FUF-bladet No 4 2015

BLADET
GÄSTKRÖNIKÖR:
KLIMATRÄTTVISA
VIKTIGT PERSPEKTIV
HÅLLBART MODE
INGEN TREND
DOMEDAGSPROFETIOR
SKADAR TUVALU
Foto: killerturnip, Flickr
DAGS ATT KRYPA OCH KRÄLA FÖR
FRAMTIDENS KLIMAT
Foto: Privat
Bilarna blir fler, större och används oftare. Fler flyger utomlands på semestern
och konsumtionen ökar. Vår moderna
livsstil bygger på en ohållbar kolanvändning som driver fram klimatförändringar. Ett hållbart samhälle kräver ett
alternativt levnadssätt. Erkännande av
utmaningen är det första steget mot en
nödvändig förändring, men sedan krävs
personligt, nationellt och globalt agerande.
I detta nummer av FUF-bladet belyser vi
denna viktiga utmaning från olika håll. Hur
bemöter FN klimatutmaningen på ett
globalt plan? Är det möjligt att skapa en
klimatsmart tillväxt, och vad innebär det
för vår konsumtion? Framtidens hållbara
samhälle innebär också nya möjligheter.
Kan vetenskaplig innovation bidra till
en hållbar transportsektor med cyanobakterier? Det krävs livsstilsförändringar för oss alla. Kan du tänka dig att äta
insekter eller klä dig i återanvänt mode?
Trevlig läsning!
CARL ESSMAN
Äta insekter istället för kor? Det kan i ett land som Sverige tänkas ovanligt,
svårsmält och till och med osmakligt. Men faktum är att insekter redan äts
av 80 procent av världens befolkning och på många platser betraktas det som
en delikatess. Att äta insekter istället för kött är dessutom klimatsmart.
Forskning visar att vi inte kan fortsätta äta konventionellt kött i de mängder
som vi gör idag samtidigt som världens befolkning ökar.
Klimatförändringarna diskuteras alltmer, inte minst i dagar som dessa då det världsomfattande klimattoppmötet precis har avslutats i Paris. En fråga som har vuxit
sig allt större den senaste tiden handlar om köttproduktion och köttkonsumtion.
Skrämmande siffror visar på hur större och större landytor behövs för att upprätthålla köttindustrin - resurser som inte finns i oändliga mängder. Det vi väljer att
stoppa i oss genererar stora mängder koldioxidutsläpp, utsläpp som orsakar skadliga förändringar på vårt klimat. Konsekvenser av dessa förändringar är exempelvis
höjda temperaturskillnader och havsnivåer. Därför finns det anledning att börja se
sig om efter andra alternativ än kött.
En alternativ lösning
Ett alternativ skulle kunna vara insekter. Enligt forskare från det nederländska universitet Wageningen UR bör fler av västvärldens länder ta del av denna näringsrika
mat. Studier inom jordbruk och miljövetenskap visar på många fördelar med att
minska konsumtionen av till exempel ko, gris, kyckling och får, och att istället äta
dessa betydligt mindre djur. Uppfödning av boskap handlar inte enbart om
framställningen av köttet och koldioxidutsläpp kopplade till produktionen. Det är
också användandet av naturresurser som bidrar till mycket av de nuvarande
miljöproblemen. Av den totala landyta som idag nyttjas för jordbruk används cirka
70 procent till boskapsuppfödning. Det inkluderar även mark som används för att
BLADET
– När jag berättar om vad jag gör får jag numera ibland
svaret “Det har jag hört talas om!”, även om många tycker att det är lite ovant, berättar Josefin.
Det krävs alltså en del arbete med attitydförändringar i
västvärlden, men också politisk vilja för att satsa på en
hållbar produktion av insekter.
Tillsammans mot framtiden
Den nuvarande insektskonsumtionen i världen omfattar
cirka 1900 olika arter. Majoriteten av dessa finns i det globala Syd och kan inte födas upp varsomhelst. En utmaning är därför att identifiera ätbara insekter i alla typer av
klimat. Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, har i år publicerat en rapport kring möjliga insekter att föda upp i
nordiskt klimat. Enligt slutsatser i rapporten är det viktigt att lära av den produktion och marknad som redan
finns för att kunna göra en storskalig satsning.
Framtidens sexbenta protein kittlar dödsskönt i kistan
Foto: killertunip, Flickr
odla maten som krävs för att göda djuren, det visar en
FN-rapport om framtidens matsäkerhet. I rapporten presenteras insekter som ett mer hållbart livsmedel i och
med att produktionen kräver mindre yta, samt innebär
minskade utsläpp av växthusgaser och mindre användning av vattenresurser.
Regleringar sätter stopp
För att insekter ska slå igenom i länder som inte traditionellt konsumerar dem krävs dock regelverk som stödjer
denna typ av matproduktion. Regleringar och kontroller
har skapat fördröjning för en storskalig produktion i Europa och Sverige, men initiativ finns redan. Mjöl gjort på
syrsor är ett sådant initiativ och möjligen en bra start för
dem som kan tycka att hela insekter serverade på en tallrik är ett för vågat första steg. Josefin Strömberg som ligger bakom Qvicket, ett företag som jobbar för att insekter ska bli ett mer accepterat livsmedel, menar att politisk
och byråkratisk ovilja är ett betydande hinder för större
spridning:
En annan viktig aspekt av insektsproduktion är ansvartagande. Direktiv från FAO, FN:s organisation för mat och
jordbruk, menar att det västerländska inflytandet för en
vidareutveckling av marknaden är avgörande. Åtaganden
och acceptans av västländer påverkar agerandet i andra
delar av världen. Det är en fråga om matsäkerhet: att det
ska finnas mat till alla i framtiden. Det är också en fråga
om att vad vi väljer att äta påverkar miljön. Insekter kan
vara ett alternativ att överväga, både för vår egen och för
vår planets skull.
LINNEA ADEBJÖRK
Att äta insekter istället för kött kan minska negativ klimatpåverkan.
Foto: Julio Martínez, Flickr
– Människor är beredda att testa, men här sätter reglerin-
gar stopp för vårt miljöinitiativ.
Insekter finns med på EU:s lista över nya livsmedel,
vilket betyder att de är så pass ovanliga i Europas kost att
de först behöver genomgå en riskvärdering och godkännas innan företag kan sälja dem som människomat. Livsmedelsverket i Sverige har för närvarande satt stopp för
insektsförsäljning med anledning av att man inväntar
bedömning från EU.
Men även om mycket fortfarande är nytt så sprids informationen om insekternas positiva sidor.
2
Livsmedelsverket har för närvarande satt stopp för insektsförsäljning.
Foto: Daniel Go, Flickr
BLADET
GÄSTKRÖNIKA: MILJÖRÄTTVISA BORDE VARA EN
VIKTIG FRÅGA FÖR POLITIKERNA
Sverige lyfts ofta fram av andra, och av oss själva, som ett
föredöme när det gäller klimatfrågan. Visst finns många
fina initiativ här, men samtidigt får vi inte glömma att
den största anledningen till att utsläppen av växthusgaser
minskar i Sverige är att vi flyttar utsläppen utomlands. De
senaste tjugo åren har andelen av svenskars konsumtionsbaserade utsläpp i andra länder ökat med femtio procent,
medan de konsumtionsbaserade utsläppen i Sverige
minskat med trettio procent, detta enligt en rapport från
Naturvårdsverket.
Vi har alltså flyttat en stor del av våra utsläpp från Sverige
till andra länder. Bilden av Sverige som ett internationellt
föregångsland för hållbar utveckling, miljöinnovationer
och grön tillväxt är alltså skev.
En ny rapport från Oxfam visar dessutom att den rikaste
tiondelen i världen orsakar hälften av växthusgasutsläppen. Den fattigaste hälften av befolkningen orsakar bara
tio procent. Samtidigt vet vi att de fattigaste människorna
i hög utsträckning bor i de länder som kommer att drabbas värst av klimatförändringarna. Det finns alltså en
djup orättvisa kopplad till klimatpåverkan och klimatförändring.
Miljörättvisa som perspektiv uppmärksammar konflikter, makt och rättvisa kopplat till framförallt miljöproblem, men även till utnyttjandet av resurser. Kort och
gott handlar det om att belysa vilka grupper som genererar miljöproblem och vilka som drabbas. I den svenska
miljöpolitiken är detta ett perspektiv som oftast hamnar i
skymundan. För att leva upp till generationsmålet som
den svenska riksdagen antagit,
om ”att till nästa generation
lämna över ett samhälle där de
stora miljöproblemen är lösta,
utan att orsaka ökade miljöoch hälsoproblem utanför Sveriges gränser” behöver frågor
om miljörättvisa hamna högre
på den politiska agendan.
Foto: KTH
ULRIKA GUNNARSSON-ÖSTLING
Forskare, Institutionen för hållbar utveckling,
miljövetenskap & teknik,
Kungliga Tekniska högskolan
EXTREM HETTA VÄNTAS I PERSISKA VIKEN
Extrema temperaturökningar i länderna kring Persiska viken är att vänta under det kommande seklet.
Det visar en ny studie från Loyola Marymount University och Massachusetts Institute of Technology.
Sådana temperaturökningar kan komma att få konsekvenser för människors hälsa och levnadssätt.
peraturhöjningen snarare kommer att ske innan år 2100.
Enligt en av forskarna bakom rapporten, Elfatih Eltahir,
är det dock fortfarande möjligt att förhindra en sådan utveckling om den globala uppvärmningen begränsas till
maximalt två grader.
VIKTOR STOCKE
Om de globala koldioxidutsläppen fortsätter i samma takt
som idag menar forskarna att värmeindexet, som kombinerar temperatur och luftfuktighet, kan komma att stiga
till uppemot 75 grader Celsius i vissa områden i Mellanöstern. När temperatur och fukt i luften ökar så pass mycket
får kroppen svårt att producera svett som är avgörande för
att kyla ner den. Ett ökat värmeindex kommer därför göra
att det blir outhärdligt, och till och med hälsofarligt, för
människor att vistas utomhus.
I städerna kring Persiska viken, exempelvis Dubai och
Abu Dhabi, är detta ett allvarligt hot - framförallt mot stadens fattiga, lantbrukare och de gästarbetare som arbetar
utomhus utan tillgång till luftkonditionerade hus och tak
över huvudet.
Tidigare forskning visar att nivåer som dessa skulle vara
rimliga inom 200-300 år. Men den nya studien, som baseras på tydligare klimatmodeller för området, visar att tem-
I städer som Dubai kan det under perioder i framtiden bli så pass
varmt att det kommer vara omöjligt att vistas utomhus.
Foto: LA(Phot) Jay Allen, Flickr
3
BLADET
HÅLLBART MODE INGEN TREND
Redan år 2020 kan kommersiell textilåtervinning
vara möjlig i Sverige. Ökad insamling och teknikutveckling är avgörande faktorer för att lyckas. Dock
görs den största miljövinsten när du lappar och lagar
och använder dina kläder länge.
För många svenskar är det självklart att ett mjölkpaket,
en tidning och en pet-flaska ska få ett nytt liv efter användning. Att ens gamla jeans ska återvinnas är dock inte
lika självklart. Naturvårdsverket beskriver textil som ett
avfallsslag som i stor utsträckning speglar en ohållbar
konsumtion. Bara i Sverige slängs åtta kilo textil per person och år och det mesta hamnar i hushållsavfallet. Detta
kan jämföras med att svenskarna köpte 13,1 kilo kläder
och textil per person under 2014.
Textilindustrin är en av de mest resursintensiva industrierna vad gäller energi, vatten, kemikalier och råvaror.
Den innebär stora belastningar på miljö och hälsa i produktionsländerna, som ofta är låginkomstländer. Att producera ett kilo ny textil kräver mellan 7 000-29 000 liter
vatten och kemikalieåtgången varierar mellan 1,5-7 kilo
kemikalier. Kemikalierna är skadliga för textilarbetarna
Shwopping istället för shopping - en stor del av vår textilkonsumtion slutar i hushållssoporna.
Textilåtervinning är under utveckling men den största miljövinsten görs vid återanvändning.
4
som ofta saknar skyddsutrustning. Utsläppen av förorenat vatten ger svåra skador på ekosystemet och skapar
vattenbrist som påverkar både jordbruket och tillgången
till dricksvatten.
Insamling och teknikutveckling krävs
Idag är materialåtervinningen av textil i princip obefintlig i Sverige. Den största delen av textilavfallet förbränns.
Detta trots att Sverige är ett föregångsland för återvinning av annat material. Yvonne Augustsson på Naturvårdsverket förklarar att det är mängden avfall som är
avgörande vid återvinning. Hanteringen av textilavfall
har inte varit ett problem eftersom textilavfall är en relativt liten avfallsström jämförrt med andra strömmar och
går direkt till förbränning. Det måste även vara ekonomiskt lönsamt för att återvinningssystem ska utvecklas,
och lönsamhet kräver ett större flöde.
Ökad insamling är en viktig komponent för att få till en
effektiv textilåtervinning i Sverige. En annan viktig komponent är tekniken för att återvinna textil. Tekniken är
inte fullt utvecklad och här behövs stora insatser, berättar
Augustsson.
Foto: Tim Rich & Lesley Katon, Flickr
BLADET
Dels behövs nya tekniker för att sortera textilavfallet eftersom materialspecifik sortering ner på molekylnivå
HÅLLBAR
KONSUMTION &
PRODUKTION
De av FN:s generalförsamling nyligen antagna hållbarhetsmålen är
globala mål som gäller oss alla. Det
tolfte hållbarhetsmålet handlar om
att säkerställa hållbara konsumtions- och produktionsmönster.
Viktiga delmål är att hushålla med
jordens resurser och förbättra hanteringen av giftiga avfall och utsläpp.
Lika viktigt är det att uppmuntra
industrier, företag och konsumenter
att återvinna och minska avfall.
gamla kläder i kedjans butiker. Målet är att skapa mode i
ett slutet kretslopp. H&M har redan tagit fram några nya
kollektioner utifrån använda plagg från deras egna insamlingssystem. Just nu kan cirka 20 procent återvunna
fibrer blandas in i nyproducerad textil utan att kvalitet eller hållbarhet påverkas, men H&M är övertygade om att
det inom en snar framtid kommer gå att använda närmare 100 procent återvunna fibrer.
Återanvändning viktigare än återvinning
Augustsson är dock tydlig med att den största miljönyttan ligger i att använda textilier en längre tid. Även återvinning av textil kräver resurser och det är svårt att framställa nya produkter med det material som finns på marknaden idag. Kvalitén på materialet måste vara bra för att
det ska kunna återvinnas. Materialet får inte heller innehålla farliga ämnen eftersom stora delar av dessa ämnen
kvarstår vid återvinning. Därför handlar hanteringen av
textilavfall i första hand om återanvändning, antingen
genom second hand eller att textilier omvandlas till andra
produkter som stoppning eller rengöringsdukar.
– Hanteringen av textilavfall handlar om att vi behöver
förändra produktionen och utveckla återvinningen, men
det handlar också om att vi behöver förändra vårt konsumtionsbeteende, säger Augustsson.
krävs. Dessutom kräver olika typer av fibrer olika metoder för återvinning. Det finns flera initiativ inom området och enligt en ny forskningsrapport från SP, Sveriges
Tekniska Forskningsinstitut, kan det redan år 2020 vara
möjligt att påbörja kommersiell textilåtervinning i mindre skala i Sverige. Detta kan ge betydande miljövinster
under förutsättning att återvinningsprocesserna optimeras vad gäller insamling, sortering och fiberseparation,
samt att farliga kemikalier som finns i textilier kan hanteras. Det är också avgörande att förnybar energi används i
återvinningsprocesserna.
Producentansvar och information
Naturvårdsverket har i uppdrag att utveckla förslag för
hur textilier kan hanteras. De föreslår ett etappmål där
kretsloppen för textil så långt som möjligt är resurseffektiva och fria från farliga ämnen till år 2020. Mer specifikt
föreslås bland annat att 40 procent av textilierna på
marknaden återanvänds och 25 procent av materialet
återvinns. För att uppnå detta föreslår Naturvårdsverket
två styrmedel: producentansvar och information till konsumenterna. Producenter måste ta ett större ansvar för
att ta fram resurseffektiva textilier utan farliga
ämnen,som går att återanvända och återvinna på ett enkelt sätt. En viktig anledning till detta är att producenterna på sikt kan minska miljöpåverkan mest kostnadseffektivt, då 80 procent av produkternas totala
miljöpåverkan avgörs i designfasen.
Hennes råd till konsumenter är att köpa textil av högre
kvalité och att välja miljömärkta produkter:
– Ta hand om dina produkter genom att till exempel tän-
ka på hur du tvättar och genom att lappa och laga. Framförallt gäller det att tänka efter. Vad är det jag vill ha och
vad är det jag behöver? Och behöver jag det verkligen?
När vi sen inte vill använda textilierna längre bör vi lämna dem till någon annan som kan använda dem.
Återanvändning av textilier är viktigare än återvinning.
Foto: Culture Push, Flickr
ANNA BLÜCHER
Ett exempel på producentansvar är H&M:s arbete med
att minska textilavfall. H&M var det första modeföretaget som lanserade ett globalt insamlingssystem för gamla
plagg. Sedan 2013 har konsumenter kunnat lämna in
5
BLADET
FN:S GRÖNA KLIMATFOND - EN VIKTIG PUSSELBIT
De misslyckade klimatförhandlingarna i Köpenhamn 2009 förde inte bara ont med sig. Det uteblivna
avtalet bidrog till skapandet av FN:s gröna klimatfond vars syfte är att få med G77-länderna på den
hållbara framtidsresa som världen står inför.
I Cancún 2010 fortsatte arbetet med att få fram ett globalt
klimatavtal. Initiativet till Gröna fonden utvecklades
från tanke till handling och en första kommitté bildades.
Kommittén fick i uppgift att inleda det grundläggande
arbetet med att etablera en klimatfond. I början av november 2015 beslutade fonden om bidrag till åtta olika
projekt världen över. Det kan markera startpunkten för
fondens operativa verksamhet, berättar Jan Cedergren
som sitter med i fondens styrelse. Han representerar Sverige som har haft en aktivt pådrivande roll i arbetet med
fonden. Sverige ger mest pengar per capita till fonden och
är en av de sex största bidragsgivarna. Cedergren menar
att de goda relationer som Sverige har med såväl högsom låginkomstländer spelar en viktig överbryggande
roll, och att fortsatt globalt samarbete är avgörande för en
hållbar världsomställning.
blematiken kring klimatfinansiering och att det är uttalat
att Gröna fonden hade en nyckelroll under klimattoppmötet COP21 i Paris.
– I Köpenhamn utlovade i-länderna 100 miljarder dollar
per år från 2020 och framåt. Den viktigaste kanalen för
dessa pengar skulle bli FN:s gröna klimatfond.
Cedergren berättar att Gröna fonden under hösten 2014
genomförde en mobiliseringsprocess för att få industriländerna att lämna bidrag till fonden. Insamlingen resulterade i sammanlagt drygt tio miljarder dollar – något
som enligt Cedergren måste ses som ett mycket bra resultat. De fem största bidragsgivarna är, utöver Sverige;
Frankrike, USA, Japan, Storbritannien och Tyskland.
Hur pengarna investeras kommer att bestämmas av styrelsen enligt riktlinjer och regelverk som tidigare har beslutats. Cedergren vittnar om FN:s gröna klimatfond
som en stabil och trovärdig aktör och betonar återigen
fondens högst relevanta betydelse i dagsläget.
Fondens funktion
Precis som andra klimatfonder kommer fonden finansiera utsläpps- och anpassningsprojekt. Cedergren uttrycker
det som att Gröna fonden genom sitt arbete vill åstadkomma hävstångseffekter för att även mobilisera privat
kapital. Framförallt inom utsläppssektorn menar han att
det kommer finnas gott om lönsamma projekt. Det bör
locka fram olika investerare:
– FN:s gröna klimatfond har en bredare instrumentpanel
än andra fonder. Förutom gåvor arbetar den också med
lån, garantier och mobilisering inom den privata sektorn.
Alla utvecklingsländer omfattas.
Finansiering av fonden
Hur Gröna fonden ska finansieras är en brännande och
omdiskuterad fråga. Cedergren betonar den större pro-
Klimatanpassad infrastruktur i Bangladesh är ytterligare ett av pilotprojekten
som finansieras av Gröna fonden.
Foto: Klara Elzvik
Framåt från Paris
FN:s gröna klimatfond rapporterade till COP21 i Paris
om vilka framsteg som har gjorts sedan 2014, och COP21
ska därefter att ge direktiv till fonden för det fortsatta arbetet.
– Det är svårt att nu säga hur förhandlingarna kommer
att påverka fondens arbete. Generellt kan sägas att det
allmänna förhandlingsklimatet också påverkar samarbetet i fondens styrelse.
Cedergren hoppas personligen att klimatkonferensen i
Paris har lagt grunden för ett dynamiskt samarbete kring
alla de insatser som redan presenterats. Han önskar också
transparens kring åtaganden, aktiva uppföljningsmekanismer och starkt engagemang från alla aktörer.
Ett av de första projekten som Gröna fonden finansierar foksuerar på
modernisering av klimatinformation och varningssystem i Malawi.
6
Foto: Klara Elzvik
KLARA ELZVIK
BLADET
HÖGT PRIS FÖR ATT FINANSIERA KLIMATARBETE
Att klimatförändringar är en dyr affär är det nog få som
förnekar år 2015. I tidningen läser vi om stormar som
ödelägger områden i Asien och Amerika, om odlingsmarker som dör till följd av extrema temperaturer och
om havsnivåer som höjs. Listan kan göras lång. Att finansiera lösningar på de problem som klimatförändringarna
medför har under lång tid varit en ödesfråga utan ett tydligt svar.
En viktig del av klimatfinansieringen är kontinuerligt
ekonomiskt stöd från givarländer till låg- och medelinkomstländer för att ge dem bättre ekonomiska möjligheter till klimatanpassning och reducering av sina utsläpp.
Genom FN:s gröna klimatfond, ett verktyg för klimatfinansiering, har höginkomstländer åtagit sig att betala 100
miljarder kronor årligen fram till 2020. Med drygt fyra år
kvar har dock bara en bråkdel av den utlovade summan
betalats och långtifrån alla höginkomstländer har bidragit. När länder som exempelvis Australien och Kina
dessutom börjar ställa krav på hur och var deras bidrag
ska användas är det ett tecken på att fondens mekanismer
och målsättning inte fungerar som de ska. Att avveckla
fonden är inget alternativ då klimatanalytiker är övertygade om att Gröna fonden kommer att spela en avgörande roll i framtidens klimatarbete.
I samband med klimattoppmötet i Paris har dessutom
några av de stora givarländerna gått ut med att avtalet
måste avspegla dagens förändrade världsekonomi genom
att fler länder tar ansvar och bidrar ekonomiskt till klimatfinansieringen. Detta har mötts av kritik från framförallt Indien som menar att de inte kan bidra till fonden
och samtidigt hantera sina egna klimatproblem. Kina har
tvärtemot Indien sagt att de kommer att bidra till fonden.
I framtiden kommer antagligen alla hög- och medelinkomstländer vara tvungna att bidra för att finansieringen
ska fungera. Därför är det viktigt att alla som har möjlighet tar sitt ansvar och visar vägen.
Viktor Stocke
Foto: Privat
Klimatfrågan är en av vår tids
ödesfrågor och ändå står vi och
trampar i frågan om vem som
ska betala för problemen. Det
enda vi kan göra nu är att vänta
på om resultaten från klimattoppmötet ger effekt. Förhoppningsvis kan Gröna fonden bli
en aktiv kraft för förändring
och inte sluta som ytterligare en
bra idé på pappret.
VIKTOR STOCKE
CIRKULÄR EKONOMI = LÖSNINGEN?
Klimatförändringar är en global rättvisefråga som inte
bryr sig om nationsgränser. De länder som i nuläget drabbas hårdast av klimatförändringarna har en avsevärt lägre klimatpåverkan än Sverige och Europa.
En studie från Kungliga tekniska högskolan visar att den
grupp i vårt samhälle som säger sig vara miljömedvetna de som köper ekologiska produkter och återvinner - samtidigt är den grupp vars livsstil, med hus, landställe, bil
och semesterresor, påverkar klimatet allra mest. Trots
ökad miljömedvetenhet tycks en fundamental förändring
av vår konsumtion och livsstil med andra ord vara rätt
avlägsen. Eller?
Begreppet cirkulär ekonomi hörs från fler håll i klimatdebatten. Det innebär en förändring av vårt ekonomiska
system som skulle möjliggöra en effektivare användning
av jordens resurser. I praktiken skulle det innebära att
mängden skräp skulle minska, och att fler produkter ses
som återanvändbart material.
Genom att förändra förutsättningarna på marknaden
skulle det inte längre vara lönsamt att konsumera och
producera på det sätt vi gör idag. Istället för att köpa pro-
dukter av företag hyrs till exempel tv och mobiltelefoner.
Det ger anledning för företaget att skapa produkter som
håller så länge som möjligt eftersom det är företaget själv
som förlorar på att mobilen går sönder. Ett annat exempel på cirkulär ekonomi är att bilar eller hushållsapparater delas och används av flera hushåll.
Trenden att konsumera mindre verkar även ha fått fäste
utanför tidningarnas debattsidor. Klimatdebattören Anders Wijkman, hävdar i Svenska dagbladets klimatpodcast att tendenser till nya vanor syns hos den yngre generationen där man får status genom sina sociala kontakter,
hur man tränar och vilken typ av
kost man äter, och inte via prylar
och kapitalvaror.
Lilly Seidevall
Foto: Privat
För att ta itu med den globala rättvisefråga som klimatförändringarna är på ett ärligt sätt, krävs att
grundproblematiken som lett till
dem adresseras. Cirkulär ekonomi
kan vara en av lösningarna.
LILLY SEIDEVALL
7
BLADET
BAKTERIER KAN GE HÅLLBART BIOBRÄNSLE
Länge har biobränslet varit ett förnybart alternativ
till det fossila, men en hållbar produktionsmetod har
saknats. Lösningen kan komma att tillskrivas en liten men livsviktig organism - cyanobakterien.
För att ett hållbart samhälle skall kunna uppnås är det
grundläggande att hela världens transportsektor ställer
om från fossila till förnybara bränslen. Fram till idag har
dock produktionen av biobränslen varit problematisk.
På Kungliga Tekniska högskolan och Science for Life Laboratory i Solna bedrivs forskning för att finna morgondagens biobränsle. Genom att använda sig av genmodifierade cyanobakterier, koldioxid och vatten hoppas
forskarna kunna hitta en metod för att producera biobränsle i stor omfattning utan någon negativ ekologisk
påverkan.
Cyanobakterier, även kallade blå-gröna alger, är kanske
mest kända i Sverige för den stora algblomningen som
inträffar varje år i Östersjön.
– De finns praktiskt taget överallt. I öknen, skogen och
luften som vi andas, och även i våra världshav. Dessa organismer är helt avgörande för livet på jorden eftersom de
är upphov till fotosyntesen, den process som skapar syre,
berättar Andreas Novotny, biolog vid Stockholms universitet.
Icke-genmodifierade cyanobakterier kan
vara mogondagens biobränsle.
Foto: Ulla Rasmussen, Stockholms universitet
Biobränslet etanol har funnits på marknaden länge. För
att tillverka etanol används idag bland annat spannmål
och majs. I Brasilien, världens största etanolproducent,
odlas sockerrör för etanoltillverkningen. Det leder till att
regnskog skövlas för att ge plats åt åkermark. Regnskogen
har en massiv förmåga att binda koldioxid, vilket mildrar
den globala uppvärmningen. Att dess utbredning minskar ger alltså en negativ påverkan på både biologisk
mångfald och andelen koldioxid i atmosfären. Därför
kan etanol som biobränsle vara kontraproduktivt.
2014 publicerade forskare vid Uppsala universitet en artikel i tidskriften Plos One där man beskrev de genmodifierade cyanobakteriernas möjliga användningsområden.
Förhoppningen är att den nya produktionen av cyanobakterier som biobränsle kan bli upp till 20 gånger effektivare än andra och därför vara ett bränsle som kan bidra
till ett mer hållbart samhälle.
– Kolväteföreningen som utvinns ur cyanobakterierna
ALEXANDER WIDERGREN
kan till exempel ersätta olja som råvara för tillverkning av
plaster, säger forskaren Pia Lindberg till Uppsala nya tidning.
TUVALU - EXEMPLET PÅ VÄRLDENS UNDERGÅNG
Eftersom önationen Tuvalus existens hotas av att
havsnivån stiger, används landet ofta som exempel på
klimatförändringarnas yttersta konsekvenser. Jonas
Dahlström, som ingår i Tuvalus delegation till klimatförhandlingarna i Paris, menar att domedagsprofetiorna kan påverka kampen mot klimatförändringarna
negativt.
Mitt i Stilla havet pågår vardagslivet på Tuvalu samtidigt
som världens ledare försöker samarbeta fram till ett globalt
klimatavtal i Paris. Dahlström menar att människor kan
påverkas av information. Trots att Tuvalus namn cirkulerar
i sammanhang som verkligen jobbar för att förändra och
förbättra deras situation, kan det negativa budskapet som
sprids påverka befolkningens inställning.
Svensken Jonas Dahlström ingår i Tuvalus delegation till klimattoppmötet
8
Foto: Klara Elzvik
BLADET
Samtidigt betonar Dahlström att Tuvalus utrymme i förhandlingarna är jämförelsevis minimalt.
– Förhandlingarna kan verka jämlika på ytan, men villko-
ren skiljer sig mycket mellan länderna beroende på resurser, antal personer och förmåga att hålla sig uppdaterade
under förhandlingarnas gång.
Att Tuvalu ständigt får exemplifiera världens undergång kan bidra till att
Foto: Nick Hobgood, Flickr
befolkningen agerar mindre klimatsmart och hållbart enligt Jonas Dahlström.
Tuvalu har en stark röst i och med sin utsatthet och delegationen vill ta vara på den chansen att höras och synas.
Framtidsdrömmar blir, i och med Tuvalus rådande situation, ett komplicerat samtalsämne. Dahlström beskriver
två vanliga åsikter hos befolkningen. Den första är att de
inte vill flytta och lämna sitt land. Den andra är att om de
blir tvungna att flytta vill de bo tillsammans på samma
plats för att kunna bevara sin kultur.
Att Tuvalu i media används som exempel på en av de önationer som riskerar att slukas av havet menar Dahlström
kan leda till att Tuvalus befolkning inte bryr sig om att
agera smart och hållbart eftersom den etablerade sanningen ändå är att deras land kommer försvinna. Motorcykeltrafik, utsläpp, oansvarsfull hantering av skräp,
drabbar bland annat havet och korallreven negativt.
– Korallreven runt öarna fungerar som ett naturligt mot-
stånd mot vågerosion. De är väldigt känsliga för förorening. När lokala utsläpp når vattnet bryts reven ner och
lämnar ön utan skydd för vågornas kraft. Sandöarna ligger ensamma ute i havet omgivna av enorma vattenmassor. Ingenting får rubba deras ekosystem för att de ska
kunna existera. Ju mer föroreningar, såväl globalt som lokalt, desto sämre skyddade kommer öarna vara.
Klimatförhandlingarna i Paris innebär en chans för Tuvalu att höja sin röst och komma till tals annat än i exempelvis reportage om klimatflykt och världens undergång.
Tuvalu ligger mitt i Stilla havet. Önationens existens hotas av havsnivåhöjningen.
De skyddande korallreven är känsliga för föroreningar.
Foto: Nick Hodgood, Flickr
– De som vill hjälpa Tuvalu mest är de som sätter kniven i
hjärtat. Självklart omedvetet men ändå. Det är viktigt att
inte för lättvindigt ta landet som ett exempel på världens
undergång, menar Jonas Dahlström.
KLARA ELZVIK
Bilder från Google Earth
9
BLADET
FUF-KORRESPONDENTERNA
Följ FUF-korrespondenterna i webbtidningen FUF i Världen, på bloggen
fufkorrespondenterna.com och på Instagramkontot @fufkorrespondenterna!
Ska du ut i världen och vill bli FUF-korrespondent? Maila oss på [email protected]!
Praktikantprogrammet
Är du student och intresserad av globala frågor och utvecklingssamarbete? Vill
du utöver dina teoretiska studier få inblick i vad som sker på arbetsplatser som
sysslar med dessa frågor? Då ska du söka till FUF:s praktikantprogram!
Är du intresserad av att göra praktik? Mer information finns på www.fuf.se
Arbetar du på en arbetsplats och vill ha en praktikant genom FUF?
Mejla: [email protected]
10
BLADET
Delta i debatten
Har du viktiga kunskaper eller perspektiv om utvecklingsfrågor? Eller har du
personliga erfarenheter av Sveriges roll i världen? Då är du välkommen att
skriva en debattartikel på Biståndsdebatten.se.
Debatt baserad på kunskap
Den mediala, offentliga debatten om bistånd och utvecklingsfrågor domineras av aktörer som vill skapa opinion. Samtidigt är många med personlig eller
professionell erfarenhet av de diskuterade frågorna tysta. Risken är då att
allmänheten nås av en debatt som baseras på politiska agendor snarare än
tillgänglig kunskap. Därför vill vi att fler sakkunniga ska engagera sig i den
offentliga debatten.
Vill du debattera? Mejla: [email protected]
FUF-BLADET
Nr 4 2015
HEMSIDA
www.fuf.se
ANNONSKONTAKT
[email protected]
REDIGERING OCH LAYOUT
Isabella Axelsson
Anna Sjöberg Tibblin
SKRIBENTER
Linnea Adebjörk
Anna Blücher
Klara Elzvik
Carl Essman Ulrika Gunnarsson-Östling
Lilly Seidevall
Viktor Stocke
Alexander Widergren
Detta material är helt eller delvis finansierat av Sida, Styrelsen för Internationellt Utvecklingssamarbete.
Sida delar inte nödvändigtvis de åsikter som här framförs. Ansvaret är uteslutande författarens.
11
BLADET
12