräcklig relativ ackommodation.
Barnen befriades från sina symptom som
ett resultat av optisk träning och både deras
NRA och PRA förbättrades. Träningens
intensitet och tidsomfattning behöver
ytterligare undersökas för att optimera
möjligheterna till optisk träning med lämpliga optiska styrkor på linserna.
Det är grundläggande att identifiera ackommodativa brister för att lindra symptom, förbättra ackommodativ förmåga
samt att bestämma typ och omfattning av
behandlingen. Det är också ytterst viktigt
för direkt och framgångsrik behandling att
barn med ackommodativa störningar blir
korrekt diagnostiserade oberoende av
andra eventuella oftalmologiska problem.
Det arbete som Bertil Sterner har utfört
ger vetenskapligt underlag när det gäller
att undersöka ackommodationsstörningar
och att utföra visuell träning med optisk
flipper. Det finns också lång evidensbaserad kunskap om visuell träning med inriktning på ackommodationsproblem samt
gedigen aktuell facklitteratur, främst från
USA.
De vetenskapliga artiklar som avhandlingen innehåller går att beställa hos Bertil
via e-post: [email protected].
NORDIC VISION 4·2007 27
C_Nordic Vision 407.indd 27
07-10-04 16.31.51
Ta dina linsanvändare
till en sundare plats...
...resan börjar med
En ”gnugg- och sköljvätska” som tar bort betydande
mängd mikrober innan blötläggningen startar.
COMPLETE® EASY RUB™ FORMULA kombinerar
”gnugg- och sköljvätskans” teknik med en tillförlitlig
6-timmars desinficering för att säkerställa ett sunt
linsanvändande.
COMPLETE® EASY RUB™ FORMULA, tar tillsammans
med AMOs underhållspaket, dina linsanvändare till
en sundare plats.
Advanced Medical Optics Norden AB · Johanneslundsvägen 2 · Business Campus
194 81 Upplands Väsby · Sverige · www.amo-inc.com
COMPLETE, COMPLETES logo och AMO ADVANCED MEDICAL OPTICS Logo är registrerade
varumärken och EASY RUB är ett varumärke från Advanced Medical Optics, Inc. inom
flertalet världsomspännande samfund såsom USA och ett flertal länder i Europa.
Referens: 1. Hom MM, Simmons PA. Contact Lens Spectrum. September 2001.
C_Nordic Vision 407.indd 28
07-10-04 16.31.52
EX AMENSARBETE
Synliga förändringar på ögat under en
månads användning av PureVision®
Text: Emma Trulsson
Optikerprogrammet 120p
Högskolan i Kalmar, Naturvetenskapliga Institutionen
Examensarbete 10p
Handledare: Catarina Ericson, Universitetsadjunkt. Leg. Optiker, MSc Optom
Examinator: Peter Gierow, Docent
Sammanfattning
Förekomsten av röda ögon är en känd nackdel och något som många kontaktlinsanvändare vant sig vid. Forskarna är överens om att det är bristen på syre till ögat
som till största del orsakar detta. Med nya material med högre syregenomsläpplighet hoppas man kunna minska detta och dess negativa påverkan på ögat. Men
går det att se en tillbakagång av den limbala och konjunktivala rodnaden samt
neovaskulariseringen för oss som tillpassar kontaktlinserna? Och hur upplever
patienterna övergången till silikonhydrogelmaterialet, som till allt större del börjar
tillpassas hos de svenska optikerna.
Sju linsbärare som tidigare använt olika sorters hydrogellinser tillpassades
med PureVision® linser för dagligt bruk, och ögonen bedömdes med hjälp av
Efronskalan och biomikroskop. Patienterna fick komma tillbaka på två återbesök med cirka 14 dagars mellanrum, och samma bedömning gjordes för att se
ifall någon minskning eller ökning kunde ses i limbal och konjunktival rodnad
samt neovaskulariseringen.
Resultatet visade att den limbala rodnanden minskade med hela 0,75 på
graderingsskalan under en månad, och denna minskning var mer uttalad för
de med mer rodnad initialt. Även den konjunktivala rodnaden minskade något,
i genomsnitt 0,3 och neovaskulariseringen minskade med 0,15. Mer än hälften
av deltagarna uppgav att torrhetsbekymren minskat och då speciellt framåt
kvällen. Det visade sig även att alla utom en kunde tänka sig att fortsätta med
silikonhydrogellinserna så länge de inte kostade 200–400 kr mer i halvåret.
Denna studie visar att det är möjligt att på kort tid se de positiva effekterna
av silikonhydrogellinser och slutsatsen är att dessa i större utsträckning även
bör rekommenderas till patienter som enbart använder linser för dagligt bruk.
INTRODUKTION
Detta examensarbete på 10 poäng ingår
i Optikerprogrammet vid Högskolan i
Kalmar. Arbetet behandlar silikonhydrogellinsers, påverkan på ögats synliga blodkärl.
Vi vet att kontaktlinser påverkar blodkärlen i ögat genom många olika mekanismer. Bland annat genom mekanisk irrita-
tion, men även via metaboliska processer
som sker på grund av minskad syretillförsel (Papas, 2003).
Fördelarna med att tillpassa silikonhydrogellinser linser för kontinuerligt bruk,
upp till 30 dagar, är väldokumenterade och
kända. Det är inte svårt för optikerna att
motivera ett byte till dessa linser ifall
patienten till exempel önskar sova med sina
linser. Men varför inte tillpassa dessa linser
även till de patienter som enbart använder
linserna för dagligt bruk? Borde inte då
effekterna av de höga Dk/t verkligen bli synliga? Det var dessa problemställningar som
motiverade valet av examensarbete.
Syftet med denna studie är därför att få
en inblick i vad som händer vid övergången
ifrån ett klassiskt hydrogelmaterial till silikonhydrogellinser vid dagligt bruk. Vad
kan vi som tillpassare förvänta oss ska
hända med den limbala och konjunktivala
rodnaden samt befintlig neovaskularisering? Och hur upplever patienterna de nya
silikonhydrogellinser linserna?
Tidigare studier
Covey et al. (2001) menade att silikonhydrogellinser linserna ger så bra syretillförsel till ögat att det inte går att skilja dessa
ögon från ett öga som aldrig har burit kontaktlinser. Inte ens erfarna tillpassare
kunde skilja dem åt efter nio månaders dygnet-runt-bruk. Slutsatsen var att de klassiska konsekvenserna av hypoxi inte gick
att se hos patienter med höga Dk/t-linser.
Ett liknande försök gjordes i Norge av
Aakre et al. (2004) där man tillpassade silikonhydrogellinser på 30 personer som tidigare hade burit endagslinser. Syftet var att
se om ögonen visade på några hypoxiförändringar efter tre respektive sex månader
samt att undersöka hur patienterna upplevde komforten. Det gick inte att visa på
någon större skillnad när det gällde den
konjunktivala rodnaden från det att man
började studien, men kontrollgruppen som
hade fortsatt att använda endagslinser hade
NORDIC VISION 4·2007 29
C_Nordic Vision 407.indd 29
07-10-05 11.03.06
EX AMENARBETE
däremot fått ökad injektion. Neovaskulariseringen hade ökat i båda grupperna men
i mindre grad med silikonhydrogellinserna. Det visade sig också att det inte fanns
någon statistisk skillnad mellan linserna
när det gällde komforten, vilket det funnits
i tidigare studier.
I en studie av Lin et al. (2003) utförd på
108 deltagare, testade man effekten på epitelpermeabiliteten efter en natts dygnetrunt-bruk med både högt och lågt Dk/tvärde. Det höga Dk/t-värdet representerades
av PureVision-linser med Dk/t på 101 och de
låga värdena av Acuvue-linser som har 33
Dk/t. Resultatet visade att epitelets barriärfunktion minskade i båda grupperna och
inte bara för de låga Dk/t. En faktor till detta
tros vara mekanisk. Studien visade även att
personer med ett asiatiskt ursprung har
större tendens till minskad barriärfunktion
hos epitelcellerna. Även detta tros ha en
mekanisk orsak då de ofta har spändare
ögonlock.
Lin menar att det fortfarande finns problem med silikonhydrogellinser och att
hypoxi kanske inte är den enda underliggande orsaken till att man tidigare haft problem med hydrogellinserna. Vissa silikonhydrogellinser har också ett högre modulus
än hydrogellinser vilket kan ge problem för
en del människor med spända ögonlock.
Detta är något att tänka på i vidareutvecklingen av silikonhydrogellinserna.
År 2006 publicerades en studie för att ta
reda på den subjektiva och objektiva
responsen av silikonhydrogellinser vid
dagligt bruk hos vana kontaktlinsanvändare. Alla 93 deltagare hade kontaktlinser
sedan minst fyra år tillbaka och använde
sina linser på regelbunden basis, minst tio
timmar per dag och fem dagar per vecka.
Focus Night & Day tillpassades och man
kontrollerade ögonen efter en vecka, en
månad och två månader. Resultatet visade
på en minskad bulbär och limbal rodnad,
vid tillpassningen av silikonhydrogellinser
för dagligt bruk. Minskningen skedde
främst från en veckas bruk och fram till en
månad, och därefter var den stabil till det
sista återbesöket. Man märkte även mer
förändring i återgången av de limbala kärlen hos patienter med många kärl jämfört
med dem som från början inte hade så
många. Även neovaskulariseringen hade
avstannat och börjat gå tillbaka signifikant
efter två veckor. Studien visade även att
patienterna upplevde ökad komfort och
mindre torrhet i slutet av dagen jämfört
med användningen av de egna linserna.
(Dumbleton et al. 2006).
Även längre studier av silikonhydrogellinser linser har visat på en tillbakagång av
den limbala och konjunktivala rodnaden,
samt neovaskulariseringen. Efter tre års
användning av dygnet-runt-bruk-linser
kunde man se en förbättring, och det visade
sig även här att patienterna tyckte att komforten ökat i jämförelse med hur det var vid
användandet av tidigare kontaktlinser
(Bergenske et al. 2007).
En äldre studie som stödjer Aakres et al.
visar däremot att det inte blev någon nämnvärd tillbakagång efter 9 månaders dygnetrunt-bruk användning av silikonhydrogellinser. Men det ökade inte heller som det
gjorde för låga DK/t linser (Dumbleton,
Chalmers, Richter & Fonn, 2001).
MATERIAL OCH METODER
Försökspersoner
För att få tag på personer som skulle kunna
tänka sig att ställa upp i studien sattes lappar upp på anslagstavlor runt om på Högskolan i Kalmar. En del av de personer som
anmälde sig kom även via kurskamrater
som inte själva kunde använda dessa personer i sina studier.
Kravet för att få delta i studien var att
man var van kontaktlinsanvändare och
inte sedan tidigare använde silikonhydrogellinser. Deltagarna skulle även använda
sina dåvarande linser mer än tre dagar/
vecka och minst åtta timmar per dag.
Det var sammanlagt 15 personer som
hörde av sig och var intresserade av att delta
i studien, varav sex redan hade silikonhydrogellinser utan att veta om det. Två personer hörde av sig när studien redan hade
påbörjats. Totalt ställde åtta personer upp
i studien. Sju kvinnor och en man. Deltagarna var mellan 20 och 29 år, och medelåldern låg på 23 år.
Annons 170x235
Undersökningsmetoder
Innan undersökningen påbörjades fick alla
patienter både muntlig och skriftlig information i form av ett informationsblad som
de även fick ta med sig hem. De fick ge sitt
samtycke till undersökningarna genom att
skriva på ett papper.
Därefter togs en inledande och grundlig
anamnes. Tidigare linssort, skötselsystem,
användningstid, mediciner, allergi, hereditet och eventuellt andra ögonrelaterade
problem dokumenterades. Många av
patienterna rapporterade att det även skulle
vara bra om det utfördes en synundersökning, eftersom de inte var säkra på om
deras tidigare linsrecept fortfarande
stämde. Därför gjordes en refraktionsbestämning med hjälp av CV-3000 och i de
fall det var nödvändigt ändrades linsstyrkan med hänsyn taget till toppunktsavståndet.
Patienternas k-värden togs med hjälp av
Topcons Auto-kerato-refraktometer och
den vertikala diametern på irisen mättes
med en vanlig linjal. Alla värden journalfördes.
En noggrann bedömning av patienternas ögonhälsa gjordes med hjälp av biomikroskopet, Topcon/E 7F, för att kontrollera att det inte fanns några kontraindikationer för kontaktlinserna eller deltagandet
i studien. Bedömning och gradering gjordes med hjälp av Efron Grading Scales for
Contact Lens Complications i 0,25 steg och
fokus lades på att kontrollera konjunktiva,
den limbala rodnaden och neovaskulariseringen. Detta fotograferades även med
hjälp av en kamera, Sony DFW-X700.
Sedan tillpassades linserna och passform, centrering och rörlighet kontrollerades efter ungefär 10 minuter. En överrefraktion utfördes med hjälp av provglas och
linsstyrkan justerades i de fall där det krävdes. Första besöket tog i genomsnitt en
timme.
Två veckor efter tillpassningsdagen fick
patienterna komma tillbaka på återbesök,
och deras användningstid och eventuella
subjektiva besvär dokumenterades. Linserna plockades ur och med hjälp av biomikroskopet gjordes samma kontroll av
ögonen som vid första besöket, samt fotografering. Vid det sista återbesöket, fyra
veckor efter tillpassningsdagen, upprepades samma sak som vid det första återbesöket, med tillägget att patienten fick
utvärdera linserna i en kort enkät .
För att eliminera så många felkällor som
möjligt användes samma undersökningsrum och instrument genom hela studien.
Under studiens gång utfördes även Efron
grading scales tutor med hjälp av CD-programmet regelbundet. Resultatet av det
testet visade på bedömarens möjlighet att
vara konsekvent i sina bedömningar och
30 NORDIC VISION 4·2007
C_Nordic Vision 407.indd 30
07-10-04 16.31.54
EX AMENSARBETE
0,47 är ett värde som enligt Efron är ”outstanding consistency”. De övriga värdena, som angav hur långt ifrån medelvärdet som bedömaren ligger, var: Konjunktival rodnad +0,2, limbal rodnad -0,3
och neovaskularisering -0,4. Dessa värden är något som man bör ha i åtanke när
man bedömer resultaten.
Informationssökning
Informationen till studien har samlats in
genom att söka vetenskapliga artiklar i
olika sökmotorer och databaser till exempel PubMed, ELIN och Google Shoolar.
Då användes sökord som hyperaemia,
silicon-hydrogel, hypoxi och limbal.
PureVision®
Till studien användes silikonhydrogellinsen PureVision® från Bausch & Lomb
eftersom dessa har ett Dk/t-värde på 101
x10-9 (KLASS, 2007). Men även för att de
har så stort styrkeomfång att alla intresserade deltagare med största sannolikhet
skulle kunna vara med trots höga plus
eller cylindrar.silikonhydrogellinser linser behandlas på olika sätt för att ge bättre
vätbarhet och Bausch & Lomb kallar sitt
sätt för plasmaoxidation (Sweeney,
2004).
RESULTAT
I genomsnitt använde deltagarna i studien sina linser sex dagar per vecka och
12,5 timmar per dag innan studien påbörjades. Detta värde var i stort sett oförändrat vid återbesöken. En del rapporterade
att användningstiden ökat medan den för
andra minskat på grund av förkylning.
Linserna hade enbart använts för dagligt
bruk, men tre personer rapporterade att
de hade testat att sova med dem en eller
två nätter. Två personer var, eller hade
varit, förkylda vid första återbesöket. En
av dessa hade fortsatta besvär vid det
andra återbesöket, då även ytterligare två
personer var förkylda.
Majoriteten av deltagarna använde
Upplev friheten med
CooperVisions nya
Silikonlins
Högt Dk
Låg modulus
Vattenvänligt material
Tabell I. PureVision®-linsens parametrar enligt KLASS 2007
PureVision®
Parametrar
D 14,0 mm R 8,6 mm
Centrumtjocklek
0,09 mm (-3,00)
Styrkor
-6,00D till +6,00 D i 0,25 D steg inkl plan
-6,50 D till -12,00 D i 0,50 D steg
Användningstid
Kontinuerligt bärande upp till 30 dagar
Material
Balafilcon A
Dk
74,3 h Pa
Dk/t
101 x 10–9
Vätskehalt
36 %
Övrigt
Ljusblå hanteringsfärg
PureVision® Toric
Parametrar
D 14,0mm R 8,7mm
Centrumtjocklek
0,10 mm (-3,00)
Styrkor
-6,00 till +6,00 i 0,25 steg
-6,50 till -9,00 i 0,50 D steg
Cyl -0,75 till -2,25 i 0,5 steg ax 0-180
grader i 10° steg
Kontinuerligt bärande upp till 30dagar
Balafilcon A
91
101 x 10-9
36 %
Markeringar klockan 6
Användningstid
Material
Dk
Dk/t
Vätskehalt
Övrigt
CooperVision Nordic AB
Mölndalsvägen 77 412 63 GÖTEBORG
Tel: 031-706 76 70 Fax: 031-706 95 35
NORDIC VISION 4·2007 31
C_Nordic Vision 407.indd 31
07-10-04 16.31.54
EX AMENSARBETE
månadslinser innan studien påbörjades.
En hade endagslinser men uppfyllde trots
detta användningskraven. Två personer
hade sedan tidigare toriska linser med prismaballast.
Sex personer rapporterade vid den inledande anamnesen att de hade lindriga problem med torra ögon, och då främst på
kvällen. Inga läkemedel, bortsett från ppiller, användes under studien, och ingen
uppgav några allergier som skulle kunna
påverka användandet av kontaktlinser.
Diagrammen anger medelvärdena för
det totala antalet ögon, vilket var 16 stycken.
Det var ingen större skillnad på resultaten
mellan höger- och vänster öga. Det gick
däremot att se tydligare resultat hos dem
som hade mer rodnad initialt. Inget samband mellan deras tidigare linssort och tillbakagången kunde ses.
derades till 0,5, en total minskning på 75
procent från det ursprungliga värdet.
Något som observerades under studien
gällande den limbala rodnaden var en viss
tendens till en ökad rodnad klockan fyrafem samt sju-åtta.
Från en gradering på 2,0 vid första besöket
som minskade till 1,5 vid det första återbesöket och till sist graderades till 0,75.
Konjunktival rodnad
Gradering
1,5
Limbal rodnad
1,4 ■
▼
Gradering
1,4 ■
▼
Nasalt
●
Temporalt
1
Superiort
0,8
Temporalt
■
▼
Superiort
●
1,2 ●
1,2
0,6
Nasalt
1,3
■
▼
●
■
1,1
■
Inferior
▼
●
0,4
1
Inferior
▼
●
0,9
0,8
Tillpassningsdag
2 veckor
4
0,2
Limbal rodnad
Initialt hade patienterna en ökad limbal
rodnad temporalt och nasalt. Rodnaden
var något mindre superiort och inferiort.
Minskningen på 0,35 i graderingen var detsamma för alla kvadranter utom för den
inferiort som minskat 0,2 efter två veckor.
Vid det andra återbesöket kunde man se
en något varierande minskning från 0,40
temporalt till 0,25 superiort och nasalt.
Värdena har en total standardavvikelse på
± 0,46.
Totalt sett fanns den största nedgången
för den limbala rodnaden i den temporala
kvadranten, där det minskat med 0,75
under en månad (se diagram I). Detta
representerar tre steg i den graderingsskala
som användes. Minst förändring kunde ses
i den inferiora kvadranten, med en total
återgång på 0,5.
Den största återgången som ett enskilt
öga visade på var i den temporala kvadranten. En gradering på 2,0 vid första besöket
som hade minskat till 1,25 vid det första
återbesöket. Efter en månads dagligt bruk
hade rodnaden minskat kraftigt och gra-
0
Tillpassningsdag
2 veckor
4
Diagram I. Den limbala rodnadens minskning
under en månads användning av PureVision®
vid dagligt bruk.
För en del patienter var resultatet tydligt
efter en månads användning av silikonhydrogellinser linserna och det fanns ingen
tvekan om att den limbala rodnaden minskat (se figur 6).
Konjunktival rodnad
Resultatet visade på en tillbakagång på
0,05-0,15 i graderingsskalan av den konjunktivala rodnaden vid det första återbesöket. Vid andra återbesöket fanns en större
sammanlagd nedgång än vid det första, 0,10,3. Totalt 0,35 temporalt och inferiort, 0,30
superiort och 0,25 nasalt. (se diagram II).
Standardavvikelsen var totalt ± 0,32 och
indikerar en knapp nedgång i den konjunktivala rodnaden.
Den största återgången som ett enskilt
öga visade var i den nasala kvadranten.
Diagram II. Förändringen av den konjunktivala
rodnaden under en månads användning av
PureVision® linser vid dagligt bruk.
Neovaskularisering
Neovaskulariseringen minskade mer till
andra återbesöket än vad det gjort till det
första. Vid det första återbesöket var
minskningen endast mellan 0–0,05. Den
totala minskningen var 0,10–0,20 (se diagram III), men var oförändrad om man tar
hänsyn till den totala standardavvikelsen
på ± 0,24.
Neovaskularlsation
Gradering
0,35 ●
Superiort
●
0,3
0,25
0,2 ▼
■
Nasalt
0,15
Inferior
■
▼
●
■
0,1
Temporalt
▼
0,05
Figur 6. Den limbala
återgången efter 30 dagars
dagligt bruk användning
av PureVision®. Den högra
bilden visar patienten vid
tillpassningsdagen och den
till vänster en månad senare.
Foto: Emma Trulsson ©
0
Tillpassningsdag
2 veckor
4
Diagram III. Förändringen av neovaskularisering
under en månads användning av PureVision®
linserna vid dagligt bruk. Den temporala graderingen var densamma som den nasala vid tillpassningsdagen och den inferiora efter fyra veckor.
32 NORDIC VISION 4·2007
C_Nordic Vision 407.indd 32
07-10-04 16.31.56
EX AMENSARBETE
Enkätfrågor
Vid det sista återbesöket fick patienterna
svara på en enkät. Enkäten gjordes för att
komplettera undersökningen, främst för
att ta reda på linskomforten och den totala
upplevelsen av linserna.
Hur tycker du att du sett med linserna?
Sju av åtta deltagare uppgav att de sett
bättre med dessa linser än med sina tidigare
medan en uppgav att det inte varit någon
skillnad. Ingen upplevde därmed sämre
syn med silikonhydrogellinser linserna.
Hur har linskomforten varit?
Linskomforten var mycket bra för fyra personer, bra för tre och godtagbar för en.
Ingen uppgav att den varit dålig eller
mycket dålig.
Tycker du att linserna kändes mer i ögat
än dina tidigare?
Två personer tyckte att linserna inte hade
känts alls. Fyra uppgav att de känts av, men
att besvären försvunnit efter en vecka, och
en uppgav att besvären försvunnit efter två
veckor. Besvären kvarstod endast för en
person.
Hur har torrhetsproblemen varit sedan
du började med dessa linser?
Två av deltagarna uppgav att de inte hade
några torrhetsproblem vid studiens början.
Fem tyckte att problemen minskat något
och en att problemen var som tidigare.
Ingen tyckte att problemen hade ökat men
inte heller att de helt försvunnit.
Hade du kunnat tänka dig att fortsätta
med linserna?
Nästan alla kunde tänka sig att fortsätta
med linserna. Endast en uppgav sig tveksam till detta på grund av likvärdig komfort med tidigare linser.
Hur mycket mer än dina vanliga linser
får de lov att kosta?
Fem svarade att det inte fick kosta mer än
200 kr mer i halvåret jämfört med deras
tidigare linser. Endast tre var villiga att
betala upp till 400 kr mer och ingen tyckte
att priset fick överstiga 600 kr extra per
halvår.
DISKUSSION
Den limbala rodnaden minskade mest
nasalt och temporalt. Det var även här man
initialt såg den största rodnaden vilket
stödjer Dumbletons et al. i att den största
nedgången sker där det finns mest rodnad
från början. Att det här finns en större rodnad kan bero på att dessa delar är mer beroende av syre från luften medan de delar
som täcks av ögonlocket, superiort och
inferiort, har en automatisk syretillförsel
från den palpebrala konjunktivan.
Även den konjunktivala rodnaden minskade, men inte alls i samma grad som den
limbala. Detta indikerar att denna inte alls
är lika syreberoende som limbus är. Det var
ett väntat resultat med tanke på att en mjuk
kontaktlins helt täcker de limbala delarna
av ögat men inte de konjunktivala. Trots
allt gick det att se en liten minskning på
0,3-0,35 över hela konjunktiva. Den största
delen av denna minskning skedde vid den
senare delen av undersökningsperioden.
Kanske kan detta bero på att dessa kärl är
större än de limbala och att det därför tar
längre tid för en tillbakagång.
Det fanns en tendens till att många var
mer röda i limbus och konjunktiva inferiort-nasalt och inferiort-temporalt. En teori
skulle kunna vara att trycket ifrån det
nedre ögonlocket är större här. Det finns
även en möjlighet att den limbala rodnaden
kan ha förväxlats med Palisades of Vogt,
då ett kärl som ligger på dessa upplevs som
tjockare. Då borde dock rodnaden ha varit
mer intensiv inferiort.
Neovaskulariseringen minskade som
mest med 0,15, men hade en standardavvikelse på ± 0,25, vilket tyder på att resultatet inte är statistiskt bekräftat. Men eftersom studien är utförd på så få deltagare är
det svårt att betrakta några av värdena som
signifikanta. För att få sådana värden skulle
studien varit tvungen att vara betydligt
större. Det ska även påpekas att deltagarna
i studien generellt sett inte hade någon hög
neovaskularisering vid studiens början.
Det är möjligt att det vid högre graderingar
av neovaskularisering går att se en större
förändring.
Det var många som angav i anamnes och
enkät att de nya linserna kändes mer i ögonen än de tidigare. Problemet är inte helt
ovanligt vid övergången till de nya silikonhydrogellinser och beror troligtvis på ett
högre modulus. Problemet tycks dock vara
överkomligt då de flesta ansåg att symptomen hade försvunnit redan efter en vecka.
Det faktum att så många uppgav att de faktiskt såg bättre med silikonhydrogellinser
linserna beror troligtvis enbart på styrkeförändringen som gjordes vid tillpassningstillfället. Det kan även bero på en förväntad bättre syn med nya linser hos
patienterna, dvs. placeboeffekt.
Felkällor
På grund av helger och lov samt att patienterna i vissa fall glömde sina tider så är kontrollerna inte gjorda med exakt två veckors
mellanrum, vilket var målet, utan det
varierar med ± 4 dagar. Det var även omöjligt att kontrollera ögonen vid samma tidpunkt på dagen, vilket resulterade i att en
del patienter burit sina linser längre än
andra.
Eftersom flera patienter var eller hade
varit förkylda under studiens gång visade
dessa vid återbesöken ibland en ökning
istället för minskning, och då speciellt av
den konjunktivala rodnaden. Neovaskulariseringen var dock konstant. Förkylningarna ledde även till att patienterna inte
använt linserna i den omfattning som de
kanske velat, utan minskat sin användningstid kraftigt. Men eftersom den sammanlagda användningstiden var konstant
vid de två återbesöken tyder det på att de
som varit symptomfria snarare ökat sin
användningstid. Detta bekräftas även av
anamnesen.
Känsligheten på Efronskalan är inte
optimal eftersom jag valde att gradera 0,25
steg. Detta gjorde jag eftersom det var första gången som jag hade möjlighet att
använda mig av den som ett kliniskt instrument, och då ansåg detta vara en lämplig
nivå. Med större erfarenhet har man givetvis även större möjlighet att bättra på sin
graderingsförmåga. Det intressanta är dock
att skillnaderna var så pass stora att de tydligt gick att se även med den grova skalan.
Eftersom ljusstyrkan på bilderna inte var
exakt densamma vid varje tillfälle och därmed inte heller bildkvalitéen, var det svårt
att använda sig av bilderna som referenser
till tidigare graderingar. Dessa bilder togs
därför i syfte att få en mer demonstrativ
presentation.
Egna förväntningar på resultat i en studie kan givetvis alltid spela en roll, och
NORDIC VISION 4·2007 33
C_Nordic Vision 407.indd 33
07-10-04 16.31.57
detta är svårt att undvika. Möjligtvis hade
man kunnat använda sig av ett öga som
kontrollöga, men det är också svårare att
motivera användningen av två olika sorters
linser för patienter som har samma styrka
på höger och vänster. Dessutom hade andra
frågeställningar dykt upp såsom hur man
väljer öga när ett öga är rödare än det andra
vid start. Det är inte heller alldeles säkert
att ögonen reagerar på samma sätt, vilket
bekräftats i studien.
Slutsats
Resultatet av denna studie visar att det är
möjligt att på kort tid se de positiva effekterna av höga Dk/t. Men om tillpassarna
kan se tydliga resultat, vad är det då som
hindrar oss ifrån att tillpassa silikonhydrogellinser för dagligt bruk? Komforten har,
i de flesta fall, visat sig vara mycket bra och
majoriteten av deltagarna tyckte även att
torrhetsproblemen minskat något - och då
speciellt på kvällen. Prisfrågan går inte att
bortse ifrån när man diskuterar detta
ämne, men sju av åtta i just denna studie
kunde tänka sig att fortsätta med linserna
med kunskapen om att de var bättre för
ögonhälsan, men inte betala mer än 200400 kr extra.
Ansvaret tycker jag nu ligger på Optikerna att vara tydliga i sin information till
patienterna och erbjuda dessa linser även
för dagligt bruk. På så sätt kan vi kanske i
framtiden minska komplikationerna som
följer med hypoxi. Men som det framgår i
arbetet är inte alla problem lösta i och med
silikonhydrogellinser linserna, och tillpassarens ansvar för sina patienters ögonhälsa
är fortfarande mycket stor.
REFERENSER
Aakre, B., Ystenaes, A., Doughty, M., Austrheim, Ø., Westerfjell, B., & Lie, M. (2004).
A 6-month follow-up of successful refits
from daily disposable soft contact lenses to
continuous wear of high-Dk silicon-hydrogel lenses. Ophtalmology and Physiology
Optometry, 24, 130-41.
Bergenske, P., Long, B., Dillehay, S., Barr,
J., Donshik, P., Secor, G., Yoaukm, J., &
Chalmers, R. (2007). Long-term clinical
results: 3 years of up to 30-night continuous
wear of Lotrafilcon A silicon hydrogel and
daily wear of low-Dk/t hydrogel lenses. Eye
& Contact Lens: Science & Clinical Practice, 33, (2), 74-80.
Bergmanson, J P. (2004). Clinical ocular
anatomy and physiology, 11th Edition, 58100.
Covey, M., Sweeney, D., Terry, R., Sankaridurg, P., & Holden, B. (2001). Hypoxic
effects on the anterior eye of high-Dk soft
contact lens wearers are negligible. Optometry and Vision Science, 78, (2), 95-9.
Dumbleton, K., Chalmers, R., Richter,
D., & Fonn, D. (2001). Vascular response to
extended wear of hydrogel lenses with high
and low oxygen permeability. Optometry
and Vision Science, 78, 147-51.
Dumbleton, K. (2002). Adverse events
with silicon hydrogel continuous wear.
Contact Lens & Anterior Eye, 25, 137-46.
Dumbleton, K., Keir, N., Moezzi, A.,
Feng, Y., Jones, L., & Fonn, D. (2006).
Objective and subjective response in
patients refitted to daily-wear silicon hydrogel contact lenses. Optometry and Vision
Science, 83, 758-68.
Efron, N. (2004). Contact lens complications, 2nd Edition. London: ButterworthHeinemann, 61–76, 87–94, 132–148, 153–162,
223–235.
Gasson, A., & Morris, J. (2003). The contact lens manual – A practical guide to
fitting, 3rd Edition. United Kingdom:
Butterworth-Heinemann, 4–9, 90–91,
240–247.
Harwitt, D M., & Bonanno, J A. (1999).
Re-evaluation of the oxygen diffusion
model for predicting minimum contact
lens Dk/t values needed to avoid corneal
anoxia. Optometry and Vision Science, 76,
(10), 712-9.
Holden, B., & Mertz, G. (1984). Critical
oxygen levels to avoid corneal edema for
daily and extended wear contact lenses.
Investigative Ophthalmology & Visual Science, 25, (10), 1161-7.
Kaufman, P., & Alm, A. (2003). Adler´s
physiology of the eye – Clinical application,
10th Edition. Missouri: Mobsy, 747-84.
Keay, L., Sweeney, D., Jalbert, I., Skotnitsky, C., & Holden, B. (2000). Microcyst
response to high Dk/t silicon hydrogel contact lenses. Optometry and Vision Science,
77, (11), 582-5.
Krachmer, Mannis, Holland. (2005).
Cornea – Volume One -Fundamentals,
diagnosis and management, 2nd Edition,
Elsevier-Mosby, 3–49.
Lin, M., Soliman, G., Song, M., Smith,
P., Lin, C., Chen, Y., & Polse, K. (2003). Soft
contact lens extended wear affects corneal
epithelial permeability: Hypoxic or mechanical etiology? Contact Lens & Anterior
Eye, 26, 11–6.
Morgan, P., & Brennan, N. (2004). The
decay of Dk. Optician, 227, 27–33.
Papas, E., Vajdic, C., Austen, R., & Holden, B. (1997). High-oxygen-transmissibility soft contact lenses do not induce limbal hyperaemia. Current Eye Research, 16,
942-8.
Papas, E. (1998). On the relationship between soft contact lens oxygen transmissibility and induced limbal hyperaemia.
Experimental Eye Research, 67, 125–31.
Papas, E. (2003). The limbal vasculature.
Contact Lens & Anterior Eye, 26, 71-6.
Papas, E. (2003). The Role of hypoxi in
the limbal vascular response to soft contact
lens wear. Eye & Contact Lens, 29, 72-4.
Phillips, A., & Speedwell, L. (2007). Contact lenses 5th Edition. Butterworth-Heinemann, 273-81.
Sveriges Kontaktlinsförening. (2007).
KLASS; Kontaktlinser Angående Specialiteter i Skandinavien. Ronneby: ErgoOptoProgram AB
Sweeney, D. (2004). Silicon Hydrogels
– Continuous-wear contact lenses, 2nd Edition. United Kingdom: Butterworth-Heinemann, 2-4, 17, 126-216.
Internetreferenser
http://www.glaucoma-association.com/
nqcontent.cfm?a_name=glossary&tt=arti
cle&lang=it&site_id=1078&term_id=13
(2007-05-03, kl. 13.37).
http://www.e-sunbear.com/anatomy_
03.html (2007-05-03, kl. 13.17)
34 NORDIC VISION 4·2007
C_Nordic Vision 407.indd 34
07-10-04 16.31.58
Topcon Scandinavia, Box 25, 431 21 Mölndal.
Tel: 031-710 92 00 • Fax 031-710 92 49
www.topcon.se
$7
5PQDPOTTVWFSÊOBUFLOJLJMÊDLFS
GÚSQBDLOJOH%FOÊSNJOESFÊOWÌSB
NFLBOJTLBNPEFMMFSPDImOOT
NFE8JOEPXTFMMFS
QBOFMTUZSOJOH
0TMBHCBSFS
HPOPNJPDI
TPNUJEJHBSF
NFEMÊOLUJMM
NBSLOBEFOT
WBOMJHBTUFKPVS
OBMTZTUFNGÚS
TOBCCÚWFSGÚSJOH
BWSFGSBLUJPOTEBUB
-FWFSBOTFSOBIBSTUBSUBUy
$7-JUFNJOESFGPSPQUFS
GÚSQFOHBSOB
C_Nordic Vision 407.indd 35
07-10-04 16.31.59
PRODUKTNY T T
Ny handhållen tonometer
Ny Flourescein-strip
R e ic h e rt h a r n u kommit med en ny
handhållen tonometer. Tono-Pen-Avia Applanation Tonometer, som är tillräckligt liten
för att kunna bäras i skjortfickan, men innehåller ändå en hel del avancerad teknologi.
Den har en mer ergonomisk design än TonoPen XL Applanation Tonometer, batteriet
varar fyra gånger längre än tidigare och den
A mc on L a b or at or i e s lanserar nu
Fluorescein Glostrips, 1,0 mg. De kan användas vid tillpassning av kontaktlinser, för att
analysera skador på korneas yta och vid applanationstonometri. Varje box innehåller 100
sterila remsor.
www.amconlabs.com
kan kopplas till två stora LCD-skärmar.
Instrumentet använder mätteknologi
genom mikrospänning och har en kontaktyta på 1,0 mm i diameter. Genomsnittet av
tio oberoende mätningar garanterar enligt
Reichert ett säkert värde.
www.tonopenavia.com
Canon Retinalkamera CR-DGi
Bifokal kontaktlins
No L A B h a r presenterat en ny bifokal
mjuk kontaktlins, Royal och Royal Toric. Det
är en lins av typen ”translating”. Ett triangelformat lässegment är placerat på den
främre ytan i den nedre delen av linsen. Strax
under lässegmentet på den främre ytan finns
en bågformad zon som bidrar till att skjuta
linsen uppåt vid sänkning av blicken. Linsens asfäriska perifera geometri ska även den
underlätta linsens vertikala rörelse. Stabiliseringen sker med en kombination av prismaballast och dynamisk stabilisering.
Utformningen på läsdelen finns i två utföranden, där pupilldiametern avgör vilken
form man ska välja.
Royal är tänkt för presbyoper med sfäriska
eller nästan sfäriska korrektionsbehov,
medan Royal Toric är ämnad för presbyoper
med astigmatism över 0.75D.
Den finns i 3 olika baskurvor, 8,60, 8,90,
och 9.20, diameter 14,0 eller 14,5. Styrkeomfång -8,00 – +4,00 i 0,25D steg, cylinderstyrka -0,75 – -2,50 i 0,25D steg. Add från +1,00
till +3,00 också i 0,25D steg.Materialet är 58%igt med DK (ISO) 16. Bytesintervall 3 eller 6
månader.
www.no7-contact-lenses.co.uk
Funduskamera utan
behov av mydriatika
Piller för bättre syn
LES CUNLIFFE
V i ta m i n e r ge r sk y dd mot åldersrelaterade ögonsjukdomar. Kanske inte någonting nytt, men flera forskare har funnit att
vissa specifika vitaminer kan minska risken
för senil makuladegeneration (AMD). En
holländsk studie visar att kombinationen av
vitamin C och vitamin E minskar risken för
AMD. Andra forskare har funnit att en stark
SE FO h a r e n ny ögonbottenkamera från
Canon. Den är av typen Non-mydriatic och
klarar pupilldiametrar ner till 3,5 mm.
Canon EOS digitalkamera kan anslutas och
upplösningen med Canon EOS 30D är 10,1
megapixels. Instrumentet kräver upp till 70
procent mindre ljus än Canons tidigare produkter, vilket reducerar patientens obehag
vid fotograferingen.
www.sefo.se
antioxidant, Lutein, också bromsar utvecklingen av AMD. Lutein återfinns bland annat
i frukt, majs, äggula och gröna blad.
Det är nu också möjligt att köpa olika piller för att förebygga problem med ögonhälsan. Här är några exempel:
Visionace with Xangold – Tabletterna
innehåller naturellt Lutein tillsammans med
antioxidanter, vitaminer, bioflavonoider och
zeaxanthin, som alla är viktiga för retina och
ögonlins. Mineraler som selenium och zink
ingår också och är bra för ögats enzymer.
Ocuvite – Innehåller kapslar med 6 mg
lutein, vitaminerna C och E samt zink, allt
för att upprätthålla god ögonhälsa.
Icaps – Innehåller lutein och zeaxanthin,
näringsämnen som är bra för makula. Sägs
även skydda ögat genom att minska den oxidativa processen och absorbera skadligt blått
ljus.
Det är ingen tvekan om att allmänhetens
ökade intresse för förebyggande piller även
gäller ögonsjukdomar.
F u n dusk a m e r a n från Carl Zeiss, The
Visucam, marknadsförs nu som ett instrument där mydriatika inte är nödvändigt,
inte ens vid extra små pupiller. Instrumentet ger en perfekt fokusering på ögonbotten
genom högkvalitativ optik, en digital sensor,
en ansluten dator med en databas för bildjämförelser och en enkel rak bildöverföring
via nätet. Överföringen sker via en USBsticka eller genom att bränna en DVD/CD.
Sensorn är på 5,0 megapixlar.
www.meditec.zeiss.com
ACLM Year Book
T h e A s s o c i at io n of Contact Lens
Manufactorers (ACLM) har nu kommit ut
med 2007 års upplaga av sin produktmanual.
Den innehåller data om praktiskt taget alla
på marknaden förekommande kontaktlinser,
vätskor och material. Den innehåller också
ett antal konverteringstabeller och en fullständig guide över den standard som är aktuell för kontaktlinser. www.aclm.org.uk.
36 NORDIC VISION 4·2007
C_Nordic Vision 407.indd 36
07-10-04 16.32.00
Sveriges Kontaktlinsförening inbjuder till kurs:
Stabila kontaktlinser
Lördagen den 24 november 2007, kl. 9.00–17.30.
S:t Eriks Ögonsjukhus, Optikerutbildningen,
Widmarkssalen, Polhemsgatan 50, Stockholm.
KURSLEDARE/LÄRARE
Inga-Lill Thunholm-Henriksson, Kurt Östlund
KURSENS MÅL OCH SYFTE
Kursen är lämplig för den som vill ha en repetition
och uppfräschning av tidigare kunskaper om stabillinstillpassning, samt en orientering om nyare sätt att
tillpassa stabila linser.
Målet är att deltagarna genom egna övningar och
seminarier ska känna sig säkrare på att tillpassa
och bedöma stabila linser.
Kursen berättigar till CET-poäng.
INNEHÅLL
Repetition av stabila kontaktlinser – material, design,
lämpliga patienter med mera.
Tillpassningsprocedurer med spaltlampa och
Burtonlampa:
• Statisk bedömning i blått ljus med fluorescein
och gult filter.
• Dynamisk bedömning i vitt ljus.
• Provlinser – PMMA och RGP.
• Linstillpassning med hjälp av topograf.
KURSAVGIFT
Medlem i SKLF: 2 900:- exkl. moms.
Ej medlem i SKLF: 3 500:- exkl. moms.
Lunch och kaffe ingår i kursavgiften.
ANMÄLAN
Telefon 08-350 500, fax 08-359 490
eller e-post [email protected],
Ange ”Stabillinskurs”, namn, företag, fakturaadress,
telefonnummer och e-postadress. Ange även om du
har behov av specialkost.
Sista anmälningsdag är den 5 november 2007.
Anmälan är bindande.
NORDIC VISION 4·2007 37
C_Nordic Vision 407.indd 37
07-10-04 16.32.01
Kalendarium
19–22 oktober
Silmo, Paris, Frankrike,
www.silmo.fr,
24–27 oktober
American Academy of Optometry,
Tampa, USA,
www.aaopt.org
24 november
Kurs i stabila kontaktlinser,
S:t Eriks Ögonsjukhus, Stockholm
28–30 november
Medicinsk Riksstämma, Stockholm
30 nov–2 dec
Från vänster: Sven Åström, Anita Hermelin, Birgitta Nordin, Tony Pansell,
Olof Nesterud, Marie Wallman Andersson, Kurt Östlund, Oskar Johansson,
Frida Granbom, Inga-Lill Thunholm-Henriksson. Nils Juto saknas på bilden.
Information från styrelsen
Den 3–4 september höll SKLFs styrelse konferens på Hotell Amaranten i Stockholm.
Första dagen jobbade man i grupper med
att ta fram idéer till bland annat Kontaktlinskongressen 2008 samt ett fortbildningspaket för kontaktlinspraktiker. Dag två
hölls styrelsemöte med budgetgenomgång
och diskussion kring bland annat utbildning, kongress, hemsida och tidningen
Nordic Vision.
Träff med optikerförbundet
Dag två avslutades med att SKLFs styrelse
träffade Optikerförbundets styrelse för att
på inbjudan av OF gemensamt diskutera
”Optikeryrket och dess framtid”. (Se referat
sid 14.) Punkter som avhandlades på mötet
var: utbildningen till och efter optikerexamen, poängsystem för fort- och vidareutbildning, Socialstyrelsens förslag till
ändrat regelverk samt samarbete mellan
Optikerförbundet och Sveriges Kontaktlinsförening. Mötet avslutades sedan med
en gemensam middag.
Medlemsavgiften
I augusti skickades fakturorna avseende
den personliga medlemsavgiften samt ser-
viceavgiften ut. En handfull personer/företag har emellertid fortfarande inte fått
några fakturor, vilket beror på att vissa
adresser måste dubbelkollas med hänvisning till det nya webbaserade adressregister som SKLF nyligen gått över till. Återstående fakturor kommer dock att skickas ut
inom kort. Serviceavgiften faktureras av
Sveriges Kontaktlinsfond, vilket är helt
i sin ordning då kontaktlinsfonden är
Sveriges Kontaktlinsförenings eget aktiebolag.
Som meddelats tidigare beslutades det
i samband med årsmötet 2007 att höja den
personliga medlemsavgiften till 550 kronor
och serviceavgiften till 2 250 kronor exklusive moms.
Pensionärsrabatt
Glöm inte att du som är 65 år eller äldre
bara behöver betala halva medlemsavgiften. Då åldern inte framgår av vårt register
är det ditt eget ansvar att ta kontakt med
SKLFs kansli för att göra en notering om
halverad medlemsavgift.
Apropå det webbaserade medlemsregistret så är det fortfarande väldigt
många medlemmar som inte varit inne
HÅKAN MÅLBÄCK
Optometric Management
Symposium, Orlando, USA,
www.omconference.com
1 december
Kurs i orthokeratologi, S:t Eriks
ögonsjukhus, Stockholm,
24–27 januari 2008
Optikmässan, Stockholmsmässan,
Stockholm
25–27 januari 2008
Global Keratoconus Congress,
Las Vegas, USA,
www.GKCongress.com
14–16 mars 2008
Kontaktlinskongressen, Aronsborgs
konferenshotell, Stockholm,
www.sklf.se
på hemsidan och fyllt i sina adressuppgifter. Vi behöver dina uppgifter för att
kunna serva dig med kontaktlinsrelaterad information! Gå därför in på hemsidan (www.sklf.se), logga in och fyll
sedan i dina adressuppgifter, inklusive
e-postadress.
Kontaktlinskongressen 2008
Om någon händelsevis skulle ha missat
det så kan vi tala om att Kontaktlinskongressen 2008 kommer att arrangeras på
Aronsborgs Konferenshotell i Bålsta, 14–16
mars. Kontaktlinskongressen kommer
som det ser ut att få ett något förändrat
upplägg den här gången, allt för att du som
deltagare ska få ut så mycket som möjligt
av programmet. Ytterligare information
kommer framöver.
Johan Östlund
38 NORDIC VISION 4·2007
C_Nordic Vision 407.indd 38
07-10-04 16.32.01
Det självklara valet
till dina
silikonlinser
EXTEND är en
kontaktlinsvätska som
rengör, sköljer, desinficerar
och förvarar alla typer av
kontaktlinser: mjuka,
stabila och silikon.
355 ml
C_Nordic Vision 407.indd 39
30 ml
120 ml
07-10-04 16.32.04
Posttidning B
Avs: Sveriges Kontaktlinsfond AB
Isafjordsgatan 22B
164 40 Kista
C_Nordic Vision 407.indd 40
07-10-04 16.32.05