Revisionsberättelser

Magisteruppsats
Vårterminen 2008
Handledare: Tobias Svanström
Författare:
Emma Spjut
Maria Ulfhielm
Revisionsberättelser
- Vilka faktorer har ett samband med
orena revisionsberättelser?
Sammanfattning
Alla aktiebolag i Sverige ska enligt lag avge en årsredovisning varje räkenskapsår. Revisorn
granskar årsredovisningen, bokföringen och förvaltningen och uttalar sig sedan i en
revisionsberättelse huruvida företagets årsredovisning ger en rättvisande bild av företaget. Vi
har i denna uppsats undersökt om det finns ett samband mellan ett antal faktorer och
sannolikheten att ett företag erhåller en revisionsberättelse som avviker från
standardutformningen.
Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka faktorer som har ett samband med orena
revisionsberättelser. Om ett företag erhåller en oren revisionsberättelse kan det, beroende på
vilken orsak som ligger bakom avvikelsen, innebära negativa effekter för företaget. Till
exempel om företaget erhåller en avvikelse gällande fortsatt drift kan kunder avskräckas från
att handla och leverantörer kan avbryta leveranser på grund av rädsla av att företagen inte kan
betala, det blir således en självuppfyllande profetia. Syftet med att finna faktorer som har
samband med orena revisionsberättelser är att dessa kan användas av intressenter som hjälp
vid deras bedömning om ett företag ligger riskzonen för att erhålla en revisionsberättelse som
avviker från standardutformningen.
Vi har genomfört en kvantitativ studie där vårt material kommer från årsredovisningar för
2006 för svenska aktiva aktiebolag med noll till tio anställda. Vårt urval består av 500 företag,
varav 64 företag hade en oren revisionsberättelse. Vi har utgått från intressenternas perspektiv
och genomfört studien med en hypotesprövande undersökningsmetod.
Den teoretiska referensramen är till stor del uppbyggd på vetenskapliga artiklar. Inledningsvis
behandlas behovet av revision och intressenternas nytta av revisionen. Revisionsprocessen
och olika typer av uttalanden i revisionsberättelsen beskrivs översiktligt. Tidigare studier som
undersökt sambandet mellan olika faktorer och orena revisionsberättelser beskrivs och de
faktorer som vi själva valt att studera redovisas mer ingående.
Vi testade sambandet mellan orena revisionsberättelser som beroende variabel och ett flertal
oberoende variabler. De variabler som hade det mest signifikanta sambandet med orena
revisionsberättelser var soliditet och storleken på företaget. Båda dessa variabler hade ett
negativt samband med den beroende variabeln vilket innebär att de företag som har en låg
soliditet och låg balansomslutning karakteriserar de företag som erhåller en oren
revisionsberättelse. Utifrån resultaten som uppkommit i vår studie anser vi att vi inte kan ge
intressenterna ett fullvärdigt verktyg för att kunna se om företag ligger i riskzonen för att
erhålla en oren revisionsberättelse. Vi anser att fler faktorer, vidareutvecklade faktorer eller en
annan kombination av faktorer behövs för att med större säkerhet kunna förutsäga
uppkomsten av en oren revisionsberättelse.
1
Innehållsförteckning
1. Inledning................................................................................................................................. 4 1.1 Problembakgrund......................................................................................................... 4 1.2 Problemformulering..................................................................................................... 6 1.3 Syfte............................................................................................................................. 6 1.4 Avgränsningar ............................................................................................................. 6 1.5 Begreppsbeskrivning ................................................................................................... 6 2. Teoretisk metod.................................................................................................................. 7 2.1 Ämnesval ..................................................................................................................... 7 2.2 Perspektiv .................................................................................................................... 7 2.3 Kunskapssyn................................................................................................................ 8 2.4 Undersökningsmetod ................................................................................................... 9 2.5 Val av metod.............................................................................................................. 10 2.6 Angreppssätt .............................................................................................................. 10 2.7 Val av teoretisk referensram...................................................................................... 11 2.8 Sammanfattande figur................................................................................................ 12 3. Teoretisk referensram....................................................................................................... 13 3.1 Kapitlets upplägg....................................................................................................... 13 3.2 Behovet av revision samt intressenter ....................................................................... 13 3.2.1 Agentteorin......................................................................................................... 13 3.2.2 Intressenter ......................................................................................................... 14 3.3 Revisionsprocessen.................................................................................................... 15 3.3.1 Planering............................................................................................................. 15 3.3.2 Granskning ......................................................................................................... 16 3.3.3 Rapportering....................................................................................................... 17 3.4 Tidigare studier som behandlar revisionsberättelser ................................................. 19 3.5 Oberoende variabler .................................................................................................. 21 3.6 Kontrollvariabler ....................................................................................................... 23 3.7 Tidigare anmärkning.................................................................................................. 24 4. Praktisk metod.................................................................................................................. 25 4.1 Urval och datainsamling ............................................................................................ 25 4.2 Bearbetning av data ................................................................................................... 25 4.2.1 Independent-Samples t-tests och Pearson Chi-Square ....................................... 26 4.2.2 Binary logistic regression model........................................................................ 26 4.2.3 Tidigare anmärkningar och orsak till avvikelser från standardutformningen .... 27 4.3 Källkritik.................................................................................................................... 27 4.3.1 Artiklar ............................................................................................................... 27 4.3.2 Årsredovisningar ................................................................................................ 28 4.3.3 Övriga källor ...................................................................................................... 28 4.4 Sanningskriterier........................................................................................................ 28 4.4.1 Reliabilitet .......................................................................................................... 29 4.4.2 Validitet.............................................................................................................. 29 4.4.3 Generaliserbarhet ............................................................................................... 29 5. Empiri och analys............................................................................................................. 31 5.1 Kapitlets upplägg....................................................................................................... 31 5.2 En översikt av de faktorer som ingår i studien .......................................................... 31 5.3 Beskrivande statistik.................................................................................................. 32 5.4 Extremvärden............................................................................................................. 33 5.5 Independent-Samples T-test ...................................................................................... 33 5.6 Pearson Chi-Square ................................................................................................... 34 2
5.6.1 Förlust................................................................................................................. 34 5.6.2 Big 4 ................................................................................................................... 35 5.6.3 Bransch............................................................................................................... 35 5.7 Korrelation................................................................................................................. 35 5.8 Logistisk regression – modell 1 och 2 ....................................................................... 36 5.9 De oberoende variablerna .......................................................................................... 37 5.9.1 Storlek på företagen ........................................................................................... 37 5.9.2 Skuldsättningsgrad och soliditet......................................................................... 37 5.9.3 Lönsamhet .......................................................................................................... 38 5.9.4 Revisions- och Rådgivningsarvode.................................................................... 39 5.9.5 Likviditet ............................................................................................................ 39 5.10 Kontrollvariabler.................................................................................................... 40 5.10.1 Big 4 ................................................................................................................... 40 5.10.2 Bransch............................................................................................................... 40 5.11 Tidigare anmärkningar........................................................................................... 41 5.12 Olika typer av avvikelser ....................................................................................... 41 5.13 Logistisk regression - modell 3 till 6 ..................................................................... 42 6. Slutdiskussion................................................................................................................... 45 6.1 Fortsatt forskning....................................................................................................... 46 Källförteckning
Bilagor
Bilaga 1 – Ren och oren revisionsberättelse
Bilaga 2 – Extremvärden
Bilaga 3 – Korrelationstabell
Bilaga 4 – Regressionsmodell 7 och 8
3
1. Inledning
Detta kapitel inleds med en problembakgrund som bland annat innehåller en beskrivning av
aktuella frågor i ämnet och en kortfattad redogörelse av revision och dess intressenter. Detta
åtföljs av problemformulering och syfte. Vi avslutar kapitlet med avgränsningar samt en
kortfattad begreppsbeskrivning.
1.1
Problembakgrund
Revision är i dag ett omtalat ämne då revisionsplikten ska tas bort för ett stort antal av
Sveriges företag. I dagsläget är gränsvärdena för de företag som kommer att omfattas av
slopandet av revisionsplikten inte fastställda.1 I SOU 2008:32 föreslås i delbetänkandet att
gränsvärdena sätts så att revisionsplikten omfattar knappt fyra procent av Sveriges aktiebolag.
Det föreslås att bestämmelserna ska gälla från och med 1 juli 2010.2 I dagsläget är det bara
Sverige, Norge och Malta som har revisionsplikt för mindre bolag3. Då borttagandet sannolikt
kommer att omfatta ett stort antal företag och då det på ett eller annat sätt kommer att påverka
revisionsbranschen och dess intressenter är detta ett aktuellt och omdiskuterat ämne men det
pågår också andra debatter.
Dan Brännström, generalsekreterare i FAR SRS, diskuterar i artiklar i bland annat tidskriften
Balans revisionsberättelsens innehåll och ett eventuellt utvidgande av dessa rapporter för att
ge mer information till intressenter. Han är medveten om att detta skulle innebära ökade risker
för revisorn, och menar att skadeståndsansvaret då skulle behöva förändras.4 Dan Brännström
menar också i en intervju i Svenska Dagbladet att ett betygssystem med en skala från ett till
fem skulle kunna innebära att revisionen blir tuffare.5 Peter Öhman, ekonomie doktor och
lärare vid Mittuniversitetet i Sundsvall, är positiv till att initiativ till diskussion tas men menar
att många frågor uppkommer i samband med förslaget. Till exempel undrar han om det är
tänkt att detta skalsystem ska ersätta den nuvarande rapporteringen med ren eller oren
revisionsberättelse.6 Fler tankar kring denna debatt har Sten Lundvall, tidigare auktoriserad
revisor vid KPMG, som menar att om FAR SRS skulle införa offentlig betygssättning av
företagen måste intressenterna engageras i stor utsträckning.7
För att börja från början; revision innebär att företagens årsredovisning, bokföring samt
ledningens förvaltning kvalitetssäkras8. För att kunna genomföra revisionen måste revisorn ha
en grundlig förståelse för företaget9. Revisorn ska vid revisionen följa god revisionssed och
god revisorssed10. Integritet, självständighet, opartiskhet och objektivitet är några egenskaper
som är viktiga för revisorn att inneha i sin yrkesutövning, vilka brukar sammanfattas som
revisorns oberoende.11
1
Brännström, Dan. ”Livet efter revisionsplikten – dröm eller skräckscenario” Balans, nr 12, 2007, s. 12
SOU 2008:32, Avskaffande av revisionsplikten för små företag, s. 1 och 13
3
Suneson, Björn. ”Betyg kan skapa tuffare revision”, Svenska Dagbladet 071025
4
Brännström Dan. ”FAR SRS räknar med förtroende”, Balans, nr 8-9 2007, s. 23
5
Suneson, Björn. ”Betyg kan skapa tuffare revision”, Svenska Dagbladet 071025
6
Öhman, Peter. ”Mer information i revisionsberättelsen” Balans nr 12, 2007 s. 6
7
Lundvall, Sten. ”En ren revisionsberättelse bör vara kort, klar och koncis” Balans, nr 2 2008, s. 6
8
FAR Förlag. Revision en praktisk beskrivning. Stockholm, FAR Förlag 2006 s. 12
9
Ibid., s. 22-23
10
Ibid., s. 112
11
FARs Samlingsvolym 2006 Del 2. Stockholm, FAR Förlag. s. 219
2
4
Det är viktigt att revisorerna innehar egenskaper så som opartiskhet och självständighet för att
intressenter ska kunna ha tilltro till deras arbete.12 Det är också viktigt att användare av
finansiella rapporter kan grunda beslut på den information som återfinns i dessa. Däri ligger
revisorernas uppgifter, att kvalitetssäkra och skapa trovärdighet för de finansiella rapporterna
som upprättats av företaget. Det finns ett antal olika intressenter som kan dra nytta av
revisorns arbete, däribland ägare, kreditgivare, leverantörer och kunder.13
I RS200 punkt 2SE anges att ”målet för den lagstadgade revisionen i Sverige är att revisorn
ska lämna en revisionsberättelse”14. Det är genom revisionsberättelsen som intressenterna kan
ta del av revisorns uttalande15. Således är detta den enda del av revisorns arbete som externa
intressenter kan ta del av och rapporten kan då fungera som underlag för intressenternas
beslut angående företaget. Då en revisor har granskat ett företag och inte hittat några
väsentliga fel i årsredovisningen eller förvaltningen skriver han eller hon en
revisionsberättelse utan anmärkning16. Rena revisionsberättelser är vanligast och 2006 hade
cirka 87 procent av de aktiebolags årsredovisningar som skickades in till Bolagsverket ingen
anmärkning, det vill säga cirka 277 000 företag. De övriga 13 procenten, drygt 41 000 företag,
hade en revisionsberättelse som avviker från standardutformningen.17
Vilken typ av anmärkning som företagen får beror på vilken typ av avvikelse revisorn har
funnit, detta kan exempelvis vara osäkerhet kring företagets fortsatta drift eller att
aktiekapitalet är förbrukat. I de fall revisionsberättelsen avviker från standardutformningen
har revisorn uttalat sig med reservation, avstått från att uttala sig eller uttalat sig med en
avvikande mening.18 En oren revisionsberättelse kan ha en negativ effekt på företagen till
exempel om företaget erhåller en avvikelse gällande fortsatt drift kan kunder avskräckas från
att handla och leverantörer kan avbryta leveranser på grund av rädsla av att företagen inte kan
betala, det blir således en självuppfyllande profetia.
I en artikel i Balans skriver Skough och Brännström om de vanligaste anmärkningarna, vilka
är att bolagets egna kapital är förbrukat till mer än hälften, att bolaget inte redovisat skatter
och avgifter rätt och att årsredovisningen inte har upprättats i tid. Där framgår också att de
allra flesta anmärkningarna förekommer i de mindre företagen, cirka 92 procent av
anmärkningarna finns bland företag med noll till tio anställda och med en omsättning som
understiger tio miljoner kronor.19
Tidigare studier har behandlat ämnet revisionsberättelser som avviker från
standardutformningen och olika variabler som har samband med dessa. Dessa studier har
funnit samband med olika avvikelser från standardutformningen och faktorer som till exempel
förlust, storlek på revisionsbyrån, tidigare anmärkning samt storlek på företaget20. Många
12
FAR Förlag. Revision en praktisk beskrivning. Stockholm, FAR Förlag 2006, s. 107
FAR Förlag. Revision en praktisk beskrivning 2006 s. 19-20
14
FARs Samlingsvolym 2006, Del 2 s. 336
15
Eilifsen, Aasmund & W. F. Messier Jr. Auditing and assurance services. Berkshire, McGraw-Hill Education
2006 s. 37
16
FARs samlingsvolym 2006, Del 2, FAR förlag. s. 331
17
Skough Bengt, Brännström, Dan, ”De flesta felen rättas efter påpekanden från revisorn”, Balans 12/2007,
s.21-22
18
FARs samlingsvolym 2006, Del 2, FAR förlag, s. 331
19
Skough, Bengt & Dan Brännström. ”De flesta felen rättas efter påpekanden från revisorn”, Balans 12/2007,
s.21-22
20
Ireland, Jennifer C. “An Empirical Investigation of Determinants of Audit Reports in the UK” Journal of
Business Finance and Accounting Vol. 30 Nr. 7 och 8 Sept/Oct 2003 s. 975-978 och Keasey, K. mfl. “The
13
5
olika intressenter skulle kunna ha nytta av att kunna identifiera företag som löper risk att
erhålla en oren revisionsberättelse. Genom att undersöka olika faktorer och se om dessa har
ett samband med revisionsberättelser som avviker från standardutformningen skulle olika
intressenter i ett tidigt skede kunna få indikationer på om företaget ligger i riskzonen för att
erhålla en oren revisionsberättelse och de effekter som det kan innebära.
1.2
Problemformulering
Vilka faktorer har ett
standardutformningen?
1.3
samband
med
revisionsberättelser
som
avviker
från
Syfte
Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka faktorer som har ett samband med orena
revisionsberättelser. Syftet med att finna sådana samband är att dessa kan användas av
intressenter som hjälp vid deras bedömning om ett företag riskerar att erhålla en oren
revisionsberättelse och på så sätt ökar informationen vid olika intressenters beslutstagande
gällande företaget.
1.4
Avgränsningar
Vi kommer i denna uppsats att begränsa oss till att titta på årsredovisningar för år 2006 för
aktiva aktiebolag i Sverige med noll till tio anställda. Detta på grund av att det är bland små
företag de flesta revisionsberättelserna med anmärkningar finns.
1.5
Begreppsbeskrivning
Begreppet oren revisionsberättelse kommer i denna uppsats att användas synonymt med en
revisionsberättelse som avviker från standardutformningen. Även en revisionsberättelse med
avvikelse syftar på en revisionsberättelse som har en eller flera avvikelser från
standardutformningen. Exempel på en revisionsberättelse som avviker från
standardutformningen och en som följer standardutformningen återfinns i bilaga 1.
Small Company Audit Qualificaton: A Preliminary Investigation”Accounting and Business research, Vol 18 Nr.
72, 1988.
6
2. Teoretisk metod
Detta kapitel behandlar bland annat vårt ämnesval, det perspektiv vi utgår ifrån samt vår
förförståelse. I kapitlet ingår också vårt metodval och vår kunskapssyn, vi har i kapitlet
motiverat de val vi gjort för att ge läsaren förståelse för de metoder som används.
2.1
Ämnesval
Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka om det finns samband mellan ett antal faktorer
och revisionsberättelser som avviker från standardutformningen. Att ämnesvalet rör området
revision faller sig naturligt då vi författare är intresserade av detta ämne. Olika frågor inom
revision är i dagens läge omdiskuterat, bland annat det förestående borttagandet av
revisionsplikten för en ännu obestämd andel av Sveriges företag21 samt så har en diskussion
som handlar om revisionsberättelsen och dess innehåll kunnat tas del av i tidskriften Balans22.
I RS 200 går att läsa att målet med den lagstadgade revisionen är revisionsberättelsen23. Efter
att ha studerat vetenskapliga artiklar samt tidigare forskning har vi valt att fokusera på dessa
revisionsberättelser och som nämnts ovan faktorer som kan indikera att företag ligger i
riskzonen för anmärkningar då vi tycker att detta är intressant att undersöka.
2.2
Perspektiv
I denna studie har det undersökts om det går att finna ett samband mellan förekomsten av
revisionsberättelser med avvikelser och ett antal olika faktorer. De faktorer som har ett
samband med orena revisionsberättelser skulle sedan kunna användas till att analysera om
företagen ligger i riskzonen för att kommande år få revisionsberättelser med avvikelser. Vi
har i undersökningen utgått från data som återfinns i externa källor och således grundat vår
studie på årsredovisningar.
Detta gör det möjligt att utgå från ett antal olika perspektiv. Intressenter till företaget kan alla
ha nytta av att kunna analysera om företags bokföring och årsredovisningar innehåller
väsentliga fel. Till exempel kan kunder vid beslutsfattande vara intresserade av att veta om
fortsatt drift, leverantörer vill försäkra sig om att företaget kan betala sina fakturor samt att
banker vill veta om företaget är kreditvärdigt. Beroende på typen av avvikelse i
revisionsberättelse till följd av typen av felaktighet som existerar kan dessa intressenter välja
om de vill grunda sina beslut på denna information.
Ju tidigare intressenterna kan identifiera att möjliga felaktigheter kan förekomma desto bättre
beslutsunderlag. Att utgå från revisorers perspektiv är också en möjlighet, de kan till exempel
använda faktorer när de utvärderar tänkbara kunder samt planerar sin granskning. Som nu
framgått finns alltså flertalet aktörer som kan dra nytta av faktorer som har samband med
orena revisionsberättelser. Vi har valt att utgå från de externa intressenternas perspektiv
eftersom vi tar del av samma information som de har tillgång till.
21
Ribbestam, Steve. ”Slopad revisionsplikt en lättnad för branschen”, Balans, nr 3 2008, s. 39
Bland annat Brännström, Dan. ”Livet efter revisionsplikten – dröm eller skräckscenario” Balans, nr 12, 2007,
s. 12 och Peter Öhman. ”Mer information i revisionsberättelsen” Balans nr 12, 2007 s. 6
23
FARs samlingsvolym 2006, del 2, s. 336. p. 2SE
22
7
2.3
Kunskapssyn
Det finns olika sätt för forskare att förhålla sig till vetenskap. Två av dessa är positivismen
och hermeneutiken, som är något av motsatser till varandra. Förenklat kan hermeneutik
beskrivas som en inriktning där förståelse och tolkning ingår.24 Eriksson och WiedersheimPaul beskriver att språket och dialogen mellan människor inom hermeneutiken är ett viktigt
verktyg för att uppnå förståelse25. Patel skriver att det inom hermeneutiken är genom att tolka
människans språk och handlingar som förståelse kan erhållas. Vidare är forskaren inom denna
kunskapssyn subjektiv och förförståelsen ses som något positivt i strävan efter att uppnå
förståelse. 26
Inom positivismen, till skillnad från hermeneutiken, ska forskaren vara objektiv och resultaten
av forskningen ska inte vara påverkade av personen som utfört studien.27 I boken Positivism
kontra hermeneutik skriver Andersson att ”fakta och värderingar” ska vara skilda men att det
kan vara problematiskt. För att detta ska vara möjligt ska forskaren vara medveten om sina
värderingar. En annan skillnad från hermeneutiken är att istället för en strävan efter förståelse
handlar positivismen om en vilja att förklara.28
Av dessa två kunskapssyner anser vi oss ha ett positivistiskt synsätt mer än ett hermeneutiskt.
Syftet med vår studie är att undersöka om det finns samband mellan ett antal faktorer och
orena revisionsberättelser. Vi har alltså ambitionen att försöka förklara snarare än att förstå
dessa eventuella samband. Vi har i vår undersökning ett objektivt förhållningssätt och avser
inte att blanda in våra värderingar och våra erfarenheter på ett sådant sätt att det påverkar
resultatet av vår studie. Vår källa till information är befintlig data som hämtats ur
årsredovisningar, den tonvikt hermeneutiker verkar lägga på språket och dialogen mellan
människor avspeglar inte vårt tillvägagångssätt i studien.
I denna undersökning ska vi studera årsredovisningar för att uppnå vårt syfte och vi har därför
valt att använda oss av ett analytiskt synsätt då vi vill förklara dessa samband. Det finns
förenklat sett tre olika metodsynsätt inom företagsekonomin, dessa är det analytiska synsättet,
systemsynsättet och aktörssynsättet29. Det analytiska synsättet är det äldsta och det som har
använts i stor utsträckning inom företagsekonomisk forskning och är en förlängning av
positivismen. Enligt Arbnor och Bjerke sägs detta synsätt vara summativt, det vill säga
”helheten är summan av delarna”30. Med detta menas att när en forskare studerat delarna av
en helhet kan dessa delar summeras och forskaren får då fram helheten.31 Enligt detta synsätt
anses verkligheten vara oberoende, det vill säga att verkligheten är objektiv och att forskare
ska försöka urskilja vad som är objektiva fakta och vad som är subjektiva tolkningar. Två
grundläggande frågor inom det analytiska synsättet är:32
•
Vad är givet?
24
Patel. Forskningsmetodikens grunder Att planera, genomföra och rapportera en undersökning.
Studentlitteratur. 1994 s. 23-25
25
Eriksson & Wiedersheim-Paul. 2001 s. 222-223
26
Patel. 1994, s. 23-25
27
Ibid., s. 28
28
Andersson. 1979. s. 60-61, 104
29
Arbnor, Ingeman & Björn Bjerke. Företagsekonomisk metodlära, Lund, Studentlitteratur, 1994, s. 65 och 112
30
Ibid., s. 65
31
Ibid., s. 65 och 112
32
Ibid., s. 97
8
•
Hur är detta givna möjligt att förklara?
Detta synsätt ser på verkligheten som att den i grunden existerar oberoende av andra aktörer,
även om dessa aktörer kan påverka verkligheten genom praktiska ingrepp. Med detta som
grund kan forskare som ansluter sig till det analytiska synsättet studera olika delar av
verkligheten oberoende av varandra.33
Systemsynsättet skiljer sig från det analytiska synsättet på så sätt att verkligheten inte ses som
att helheten är summan av delarna utan menar att helheten skiljer sig från summan av delarna.
Detta synsätt är alltså mer inriktat på att studera skillnader och relationer mellan de olika
delarna.34 Systemsynsättets verklighetsuppfattning går ut på att verkligheten kan ses både som
objektiv och som subjektiv beroende på om verkligheten är systemiskt uppbyggd.35
Det tredje metodsynsättet är aktörssynsättet, vilket innebär att en forskare är intresserad av att
förstå sociala helheter. Fokus ligger på aktören och dennes handlingar. Forskaren är ute efter
att utforska dessa sociala handlingar och förstå dess betydelse för omgivningen. Verkligheten
anses vara konstruerad av sociala handlingar, har olika innebörder på olika nivåer och
omtolkas allteftersom nya sociala handlingar äger rum.36
De årsredovisningar vi ska studera är uppbyggda på i princip samma sätt då de har följt de
lagar och standarder som finns. Även om det i dessa årsredovisningar finns plats för vissa
subjektiva tolkningar av dessa lagar och standarder anser vi att vår analys inte kommer att
påverkas då vi inte på något sätt själva kan påverka den information som står i
årsredovisningarna. Därför har vi ett analytiskt synsätt, då vi menar att det är den objektiva
verkligheten vi analyserar. De andra två synsätten ger oss inte lika bra vägledning i vår studie
då systemsynsättet ser verkligheten som både objektiv och subjektiv och aktörssynsättet ser
verkligheten som en social konstruktion.
2.4
Undersökningsmetod
Det finns ett stort antal olika undersökningar en forskare kan genomföra, men för att få en
bättre överblick över dessa kan tre olika typer av undersökningar urskiljas. Dessa är
explorativa, deskriptiva och hypotesprövande. En explorativ undersökning innehåller stor
kreativitet och idérikedom där forskaren ofta syftar till att samla in så mycket information
som möjligt inom ett visst ämne. En deskriptiv undersökning syftar till att beskriva ett visst
fenomen, där forskaren detaljerat och grundligt undersöker befintliga förhållanden. Den tredje
typen av undersökning är en hypotesprövande undersökning, där forskaren utgår från teorier
och tidigare studier inom ämnet. Utifrån dessa teorier forumleras sedan hypoteser som testas
för att se om det finns något samband mellan olika variabler. 37 I denna studie utgår vi från en
stor mängd tidigare forskning i vår teoretiska referensram. Vi har därför i grunden använt oss
av en hypotesprövande undersökning, där vi har formulerat hypoteser som vi sedan testat för
att undersöka eventuella samband mellan de variabler vi har valt att studera. Vi har också
använt en mer utforskande metod då vi ville utöka analysen genom att variera den beroende
variabeln.
33
Arbnor & Bjerke,1994, s. 116
Ibid., s. 66-67
35
Ibid., s. 162
36
Ibid., s. 68
37
Patel, 1994, s.10-11
34
9
2.5
Val av metod
Vårt syfte med uppsatsen är att studera vilka faktorer som har ett samband med orena
revisionsberättelser. Vi kommer att genomföra en kvantitativ studie genom att studera
årsredovisningar och samla in de data som behövs för att svara på vår problemformulering.
När befintliga data används görs en så kallad sekundärdataundersökning38 och då vi har utgått
från årsredovisningar har befintlig data således använts. Efter att vi samlat in befintlig
information och bearbetat den har vi dragit slutsatser från den bearbetade informationen.
Ett annat sätt att göra en kvantitativ studie är skicka ut enkäter för att få in data och kunna
besvara problemformuleringen, men i vårt fall skulle detta inte vara ett bättre alternativ att få
in rätt information. I en enkätundersökning skulle vi då fråga företagen om deras omsättning,
lönsamhet med mera, vilket vi lättare kan kolla upp i företagens årsredovisningar. Vårt val av
metod, att studera årsredovisningar, ger oss alltså mer tillförlitlig information än vad enkäter
skulle göra. Enkätsvar skulle kunna ge oss kompletterade information men på grund av en
begränsad tidsram har vi valt att uteslutande använda oss av årsredovisningar.
En kvalitativ metod skulle ha varit ett alternativ och då göra intervjuer med revisorer för att ta
reda på orsakerna bakom årsredovisningar med avvikelser. Kvalitativa undersökningar är till
för att få en djupare kunskap och en förståelse för ett ämne och genomförs ofta genom
intervjuer39. Detta tillvägagångssätt är inte lämpligt för vår undersökning då vi vill kunna
generalisera resultatet, vilket är svårt med en kvalitativ undersökning.
2.6
Angreppssätt
Enligt den positivistiska kunskapssynen finns det tre olika sätt att dra slutsatser, dessa är
induktion, deduktion och hypotetisk-deduktion.40 Induktion innebär att forskaren genomför en
empirisk studie och utifrån denna studie drar generaliserbara slutsatser för att till slut komma
fram till en teori. Förenklat kan induktion beskrivas som att en forskare utifrån observationer
genererar teorier. Tvärtom kan deduktion beskrivas som att en forskare utgår från teorier i
sina undersökningar och observationer.41
Deduktion kan också beskrivas som att forskaren arbetar utifrån befintliga teorier och
allmänna principer. Forskaren genomför sedan en undersökning för att kunna dra slutsatser
om enskilda fenomen.42 Inom samhällsvetenskap är deduktion den vanligaste tankegången för
relationen mellan teori och praktik.43
Det tredje angreppssättet, hypotetisk-deduktion innebär att forskaren ställer upp hypoteser
som testas och sedan dras en slutsats om hur verkligheten ser ut. Forskaren genomför därefter
en empirisk undersökning som testar slutsatsen som dragits från hypoteserna. På detta sätt
förenas forskaren empiri och logik.44
38
Dahmström, Karin. Från datainsamling till rapport – att göra en statistisk undersökning, Lund,
Studentlitteratur, 1991, s. 35
39
Patel. 1994, s. 99
40
Eriksson & Wiedersheim-Paul. 2001, s. 200
41
Bryman, Alan & Emma Bell, Företagsekonomiska forskningsmetoder, Malmö, Liber Ekonomi, 2005, s. 25
42
Patel. 1994, s. 21
43
Bryman & Bell. 2005, s. 23
44
Eriksson & Wiedersheim-Paul. 2001, s. 201
10
Alla dessa tre angreppssätt används inom den positivistiska kunskapssynen men med vårt
tillvägagångssätt använder vi oss av ett deduktivt angreppssätt. Vi utgår i den teoretiska
referensramen från tidigare studier inom området revision för att sedan genomföra en
empirisk studie. I vår undersökning har vi använt oss av de faktorer som vi funnit i de tidigare
studierna. Vi har sedan analyserat de data vi kommit fram till och dragit slutsatser utifrån en
jämförelse mellan teori och empiri.
2.7
Val av teoretisk referensram
Vår teoretiska referensram är till stor del uppbyggd på vetenskapliga artiklar som behandlar
tidigare studier inom ämnet och även teorier inom revision, som till exempel agentteorin.
Ämnet som uppsatsen behandlar är orena revisionsberättelser och därför har vi även valt att
beskriva revisionsprocessens gång med hjälp av litteratur bland annat från FAR SRS. De
vetenskapliga artiklar som behandlar tidigare studier inom ämnet har vi sedan använt som
grund till vår analys.
De tidigare studierna är inte utförda på exakt samma sätt som vår undersökning, då en del
studier inriktar sig på stora företag och en del på både stora och små företag. Dessa studier har
också använt sig av en varierande uppsättning oberoende variabler, och vi har i vår studie valt
att använda de vanligast förekommande variablerna. De tidigare studiernas innehåll är trots
vissa skillnader med vår studie, mycket relevant och ger oss en bra grund till vår analys.
Vi använde framför allt Umeå Universitetsbibliotekets databas Business Source Premier i vår
sökning efter vetenskapliga artiklar, men även andra databaser har använts som till exempel
Emerald Fulltext. I de artiklar vi fann tittade vi även i källförteckningen på dessa för att på så
sätt leta oss fram till fler artiklar som var relevanta för vår studie. De sökord vi använde vid
våra sökningar är bland annat:
•
•
•
•
•
•
Audit report
Audit qualification
Audit modification
Audit process
Agency theory
Agent principal
•
•
•
•
•
Big 4
Liquidity
Profitability
Audit fee
Non-audit fee
11
2.8
Sammanfattande figur
Ämnesval: Samband mellan ett antal faktorer och orena revisionsberättelser Perspektiv: Externa intressenter Teorival: Metodval: Tidigare studier och litteratur inom ämnet Kvantitativ metod Kunskapssyn: Positivistiska och analytiska synsättet Angreppssätt: Deduktion Undersökningsmetod: Hypotesprövande Tabell 2.1 – Sammanfattande figur över metodkapitlet
12
3. Teoretisk referensram
Detta kapitel inleds med en beskrivning av revisionens betydelse och intressenter. Detta
åtföljs av en kortfattad redogörelse över revisionsprocessen. Tidigare forskning i ämnet
beskrivs och de faktorer som används i undersökningen behandlas.
3.1
Kapitlets upplägg
Vår teoretiska referensram grundar sig till stor del på vetenskapliga artiklar, som bland annat
behandlar tidigare studier inom ämnet revision. Till att börja med redogör vi i detta kapitel för
behovet för revisionen. Vi tar upp och behandlar revisionens intressenter och vad dessa kan ha
för nytta av revision och revisionsberättelser. För att beskriva bakgrunden till
revisionsberättelserna redogör vi för hur revisionsprocessen är uppbyggd och vilka olika typer
av uttalanden en revisor kan göra i revisionsberättelsen.
Vi har beskrivit tidigare studier som undersökt sambandet mellan ett antal oberoende
variabler och orena revisionsberättelser. Dessa studier har genomförts på företag av olika
storlek, i olika länder och med olika variabler. Men de tidigare studierna är relevanta för vår
undersökning då det är samband mellan orena revisionsberättelser och olika faktorer som har
undersökts. Vi har även specificerat de faktorer vi valt att undersöka i vår studie genom att
mer ingående redogöra för dessa. I dessa redogörelser har vi ställt upp hypoteser som kommer
att testas i regressionsmodeller. Vår teoretiska referensram ger oss den grund vi behöver för
att kunna genomföra vår studie.
3.2
Behovet av revision samt intressenter
Redovisning fyller olika syften i dagens samhälle. Redovisningen bidrar med information om
företag till intressenter samt att den skapar kontroll över hur resurserna i företaget används45.
Det finns särskilda krav på hur företag med begränsat ägaransvar presenterar sitt resultat och
sin ställning. När det gäller information om företagets förvaltning och ekonomiska ställning är
det VD och styrelse som har ansvaret.46 Revisorn ska uttala sig om företagets årsredovisning
och dessutom skydda externa parters intresse47.
3.2.1 Agentteorin
För att beskriva behovet av revision kan agentteorin användas. Förutom redovisning och
revision kan och har agentteorin också applicerats på många andra ämnen, som till exempel
makroekonomi och finansiering48.
Agentteorin beskriver relationen mellan en agent och principaler. Principalen anförtror
kontrollen över sina tillgångar till agenten49 och denna ska agera utifrån principalernas
45
Fellingham, John C & Paul D Newman. “Monitoring Decisions in Agency Setting”, Journal of Business
Finance & Accounting, Vol. 6, Nr 2, (1979), s. 203
46
FAR Förlag, Revision En praktisk beskrivning. s. 19
47
Lavin, David. ”Perceptions of the independence of the auditor” The accounting Review. Vol. 51 Nr. 1, (Jan
1976) s. 41
48
Khalil, Fahad and Jaques Lawarrée. “Collusive Auditors” American Economic Review, Vol. 85 Nr. 2 (Maj
1995), s. 442
49
Fellingham & Newman. (1979), s. 203
13
intressen50. Eftersom både principalen och agenten antas vara nyttomaximerande kan det
hända att agenten agerar utifrån sitt eget intresse istället för principalens51. Då detta händer
och då agentens intressen inte överensstämmer med principalens intressen kan värdet i
företaget försämras52.
Om investerare tror att ledningen i första hand agerar i sitt eget intresse och på bekostnad av
till exempel aktieägare kan de vara ovilliga att investera pengar i företaget. För att motverka
detta kan företaget granskas och på så sätt kan ledningen visa att de agerar på ett sätt som
principalerna skulle samtycka med.53
En annan aspekt av agentteorin är att det mellan agenten och principalen råder
informationsasymmetri då agenten har tillgång till mer information än principalen.54 De
externa aktieägarna har således inte samma insikt i företaget som ledningen55.
Ur perspektivet företagsledning och aktieägare utgör ledningen agenten och aktieägarna
principaler. Revisorn ska kontrollera om de rapporter agenten upprättar stämmer56. Revisorns
arbete reducerar informationsasymmetrin då en granskning av företaget, och den interna
informationen, genomförs57. En annan fördel med revisorns granskning är att
informationsrisken, det vill säga risken att de finansiella rapporterna innehåller fel och inte är
tillförlitlig, minskar58. Revisorns arbete bidrar till att öka rapporternas trovärdighet och arbetet
ökar således rapporternas värde för intressenterna59.
3.2.2 Intressenter
En av intressenterna till den externa revisionen är således redan identifierad, nämligen
aktieägarna. Det finns också ett antal andra intressenter som har direkta eller indirekta
fördelar av revisorns arbete60. Revisorns arbete leder till att trovärdigheten i det granskade
materialet förbättras61. Rapporterna som dessa intressenter och användare tar del av ska ge en
rättvisande bild av företaget och revisorns oberoende är viktig då en avsaknad av detta
oberoende skulle leda till att värdet av revisionsberättelserna går förlorad.62
Som redan nämnts har aktieägarna ett intresse av att revision genomförs eftersom att de i
större företag oftast inte har en ledningsposition är det viktigt att informationen de får tillgång
till och kan grunda beslut på är trovärdig63. Revisorns granskning av årsredovisningen,
bokföringen och förvaltningen ska leda till ett uttalande om årsredovisningen ger en
rättvisande bild över företagets resultat och ställning64. Revisorns granskning kan också vara
50
Husted, Bryan W. “Agency, Information, and the Structure of Moral Problems in Business” Organization
Studies; Vol. 28 Nr. 2, 2007, s. 178
51
DeJong, Douglas V. & John H. Smith. “The Determination of Audit Responsibilities: An Application of
Agency Theory” Auditing: A Journal of Practice & Theory, , Vol. 4 Nr. 1, (Hösten 1984) s. 22
52
Fellingham & Newman. (1979), s. 203-205
53
Ibid.
54
Husted. (2007) s. 180-181
55
Eilifsen & Messier. 2006 s. 7
56
Ibid.
57
Khalil & Lawarrée. (1995) s. 442
58
DeJong & Smith. (1984) s. 22
59
Eilifsen & Messier. 2006 s. 7
60
FAR Förlag, Revision En praktisk beskrivning, 2006 s. 20
61
FARs Revisionsbok 2002, Stockholm, FAR Förlag s. 15
62
Lavin. (1976), s. 41-42
63
FAR Förlag, Revision En praktisk beskrivning, 2006 s. 20
64
FARs Samlingsvolym 2006 Del 2 s. 336
14
positiv för styrelsen och VD: n på så sätt att revisorn bidrar med bedömningar och åsikter
angående företaget65.
Kreditgivare, kunder, leverantörer och anställda är andra parter som kan ha intresse av
revisionen. Till exempel kan banker vilja veta om rapporterna från företag innehåller
tillförlitlig information så att informationen kan fungera som en del av beslutsunderlaget vid
bedömningar om företagen kan återbetala lån. Ett annat exempel är att kunderna har intresse
av trovärdig och korrekt information för att kunna bedöma om leverans av beställda varor
eller tjänster kommer att ske. På samma sätt ska leverantörerna kunna bedöma om kunden kan
ges kredit och om det innebär en ekonomisk risk att leverera varorna till företaget. 66 Till sist
ligger revisionen också i stat och kommuners intresse. Till exempel är företag skyldiga att
betala in skatt och avgifter och då dessa grundas på redovisningen ökar revisorns granskning
chanserna att detta hanteras korrekt.67
3.3
Revisionsprocessen
En revisor genomför en revision genom att granska ett företags årsredovisning, bokföring och
förvaltning. Denna granskning resulterar i en revisionsberättelse där revisorn uttalar sig om
dessa rapporter ger en rättvisande bild av företagets resultat och ställning.68 Under
genomförandet av en revision måste en revisor följa vissa lagar och standarder. Men en
revision innebär mer än bara en granskning. Revisionsprocessen innehåller en mängd steg
som en revisor följer men vi har valt att sammanfatta revisionsprocessen i tre steg; planering,
granskning och rapportering, vilka på ett övergripande sätt beskriver revisorns arbete.
3.3.1 Planering
Det första steget i en revision är planeringsstadiet, vilket är det mest omfattande steget. Innan
själva planeringen börjar ska revisorn utvärdera om han eller hon vill och kan anta uppdraget,
vilket innebär att revisorn lär känna kunden och dennes företag.69 Detta kan göras genom
offentliga källor så som allmänna företags- och branschpublikationer men även genom att
revisorn tar del av kundens interna rapporter och analyser, både finansiella och ickefinansiella. På detta sätt kan revisorn hålla sig ajour med kundens aktiviteter och även förstå
hur kunden bedriver sin verksamhet.70 Revisorn undersöker om det finns något hinder att anta
revisionsuppdraget, bland annat genom att lära känna kundens företag och utvärdera etiska
krav och kundens tekniska kompetens. En av de viktigaste faktorerna när en revisor ska
acceptera en kund är en utvärdering av revisorns oberoende. Denna inledande del av
planeringen i ett revisionsuppdrag avslutas med ett uppdragsbrev där villkoren för uppdraget
accepteras av både revisorn och kunden.71
Planeringsstadiet är en viktig del i revisionsarbetet och måste utarbetas noga. I detta steg
bestäms vad som ska granskas, vilka områden som revisorn ska lägga fokus på, när och hur
det ska göras och vem som ska utföra granskningen.72 Revisorn bedömer risker för väsentliga
65
FAR Förlag, Revision En praktisk beskrivning, s 20-21
Ibid.
67
Ibid.
68
FARs samlingsvolym 2006 del 2, s. 336
69
Hayes, Rick mfl. Principles of Auditing, an Introduction to International Standards on Auditing, Harlow,
Pearson Education Limited, (2005), 2 uppl, s. 186-187
70
Hirst, D Eric & Lisa Koonce, Audit Analytical Procedures: A Field Investigation, Contemporary Accounting
Research, Vol 13, No 2, (1996), s. 462
71
Hayes mfl. 2005, s. 186-187
72
FAR Förlag, Revision En praktisk beskrivning, s. 33
66
15
fel i de finansiella rapporterna, avgör graden av väsentlighet och förbereder utförandet av
revisionen, vilket inkluderar revisorns ansvar för de identifierade riskerna. Med graden av
väsentlighet menas ett belopp som är så stort att det påverkar helhetsbilden av företaget. Detta
är viktigt då granskningen av ett företag utgår från vad som anses vara väsentligt.73
Revisionsrisken som bedöms består av inneboende risk, kontrollrisk och upptäcktsrisk. Den
inneboende risken är risken att ett saldo eller en transaktion ska innehålla något väsentligt fel
som inte berörs av den interna kontrollen. Kontrollrisken är risken att ett företag inte
upptäcker väsentliga fel i deras interna kontroller. Upptäcktsrisken är risken att revisorn i sin
granskning inte upptäcker väsentliga fel.74 Vad som är väsentligt skiljer sig mellan företag då
begreppet väsentlighet kortfattat beskrivs som en felaktighet så stor att den påverkar
helhetsintrycket av den finansiella informationen vid beslutsfattande.75 Väsentlighetsbeloppet
avgörs av revisorns professionella bedömning och kan till exempel beräknas som tre till fem
procent av företagets vinst före skatt. Detta innebär att belopp som överstiger tre till fem
procent av företagets vinst före skatt anses vara så väsentligt att det kan påverka helhetsbilden
av företaget.76
I planeringsstadiet ingår även en förståelse för företagets interna kontroll. Revisorn måste
utvärdera de interna kontrollerna som finns på företaget genom att beakta om dessa kontroller
förhindrar, upptäcker och rättar till väsentliga felaktigheter.77 Planeringen av en revision
resulterar bland annat i antal budgeterade timmar för revisionen, vilka granskningstest som
ska genomföras och en uppdelning av arbetsuppgifterna mellan revisionsteamet. Ofta baseras
planeringen av en revision på föregående års planering.78
3.3.2 Granskning
Det andra steget i revisionsprocessen är granskning. Genom granskningen får revisorn fram
sitt underlag för att kunna göra ställningstaganden i revisionsberättelsen. Hur omfattande
granskningen är skiljer sig mellan företag och beror på hur bra intern kontroll företaget som
ska granskas har. Den interna kontrollen avgör också vilken granskningsmetod som används,
granskning av kontroller eller substansgranskning. Det vanligaste är att en kombination av de
två metoderna används. Allt arbete som revisorn genomför ska på ett överskådligt sätt
dokumenteras.79 Granskning av kontroller görs för att bedöma företagets interna kontroller
och se om dessa fungerar tillfredställande under perioden och om de upptäcker, förhindrar och
rättar till felaktigheter. Substansgranskning innebär att revisorn detaljgranskar transaktioner
och saldon samt använder sig av analytisk granskning.80 Genom granskning av kontroller och
substansgranskning ska revisorn få tillräckligt med revisionsbevis för att kunna göra en
bedömning om en revisionsberättelse med eller utan anmärkning ska skrivas.81
Vid väsentliga felaktigheter i transaktioner eller saldon, upptäckta under granskningen,
utreder revisorn potentiella förklaringar till dessa felaktigheter. Målet med granskningen är att
undersöka om alla kritiska problem har blivit utredda och att tillräckliga revisionsbevis har
73
FAR Förlag, Revision En praktisk beskrivning, s. 36
Fearnley, Stella mfl. Auditor Independance and Audit Risk: A Reconceptualization, Journal of International
Accounting research,Vol. 4, Nr 1, (2005), s. 43
75
FAR Förlag, Revision En praktisk beskrivning, s. 36-37
76
Eilifsen & Messier. 2006, s. 14
77
Hayes mfl. 2005, s. 263
78
Hirst & Koonce. (1996), s. 461
79
FAR Förlag, Revision En praktisk beskrivning, s. 57-61
80
FARS samlingsvolym 2006 del 2, s. 328 & 334
81
Hayes mfl. 2005, s. 27
74
16
samlats in för att stödja de finansiella rapporterna.82 När granskningen ska genomföras delar
revisorn ofta upp företaget som ska granskas i olika processer. En uppdelning på detta sätt kan
göra det lättare för revisorn att samla in revisionsbevis. Processerna som företaget delas upp i
är; intäkter, inköp, inventarier, finansiering och personal. Revisorn använder sig sedan av de
två ovan nämnda granskningsmetoderna för att ta fram ett underlag till sitt ställningstagande i
revisionsberättelsen.83
En studie visar att revisorer i 95 procent av fallen använder sig av samma granskningsmetoder
år efter år. Dessa metoder anses vara standardtest som fungerar tillfredställande för alla
sorters företag och upptäcker en stor variation av potentiella felaktigheter.84 När
granskningsmetoderna praktiskt tillämpas genomförs granskningsåtgärder. Exempel på
åtgärder är intervjuer, observationer, uppföljning av avstämningar, deltagande vid
lagerinventering och andra analytiska granskningar så som omsättningshastighet,
vinstutveckling och budgetavvikelser.85
3.3.3 Rapportering
Målet med en revision är att revisorn ska kunna göra ett utlåtande om årsredovisningen, i alla
väsentliga avseenden, är upprättad enligt tillämplig lag om årsredovisningar. Detta utlåtande
formuleras i revisionsberättelsen och är i princip den enda kommunikation en revisor har med
de externa användarna av årsredovisningen. Det är därför viktigt att de externa användarna av
årsredovisningen förstår revisionens omfattning och revisorns ansvar. För att underlätta för
användarna har revisionsberättelsen en standardiserad utformning, vilket minskar risken för
missförstånd i kommunikationen mellan revisorn och användarna.86 I de fall en
revisionsberättelse avviker från standardutformningen ska dessa anmärkningar vara tydligt
synliga med kursivering, understrykning eller liknande.87
I Sverige ska en revisor också granska företagets förvaltning, genom att göra bedömningar om
eventuell försummelse från styrelse eller VD som skulle kunna orsaka ersättningsskyldighet
för företaget, om bokföringsskyldigheten är fullgjord och om andra eventuella överträdelser
av tillämplig lagstiftning. Granskningen av förvaltningen resulterar i att revisorn förordar
ansvarsfrihet för styrelse och VD, i de fall ingen försummelse har skett. Om någon
styrelseledamot
eller
verkställande
direktören
genom
försummelse
orsakat
ersättningsskyldighet för företaget ska revisorn påpeka detta i revisionsberättelsen och i detta
fall ska revisorn avstyrka ansvarsfrihet.88
Felaktigheter som revisorn hittar under granskningen rapporteras till företagsledningen och
rättas oftast till innan revisionsberättelsen skrivs. I de fall felaktigheterna är väsentliga och de
inte har rättats till ska revisorn göra en anmärkning i revisionsberättelsen.89 I Sverige följer
revisorerna RS 709 (Revisionsberättelsens utformning i aktiebolag och andra företag) vid
utformandet av revisionsberättelsen. Enligt denna standard ska en revisionsberättelse
innehålla ett konstaterande att ”…revisionen har planerats och genomförts för att revisorn
med hög men inte absolut säkerhet skall försäkra sig om att årsredovisningen inte innehåller
82
Hirst & Koonce. (1996) s. 478
Eilifsen & Messier. 2006 s. 328
84
Mock, J Thoedore, Wright, Arnold, An Exploratory Study of Auditors´ Evidential Planning Judgements,
Auditing: A Journal of Practice and Theory, Vol 12, No. 2,Hösten 1993, s.57
85
FAR Förlag, Revision En praktisk beskrivning, s. 61-62
86
Eilifsen & Messier. 2006, s. 548
87
FAR Förlag, Revision En praktisk beskrivning, s. 95
88
FARs samlingsvolym 2006, Del 2, s. 341-342
89
FAR Förlag, Revision En praktisk beskrivning, s. 93-94
83
17
väsentliga felaktigheter”.90 Vidare ska revisionsberättelsen bland annat innehålla ett
fastställande om att revisionen är genomförd enligt god revisionssed, att det är styrelsen och
VD som är ansvariga för årsredovisningen, bokföringen och förvaltningen, om
årsredovisningen är upprättad enligt ÅRL och om den ger en rättvisande bild av företagets
finansiella ställning.91
När en revisor har tillräckligt med revisionsbevis som stödjer informationen i
årsredovisningen ska han eller hon skriva en revisionsberättelse som följer
standardutformningen.92 Kan en revisor inte utfärda en revisionsberättelse utan anmärkning,
på grund av något väsentligt förhållande som påverkar årsredovisningen eller ansvarsfriheten
för styrelse och vd, finns det ett flertal olika avvikande utlåtanden. Dessa utlåtanden kan delas
in i fyra kategorier där revisorn kan; lämna en särskild upplysning, uttala sig med reservation,
låta bli att uttala sig eller uttala en avvikande mening. I de fall en revisor inte kan lämna en
revisionsberättelse enligt standardutformningen ska han eller hon tydligt redogöra i
revisionsberättelsen orsaken till detta. Om det går att beräkna ska ett belopp med den möjliga
påverkan på årsredovisningen anges, vilket oftast lämnas i ett separat stycke före revisorns
utlåtanden där en hänvisning kan göras till en tilläggsupplysning med mer uttömmande
information. 93
•
När det i en revisionsberättelse finns ett stycke med särskilda upplysningar, vill
revisorn framhäva något förhållande som inverkar på årsredovisningen eller
förvaltningen. Denna typ av upplysning i revisionsberättelsen ska finnas med även i
förvaltningsberättelsen eller i en not och är inte så väsentlig att den påverkar revisorns
uttalande. Ett exempel på en särskild upplysning kan vara när revisorn anser att det
finns ett väsentligt förhållande som har inverkan på bedömningen av företagets
fortsatta drift.94
•
I de fall revisorn anser att det finns en begränsning i revisionsarbetet eller är oenig
med styrelsen och VD han revisorn uttala sig med reservation. Denna begränsning
eller oenighet med styrelsen och VD är dock inte så omfattande eller väsentlig att
revisorn avstår från att uttala sig. 95
•
I de fall en revisor avstår från att uttala sig beror detta på att han eller hon inte har
tillräckligt med information från revisionsarbetet för att kunna uttala sig och denna
begränsning är så väsentlig att ett uttalande med reservation inte är tillräckligt.
Exempel på när revisorn är begränsad i sitt arbete är när han eller hon tillträtt
uppdraget efter att lagerinventeringen är gjord och därför inte kunnat medverka eller
att företagets bokföring är undermålig.96
•
När revisorn är oenig med styrelsen och VD i den utsträckningen att ett uttalande med
reservation inte tydligt kan beskriva effekterna ska revisorn i revisionsberättelsen
uttala en avvikande mening. Revisorn kan vara oenig med styrelsen och VD till
90
FARs samlingsvolym 2006, Del 2, s. 499
FARs samlingsvolym 2006 del 2, s. 498-500
92
Farrugie, J Konrad, Baldacchino, Qualified audit opinions in Malta, Managerial Auditing Journal, (2005), Vol
20, No 8, s. 823
93
FARs Samlingsvolym 2006 del 2, s. 504-506
94
Ibid., s. 504
95
Ibid., s. 506
96
Ibid., s. 506
91
18
exempel angående de redovisningsprinciper som använts och om är lämpliga för
företaget.97
3.4
Tidigare studier som behandlar revisionsberättelser
Det har skrivits en mängd olika artiklar där studier genomförts för att undersöka samband
mellan revisionsberättelser och att antal variabler. Syftet är att undersöka vilka faktorer som
förklarar orena revisionsberättelser.98 En annan studie har haft motivet att undersöka olika
typer av avvikelser99.
De flesta artiklar vi kommit i kontakt med har undersökt stora företag eller inkluderat både
stora och små företag i sin undersökning. Dopuch med flera och Lim som beskriver Chan och
Walters studie har studerat stora företag100. Ireland samt Farrugia och Baldacchino har
inkluderat både stora och små företag101. Keasy med flera har fokuserat på små företag102.
Faktorerna i undersökningarna skiljer sig något. Dopuch har förutom finansiella variabler
också använt sig av aktiemarknadsrelaterade variabler103. De som är gemensamt för de flesta
artiklarna vi läst är att storlek på företaget är beaktat och att de har revisionsrelaterade
variabler, till exempel om företagen använt sig av en stor revisionsbyrå. Lim och Ireland har
bland annat använt sig av lönsamhetsmått104. Dopuch och Ireland har båda beaktat om
företagen har redovisat förluster105.
Några av artiklarna har tagit hänsyn till olika riskfaktorer bland annat genom att beakta
skuldsättningsgrad. Andra faktorer som har undersökts är om företagen fått någon
anmärkning i revisionsberättelsen tidigare år och vilken bransch företaget är verksamt
inom.106
De beroende variablerna i de olika undersökningarna ser något olika ut. Lim beskriver att
Chan och Walters beroende variabel är en avvikande revisionsberättelse107. Ireland har skilt
på de olika slagen av anmärkningar och avvikelser som förekommer i revisionsberättelser,
hon har analyserat både avvikelser som handlar om fortsatt drift samt andra anmärkningar
som till exempel begränsning i revisionens inriktning och omfattning. Ireland menar att det är
viktigt att skilja på dessa då olika faktorer påverkar sannolikheten för avvikelser olika. Som
exempel nämner hon att dålig likviditet kan indikera att företaget riskerar att inte kunna
fortsätta driften men samtidigt kan det innebära att sannolikheten är större att företagets
rapportering upprättats ärligt och alltså minskar risken för andra avvikelser.108 Även Farrugia
och Baldacchino har separerat de beroende variablerna baserat på orsaken till de olika
97
FARs Samlingsvolym 2006 del 2, s. 506-507
Ireland, (2003); Keasey mfl. (1988)
99
Farrugia & Baldacchino, (2005)
100
Dopuch, Nicholas, Robert W Holthausen och Richard W. Leftwich.” Predicting Audit Qualification with
Financial and MarketVariables”, The Accounting review. Vol. 62, Nr 3, (1987); Lim, Gua Hua. “Audit
Qualifiaction: What Does It Mean?” Singapore Management Review, Vol. 19, Nr 2, (Jul 97)
101
Ireland, (2003); Farrugie, J Konrad, och Peter J Baldacchino. “Qualified audit opinions in Malta”,
Managerial Auditing Journal, Vol 20, Nr 8, (2005)
102
Keasey mfl. (1988) s.323
103
Dopuch mfl. (1987) s. 436
104
Lim, (1997) s. 78; Ireland. (2003) s. 985
105
Dopuch mfl. (1987) s. 436; Ireland (2003) s. 985
106
Keasey mfl. (1988) s. 327; Lim. (1997) s. 78; Ireland. (2003) s. 985
107
Lim. (1997) s. 78
108
Ireland. (2003) s. 975-978
98
19
anmärkningarna109. Dopuch med flera har även de skilt på typen av anmärkelse, till exempel
fortsatt drift och avvikelser som beror på stämningar 110.
Den undersökning som har genomförts av Keasey med flera skiljer sig från de övriga på så
sätt att den handlar om ”small company audit qualification”111. Denna anmärkning var tillåten
i Storbritannien vid tiden för undersökningen, numera gäller den inte112. Den beroende
variabeln är således denna om anmärkning för små företag förekommer eller inte113.
Dopuch med flera konstaterar att det finns samband mellan vissa variabler och revisorns
uttalande i revisionsberättelsen114. Keasey med flera anser att sannolikheten att få en ”small
company audit qualification” är större för företag som har granskats av större revisionsbyråer,
de företag som har haft tidigare anmärkningar och som har ett sjunkande resultat 115. Även
Ireland menar att företag som har tidigare anmärkningar löper större risk för avvikelser. Hon
menar även att sannolikheten är större för stora företag och företag med hög andel
skuldsättning att erhålla anmärkningar som gäller oenigheter med styrelse och VD samt
begränsning i revisionsarbetets inriktning och omfattning. Anmärkningar om fortsatt drift är
enligt Ireland vanligare i företag med hög andel skuldsättning, nyliga förluster och i företag
som betalar höga revisionsarvoden.116
En tidigare studie beskriver också att företag med högre risk, de som förlitar sig på skulder i
högre grad, löper större risk att erhålla orena revisionsberättelser. De beskrivs också att sämre
likviditet och sämre lönsamhet har ett samband med anmärkningar och att mindre företag
oftare får anmärkning, i snitt var de totala tillgångarna 40 procent mindre i företagen med
oren revisionsberättelse än i de företag som hade ren revisionsberättelse.117
Farrugia och Baldacchino som i sin undersökning har separerat olika anmärkningar har
kommit fram till att typ av anmärkning har samband med storleken på revisionsbyrån.
Anmärkningar som beror på oenighet med styrelse och VD kommer enligt dem i högre
utsträckning från de större byråerna och anmärkningar som gäller begränsningar i
revisionsarbetet kommer oftare från mindre revisionsbyråer.118 Vi har i vår studie utgått från
att använda oren revisionsberättelse som beroende variabel, men vi har också valt att separera
olika typer av avvikelser för att utöka analysen. De hypoteser vi har ställt upp gäller endast för
de regressionsmodeller när oren revisionsberättelse är den beroende variabeln.
109
Farrugia, J Konrad & Peter J Baldacchino. “Qualified audit opinions in Malta”, Managerial Auditing Journal,
Vol 20, Nr 8, (2005) s. 837
110
Dopuch mfl. (1987) s. 431
111
Keasy mfl. (1988) s. 323
112
Ireland. (2003) s. 979
113
Keasey mfl. (1988) s. 326
114
Dopuch mfl. (1987) s. 447
115
Keasey mfl. (1988) s. 323
116
Ireland (2003) s. 1010-1011
117
Lim. (1997) s. 78-79
118
Farrugia & Baldacchino. (2005) s. 840
20
3.5
Oberoende variabler
Likviditet
När det gäller likviditetsmått har många författare förknippat dessa med en risk för företagen
att erhålla en revisionsberättelse med en anmärkning om fortsatt drift. Men likviditetsmåtten
har beräknats något olika. Ireland har tagit fram två likviditetsmått där det ena är förhållandet
mellan företagens omsättningstillgångar och kortfristiga skulder och det andra måttet är årets
och föregående års vinster/förluster119. DeFond har ett likviditetsmått som mäter företagets
förmåga att ”snabbt skaffa pengar” och detta mått är beräknat som summan av företagens
likvida medel i förhållande till totala tillgångar120. Fler forskare som använt sig av
likviditetsmått är Menon och Schwartz, vilka har använt sig av omsättningstillgångar genom
kortfristiga skulder och även förändringen i detta mått över en ettårsperiod.121 Ireland menar
att det är viktigt att skilja på fortsatt drift anmärkningar och övriga anmärkningar när det
gäller likviditetsmått. Detta på grund av att om företagen har dålig likviditet är risken större
att de får en anmärkning om fortsatt drift, men risken för en annan anmärkning är lägre då de
finansiella rapporterna troligtvis är korrekta.122
H0: Likviditet har inget samband med orena revisionsberättelser
HA: Likviditet har ett negativt samband med orena revisionsberättelser
Lönsamhet
Det finns olika sätt att undersöka lönsamheten i företag. Ett sätt är att kontrollera resultatet
och se om företaget är vinst- eller förlustgivande. Några som studerat förlust som en faktor i
sina undersökningar är Dopuch med flera samt Ireland123. Ireland har funnit ett samband
mellan nyliga förluster och sannolikheten för avvikelser som handlar om fortsatt drift124. Lim
beskriver att företag med orena revisionsberättelser har sämre lönsamhet, de har lägre
nettoresultat före ränta och skatter i förhållande till totala tillgångar jämfört med företag med
ren revisionsberättelse.125 I denna studie kommer både resultatet, om företaget redovisar en
förlust eller inte, och avkastning på totalt kapital studeras.
H0: Förlust har inget samband med orena revisionsberättelser
HA: Förlust har ett positivt samband med orena revisionsberättelser
H0: RT har inget samband med orena revisionsberättelser
HA: RT har ett negativt samband med orena revisionsberättelser
Storlek på företaget
Storlek på företag är en faktor som har studerats i tidigare artiklar; Ireland, Dopuch med flera
samt Keasey med flera för att nämna några exempel126. Storleken på företagen kan vara
relevant att studera då det kan ha inverkan på företagens interna kontroller. Risken kan vara
mindre för större företag att få en avvikande revisionsberättelse då deras internkontroll
119
Ireland. (2003) s. 989
DeFond mfl. (2002) s. 1256
121
Menon, Krishnagopal, Schwartz, B. Kenneth, An empirical investigation of audit qualification decisions in
the presence of going-concern uncertainties, Contemporary Accounting Research, Vol. 3, Nr. 2, (1987) s.314
122
Ireland. (2003) s. 978
123
Dopuch mfl. (1987) s. 436; Ireland. (2003) s. 1010-1011
124
Ireland. (2003) s. 1010-1011
125
Lim. (1997) s. 79
126
Dopuch mfl. (1987) s. 435-436; Ireland (2003) s. 985-989; Keasey mfl. (1988) s. 327
120
21
sannolikt är mer utvecklad. Å andra sidan kan risken för större företag att erhålla en
avvikande revisionsberättelse öka på grund av ett större offentligt intresse.127 Enligt Ireland
har storlek på företag ett samband med avvikelser från revisionsberättelsens
standardutformning. Ireland har beskrivit att sannolikheten att få en avvikelse som handlar om
fortsatt drift är mindre för stora företag men samtidigt löper stora företag större risk att få en
oren revisionsberättelse på grund av oenigheter med styrelse och VD samt om det förekommit
begränsningar i revisionsarbetet128. Flera studier har utgått ifrån totala tillgångar som ett mått
på företagets storlek129. Totala tillgångar kommer även att användas i denna undersökning.
H0: Storleken på företaget har inget samband med orena revisionsberättelser
HA: Storleken på företaget har ett negativt samband med orena revisionsberättelser
Skuldsättningsgrad och soliditet
Ett sätt att mäta företagets risk är att jämföra skulder med totala tillgångar samt förändring i
företagets skulder mot tillgångarna130. Långfristiga skulder jämfört med nettovärdet är ett
annat sätt att uppskatta företagens finansiella risk131.
Lim beskriver i en artikel baserad på en studie av Chan och Walter att företag som får en
revisionsberättelse som avviker från standardutformningen i högre grad förlitar sig på skulder
och att skuldsättningsgraden är högre jämfört med andra företag. Lim skriver också att företag
ofta tagit större risker under året för avvikelsen.132 Ireland menar att sannolikheten för att få
orena revisionsberättelser är större för företag som har en högre finansiell risk133. I denna
undersökning kommer skuldsättningsgrad studeras för att få en uppfattning om företagens
finansiella risk. Soliditet är en annan faktor som kommer att studeras.
H0: Soliditet har inget samband med orena revisionsberättelser
HA: Soliditet har ett negativt samband med orena revisionsberättelser
H0: Skuldsättningsgrad har inget samband med orena revisionsberättelser
HA: Skuldsättningsgrad har ett positivt samband med orena revisionsberättelser
Revisions- och konsultarvoden
Höga revisions- och konsultaroden har förknippats med ett lägre antal anmärkningar i
revisionsberättelser. Men det har också visats att höga revisionsarvoden kan förklaras av
företagets karaktär, till exempel företagets storlek och komplexitet.134 Studier som gjorts inom
detta ämne har resulterat i olika slutsatser. I en studie har det påträffats ett samband mellan
företag som betalar höga revisionskostnader och företag som får en anmärkning om fortsatt
drift135. En annan studie visar att det inte finns något samband mellan revisions- och
konsultarvoden och anmärkningar i revisionsberättelsen136.
127
Keasey mfl. (1988) s. 327
Ireland. (2003) s. 1007, 1010-1011
129
Dopuch mfl. (1987) s. 435; Ireland 2003 s. 989; Keasey mfl. (1988) s. 327, 329
130
Keasey mfl. (1988) s. 327
131
Ireland (2003) s. 990
132
Lim. (1997) s. 78
133
Ireland. (2003) s. 1005
134
Ireland. (2003) s. 987
135
Ibid., s. 1011-1012
136
Barkess, Lynn, Roger, Simnett, The Provision of Other Services by Auditors: Independence and Pricing
Issues, Accounting and Business Research. Vol. 24, Nr. 94, (1994), s. 105
128
22
Ytterligare en studie visar att för företag som fått en anmärkning i revisionsberättelsen har det
krävts högre revisions- och konsultarvoden, både samma år och följande år137. Höga
revisions- och konsultarvoden har förknippats med ett försvagande av revisorns oberoende,
eftersom revisorn blir mer ekonomiskt beroende av kunden och därmed kan benägenheten att
skriva en anmärkning om fortsatt drift i revisionsberättelse minska. Men en studie som
undersökt just detta resulterade i att det inte fanns något signifikant samband mellan höga
revisions- och konsultarvoden och revisorns benägenhet att avge en anmärkning angående
fortsatt drift.138
H0: Revisionsarvode har inget samband med orena revisionsberättelser
HA: Revisionsarvode har ett samband med orena revisionsberättelser
H0: Rådgivningsarvode har inget samband med orena revisionsberättelser
HA: Rådgivningsarvode har ett samband med orena revisionsberättelser
3.6
Kontrollvariabler
Vi har inkluderat två kontrollvariabler i vår undersökning då vi inte hade fokus på dessa men
de har använts i tidigare studier och de skulle kunna ha inverkan på resultatet i
regressionsanalyserna.
Bransch
Relationen mellan vilken bransch ett företag är verksamt i och andelen orena
revisionsberättelser är ett ämne som inte har undersökts i någon större utsträckning. I två
artiklar har bransch varit med som en förklaringsvariabel139. Farrugia och Baldacchino kom
fram till att det fanns ett signifikant samband mellan anmärkningar av slaget oenighet med
styrelse och VD och två branscher. Dessa branscher var import-, grossist- och
detaljhandelindustrin samt den finansiella sektorn. För andra typer av anmärkningar, så som
begränsning i revisorns arbete och fortsatt drift, fanns inget signifikant samband med vilken
bransch som företaget är verksamt inom.140 En annan undersökning som gjorts i Australien
var inriktad på företag inom råvaruindustrin och jämförde dessa med företag som inte var
verksamma inom råvaruindustrin. Studien visade att företag inom råvaruindustrin har relativt
få anmärkningar i revisionsberättelsen.141
Storlek på revisionsbyrå
Storleken på revisionsbyrån i förhållande till revisionsberättelser med anmärkningar har
studerats av ett flertal författare. I tidigare studier har det framkommit att stora byråer oftare
utfärdar orena revisionsberättelser än mindre revisionsbyråer142. En tidigare studie visade att
andelen företag som fått en anmärkning om fortsatt drift och som sedan inte gått i konkurs var
betydligt lägre bland större revisionsbyråer. Även den andel företag som inte fått en
anmärkning men som sedan gått i konkurs var lägre bland de större byråerna.143
137
Houghton, K.A, Jubb, C.A, The cost of Audit Qualifications: The Role of Non-Audit Services, Journal of
International Accounting, Auditing & Taxation, Vol. 8, Nr 2, (1999), s. 234-235
138
DeFond, L Mark med flera, Do Non-Audit Service Fees Impair Auditor Independence? Evidence from Going
Concern Audit Opinions, Journal of Accounting Research, Vol. 40 No. 4, (2002), s. 1247 & 1271
139
Farrugia & Baldacchino. (2005) s. 824; Houghton & Jubb. (1999) s. 224
140
Farrugia & Baldacchino. (2005), s. 837
141
Houghton & Jubb. (1999) s. 224-225
142
Keasey mfl. (1988); Farrugia & Baldacchino (2005); Geiger, A Marshall, Dasaratha V. Rama. “Audit Firm
Size and Going-Concern Reporting Accuracy”, Accounting Horizons, Vol. 20, Nr 1, (2006)
143
Geiger & Rama. ( 2006) s. 14
23
3.7
Tidigare anmärkning
I tidigare studier har det studerats om förekomsten av avvikelser från revisionsberättelsens
standardutformning tidigare år har samband med sannolikheten att revisionsberättelsen
avviker från standardutformningen detta år. Keasey med flera beskriver att om ett företag har
erhållit en revisionsberättelse som avviker från standardutformningen ökar sannolikheten att
få en avvikelse efterföljande år.144 Även Ireland har funnit att företag som tidigare har
revisionsberättelser som avviker från standardutformningen löper större risk för ytterligare
avvikelser145. Denna faktor kommer även att studeras i den undersökning som genomförs i
denna studie. Den kommer inte att ingå i någon regressionsanalys, men redovisas med hjälp
av ett stapeldiagram.
144
145
Ireland. (2003) s. 1010-1011; Keasey mfl. (1988) s. 332
Ireland. (2003) s. 1010-1011
24
4. Praktisk metod
I detta kapitel beskrivs bland annat hur vi gjort vårt urval och hur datainsamlingen
genomförts. Vi redogör också för hur materialet har bearbetats och vilka statistiska modeller
som använts. Kapitlet avslutas med källkritik och sanningskriterier.
4.1
Urval och datainsamling
Vi har i vår undersökning avgränsat oss till företag med noll till tio anställda. Vi har också
begränsat oss till aktiva aktiebolag samt endast studerat företag som haft sin årsredovisning
för 2006 tillgängliga. Vi har utgått från databasen Affärsdata och vid sökningen med dessa
kriterier vi inledningsvis utförde fann vi att totalt cirka 205 000 företag stämde in i vår
avgränsning. Vår rampopulation blev således 205 000 aktiebolag i hela Sverige och vi har valt
att undersöka totalt 500 av dessa. I detta skede var det dags att välja urvalsteknik.
Det finns olika typer av slumpmässiga urval, till exempel enkelt slumpmässigt urval och
stratifierat urval. En annan teknik är det periodiska urvalet som innebär att det ur en
förteckning systematiskt väljs ut enheter som ska användas i undersökningen.146 Detta är den
teknik vi har valt att använda oss av. I vårt fall har det periodiska urvalet inneburit att vi
dividerat 205 000 med 500 och således har vi ur förteckningen i Affärsdata valt ut var
410:nde företag. Ett problem vi stötte på var att i slutskedet av datainsamlingen förändrades i
Affärsdata antalet företag som passade in i våra kriterier från cirka 205 000 till cirka 209 000
företag. Trots detta fortsatte vi att samla in data för var 410:nde företag tills vi hade samlat in
data för totalt 500 aktiebolag.
Under datainsamlingens gång stötte vi på företag som till exempel inte hade någon
verksamhet under året. I dessa fall tog vi företagen näst på tur i Affärsdata. För varje företag
samlade vi in data för att antal olika faktorer, dessa faktorer beskrivs närmare i början av
kapitel 5.
4.2
Bearbetning av data
Under datainsamlingens gång förde vi in värdena för de olika faktorerna samt annan data som
krävdes för att kunna räkna ut faktorerna i Excel och på så sätt fick vi en tydlig grund för det
fortsatta arbetet. Vid analyserandet av informationen överförde vi relevant data till
programmet SPSS. Vissa nyckeltal finns att tillgå i Affärsdata, men vi har trots detta beräknat
nyckeltalen utifrån de värden vi hämtat från företagens årsredovisningar.
Några av de variabler vi använt oss av i undersökningen har vi kodat. Revisionsberättelser
som avviker från standardutformningen har kodats med siffran ett samt de som inte avviker är
kodad till noll. Vi har även genomfört analyser med olika kombinationer av avvikelser som
beroende variabel, där dessa avvikelser är kodade till ett och övriga till noll. Om företaget
hade negativt resultat 2006 har denna variabel kodats med ett samt noll om företaget gått med
vinst. Liknande har variabeln som namngetts till Big 4 kodats till ett om företagen granskats
av någon av de fyra största revisionsbyråerna och noll om de granskats av någon annan
revisionsbyrå. Bransch har vi delat in i fyra områden; tillverknings-, tjänste- och
handelsföretag samt övriga branscher. Vi har kodat denna faktor och detta resulterade i tre
146
Arbnor & Bjerke, 1994, s. 254
25
variabler: Tjänsteföretag, Tillverkningsföretag samt Övriga branscher, med handelsföretag
som referenskategori.
För att kunna dela in företagen i olika branscher har vi under datainsamlingen samlat in SNIkoder för respektive företag. SNI står för Svensk näringsgrensindelning147 och denna
indelning finns att tillgå för företagen på Affärsdata. Ett antal av företagen hade två SNIkoder och ett antal av dessa bedrev verksamhet i helt skilda branscher. I de fall två SNI-koder
förekom valde vi att använda ett av dessa för att kunna göra en indelning.
Efter att ha samlat in dessa koder gjorde vi själva en avvägning över vilket av de fyra
områdena företagens verksamhet tycktes tillhöra.
Efter att alla data var insamlad och sammanställd i Excel upprättade vi punktdiagram över
faktorerna och dessa är bifogade i bilaga 2. Där påträffades ett antal extremvärden som vi
valde att exkludera från studien. Dessa extremvärden beskrivs närmare i avsnitt 5.4.
4.2.1 Independent-Samples t-tests och Pearson Chi-Square
Efter att extremvärdena exkluderats genomförde vi Independent-Samples t-tests för varje
oberoende variabel. Dessa oberoende variabler var soliditet, räntabilitet på totalt kapital,
naturliga logaritmen på balansomslutningen, skuldsättningsgrad, balanslikviditet,
revisionsarvode samt rådgivningsarvode. Den beroende variabeln som använts i t-testen är om
revisionsberättelsen avviker från standardutformningen eller inte. De variabler som kodats,
bransch, förlust och Big 4, har istället testats med Pearson Chi-Square.
4.2.2 Binary logistic regression model
Innan regressionsmodellerna har vi upprättat en korrelationstabell med de olika variablerna.
Korrelationskoefficienten visar sambandet med de oberoende variablerna, detta tal antar ett
värde mellan -1 och +1 där ett perfekt samband är något av dessa två värden148. Vi vill
undvika att de oberoende variablerna påverkar varandra i alltför hög grad. En närmare
beskrivning av hur detta har behandlats i vår studie återfinns i avsnitt 5.7.
När den beroende variabeln är binär används den logistiska regressionsmodellen149. Den
logistiska regressionsmodellens prediktioner befinner sig alltid inom det ”korrekta
sannolikhetsintervallet” noll till ett och det behöver inte vara ett linjärt samband mellan den
beroende och de oberoende variablerna. Den logistiska regressionsmodellen gör det också
möjligt att effektivt skatta regressionsparametrarna.150
Eftersom vi har en beroende variabel som endast kan anta två värden har vi använt oss av en
logistisk regressionsanalys. Till att börja med gjorde vi två regressionsmodeller med oren
revisionsberättelse som den beroende variabeln. Det som skilde de två modellerna var att i
den första var soliditet och förlust inkluderade och i den andra var istället skuldsättningsgrad
och avkastning på totalt kapital med som oberoende variabler. I övrigt var det samma
variabler med i modellen.
Vi har även gjort en logistisk regressionsanalys med fortsatt drift, till mer än hälften förbrukat
aktiekapital och upplysning om likvidation som beroende variabel. Tidigare studier har också
147
http://www.scb.se/templates/Standard____147807.asp 2008-03-10, kl 13.44
Körner, Svante & Lars Wahlgren. Statistisk dataanalys. Studentlitteratur, Lund, 2002 s. 101-102
149
Edling, Christofer & Peter Hedström. Kvantitativa metoder. Studentlitteratur, Lund 2003 s. 201
150
Ibid., s. 177
148
26
gjort en indelning på olika typer av avvikelser och testat dessa mot de oberoende variablerna.
Vi gjorde denna regressionsmodell för att kunna utveckla vår analys och undersöka
faktorernas påverkan på den beroende variabeln då vi gjorde denna indelning. Vi ville se hur
resultatet förändrades samt om förklaringsgraden ökade då vi gjorde denna indelning. För att
förbättra denna analys har vi även genomfört regressionsanalyser med en beroende variabel
som innefattar de företag som har en avvikelse men som inte gäller fortsatt drift, till mer än
hälften förbrukat aktiekapital och upplysning om likvidation.
4.2.3 Tidigare anmärkningar och orsak till avvikelser från
standardutformningen
Till skillnad från de övriga faktorerna har förekomsten av tidigare avvikelser i
revisionsberättelsernas standardutformning endast studerats i de företag som haft en oren
revisionsberättelse 2006. Vi har alltså undersökt om de företag som har oren
revisionsberättelse 2006 haft en revisionsberättelse som avviker från standardutformningen en
eller flera gånger under 2002 till 2005. Dessa resultat har vi valt att redovisa i ett
cirkeldiagram. Också den i revisionsberättelsen angivna orsaken till att revisionsberättelsen
avviker från standardutformningen har självfallet endast studerats i de företag där
revisionsberättelserna varit orena och dessa orsaker har vi redovisat i stapeldiagram. I detta
stapeldiagram kan samma revisionsberättelse förekomma flera gånger då flera av de orena
revisionsberättelserna hade fler än en anmärkning. Vi valde att dela upp det på detta sätt då
det gav bäst överblick över de olika avvikelserna.
4.3
Källkritik
Det är viktigt för en forskare att förhålla sig kritisk till den information och de dokument som
han eller hon använder i sin undersökning. För att kunna förhålla sig kritisk till källor bör
forskaren ta reda på var dokumenten och informationen kommer ifrån och när det har
uppkommit.151 Vår undersökning utgår enbart från sekundärkällor och vi har undersökt och
kritiskt granskat våra källor utifrån dessa kriterier.
4.3.1 Artiklar
Större delen av vår teoretiska referensram bygger på olika vetenskapliga artiklar, vilka vi har
tagit fram från bland annat databasen Business Source Premier. Att dessa artiklar är
vetenskapliga innebär att de är granskade, vilket vi anser ökar trovärdigheten. En artikel som
vi använt oss av, Audit Qualification: What does it mean?, skriven av Lim Guan Hua är
endast en sammanfattning av artikeln Qualified Audit Reports and Costly Contracting som är
skriven av Chan Yoke-Kai och Terry S Walter. Den ursprungliga artikeln fanns inte att tillgå
på Umeå Universitetsbibliotek, varför vi valde att använda oss av den sammanfattande
artikeln. Vi anser att detta inte är något problem då även denna sammanfattande artikel är
granskad.
Några av artiklarna vi har använt oss av är skrivna i slutet av 80-talet, vilket är relativt länge
sedan, framför allt då revision är ett sådant ämne som ständigt förändras. Vi har trots detta
valt att använda oss av dessa artiklar då innehållet varit relevant för vår studie. Vi är medvetna
om dess ålder, men eftersom vi inte funnit någon stor mängd nyare studier inom detta ämne
valde vi att använda oss av dessa artiklar i vår teoretiska referensram. En av de äldre
artiklarna The small company audit qualification behandlar revisionsberättelser med en
särskild typ av anmärkning som endast innefattar små företag. Denna typ av anmärkning är
151
Patel. 1994, s. 55
27
inte aktuell då andra regler gäller i England idag. Resultatet från denna artikel var dock så
pass intressant och relevant för vår studie att vi valde att inkludera denna artikel i vår
teoretiska referensram.
Förutom de vetenskapliga artiklarna har vi även i inledningen inkluderat några artiklar från
Balans och Svenska Dagbladet. De artiklarna från Balans är inte granskade så som de
vetenskapliga artiklarna men vi anser ändå att dessa har tillräckligt stor trovärdighet då Balans
är en tidskrift utgiven av FAR SRS. Artikeln från Dagens nyheter anser vi också vara
tillräckligt trovärdig för att kunna användas i inledningen till denna uppsats. Ingen av dessa
artiklar som inte är vetenskaplig granskade har inkluderats i den teoretiska referensramen,
utan finns endast i inledningen där tanken är att skapa ett intresse hos läsaren.
4.3.2 Årsredovisningar
Till vår empiriska undersökning och vår analys är det årsredovisningar som är grunden till vår
datainsamling. Dessa årsredovisningar är upprättade av företagen själva och detta skulle
kunna leda till att de försöker påverka informationen beroende på vilken bild företaget vill
uppvisa. Men då de är upprättade enligt dagens lagar, standarder och regler och dessutom är
årsredovisningarna granskade av revisorer, och även om inte detta ger en hundraprocentig
garanti på att allt är kontrollerat då de utgår från väsentlighetsbedömningar, anser vi att det är
tillräckligt för att kunna använda oss av de siffror som står i årsredovisningarna.
I årsredovisningar kan det ibland vara vissa siffror eller liknande som inte har någon direkt
förklaring, varför den som läser kan ha svårt att förstå bakgrunden till viss information. Då vi
gick igenom årsredovisningarna fick vi en bra överblick av företagen och den information vi
fann gav oss tillräckligt med information för att kunna genomföra vår studie.
Årsredovisningarna som har använts i denna studie är högst aktuella då de gäller för 2006 års
räkenskapsår, vid tiden för undersökningens genomförande hade endast ett fåtal
årsredovisningar för 2007 publicerats.
4.3.3 Övriga källor
Vi har använt oss av en del kurslitteratur och internetkällor i vissa delar av uppsatsen, men vi
har inte grundat våra slutsatser enbart på dessa källor. I den teoretiska referensramen har vi
förutom vetenskapliga artiklar använt oss av några kursböcker och även en del böcker som är
utgivna av FAR SRS. Dessa har mest använts till förklaringar av grundläggande begrepp
inom ämnet revision och har inte bidragit till våra analyser och slutsatser i någon större
utsträckning.
4.4
Sanningskriterier
För att utvärdera en studies trovärdighet finns ett antal kriterier att utgå från. Reliabilitet och
validitet är vanliga mått på en studies trovärdighet152. En annan aspekt som ofta tas hänsyn till
i kvantitativa studier är generaliserbarhet, alltså om studiens resultat går att generalisera till
populationen153.
152
153
Bryman & Bell, 2005, s. 93
Patel, 1994, s. 44
28
4.4.1 Reliabilitet
En studies reliabilitet kan bland annat mätas utifrån studiens stabilitet, det vill säga att
resultatet från studien inte varierar. En hög reliabilitet kan fås genom att samma studie
genomförs två gånger och att resultaten inte i någon större utsträckning skiljer sig åt.154
I vår studie utgår vi från befintlig data som finns i företagens årsredovisningar från år 2006.
Dessa data kommer inte att förändras i framtiden, vilket innebär att om någon annan forskare
skulle genomföra samma undersökning som vi gjort är sannolikheten stor att resultatet skulle
bli detsamma som i vår studie. Vi anser därför att vår studie har en hög reliabilitet. Vi har
också utförligt beskrivit hur vi gått tillväga, vilka modeller och variabler vi använt, och vår
undersökning skulle därför vara möjlig att upprepa för andra och komma fram till samma
resultat.
4.4.2 Validitet
Inom det analytiska synsättet är validitet det viktigaste måttet på en studies trovärdighet. För
att testa validiteten kan forskaren ställa sig frågor angående vad testet mäter och om testets
resultat avbildar verkligheten. Forskaren bör kunna svara på dessa frågor för att studien ska
anses ha hög validitet.155
De data vi har samlat in kommer från årsredovisningar och beskriver det vi vill undersöka på
ett bra och relevant sätt. Årsredovisningarna som vi studerat är granskade av revisorer och kan
därför anses vara korrekta. Revisorerna kan inte till 100 procent säga att allt som står i
årsredovisningen är felfritt, men vi anser att detta är tillräckligt trovärdigt för att vi ska kunna
grunda vår studie på denna information. Vi anser att det inte finns något annat
tillvägagångssätt som skulle kunna ge oss mer tillförlitlig information. De data vi erhållit från
årsredovisningarna är relevanta för vår undersökning och ger oss tillräckligt med information
för att kunna analysera och dra slutsatser.
Då vi vill erhålla mått på exempelvis lönsamheten på företagen har vi använt oss av
alternativmått så som räntabilitet på totalt kapital och om företaget haft en förlust. Då vi på
vissa av faktorerna har använts oss av två alternativmått ökar detta validiteten då vi testar
samma sak på två olika sätt. Då vi, som framgår av vår problemformulering, vill undersöka
vilka faktorer som har ett samband med orena revisionsberättelser anser vi att det är precis det
vi undersökt i vår studie. Vi har dessutom fördjupat analysen genom att variera den beroende
variabeln för att se faktorernas påverkan på olika typer av avvikelser.
4.4.3 Generaliserbarhet
När forskare genomför kvantitativa studier är de ofta intresserade av att kunna generalisera
resultatet till fler populationer än den som undersökts. Detta visas på så sätt att forskaren ofta
lägger stor vikt på att ta fram ett urval som är representativt för hela populationen. Det är ofta
svårt att undersöka alla individer eller situationer i en population och för att då kunna
generalisera resultatet till hela populationen, utöver den grupp som är studerade, är det viktigt
med ett representativt urval. Det är viktigt att forskaren är försiktig när det gäller att
generalisera resultatet, då de studerade objekten trots allt kan skilja sig från de övriga objekten
i populationen.156
154
Bryman & Bell, 2005, s. 94
Arbnor & Bjerke, 1994, s. 249
156
Bryman & Bell, 2005, s. 100, 130
155
29
Vår population är alla aktiva aktiebolag i Sverige med 0-10 anställda, vilket innebär en stor
population. Vi anser att vårt urval på 500 företag är representativ för denna population och att
vi därför kan generalisera vårt resultat till hela populationen. De skillnader som eventuellt
finns mellan företagen i populationen och företagen i urvalet anser vi inte påverkar vår studie,
då vårt urval är tillräckligt stort för att kunna generalisera vårt resultat.
30
5. Empiri och analys
Detta kapitel innehåller relevanta statistiska modeller och en beskrivning av dessa. Parallellt
med den empiriska redogörelsen analyseras dessa modeller och kopplingar till den teoretiska
referensramen görs kontinuerligt.
5.1
Kapitlets upplägg
Som en sammanfattande översikt över vilka faktorer vi har valt att använda i undersökningen
har vi upprättat en figur där vi kortfattat beskriver vad faktorerna innebär och hur de räknas
ut. Vi har därefter redovisat beskrivande statistik och extremvärden för de olika faktorerna. En
inledande analys görs separat för varje variabel med t-test eller chi-square test. Innan vi kan
gå vidare i analysen av variablerna upprättade vi en korrelationstabell för att kontrollera för
multikollinearitet.
Därefter redovisas våra regressionsmodeller och vi analyserar de oberoende variablerna
utifrån de logistiska regressionsmodellerna tillsammans med t-testen och chi-square testen.
Analysen och empirin kopplas kontinuerligt till den teoretiska referensramen. I avsnitt 5.9
redovisas också hypotesprövningarna. Tidigare anmärkningar och olika typer av avvikelser
redogörs för i ett cirkel- och ett stapeldiagram. Därefter följer ett avsnitt med vår utvecklade
analys där vi separerar olika typer av avvikelser.
5.2
En översikt av de faktorer som ingår i studien
För att klargöra definitioner och beskrivningar av de faktorer vi studerat i vår undersökning
och som vi kommer att analysera i detta kapitel har vi sammanställt en översikt av de
beroende variablerna, de oberoende variablerna samt de faktorer vi beskrivit med hjälp av
cirkel- och stapeldiagram:
Beroende variabler
Oren revisionsberättelse- Revisionsberättelse som avviker från standardutformningen (modell 1 & 2)
Oren revisionsberättelse på grund av att aktiekapitalet är förbrukat till mer än hälften, att det
existerar osäkerhet kring fortsatt drift eller att revisionsberättelsen innehåller likvidationsupplysning.
(modell 3-6)
Oren revisionsberättelse på grund av avvikelser som inte beror på fortsatt drift, till mer än hälften
förbrukat aktiekapital samt noteringar om likvidation (modell 7 & 8)
Oberoende variabler
Soliditet = Summa eget kapital/(Summa skulder och eget kapital)157
Balanslikviditet = Summa omsättningstillgångar/Summa kortfristiga skulder158
Räntabilitet på totalt kapital = (Resultat efter finansiella intäkter och kostnader + finansiella
kostnader)/Totalt kapital159 (RT)
Skuldsättningsgrad = Skulder/Eget kapital160 (S/E)
Revisionsarvode
Rådgivningsarvode
Balansomslutning – I våra modeller omräknad till den naturliga logaritmen, (ln)
157
Nilsson Henrik mfl. Företagsvärdering med fundamental analys. Lund, Studentlitteratur, 2002 s. 153
Nilsson mfl. 2002 s. 152
159
http://www.ekonomikonsulter.se/nyckeltal.asp 080310
160
Nilsson mfl. 2002 s. 155
158
31
Förlust – Kodat till 1 om företaget har ett negativt resultat 2006, kodat 0 om en vinst redovisats.
Kontrollvariabler
Bransch – Är indelad i fyra kategorier; handels-, tillverknings-, serviceföretag samt övriga
branscher. Handelsföretag är referenskategorin när vi omvandlat branschindelningen till
dummyvariabler.
Big 4 – Om företagets revisionsbyrå är någon av de fyra största, Öhrlings PriceWaterhouseCoopers,
Ernst & Young, KPMG eller Deloitte, är variabeln kodad till 1 om inte är variabeln kodad till 0.
Övriga faktorer (som inte ingår i regressionsmodellerna)
Tidigare avvikelse - Om de företag som har oren revisionsberättelse 2006 haft en revisionsberättelse
som avviker från standardutformningen även tidigare år (en eller flera gånger 2002-2005).
Orsaker till att revisionsberättelsen avviker från standardutformningen - Den i revisionsberättelsen
angivna orsaken till att revisionsberättelsen avviker från standardutformningen. I vår undersökning
har vi valt att dela in dessa i sju kategorier.
Figur 5.1 – En översikt av de faktorer som ingår i studien
5.3
Beskrivande statistik
I denna tabell har vi sammanställt beskrivande statistik för de faktorer som ingår i vår studie.
Tabellen visar antalet observationer, minsta och största värde, medelvärde samt
standardavvikelse för varje faktor.
N
Minimum Maximum Medelvärde Standardavvikelse
Soliditet
499
-7,25
0,999
0,42
0,51
Skuldsättningsgrad
497
-62,45
202,87
3,68
13,96
Förlust
500
0
1
0,29
0,46
RT
499
-3,47
1,03
0,07
0,40
Big 4
498
0
1
0,31
0,47
LnBalansomslutning 500
9,27
19,48
14,13
1,50
10603 85925000
3797044
8280976,32
Balansomslutning
497
Balanslikviditet
497
0
105,59
4,70
10,90
Revisionsarvode
499
1250
60 766
12 690,61
9 687,58
Rådgivningsarvode
499
0
101 916
7 393,61
13 760,15
Tjänsteföretag
500
0
1
0,47
0,50
Tillverkningsföretag
500
0
1
0,27
0,44
0,06
0,23
Övriga branscher
500
0
1
Tabell 5.1 – Sammanställning över beskrivande statistik
I den beskrivande statistiken har ett antal extremvärden exkluderats, vilket förklarar att N
skiljer sig åt mellan faktorerna. Antalet observationer som exkluderats och värdet på
extremvärdena beskrivs mer utförligt i nästa avsnitt.
32
5.4
Extremvärden
I våra data har ett antal extremvärden hos de olika variablerna identifierats genom
punktdiagram som går att avläsa i bilaga 2. För soliditet har ett extremvärde exkluderats och
värdet på denna observation är -59,27 jämfört med medelvärdet på de övriga 499
observationerna som är 0,42. När det gäller avkastning på totalt kapital har ett extremvärde
tagits bort eftersom detta extremvärde i stor utsträckning påverkade resultatet. Detta
extremvärde låg på 8,79 jämfört med 0,07 vilket var medelvärdet av de resterande
observationerna.
För skuldsättningsgraden har tre extremvärden exkluderats, dessa skilde sig i hög grad från de
resterande observationerna. De tre extremvärdena för skuldsättningsgraden är 1653, 698 samt
560 och medelvärdet på de övriga observationerna är 3,68. Ytterligare ett högt värde finns
bland observationerna, men då vi testade att exkluderade detta förändrade inte resultatet
nämnvärt och vi valde att behålla detta värde.
När vi studerade punktdiagrammet för balanslikviditeten fann vi tre extremvärden på 197,04,
317,18 samt 339,14 som vi exkluderade. Dessa värden kan jämföras med balanslikviditetens
medelvärde på de 497 övriga observationerna vilket är 4,7. Det kan nämnas att om dessa
extremvärden inte tagits bort hade testet till skillnad från det nuvarande resultatet inte varit
signifikant. Revisions- och rådgivningsarvodet hade ett extremvärde vardera, på 100 000
respektive 185 680.
5.5
Independent-Samples T-test
t
Sig. (2-tailed)
Soliditet
-3,36
0,00
Räntabilitet på totalt kapital
-2,29
0,03
LnBalansomslutning
-4,17
0,00
Skuldsättningsgrad
0,45
0,65
Balanslikviditet
-5,54
0,00
Revisionsarvode
0,68
0,50
Rådgivningsarvode
-0,84
0,40
Tabell 5.2 – Sammanfattning av Independent-Samples t-test
Tabell 5.2 är en sammanfattning av resultaten från Independent-Samples t-test som
genomförts med ett antal olika faktorer. Den beroende variabeln är huruvida
revisionsberättelsen är oren eller inte. Vi har kodat denna variabel där grupp ett är oren
revisionsberättelse och grupp två är när revisionsberättelsen inte har avvikit från
standardutformningen. De oberoende variablerna är soliditet, räntabilitet på totalt kapital,
naturliga logaritmen på balansomslutningen, skuldsättningsgrad, balanslikviditet,
revisionsarvode samt rådgivningsarvode. I detta skede av undersökningen har vi testat dessa
variabler enskilt gentemot den beroende variabeln. Vi har med hjälp av signifikansnivån på
Levine’s Test Equality of Variances kunnat avgöra om t-värdet ska utläsas från ”equal
variances assumed” eller ”equal variances not assumed”. Har signifikansnivån på Levine’s
test varit högre än 0,05 har vi antagit samma varians mellan grupperna.
33
Vi har funnit att i dessa test är soliditet, lnbalansomslutning samt balanslikviditet signifikanta
på enprocentsnivån. De tre faktorerna har också ett negativt samband med den beroende
variabeln. En annan faktor som har ett signifikant samband med den beroende variabeln är
räntabilitet på totalt kapital, denna på femprocentsnivån. Räntabilitet på totalt kapital har även
den ett negativt samband med den beroende variabeln.
T-värdet på rådgivningsarvodet är negativt vilket skulle kunna betyda att högre
rådgivningskostnader skulle innebära större sannolikhet för revisionsberättelse utan avvikelse
från standardutformningen. Rådgivningsarvodet har dock inte ett signifikant samband med
den beroende variabeln. Inte heller revisionsarvodet har en signifikansnivå som understiger
fem procent men t-värdet på denna faktor är positivt.
5.6
Pearson Chi-Square
Pearson Chi-Square
Value
Asymp. Sig. (2-sided)
Förlust
8,95
0,00
Big 4
5,40
0,02
Tillverkande företag
0,98
0,32
Tjänsteföretag
1,27
0,26
Övriga branscher
0,06
Tabell 5.3 – Sammanfattning av Pearson Chi-Square testen
0,81
Förlust, Big 4 och bransch har testats med Pearson Chi-Square, vilket tabellen ovan visar.
Testet för förlust visar en låg signifikansnivå på 0,00, vilket tyder på ett samband mellan
företag som redovisar en förlust och företag som erhållit en oren revisionsberättelse. Även
storleken på revisionsbyrå har ett samband med orena revisionsberättelser där testet visar en
signifikansnivå på 0,02. De olika branschernas signifikans understiger inte femprocentsnivån.
5.6.1 Förlust
Ej Förlust
Förlust
Totalt
353
147
500
Oren
35
29
64
Ren Oren/Totalt
318
10%
118
20%
436
Tabell 5.4 - Förlust
I denna tabell redovisas hur många av de orena revisionsberättelserna som hade en förlust det
innevarande året. Som kan avläsas hade 29 av de totalt 64 företagen med en
revisionsberättelse som avviker från standardutformningen också ett negativt resultat det året,
vilket motsvarar 45 procent. De företag som hade en revisionsberättelse som inte avvek från
standardutformningen hade 27 procent ett negativt resultat samma år. Totalt hade 29 procent
av de observerade företagen ett negativt resultat 2006.
34
5.6.2 Big 4
Ej Big 4
Big 4
Totalt
342
156
498
Oren
52
12
64
Ren Oren/Totalt
290
15%
144
8%
434
Tabell 5.5 - Big 4
Denna tabell visar hur många av revisionsberättelserna som är utfärdade av någon av de fyra
stora revisionsbyråerna eller av någon av de mindre revisionsbyråerna. Tabellen visar att de
flesta av de orena revisionsberättelserna är utfärdade av mindre revisionsbyråer. Av totalt 64
orena revisionsberättelser är 52, alltså 81 procent, skrivna av mindre revisionsbyråer och
endast 12 av någon av de fyra stora revisionsbyråerna. Detta kan jämföras med att 68 procent
av det totala antalet revisionsberättelser i denna undersökning var utfärdade av de mindre
byråerna. Att vi har totalt 498 observationer beror på att det i två av årsredovisningarna inte
framgick vilken revisionsbyrå som hade genomfört revisionen.
5.6.3 Bransch
Bransch
Tillverkning
Tjänst/Service
Handel
Övrigt
Totalt
135
236
101
28
500
Oren
14
26
20
4
64
Ren Oren/Totalt
121
10%
210
11%
81
20%
24
14%
436
Tabell 5.6 - Bransch
Företagen i denna undersökning har delats in i fyra olika branscher för att se om det är
vanligare för företag i en viss bransch att få en revisionsberättelse som avviker från
standardutformningen. I tabellen ovan kan utläsas att den bransch där orena
revisionsberättelser var vanligast är inom handeln, där 20 procent av företagen har en
revisionsberättelse som avviker från standardutformningen. Mellan de övriga branscherna är
det ingen större skillnad i förhållandet mellan orena revisionsberättelser och totalt antal
företag i den branschen, framför allt inte mellan tillverkning och tjänst/service där det endast
skiljer en procentenhet.
5.7
Korrelation
Vi har upprättat en korrelationstabell, som återfinns i bilaga 3, för att kontrollera för
multikollinearitet. I tabellen kan utläsas hur de olika oberoende variablerna korrelerar med
den beroende variabeln och även hur de korrelerar med varandra. Den starkaste korrelationen
mellan den beroende variabeln och en oberoende variabel är sambandet mellan orena
revisionsberättelser och soliditet. Eftersom vi har för avsikt att göra en regressionstabell där
ett flertal oberoende variabler ska ingå kontrollerar vi i denna tabell hur sambanden mellan
dessa variabler ser ut.
Faktorer som mäter liknande saker, det vill säga förlust och avkastning på totalt kapital samt
soliditet och skuldsättningsgrad, kommer vi inte att använda i samma modell vilket innebär att
35
vi inte heller fäster avseende vid deras respektive samband i korrelationstabellen. Generellt
kan vi se att styrkan på sambandet understiger 0,5. Bortser vi från revisionsarvodet samband
med lnbalansomslutning ligger sambanden under 0,3. Dessa samband anser vi inte hindrar oss
från att använda dem i samma regressionsmodell.
5.8
Logistisk regression – modell 1 och 2
Till en början har vi upprättat två logistiska regressionsanalyser. Den beroende variabeln i
dessa två modeller är om revisionsberättelsen avviker från standardutformningen eller inte.
Det som skiljer dessa två modeller åt är två par variabler. I modell 1 ingår förlust och soliditet,
i modell 2 ingår avkastning på totalt kapital och skuldsättningsgrad. I tabell 5.7 har vi
sammanställt en översikt av de två analyserna. Vi redovisar ett mått på modellens
förklaringsgrad, Nagelkerke R2, samt B-värdet och signifikansnivån för samtliga oberoende
variabler som ingår i regressionsanalyserna.
Logistisk regression
Modell 1
Nagelkerke R2
Modell 2
29%
Förlust - Soliditet
B
Förlust
Sig.
0,30
-2,65
B
Sig.
0,37
RT
Soliditet
20%
RT Skuldsättningsgrad
-0,09
0,77
0,01
0,12
0,00
Skuldsättningsgrad
Big 4
-0,72
0,05
-0,73
0,04
LnBalansomslutning
-0,49
0,00
-0,62
0,00
Balanslikviditet
-0,07
0,25
-0,25
0,01
0,00004
0,02
0,00004
0,04
-0,00001
0,67
-0,000003
0,81
Tjänsteföretag
-0,49
0,21
-0,98
0,01
Tillverkningsföretag
-0,95
0,04
-1,11
0,01
Övrig bransch
-1,08
0,17
-0,87
0,19
Chi-square
Sig.
Chi-square
Sig.
83,046
0,00
54,344
0,00
Revisionsarvode
Rådgivningsarvode
Omnibus Tests of Model
Coefficients
Model
Tabell 5.7 – Logistisk regression, modell 1 och 2.
Vi kan i tabellen avläsa att förklaringsgraden i modell 1 är 29 procent, modell 2 har med sina
20 procent en lägre förklaringsgrad. I modell 1 ingår det två oberoende variabler med en
signifikans som understiger enprocentsnivån samt ytterligare tre variabler vars signifikans är
fem procent eller lägre. Soliditet och balansomslutningen har ett negativt samband med den
beroende variabeln. Revisionsarvodet har ett positivt samband och tillverkningsföretag har en
signifikant lägre risk än handelsföretag att erhålla orena revisionsberättelser.
36
I modell 2 har balansomlsutningen och balanslikviditetens en signifikans på en procent eller
lägre. Big 4 och revisionsarvode har en signifikansnivå som understiger fem procent. När det
gäller branscher har tillverknings- och tjänsteföretag en signifikant lägre risk än
handelsföretag att erhålla orena revisionsberättelser.
5.9
De oberoende variablerna
5.9.1 Storlek på företagen
För att kunna få ett begrepp om företagens storlek har vi studerat varje företags
balansomslutning. Balansomslutning är en faktor som kan ha stor spridning vilket har
resulterat i att vi har valt att använda den naturliga logaritmen av balansomslutningen. I denna
undersökning har vi begränsat urvalet från noll till tio anställda något som också kan begränsa
storleken på de företag som är medtagna i denna studie.
Storlek på företagen har undersökts i tidigare studier och bland andra Ireland har funnit
samband med revisionsberättelser som avviker från standardutformningen161. Keasey med
flera menar att storleken är en intressant faktor då storleken på företag kan inverka på
kvaliteten på företagens interna kontroll och kan därmed påverka sannolikheten för att erhålla
orena revisionsberättelser. De nämner också att stora företag har fler ögon på sig och detta
kan i motsats betyda att sannolikheten att erhålla en oren revisionsberättelse ökar.162
Vi har tidigare i detta kapitel analyserat våra valda faktorer enskilt. I detta test fann vi att
storlek hade ett negativt samband med oren revisionsberättelse med en signifikans på
enprocentnivån. Också i regressionsmodellerna hade företagens storlek, alltså
lnBalansomslutning, en signifikans på enprocentsnivån. Modellerna visar också att
balansomslutningen har ett negativt samband med revisionsberättelser som avviker från
standardutformningen. Detta betyder en mindre balansomslutning har ett samband med
revisionsberättelser som avviker från standardutformningen. Detta tyder på att större företag
löper mindre risk att erhålla orena revisionsberättelser, och detta kan ha olika anledningar.
Som Keasey med flera nämner kan den interna kontrollen ha en inverkan på detta. Stora
företag kan ha ett mer utvecklat system där det till exempel kan finnas större utrymme för att
ha uppdelning mellan arbetsuppgifterna vilket kan motverka att fel uppstår.
LnBalansomslutning har ett signifikant negativt samband i både t-testet och i
regressionsanalyserna varför vi kan förkasta nollhypotesen. Det existerar således ett samband
mellan storleken på företaget och orena revisionsberättelser.
5.9.2 Skuldsättningsgrad och soliditet
Både skuldsättningsgrad och soliditet är faktorer som kan indikera företagens risktagande.
Soliditet är eget kapital genom totala tillgångar163 och en hög soliditet innebär således att
företaget i hög grad är finansierat med eget kapital. Företag med högre soliditet klarar på
grund av att de har mer eget kapital lättare av nedgångar i konjunkturen164. Företag med lägre
soliditet är alltså mer riksfyllt än företag med hög soliditet. Skuldsättningsgraden är skulder
161
Ireland. (2003) s. 1007
Keasey mfl. (1988) s. 327
163
Nilsson mfl. 2002, s. 153
164
Ibid.
162
37
genom eget kapital vilket innebär att företag med hög skuldsättningsgrad har högre risk då de
blir mer beroende av sina kreditgivare och eventuella förändringar i ränta165.
Om företagen tar större risker bör det rimligen innebära att de är känsligare för till exempel
avtagande efterfrågan och prishöjningar på råvaror. Detta i sin tur kan innebära att de kan bli
mer benägna att erhålla orena revisionsberättelser som grundas på till exempel förbrukat
aktiekapital till följd av försämrat resultat och svårigheter att fortsätta driva verksamheten.
Företag med revisionsberättelser som avviker från standardutformningen har enligt en tidigare
studie högre skuldsättningsgrad än företag utan avvikelser166.
Ireland menar att företag med högre finansiell risk har större risk att erhålla orena
revisionsberättelser167. I tabell 5.2 går att läsa att soliditet har ett negativt samband med den
beroende variabeln med en signifikans på enprocentsnivån. Också i regressionsmodellen i
tabell 5.7 har soliditeten en signifikansnivå som understiger en procent och även där ett
negativt samband. Skuldsättningsgraden däremot visar på ett positivt samband men detta är
inte signifikant, se tabell 5.2 samt 5.7.
Soliditet har ett signifikant negativt samband i både t-testet och i regressionsanalysen varför vi
kan förkasta nollhypotesen. Skuldsättningsgraden däremot har inte signifikant samband i ttestet och inte heller i regressionsanalysen. Utgår vi från soliditeten existerar det således ett
samband med orena revisionsberättelser men tittar vi på skuldsättningsgraden existerar inte
något signifikant samband.
5.9.3 Lönsamhet
Vi har i denna studie använt oss av faktorerna avkastning på totalt kapital och om företaget
har haft en förlust det aktuella året för att få en uppfattning av företagens lönsamhet. Eftersom
de båda är mått på lönsamhet har vi använt dem i separata modeller. I t-testet i tabell 5.2 för
avkastning på totalt kapital går att avläsa att det har ett negativt samband med den beroende
variabeln och det med en signifikans som understiger femprocentsnivån, närmare bestämt 3
procent. I Chi-Square testet i tabell 5.3 har förlust en signifikans som understiger
enprocentsnivån. I regressionsmodellerna i tabell 5.7 har ingen av dessa modeller en
signifikans som understiger femprocentsnivån.
I en artikel skriven av Lim går det att läsa att företag med orena revisionsberättelser har sämre
lönsamhet än andra företag168. Ireland har funnit ett samband mellan nyliga förluster och
avvikelser som grundas på påpekanden av problem med fortsatt drift169. Dessa två mått har
alltså ett signifikant värde när de analyseras enskilt gentemot den beroende variabeln
revisionsberättelser som avviker från standardutformningen men när de prövades tillsammans
med ett antal andra oberoende variabler, i tabell 5.7, överstiger deras signifikans
femprocentsnivån. En aspekt kan vara att det finns många olika anledningar till att revisorn
väljer att utfärda en oren revisionsberättelse. Till exempel kan orsaken vara att avgifter och
skatter inte betalats med rätt belopp eller betalats in för sent, och i det fallet behöver inte
lönsamhet ha någon inverkan. Å andra sidan skulle lönsamhet, eller dålig lönsamhet, kunna
inverka på andra orsaker till avvikelser från revisionsberättelsernas standardutformning som
till exempel fortsatt drift och förbrukat aktiekapital.
165
http://www.blinfo.se/boksidor/eob/sok.gml?id=1743&term=S&limit=500 080310
Lim. (1997) s. 78
167
Ireland. (2003) s. 1005
168
Lim. (1997) s. 79
169
Ireland. (2003) s. 1011
166
38
En orsak till varför förlust inte har ett signifikant samband skulle kunna vara att detta mått till
viss mån är möjligt att justera med till exempel bokslutsdispositioner. Också extraordinära
kostnader kan påverka företagens resultat. Detta innebär att ett företag som har ett negativt
rörelseresultat inte behöver redovisa en förlust i årets resultat.
Räntabilitet på totalt kapital hade i t-testet ett signifikant samband med den beroende
variabeln, likaså förlust i Chi-Square testet. Däremot hade inget av dessa mått på lönsamhet
ett signifikant samband med orena revisionsberättelser i regressionsanalyserna. Därför anser
vi oss inte kunna förkasta nollhypoteserna för dessa variabler.
5.9.4 Revisions- och Rådgivningsarvode
I de enskilda t-testen visade signifikansnivån för revisions- och rådgivningsarvoden inget
samband med revisionsberättelser som avviker från standardutformningen. Tidigare studier
som använt revisions- och rådgivningsarvoden som en förklaringsvariabel har kommit fram
till varierande resultat. Houghton menar att höga revisions- och rådgivningsarvoden har ett
samband med orena revisionsberättelser170. Samtidigt menar DeFond med flera att inget
sådant samband finns171. Vårt resultat i t-testen går därmed i linje med vissa av de tidigare
studierna, då vi inte funnit något samband mellan revisions- och rådgivningsarvoden och
orena revisionsberättelser.
I regressionsanalyserna har resultatet för revisionsarvoden blivit det motsatta. I tabell 5.7 kan
det utläsas att det finns ett positivt och signifikant samband mellan revisionsarvode och den
beroende variabeln. Detta indikerar att höga revisionsarvoden har ett samband med orena
revisionsberättelser. Detta skulle kunna förklaras med att företag som erhåller en oren
revisionsberättelse kräver mer arbete av revisorn och därför mer tid, vilket innebär att
revisionskostnaderna stiger.
Varken rådgivningsarvodet eller revisionsarvodet hade ett signifikant samband med den
beroende variabeln i t-testen. I regressionsanalyserna hade revisionsarvodet ett signifikant
samband med revisionsberättelser som avviker från standardutformningen, däremot fann vi
inget signifikant samband för rådgivningsarvodet. Med detta som grund anser vi att
nollhypotesen för revisionsarvodet kan förkastas trots dess avsaknad av signifikans i t-testet.
Nollhypotesen för rådgivningsarvodet kan inte förkastas.
5.9.5 Likviditet
Tidigare studier visar att företag med låg likviditet har en större risk att få en
revisionsberättelse som avviker från standardutformningen. Olika likviditetsmått har använts i
olika studier, men resulterat i samma slutsats, det vill säga att företag med dålig likviditet
löper större risk att erhålla en revisionsberättelse som avviker från standardutformningen
gällande fortsatt drift än företag med hög likviditet.172 Företag med avvikelser har i
genomsnitt lägre balanslikviditet är andra företag173.
I denna studie har vi använt ett balanslikviditetsmått där vi mäter förhållandet mellan
företagens omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. T-testet för balanslikviditet visar ett
negativt samband med orena revisionsberättelser och att testet är signifikant. Detta resultat går
170
Houghton & Jubb. (1999) s. 235
DeFond mfl. (2002) s. 1247
172
DeFond mfl. (2002) s. 1262; Ireland. (2003) s. 978; Menon & Schwartz (1987) s. 312.
173
Lim. (1997) s. 78
171
39
i linje med de tidigare studierna. I regressionsmodell 1 däremot är balanslikviditet inte
signifikant. I modell 2, som har en lägre förklaringsgrad, är denna variabel signifikant.
När det gäller likviditetsmått menar Ireland att det är viktigt att skilja på avvikelser gällande
fortsatt drift och övriga anmärkningar, då fortsatt drift ofta kan ha samband med dålig
likviditet174. Andra anmärkningar, så som att årsredovisningen är inlämnad för sent beror
troligtvis inte på företagets likvida situation, vilket innebär att dålig likviditet inte behöver ha
något samband med vissa typer av anmärkningar.
Balanslikviditeten visar varierande resultat då den i t-testet och i regressionsmodell 2 är
signifikant på enprocentsnivån men i regressionsmodell 1 överstiger den med stor marginal
femprocentsnivån. Vi anser därför att vi med denna undersökning som grund inte kan avgöra
om nollhypotesen ska förkastas eller inte.
5.10 Kontrollvariabler
5.10.1 Big 4
Chi-Square testet för Big 4 har i vår undersökning en signifikansnivå på 2 procent och även i
regressionsmodellerna är sambandet signifikant. I båda regressionsmodellerna är sambandet
negativt. Detta samband överensstämmer inte med tidigare studier. Orsaken till varför vårt
resultat skiljer sig från tidigare forskning kan vara att det ingår större företag i dessa studier. I
vår undersökning har de flesta företag en balansomslutning som understiger 50 miljoner
kronor. Detta skulle kunna innebära att det samband tidigare studier funnit, att de större
revisionsbyråerna utfärdar fler orena revisionsberättelser, inte behöver existera bland små
företag. Då vår undersökning till största del består av privata och mindre företag skulle detta
kunna vara en orsak till varför vårt resultat skiljer sig år då många andra studier är gjorda på
större företag.
5.10.2 Bransch
Få tidigare studier har använt bransch som en förklaringsvariabel men de som har gjort det har
funnit ett samband mellan vissa branscher och sannolikheten att erhålla en oren
revisionsberättelse. Det är svårt i detta fall att jämföra våra resultat med tidigare studiers, då
dessa har andra indelningar av branscher än vad vi har. Ingen av dummyvariablerna för
bransch har ett signifikant värde i Chi-Square testet. I regressionsmodell 1 har tillverkning en
signifikant lägre risk än handelsföretag att erhålla orena revisionsberättelser. Detta gäller
också i regressionsmodell 2, där har även tjänsteföretag ett signifikant värde.
174
Ireland. (2003) s. 1010
40
5.11 Tidigare anmärkningar
Diagram 5.1 – Tidigare anmärkningar
I denna studie har totalt 64 revisionsberättelser som avviker från standardutformningen
påträffats. Av dessa 64 har det i revisionsberättelserna i 42 av företagen även förekommit
avvikelser från standardutformningen i ett eller flera år under perioden 2002 till 2005. Av de
22 företags revisionsberättelser där det inte förekom någon avvikelse de fyra närmast
föregående åren startade fyra av dessa sin verksamhet 2006 vilket innebär att dessa inte har
kunna ha någon tidigare anmärkning. Majoriteten, 66 procent, av företagen i vår undersökning
med oren revisionsberättelse har haft en revisionsberättelse som avviker från
standardutformningen något av de fyra närmast föregående åren.
Tidigare studier har funnit att om ett företag har erhållit en oren revisionsberättelse ökar
risken kommande år att erhålla ytterligare revisionsberättelser som avviker från
standardutformningen175. I denna studie har alltså majoriteten av de som erhållit orena
revisionsberättelser 2006 haft revisionsberättelser som avviker från standardutformningen en
eller flera gånger under åren 2002 till 2005. Detta ligger i linje med tidigare studiers resultat.
5.12 Olika typer av avvikelser
I undersökningen har vi även tittat på vilken typ av avvikelse de orena revisionsberättelserna
har haft. Från detta diagram kan utläsas att den vanligaste anmärkningen i de orena
revisionsberättelserna var att årsredovisningen var för sent inlämnad. De två andra
anmärkningarna som var vanliga var att skatter och avgifter inte betalats i rätt tid eller med fel
belopp och att mer än halva aktiekapitalet var förbrukat.
175
Ireland. (2003) s. 1010-1011; Keasey mfl. (1988) s. 332
41
Diagram 5.2 – Olika typer av avvikelser
Flera av de orena revisionsberättelserna hade fler än en anmärkning, vilket innebär att samma
revisionsberättelse kan förekomma flera gånger i diagrammet ovan. I de fall revisorn saknar
underlag för att göra ett uttalande kan detta till exempel bero på att revisorn inte haft
möjlighet att närvara vid inventeringen eller att revisorn inte har erhållit tillräckligt med
information om en viss balanspost. De anmärkningar som fallit under kategorin övrigt är
bland annat att företaget har brister i den interna kontrollen eller att företaget har dålig
likviditet.
Det finns alltså ett flertal olika anledningar till att revisorn utfärdar revisionsberättelser som
avviker från standardutformningen. Hittills i denna undersökning har vi använt orena
revisionsberättelser som beroende variabel oavsett anledningen till avvikelserna. Som kan
avläsas i diagrammet är de olika typerna av anledningar av skilda karaktärer. De faktorer som
kan ha inverkan på att aktiekapitalet är förbrukat behöver i sin tur inte påverka förekomsten
av förbjudna lån. Ett flertal tidigare studier har i sina undersökningar använt sig av en
beroende variabel som handlar om osäkerhet om företagets fortsatta drift176. Ireland har skilt
på avvikelser gällande fortsatt drift samt de som inte gäller fortsatt drift, hon menar att detta är
viktigt då de olika avvikelserna påverkas av olika faktorer på olika sätt177. Nedan har vi därför
utvecklat vår analys genom att göra en regressionsanalys med ”fortsatt drift och liknande
avvikelser” som beroende variabel.
5.13 Logistisk regression - modell 3 till 6
Den beroende variabeln i dessa modeller består av avvikelser från standardutformningen som
beror på osäkerhet om fortsatt drift, ett aktiekapital som är förbrukat till minst hälften samt
noteringar om likvidation. Vi valde att använda dessa tre orsaker tillsammans då de har
liknande karaktäristika. Vi har testat denna beroende variabel med fyra olika kombinationer
av olika oberoende variabler som tabellen nedan visar.
176
177
DeFond mfl. (2002) s. 1247-1272; Menon & Schwartz. (1987) s. 302-314; Geiger & Rama. (2006) s. 1-14
Ireland. (2003) s. 975-978
42
Logistisk
regression
Nagelkerke R2
Förlust
RT
Soliditet
Skuldsättningsgrad
Big 4
LnBalansomslutning
Balanslikviditet
Revisionsarvode
Rådgivningsarvode
Tjänsteföretag
Tillverkningsföretag
Övrig bransch
Omnibus Tests of
Model Coefficients
Modell 3
Modell 4
56%
Förlust - Soliditet
B
Sig.
0,50
0,44
-4,28
0,00
Modell 5
60%
RT – Soliditet
B
Sig.
1,84
-7,03
Modell 6
43%
Förlust - S/E
B
Sig.
0,87
0,10
0,01
0,00
0,54
-1,06
-0,03
0,00004
-0,00007
-1,75
-1,27
-0,73
0,38
0,00
0,72
0,16
0,20
0,02
0,11
0,53
0,37
-1,74
-0,02
0,00007
-0,0001
-2,26
-1,57
-1,78
0,56
0,00
0,83
0,04
0,06
0,01
0,05
0,18
0,02
0,16
-1,17
-0,44
0,00004
-0,00004
-2,56
-1,53
-0,51
Chi-square
Sig.
Chi-square
Sig.
Chi-square
40%
RT - S/E
B
Sig.
0,28
0,48
0,25
0,78
0,00
0,03
0,22
0,23
0,00
0,03
0,55
0,02
0,14
-1,31
-0,51
0,00004
-0,00006
-2,69
-1,55
-0,75
0,28
0,80
0,00
0,02
0,22
0,14
0,00
0,02
0,37
Sig.
Chi-square
Sig.
Model
97,23
0,00
104,91
0,00
75,10
0,00
67,12
0,00
Tabell 5.8 – En översikt av regressionsmodellerna med avvikelser från standardutformningen som beror på
osäkerhet om fortsatt drift, ett aktiekapital som är förbrukat till mer än hälften samt noteringar om likvidation
som beroende variabel. Modell 3, 4, 5 och 6.
Vi har också gjort modeller där alla företag med orena revisionsberättelser förutom de som
beror på ett aktiekapital som är förbrukat till mer än hälften, osäkerhet om fortsatt drift samt
noteringar om likvidation ingår som beroende variabel. Dessa modeller, som återfinns i bilaga
4, visade en betydligt lägre förklaringsgrad på högst 11 procent jämfört med
förklaringsgraden i modellerna ovan som är 40 till 60 procent. I bilaga 4 kan två modeller, de
med högst förklaringsgrad, ses. I dessa modeller var det färre variabler som hade en
signifikans som understiger femprocentsnivån. Detta innebär att företag som har en oren
revisionsberättelse som inte beror på fortsatt drift, ett till mer än hälften förbrukat aktiekapital
samt noteringar om likvidation inte kan förklaras i samma utsträckning av dessa oberoende
variabler.
Tidigare forskning har förknippat likviditet och lönsamhet med anmärkningar gällande
fortsatt drift178. På förhand förväntade vi oss därför att dessa två mått skulle ha ett samband
med revisionsberättelser som avviker från standardutformningen. Men varken förlust eller RT
hade ett signifikant samband med den beroende variabeln som använts i modell 1 och 2,
balanslikviditeten var heller inte signifikant i den regressionsmodellen som hade högst
förklaringsgrad av de två första regressionsmodellerna. Som vi har diskuterat tidigare i
kapitlet behöver dessa mått inte ha någon inverkan på avvikelser som till exempel noteringar
om för sent inlämnad årsredovisning och skatter och avgifter som betalats för sent.
När vi nu ändrade den beroende variabeln till att bestå av till mer än hälften förbrukat
aktiekapital, noteringar om likvidation samt osäkerhet om fortsatt drift förväntade vi oss att
det skulle kunna förekomma ett signifikant samband mellan denna och likviditet och
lönsamhet. När det gäller lönsamhet var det bara RT som hade ett signifikant samband med
178
Ireland. (2003) s. 978
43
den oberoende variabeln i den modellen med högst förklaringsgrad. Balanslikviditeten hade
ett signifikant samband i de modeller där skuldsättningsgrad ingick istället för soliditet. Dessa
var de två modeller med i detta sammanhang lägst förklaringsgrad. Det finns inget entydigt
resultat från dessa modeller, även om balanslikviditeten hade ett signifikant samband i två av
dessa regressionsmodeller. I vår studie påträffades endast ett fåtal avvikelser gällande fortsatt
drift vilket kan ha inverkat på skillnaden mot de tidigare studierna gällande lönsamhet och
likviditet.
I modellerna ovan har lnbalansomslutning och soliditet en signifikans som understiger
enprocentsnivån. Båda variablerna har ett negativt samband med den beroende variabeln.
Högre soliditet kan innebära färre avvikelser gällande fortsatt drift, ett aktiekapital som är
förbrukat till mer än hälften samt noteringar om likvidation. Detta negativa samband innebär
att små företag har ett samband med sådana avvikelser. I modellen hade också tjänsteföretag
en signifikant lägre risk att erhålla revisionsberättelser med dessa avvikelser än
handelsföretag.
Om vi jämför regressionsmodellerna med varandra har modellerna i tabell 5.8 högst
förklaringsgrader (Nagelkerke R2), 40 till 60 procent, och modell 2 har den lägsta
förklaringsgraden, 20 procent. Modell 1 har en förklaringsgrad på 29 procent. Vi kan alltså se
att de modellerna där vi har separerat olika typer av avvikelser utefter de bakomliggande
orsakerna har högst förklaringsgrad.
44
6. Slutdiskussion
I detta kapitel kommer vår problemformulering att besvaras och vår hypotesprövning att
diskuteras. Kapitlet avslutas med förslag på fortsatt forskning inom ämnet.
Vi har i denna studie undersökt vilka faktorer som har ett samband med revisionsberättelser
som avviker från standardutformningen och har ställt upp hypoteser för de oberoende
variablerna. Vi har också separerat olika typer av avvikelser utefter de bakomliggande
orsakerna som resulterade i en beroende variabel som bestod av avvikelser gällande osäkerhet
om fortsatt drift, att aktiekapitalet är förbrukat till mer än hälften och likvidationsupplysning.
Därefter testade vi de olika faktorernas samband med denna beroende variabel. Vår
problemformulering lyder:
Vilka faktorer har ett
standardutformningen?
samband
med
revisionsberättelser
som
avviker
från
I vår undersökning, där vi har studerat 500 företags årsredovisningar för 2006, hade 12,8
procent av alla företag i stickprovet en revisionsberättelse som avviker från
standardutformningen. Detta överrensstämmer med siffran som angivits i Balans som vi
redogjort för i inledningen.
De faktorer som har ett signifikant samband med revisionsberättelser som avviker från
standardutformningen och även med avvikelser gällande ett till mer än hälften förbrukat
aktiekapital med mera är soliditet och storleken på företaget. Vi menar att företag som tar
höga risker, om vi uttrycker risk med hjälp av soliditet, alltså löper större risk att erhålla en
oren revisionsberättelse. Å andra sidan om vi väljer att använda skuldsättningsgrad som ett
mått på risk, existerar inte ett signifikant samband i vår undersökning. Om företagets
risktagande ska beaktas för att kunna förutsäga orena revisionsberättelser avgörs i detta fall av
vilket alternativmått som bäst anses uttrycka risktagande.
Även revisionsarvode är tillräckligt signifikant för att vi anser oss kunna förkasta
nollhypotesen för denna variabel. Revisionsarvodet var dock inte signifikant i det enskilda ttestet, men efter kontroll för de övriga oberoende variablerna visar det att revisionsarvodet har
ett samband med orena revisionsberättelser och att det i färre än fem fall av hundra inte
existerar samma samband i populationen som i stickprovet.
För variabeln balanslikviditet har vi utifrån vår studie inte kunnat avgöra om nollhypotesen
kan förkastas. Vårt beslut att inte kunna avgöra om denna hypotes kan förkastas grundas på
att balanslikviditet har en signifikans som understiger enprocentsnivån i t-testet och i
regressionsmodell 2 samtidigt som signifikansen i regressionsmodell 1, som har högre
förklaringsgrad, med stor marginal överstiger femprocentsnivån. Vi skulle kunna argumentera
för att det finns ett visst stöd för ett samband med den beroende variabeln existerar. En annan
aspekt som ytterligare försvårar beslutet att avgöra om balanslikviditet har ett samband med
någon av de beroende variablerna är att resultatet skiljer sig i den utökade analysen i tabell
5.8. Dålig likviditet kan förväntas ha ett samband med anmärkningar gällande fortsatt drift, ett
till med än hälften förbrukat aktiekapital samt noteringar om likvidation, men endast i två av
de fyra modellerna i tabell 5.8 var sambandet signifikant.
I denna studie har vi inte kunnat visa att lönsamhet har något signifikant samband med orena
revisionsberättelser. Även om räntabilitet på totalt kapital eller förlust i den enskilda t-testen
45
har ett signifikant samband har dessa variabler i regressionsmodeller 1 och 2 inte visat på
något signifikant samband, varför vi inte har kunnat förkasta nollhypoteserna för dessa
variabler. Då lönsamhet påverkar det egna kapitalet hade vi förväntat oss att det skulle finnas
ett samband mellan dessa variabler och orena revisionsberättelser. Endast i en
regressionsmodell i tabell 5.8 visade lönsamhet ett signifikant samband med den oberoende
variabeln, detta var avkastning på totalt kapital och det var i den modellen med högst
förklaringsgrad. På grund av detta anser vi att det finns ett visst stöd för ett samband mellan
RT och vissa typer av avvikelser, men det ska noteras att i de övriga regressionsmodellerna
där RT ingick påträffades inget samband.
Utifrån denna studie menar vi att den regressionsmodell med en förklaringsgrad på 60 procent
och den beroende variabeln som består av avvikelser gällande osäkerhet gällande fortsatt drift,
att aktiekapitalet är förbrukat till mer än hälften samt likvidationsupplysningar, är den modell
som är mest användbar för att kunna se om företag ligger i riskzonen att erhålla en oren
revisionsberättelse. De är också dessa avvikelser som är av den allvarligare graden vilket
också kan innebära störst informationsvärde för intressenterna.
Genomgående har soliditet och lnbalansomslutning varit de variabler som varit signifikanta i
alla regressionsmodeller de ingått i. Tillverkningsföretag har också i alla modeller den ingått i
haft en signifikant lägre risk än handelsföretag att erhålla orena revisionsberättelser. Med
bakgrund av de olika resultaten som uppkommit i studien kan vi inte ge intressenterna ett
fullvärdigt verktyg för att kunna förutsäga risken ett företag löper att erhålla en oren
revisionsberättelse. Vi anser att fler faktorer, vidareutvecklade faktorer eller en annan
kombination av faktorer behövs för att med större säkerhet kunna förutsäga uppkomsten av en
oren revisionsberättelse.
6.1
Fortsatt forskning
I denna studie har vi haft problem med likviditetsmåttet då balanslikviditet visade varierande
resultat. För fortsatt forskning kan detta undersökas närmare med fler alternativmått på
likviditet. Också alternativmåtten till lönsamhet kan utvecklas där exempelvis rörelseresultat
kan användas då detta mått inte i samma utsträckning kan påverkas av earnings management.
Det vore också intressant att i en studie inrikta sig på avvikelser gällande fortsatt drift eller
någon annan specifik orsak till att en revisionsberättelse är oren. Dessa studier kan med fördel
genomföras på privata mikro-, små och medelstora företag i Sverige då forskningen inom
detta område är begränsad. Det är viktigt att tänka på att då revisionsplikten tas bort för en
stor del av Sveriges företag kan resultatet från en studie som är upplagd som vår generera ett
annat resultat. Till exempel skulle det vara möjligt att företag som riskerar att erhålla en oren
revisionsberättelse, i större utsträckning än andra företag, väljer bort revisionen.
46
Källförteckning
Vetenskapliga artiklar
Barkess, Lynn & Roger Simnett. “The Provision of Other Services by Auditors: Independence
and Pricing Issues”, Accounting and Business Research. Vol. 24, Nr. 94, (1994)
DeFond, L Mark, K Raghunandan & K.R Subramanyam. “Do Non-Audit Service Fees Impair
Auditor Independence? Evidence from Going Concern Audit Opinions”, Journal of
Accounting Research. Vol. 40 Nr. 4 (Sep 2002)
DeJong, Douglas V & John H. Smith. “The Determination of Audit Responsibilities: An
Application of Agency Theory”, Auditing: A Journal of Practice & Theory. Vol. 4, Nr 1,
(1984)
Dopuch, Nicholas, Robert W Holthausen & Richard W. Leftwich.” Predicting Audit
Qualification with Financial and MarketVariables”, The Accounting review. Vol. 62, Nr 3,
(1987)
Farrugia, J Konrad & Peter J Baldacchino. “Qualified audit opinions in Malta”, Managerial
Auditing Journal, Vol 20, Nr 8, (2005)
Fellingham, John C & Paul D. Newman. “Monitoring decisions in an agency setting”, Journal
of Business Finance & Accounting, Vol. 6, Nr 2, (1979)
Fearnley, Stella, Vivien A Beattie & Rihard Brandt. “Auditor Independance and Audit Risk:
A Reconceptualization”, Journal of International Accounting research. Vol. 4, Nr 1, (2005)
Geiger, A Marshall & Dasaratha V. Rama. “Audit Firm Size and Going-Concern Reporting
Accuracy”, Accounting Horizons, Vol. 20, Nr 1, (Mars 2006)
Hirst, D Eric & Lisa Koonce. “Audit Analytical Procedures: A Field Investigation”,
Contemporary Accounting Research, Vol 13, Nr 2, (Hösten 1996)
Houghton, K.A, & C.A Jubb. “The cost of Audit Qualifications: The Role of Non-Audit
Services”, Journal of International Accounting, Auditing & Taxation, Vol. 8, Nr 2, (1999)
Husted, Bryan W. “Agency, Information, and the Structure of Moral Problems in Business”
Organization Studies, Vol. 28, Nr 2, (2007)
Ireland, Jennifer C. “An Empirical Investigation of Determinants of Audit Reports in the UK”
Journal of Business Finance and Accounting, Vol. 30, Nr 7 och 8, (Sep/Okt 2003)
Keasey, K, R Watson & P Wynarczyk. “The Small Company Audit Qualification: A
Preliminary Investigation”, Accounting and Business research, Vol. 18, Nr 72, (1988)
Khalil, Fahad & Jaques Lawarrée. “Collusive Auditors” American Economic Review, Vol. 85,
Nr 2, (Maj 1995)
47
Lavin, David. ”Perceptions of the independence of the auditor” The accounting Review, Vol.
51, Nr 1, (Jan 1976)
Lim, Gua Hua. “Audit Qualifiaction: What Does It Mean?” Singapore Management Review,
Vol. 19, Nr 2, (Jul 97)
Menon, Krishnagopal & Kenneth B Schwartz. “An empirical investigation of audit
qualification decisions in the presence of going-concern uncertainties”, Contemporary
Accounting Research, Vol. 3, Nr 2, (1987)
Mock, J Thoedore & Arnold Wright. “An Exploratory Study of Auditors´ Evidential Planning
Judgements”, Auditing: A Journal of Practice and Theory, Vol. 12, Nr 2, (Hösten 1993)
Litteratur
Andersson, Sten. Positivism kontra hermeneutik. Göteborg, Bokförlaget Korpen, 1979
Arbnor, Ingeman & Björn Bjerke. Företagsekonomisk metodlära, Lund, Studentlitteratur,
1994, 2 uppl.
Bryman, Alan, & Emma Bell. Företagsekonomiska forskningsmetoder, Malmö, Liber
Ekonomi, 2005
Dahmström, Karin. Från datainsamling till rapport – att göra en statistisk undersökning,
Lund, Studentlitteratur, 1991
Edling, Christofer & Peter Hedström. Kvantitativa metoder grundläggande analysmetoder för
samhälls- och beteendevetare, Studentlitteratur, Lund, 2003
Eilifsen, Aasmund & William F Messier Jr. Auditing & Assurance Services, Berkshire,
McGraw-Hill Education, 2006
Eriksson, Lars Torsten & Finn Wiedersheim-Paul. Att utreda forska och rapportera, Malmö,
Liber Ekonomi, 2001, 7 uppl.
FAR Förlag, Revision en praktisk beskrivning, Stockholm, FAR Förlag, 2006
FARs Samlingsvolym 2006 Del 2, Stockholm, FAR Förlag
FARs Revisionsbok 2002, Stockholm, FAR Förlag
Hayes, Rick, R Dassen, A Schilder & P Wallage. Principles of Auditing, an Introduction to
International Standards on Auditing, Harlow, Pearson Education Limited, 2005, 2 uppl.
Körner, Svante & Lars Wahlgren. Statistisk dataanalys, Lund, Studentlitteratur, 2000, 3 uppl.
Nilsson, Henrik, Anders Isaksson & Teppo Martikainen, Företagsvärdering med fundamental
analys, Lund, Studentlitteratur, 2002
48
Patel, Runa. Forskningsmetodikens grunder Att planera, genomföra och rapportera en
undersökning. Lund, Studentlitteratur, 1994, 2 uppl.
Övriga källor
Brännström Dan, ”FAR SRS räknar med förtroende”, Balans, Nr 8-9 2007
Brännström, Dan. ”Livet efter revisionsplikten - dröm eller skräckscenario”, Balans, Nr 12,
2007
Lundvall, Sten. ”En revisionsberättelse bör vara kort, klar och koncis”, Balans, Nr 2, 2008
Ribbestam, Steve. ”slopad revisionsplikt en lättnad för branschen”, Balans, nr 3 2008
Suneson, Björn. ”Betyg kan skapa tuffare revision” Svenska Dagbladet, 071025
Skough Bengt & Dan Brännström. ”De flesta felen rättas efter påpekanden från revisorn”,
Balans, Nr 12, 2007
SOU 2008:32, Avskaffande av revisionsplikten för små företag
Öhman, Peter. ”Mer information i revisionsberättelsen” Balans, Nr 12, 2007
www.scb.se/templates/Standard____147807.asp, 2008-03-10, kl 13.44
www.ekonomikonsulter.se/nyckeltal.asp, 2008-03-10
www.blinfo.se/boksidor/eob/sok.gml?id=1743&term=S&limit=500, 2008-03-10
49
Bilaga 1 – Exempel på revisionsberättelser
Ren revisionsberättelse
Oren revisionsberättelse
(I dessa revisionsberättelser har också företagens namn, organisationsnummer och
räkenskapsår framgått. Revisionsberättelserna har varit underskrivna av en revisor, och ort
och datum har redovisats.)
Bilaga 2 – Extremvärden
Soliditet
Räntabilitet på totalt kapital
Skuldsättningsgrad
Balanslikviditet
Pearson Correlation
Sig. (2-tailed)
N
Pearson Correlation
Sig. (2-tailed)
N
Pearson Correlation
Sig. (2-tailed)
N
Pearson Correlation
Sig. (2-tailed)
N
Pearson Correlation
Sig. (2-tailed)
N
Pearson Correlation
Sig. (2-tailed)
N
Pearson Correlation
Sig. (2-tailed)
N
Pearson Correlation
Sig. (2-tailed)
N
Pearson Correlation
Sig. (2-tailed)
N
Pearson Correlation
Sig. (2-tailed)
N
Pearson Correlation
Sig. (2-tailed)
N
Pearson Correlation
Sig. (2-tailed)
N
Pearson Correlation
Sig. (2-tailed)
N
499
,247**
,000
499
,051
,254
499
,212**
,000
496
-,138**
,002
496
,004
,933
497
-,030
,497
498
-,050
,266
498
-,144**
,001
499
,206**
,000
499
-,125**
,005
499
-,072
,109
499
-,317**
,000
499
*. Correlation is significant at the 0.05 level (2-tailed).
**. Correlation is significant at the 0.01 level (2-tailed).
Oren
Övrigabranscher
Tillverkningsföretag
Tjänsteföretag
Förlust
Rådgivningsarvode
Revisionsarvode
Big4
Skuldsättningsgrad
balanslikv
lnbalans
RT
Soliditet
Soliditet
1
Skuldsättn
RT
lnbalans
balanslikv
ingsgrad
,247**
,051
,212**
-,138**
,000
,254
,000
,002
499
499
496
496
1
,227**
,033
-,005
,000
,459
,906
499
499
496
496
,227**
1
,142**
,197**
,000
,002
,000
499
500
497
497
,033
,142**
1
-,076
,459
,002
,090
496
497
497
494
-,005
,197**
-,076
1
,906
,000
,090
496
497
494
497
,076
,117**
-,052
-,046
,089
,009
,246
,311
497
498
495
495
,058
,438**
,003
,061
,196
,000
,950
,173
498
499
496
496
,063
,264**
-,029
,017
,158
,000
,518
,702
498
499
496
496
-,495**
-,204**
,003
,033
,000
,000
,947
,466
499
500
497
497
,088*
-,128**
,085
-,113*
,049
,004
,058
,012
499
500
497
497
,002
,105*
-,018
,175**
,963
,018
,693
,000
499
500
497
497
-,021
-,039
-,044
,030
,644
,387
,327
,509
499
500
497
497
-,150**
-,184**
-,100*
,029
,001
,000
,025
,515
499
500
497
497
Correlations
Revisions Rådgivnin
arvode
gsarvode
-,030
-,050
,497
,266
498
498
,058
,063
,196
,158
498
498
,438**
,264**
,000
,000
499
499
,003
-,029
,950
,518
496
496
,061
,017
,173
,702
496
496
,093*
,283**
,039
,000
498
497
497
,093*
1
,244**
,039
,000
497
499
498
,283**
,244**
1
,000
,000
497
498
499
-,036
-,083
-,045
,429
,064
,314
498
499
499
-,046
-,003
-,072
,306
,945
,107
498
499
499
,056
-,032
,057
,215
,471
,203
498
499
499
-,052
-,004
-,044
,246
,926
,322
498
499
499
-,104*
,031
-,038
,020
,495
,401
498
499
499
Big4
,004
,933
497
,076
,089
497
,117**
,009
498
-,052
,246
495
-,046
,311
495
1
Tjänsteför Tillverknin Övrigabra
etag
gsföretag
nscher
,206**
-,125**
-,072
,000
,005
,109
499
499
499
,088*
,002
-,021
,049
,963
,644
499
499
499
-,128**
,105*
-,039
,004
,018
,387
500
500
500
,085
-,018
-,044
,058
,693
,327
497
497
497
-,113*
,175**
,030
,012
,000
,509
497
497
497
-,046
,056
-,052
,306
,215
,246
498
498
498
-,003
-,032
-,004
,945
,471
,926
499
499
499
-,072
,057
-,044
,107
,203
,322
499
499
499
,041
-,017
-,043
,365
,709
,342
500
500
500
500
,041
1
-,575**
-,230**
,365
,000
,000
500
500
500
500
-,017
-,575**
1
-,148**
,709
,000
,001
500
500
500
500
-,043
-,230**
-,148**
1
,342
,000
,001
500
500
500
500
,134**
-,050
-,044
,011
,003
,260
,324
,809
500
500
500
500
Förlust
-,144**
,001
499
-,495**
,000
499
-,204**
,000
500
,003
,947
497
,033
,466
497
-,036
,429
498
-,083
,064
499
-,045
,314
499
1
500
Oren
-,317**
,000
499
-,150**
,001
499
-,184**
,000
500
-,100*
,025
497
,029
,515
497
-,104*
,020
498
,031
,495
499
-,038
,401
499
,134**
,003
500
-,050
,260
500
-,044
,324
500
,011
,809
500
1
Bilaga 3 – Korrelationtabell
Bilaga 4 – Regressionsmodeller med den beroende variabeln företag som har orena
revisionsberättelser som inte beror på fortsatt drift, till mer än hälften förbrukat aktiekapital
samt noteringar om likvidation
Modell 7
Model Summary
Step
1
-2 Log
Cox & Snell
likelihood
R Square
245,064a
,045
Nagelkerke
R Square
,107
a. Estimation terminated at iteration number 8 because
parameter estimates changed by less than ,001.
Variables in the Equation
Step
a
1
lnbalans
balanslikv
Big4
Revisionsarvode
Rådgivningsarvode
Tjänsteföretag
Tillverkningsföretag
Övrigabranscher
Förlust
Soliditet
Constant
B
-,089
-,174
-1,194
,000
,000
,043
-,601
-1,127
,252
,005
-,940
S.E.
,145
,100
,480
,000
,000
,435
,532
1,095
,388
,359
2,005
Wald
,375
3,027
6,176
3,762
,402
,010
1,276
1,059
,422
,000
,220
df
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
Sig.
,540
,082
,013
,052
,526
,922
,259
,303
,516
,988
,639
Exp(B)
,915
,840
,303
1,000
1,000
1,044
,548
,324
1,287
1,005
,390
a. Variable(s) entered on step 1: lnbalans, balanslikv, Big4, Revisionsarvode, Rådgivningsarvode,
Tjänsteföretag, Tillverkningsföretag, Övrigabranscher, Förlust, Soliditet.
Omnibus Tests of Model Coefficients
Step 1
Step
Block
Model
Chi-square
22,550
22,550
22,550
df
10
10
10
Sig.
,013
,013
,013
Modell 8
Model Summary
Step
1
-2 Log
Cox & Snell
likelihood
R Square
245,105a
,045
Nagelkerke
R Square
,107
a. Estimation terminated at iteration number 8 because
parameter estimates changed by less than ,001.
Variables in the Equation
Step
a
1
lnbalans
balanslikv
Big4
Revisionsarvode
Rådgivningsarvode
Tjänsteföretag
Tillverkningsföretag
Övrigabranscher
Soliditet
RT
Constant
B
-,131
-,175
-1,200
,000
,000
,013
-,635
-1,181
-,079
,265
-,243
S.E.
,148
,102
,480
,000
,000
,437
,534
1,095
,328
,458
2,017
Wald
,788
2,932
6,258
3,932
,422
,001
1,412
1,162
,058
,335
,015
df
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
Sig.
,375
,087
,012
,047
,516
,976
,235
,281
,809
,563
,904
Exp(B)
,877
,840
,301
1,000
1,000
1,013
,530
,307
,924
1,303
,784
a. Variable(s) entered on step 1: lnbalans, balanslikv, Big4, Revisionsarvode, Rådgivningsarvode,
Tjänsteföretag, Tillverkningsföretag, Övrigabranscher, Soliditet, RT.
Omnibus Tests of Model Coefficients
Step 1
Step
Block
Model
Chi-square
22,509
22,509
22,509
df
10
10
10
Sig.
,013
,013
,013