Kroppslig aktivitet ur ett samhällsperspektiv

2013-05-02
Kroppslig aktivitet ur ett
samhällsperspektiv
Tomas Kumlin
Lektor i sociologi
Vilka sociala faktorer spelar roll
för fysisk aktivitet?
2
1
2013-05-02
Sociala faktorer med betydelse för
fysisk aktivitet
Strukturella
faktorer
Kulturella
faktorer
Omgivnings
faktorer
● Villkor i arbetslivet, klass,
utländsk härkomst, kön
● Föreställningar, värderingar
och normer
● Socialt kapital, social
sammanhållning, grannskapets
sociala sammansättning
● Socialt stöd, socialt nätverk
Samspels
faktorer
3
Samhällsklass och fysisk aktivitet
● Samhällsklass: Position i
samhället utifrån yrke (och
ibland kulturellt kapital)
● 131 europeiska studier av
socioekonomisk status och
fysisk aktivitet (Beenackers et al.
2012)
● Positivt samband mellan
socioekonomisk status och
samlad samt ansträngande
fysisk aktivitet (i Skandinavien
80% respektive 88% av alla
samband)
4
2
2013-05-02
Samhällsklass och fysisk aktivitet:
Exempel
● Engström (2010) undersökte
2000 svenskar från 15 år till
drygt 50 år (1968-2006/2007)
● Om man lägger till ”smak för
motion” motionerade 2/3 av de
med höga värden och 1/10 av de
med låga värden
● Med lågt kulturellt kapital men
hög smak för motion
motionerade 40% vid 50 års
ålder
● Förmedlande mekanismer:
resurser, kunskap, stress
Andel som motionerade vid
50-års ålder utifrån kulturellt
kapital vid 15-års ålder (%)
70
60
50
40
30
20
10
0
Lågt kulturellt Högt kulturellt
kapital
kapital
5
Socialt kapital och hälsa
● Socialt kapital: Social
samverkan i en omgivning med
gemensamt och individuellt
värde
● 42 studier av kollektivt och/eller
individuellt socialt kapital och
hälsa (Islam et al. 2006)
● 35 studier (83%) visade på ett
positivt samband mellan socialt
kapital och hälsa
6
3
2013-05-02
Socialt kapital och fysisk aktivitet:
Ett exempel
● Ball et al. (2010) undersökte
socialt kapital och fysisk
aktivitet bland över 1400
kvinnor i 45 förorter till
Melbourne
Ökad chans till fysisk aktivitet och
kollektivt socialt kapital (%)
80
70
60
● Högt kollektivt socialt kapital
innebar 73% högre chans att
engagera sig i fysisk aktivitet
50
● Högt individuellt socialt kapital
innebar 230% större chans
20
● Förmedlande mekanismer:
sköter närmiljön, mer
influenser, fler bekanta
40
30
10
0
Stigande grad av kollektivt socialt
kapital
7
Socialt stöd och fysisk aktivitet
● Socialt stöd: emotionella,
materiella eller kunskapsorienterade resurser som man
får från någon annan
● Wendel-Vos et al. (2007)
jämförde 47 studier av
omgivningsfaktorer och fysisk
aktivitet
● Socialt stöd hade ett starkt
samband med
måttlig/ansträngande fysisk
aktivitet och att promenera i
grannskapet
8
4
2013-05-02
Socialt stöd och fysisk aktivitet:
Ett exempel
● Kouvonen et al. (2011)
undersökte 5000 brittiska
tjänstemän under 5-7 år
Ökad chans till fysisk aktivitet efter
5-7 år utifrån socialt stöd (%)
● Högt materiellt och emotionellt
stöd var relaterat till
upprätthållande av fysisk
aktivitet
● Högt materiellt stöd var
relaterat till förbättring av fysisk
aktivitet
● Förmedlande mekanismer:
hinner/orkar, tar hand om sig,
stress
9
Hur kan man få syn på sociala
faktorers betydelse för fysisk
aktivitet i praktiken?
10
5
2013-05-02
Vi uppfattar sociala faktorer som
yttre
Samhällsklass: Position i
samhället utifrån yrke (och
ibland kulturellt kapital)
Socialt kapital: Social
samverkan i en omgivning
med gemensamt och
individuellt värde
Fysisk aktivitet: All
kroppsrörelse som är ett
resultat av skelettmuskulaturens kontraktion
och som resulterar i en ökad
energiförbrukning
Socialt stöd: emotionella,
materiella eller
kunskapsmässiga resurser
som man får från någon
annan
11
Sociala faktorer har ett viktigt inre
samband med fysisk aktivitet
12
6
2013-05-02
Vad kroppen är för oss
● Kroppen vi är: Levs tyst och ofta
oreflekterat
● Kroppen vi har: Den som vi reflekterar
över och hanterar
13
Hur kroppen som vi är blir till
Kroppen som vi är
Sinnesmässig
inlevelse
En okänd värld av
ting
Motstånd/störning
14
7
2013-05-02
Hur kroppen som vi har blir till
Kroppen som vi har
Symbolisk inlevelse
En okänd social
värld
Motstånd/störning
15
Den upplevda kroppen: Mitt
socialt skapade sätt att vara i
världen
● Intimt sammanflätat: Kroppsliga
aktiviteter hos kroppen som jag är och
har, ting, andra personer, jag, samhällets
föreställningar, normer och värderingar
● Jag ser mig själv i det jag möter och det
jag möter i mig själv (utan att märka det)
● Samhället är på det sättet mer
fökroppsligat än vad vi tänker på
● Oavsett form: Mitt ”hem”, min
ontologiska trygghet
16
8
2013-05-02
Att kasta tjejkast
● Ambivalens i kastet
● Använder delar av kroppen
● Tar mindre rum
● Flickor inte killar
● Omhändertas
● Är till för andras emotionella och
sexuella behov
17
Samhällsklass, socialt kapital,
socialt stöd
● Samhällsklass: Kulturellt kapital
och smaken för motion
● Socialt kapital och socialt stöd:
Interagerar med olika
kapaciteter för socialt samspel
18
9
2013-05-02
Ett perspektiv på förändring av
sociala faktorer och fysisk
aktivitet
19
Vilken roll spelar våra val?
● Definitionen av situationen: Som
vi förstår en situation agerar vi
● Vem är jag? Vad gör jag här? Vad
är min omgivning? Måste jag
fråga andra? Vilka
föreställningar, värderingar,
normer gäller?
● Fri i betydelsen inre dialog
● Socialt bestämd i det ”material”
som används
20
10
2013-05-02
Ett biomedicinskt sjukgymnastiskt
möte
● Patienten har ett livsvärldsperspektiv: Man skiljer
inte på kropp och sociala och psykologiska
sammanhang
● Sjukgymnasten använder ofta ett biomedicinsk
perspektiv: Kroppen är biologi/anatomi,
expert/lekman
SJ: Och hur är det när du inte arbetar? …
P: Det är inte bra … jag känner mig så
asocial …
SJ: Klarar du av något … fysiskt?
21
Ett biopsykosocialt
sjukgymnastiskt möte
● Sjukgymnasten använder ibland ett levt kliniskt
perspektiv: Man har stor erfarenhet av att möta
levande, lidande kroppar
SJ: Har du något minne av att tänka, Nu
är mina skuldror avslappnade?
P: Nej, ibland försöker jag slappna av dem
men det händer inte ofta.
SJ: Du kan alltså känna att du spänner
dig själv och du klarar av att slappna av
dina muskler igen – händer detta mer på
arbetet än till exempel hemma?
P: Kanske, det har jag inte tänkt på.
SJ: Innan vi ses nästa gång vill jag att du
noterar situationer när du lätt spänner
dig och situationer när du inte är spänd…
22
11
2013-05-02
Tack för
uppmärksamheten!
Frågor?
Tomas Kumlin
[email protected]
021-10 70 66
12