Tonåringars psykiska hälsa

ÖREBRO LÄNS LANDSTING
Samhällsmedicinska enheten
Tonåringars
psykiska hälsa
Liv & hälsa ung i Örebro län 2005
Margareta Lindén-Boström
Carina Persson
Tonåringars
psykiska hälsa
Liv & hälsa ung i Örebro län 2005
Samhällsmedicinska enheten
Örebro läns landsting
ISSN: 1654-0379
Omslagsfoto: Elisabeth Fardelin
Bergslagens Grafiska AB, 2007
Samhällsmedicinska enhetens uppgift är att
med vetenskapligt baserad fakta- och
metodkunskap stötta arbetet för en bättre
hälsa bland befolkningen i Örebro län.
Samhällsmedicinska enhetens målgrupp är
beslutsfattare och verksamma i landsting
och kommuner.
Vi vänder oss också till andra myndigheter
och organisationer som har ansvarsområden som påverkar förutsättningarna för
hälsans utveckling.
Förord
Vid redovisning av resultat från undersökningen Liv & hälsa ung
framkom att den psykiska ohälsan är mest uttalad bland flickor och att
den ökar markant mellan årskullarna. Med anledning av den oro som
detta resultat medförde fick Samhällsmedicinska enheten i uppdrag av
landstingets hälso- och sjukvårdnämnd att fördjupa analysen kring
flickors psykiska ohälsa, vilket har resulterat i den här rapporten.
I uppdraget ingick även att redovisa några av de åtgärder som redan
görs i länet för att främja de ungas psykiska hälsa samt att ge förslag
inför det fortsatta arbetet. Bidrag till det avslutande kapitlet om åtgärder har givits av Yvonne Skogsdal, Barncentrum, och medarbetare på
Samhällsmedicinska enheten.
Resultaten från undersökningen Liv & hälsa ung 2005 har tidigare
redovisats i både muntlig och skriftlig form för politiker och tjänstemän inom kommun och landsting samt i flera andra sammanhang.
Den här rapporten är ytterligare ett led i redovisningen av resultaten.
Det är en förhoppning att den ska vara en kunskapskälla och komma
till användning för beslutsfattare och personer som på olika sätt och på
olika nivåer i samhället arbetar med de yngre länsinvånarnas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.
Örebro i februari 2007
Thomas Falk
Chef
Samhällsmedicinska enheten
Örebro läns landsting
Håkan Bergman
Landstingsråd och ordförande i
Hälso- och sjukvårdsnämnden
Örebro läns landsting
INNEHÅLL
Inledning .................................................................................. 1
Liv & hälsa ung 2005 ............................................................. 1
Uppdraget.............................................................................. 2
Rapportens uppläggning ....................................................... 2
Bakgrund.................................................................................. 3
Psykisk hälsa och ohälsa ...................................................... 3
Utveckling av psykisk hälsa bland ungdomar....................... 4
Risk- och skyddsfaktorer ....................................................... 6
Material och metod.................................................................. 9
Undersökningen Liv & hälsa ung........................................... 9
Svarsfrekvens...................................................................... 10
Den psykiska hälsan bland länets unga ............................. 11
Olika mått på psykisk ohälsa ............................................... 11
Lokala skillnader.................................................................. 13
Faktorer som samvarierar med ungas psykiska hälsa...... 15
Livsvillkor............................................................................. 15
Familj............................................................................... 15
Relationer till kamrater .................................................... 19
Skoltrivsel ........................................................................ 20
Levnadsvanor...................................................................... 23
Fritid ................................................................................ 23
Fysisk aktivitet ................................................................. 24
Mat .................................................................................. 25
Kroppsvikt........................................................................ 26
Drogvanor........................................................................ 26
Psykisk hälsa i relation till annan hälsa ............................... 29
Psykisk hälsa i relation till funktionsnedsättning................. 38
Samband livsvillkor, levnadsvanor och psykisk hälsa ......... 43
Sammanfattande diskussion och förslag till åtgärder ....... 47
Undersökningen................................................................... 47
Psykisk hälsa ....................................................................... 48
Psykisk ohälsa och förslag till åtgärder................................ 49
Livsvillkor ......................................................................... 50
Levnadsvanor .................................................................. 53
Övriga förslag .................................................................. 54
Referenser .............................................................................. 57
Bilaga: Oddskvoter och relativa risker för nedstämdhet... 59
Faktorer som ingår i analysen ......................................... 59
Raka oddskvoter och relativa risker................................. 60
Metod – multivariat logistisk regression ........................... 62
Resultat – multivariat logistisk regression för flickor ........ 63
Resultat – multivariat logistisk regression för pojkar........ 64
Samhällsmedicinska enheten
Inledning
I såväl Sverige som i andra länder ses psykisk ohälsa som ett allt
större folkhälsoproblem. Speciellt oroande är att den rapporterade
psykiska ohälsan hos ungdomar, och speciellt bland flickor, har ökat.
Nyligen har en statlig utredning analyserat och kommit med förslag
till åtgärder angående ungdomars stress och psykiska ohälsa (SOU
2006:77). Problemet med psykisk ohälsa är inte nytt men har accentuerats under senare tid. Redan 2002 gjordes på uppdrag av dåvarande
hälso- och sjukvårdberedningen inom Örebro läns landsting en sammanställning av barns och ungdomars situation i länet, den så kallade
BUS-rapporten (Nyman, Lindén-Boström 2002).
Liv & hälsa ung 2005
I Örebro län finns en lång tradition av att följa drogvaneutvecklingen
bland länets ungdomar genom enkätundersökningar i skolår 9.
Detta har gjorts vart tredje år sedan mitten av 1990-talet.
I 2005 års undersökning, kallad Liv & hälsa ung 2005 i analogi med
undersökningen Liv & hälsa i den vuxna befolkningen, utvidgades den
till att omfatta alla länets elever i skolår 7, 9 och år 2 på gymnasiet.
Frågeområdet utvidgades också till att inte bara gälla alkohol,
narkotika och tobak utan även andra aspekter av ungdomars levnadsvanor, livsvillkor och hälsa.
Tonåringars psykiska hälsa – Liv & hälsa ung i Örebro län 2005
1
Samhällsmedicinska enheten
Uppdraget
I den första resultatsammanställning som gjordes framkom att den
psykiska ohälsan är mest uttalad bland flickor och den ökar markant
mellan årskullarna. Med anledning av den oro som detta resultat medförde fick Samhällsmedicinska enheten i uppdrag av landstingets
hälso- och sjukvårdnämnd att fördjupa analysen kring flickors psykiska hälsa utifrån materialet från Liv & hälsa ung.
Syftet med rapporten är att beskriva och analysera främst flickornas
psykiska hälsa med utgångspunkt i undersökningen Liv & hälsa ung.
Även om uppdraget i första hand gäller flickor går det inte att bortse
ifrån den psykiska ohälsan bland pojkar. Den ligger generellt på en
lägre nivå men uppvisar samma utvecklingstendenser som hos flickorna. Resultatredovisningen görs därför för båda könen.
Rapportens uppläggning
I ett bakgrundskapitel tas kortfattat upp vad som avses med psykisk
hälsa/ohälsa och hur utvecklingen sett ut över tid. I kapitlet Material
och metod ges en beskrivning av hur undersökningen Liv hälsa ung
2005 gått till.
Därefter följer ett kapitel om den psykiska hälsan bland länets unga.
I detta kapitel, liksom i de följande, beskrivs den psykiska hälsan uppdelat på kön och skolår. Det finns många faktorer som har samband
med psykisk hälsa och dessa beskrivs i nästa kapitel som är uppdelat
efter livsvillkor, levnadsvanor, annan hälsa och i relation till funktionsnedsättning. Rapporten avslutas med en sammanfattande diskussion och förslag till åtgärder.
2
Tonåringars psykiska hälsa – Liv & hälsa ung i Örebro län 2005
Samhällsmedicinska enheten
Bakgrund
Psykisk hälsa och ohälsa
Trots många försök att definiera begreppet psykisk hälsa saknas en
samstämmig sådan. Psykisk ohälsa ses ofta som en motpol till psykisk
hälsa men någon klar gräns när hälsan övergår till ohälsa finns inte. I
de flesta rapporter där psykisk hälsa beskrivs är det oftast den psykiska ohälsan som det handlar om. Undantag kan vara när istället utgångspunkten sker utifrån frågor om välbefinnande och känsla av
sammanhang (KASAM). Socialstyrelsen har försökt precisera psykisk
ohälsa genom följande indelning:
•
Psykisk sjukdom är en allvarlig psykisk avvikelse, som kännetecknas av störd verklighetsuppfattning. Tillståndet känns igen
och accepteras inom den medicinska professionen, och förorsakar
allvarligt lidande hos den drabbade och/eller omgivningen. Det
går att fastställa en tidpunkt då sjukdomen debuterade.
•
Psykisk störning är något vidare, eftersom det inte förutsätter en
störd verklighetsuppfattning eller en fastställd debuttid. Kännetecknande är att det finns en från normaliteten psykisk avvikelse,
som är beskriven i något av de accepterade diagnostiska systemen
(DSM 1 eller ICD 2 ). Även dessa tillstånd känns igen och accepteras inom den psykiatriska professionen.
1
2
Diagnostic and statistical manual of mental disorders
International classification of diseases
Tonåringars psykiska hälsa – Liv & hälsa ung i Örebro län 2005
3
Samhällsmedicinska enheten
•
Psykisk ohälsa beskrivs slutligen som subjektivt upplevda och
självrapporterade besvär som har en psykisk karaktär. Dessa kan,
men behöver inte, ha samband med en psykisk sjukdom eller störning.
•
Begreppet psykiskt funktionshinder har ersatt begreppet psykisk
långtidssjukdom samtidigt som det introducerar ett funktionshinderperspektiv inom psykiatrin bekräftat i WHO:s klassifikationssystem från 2001 (ICF 3 ).
I denna rapport är utgångspunkten psykisk ohälsa grundat på ung-
domars självrapporterade besvär.
Utveckling av psykisk hälsa bland
ungdomar
Psykisk ohälsa har blivit vanligare bland ungdomar under de senaste två decennierna. Detta framkommer i flera undersökningar av självrapporterade besvär. Här kommer några av resultaten från två nationella, representativa undersökningar att beskrivas. Det har även
genomförts flera regionala undersökningar som till exempel Ung i
Värmland (Hagquist, Starrin, Sundh 2004). Också i den övriga
CDUST-regionen, det vill säga i Sörmlands, Uppsala och Västmanlands län, har under senare år flera Liv & hälsa ung-undersökningar
gjorts. Data från dessa visar på samma utvecklingstendenser som
andra undersökningar.
I Statistiska centralbyråns Undersökningar av levnadsförhållanden
(ULF) visas att andelen i åldern 16-24 år med besvär av ängslan, oro
eller ångest har ökat sedan början av 1990-talet (Statistiska centralbyrån 2005). Andelen flickor/kvinnor med besvär har under hela perioden varit ungefär dubbelt så hög som bland pojkar/män. Utvecklingstendensen är dock densamma för båda könen. 1989 var andelen flickor
med ängslan, oro eller ångest nio procent. Fram till år 2003 hade den
3
4
International classification of functioning and health
Tonåringars psykiska hälsa – Liv & hälsa ung i Örebro län 2005
Samhällsmedicinska enheten
siffran tredubblats. För pojkarna var motsvarande andelar fyra och
tretton procent.
Även andelen som uppgivit sömnbesvär och trötthet har grovt räknat tredubblats sedan slutet av 80-talet. Olika värksymtom som kan
vara tecken på psykisk ohälsa har också ökat bland 16-24-åringarna.
Förekomst av återkommande huvudvärk har fördubblats sedan 1980talets början. När det gäller värk i skuldror, nacke eller axlar har det
skett en tredubbling av rapporterade besvär.
Av den internationella undersökningen Skolbarns hälsovanor,
Health Behavior in School-aged Children, där Sverige deltagit, framgår att såväl nedstämdhet, dåligt humör som nervositet har ökat mellan åren 1985 och 2001 (Danielsson 2003). Det är 11-, 13- och 15åringar som har tillfrågats om sin hälsa. Andelen som känt sig nere
mer än en gång i veckan har mer än fördubblats under perioden, från
14 procent bland flickorna 1985 till 35 procent år 2001. Motsvarande
ökning har för pojkarna gått från 5 till 13 procent. Andelen flickor i
13- respektive 15-årsåldern som inte trivs bra eller inte alls med livet
har ökat sedan 1985 (Wennerholm, Danielsson 2005). Sömnbesvär,
mätt som att ha svårt att somna mer än en gång i veckan har ökat
bland 15-åringarna, från 17 till 28 procent hos flickorna och från 14
till 22 procent bland pojkarna.
Tonåringars psykiska hälsa – Liv & hälsa ung i Örebro län 2005
5
Samhällsmedicinska enheten
Risk- och skyddsfaktorer
Det är viktigt att skapa förutsättningar för att främja psykisk hälsa
och förebygga psykisk ohälsa. I det första fallet handlar det om att
stärka frisk- eller skyddsfaktorer och i det andra om att reducera riskfaktorer. Risk- och skyddsfaktorer finns såväl på individ-, grupp- som
samhällsnivå. Dessa så kallade bestämningsfaktorer, eller orsaker om
man så vill, påverkar förekomsten av ohälsa. När bestämningsfaktorer
utgör grunden för analysen är det främst sambandet mellan en given
faktor och ett hälsoutfall som är av intresse. Nedan sammanfattas ett
antal faktorer utifrån ett programarbete som genomförts av Uppsala
läns landsting (2002). Dessa har tidigare också beskrivits i BUSrapporten (Nyman, Lindén-Boström 2002).
Risk- och skyddsfaktorer på individnivå:
• Nedärvd eller tidigt förvärvad sårbarhet.
•
Vissa personlighetsdrag utgör riskfaktorer – exempelvis aggressivitet, bristande impulsförmåga, dåligt självförtroende och nedsatt
förmåga till lek.
•
Andra personlighetsdrag utgör skyddsfaktorer – exempelvis intelligens, kreativitet, initiativförmåga, förmåga att visa empati, att ta
hand om sig själv, att lösa problem, optimism och god impulskontroll.
Risk- och skyddsfaktorer i det sociala samspelet med andra:
• En trygg anknytning mellan barn och föräldrar har en avgörande
betydelse för den psykiska hälsan under uppväxten och senare i
livet. Många föräldrar förmår inte utveckla ett lyhört samspel med
sina barn.
•
Relationsproblem inom familjen som gräl, bråk och misshandel
har en negativ inverkan på barnets psykiska hälsa. Ogynnsamma
sociala förhållanden som en ansträngd ekonomi eller arbetslöshet,
kan bidra till konflikter i familjen.
6
Tonåringars psykiska hälsa – Liv & hälsa ung i Örebro län 2005
Samhällsmedicinska enheten
•
Stark känslomässig samhörighet mellan barn och föräldrar, men
också andra personer i familjen som syskon, mor- och farföräldrar
kan kompensera sviktande relationer i övrigt.
•
Klara regler och gemensamma värderingar liksom ömsesidig
respekt, förmåga att prata med varandra och lösa konflikter på ett
konstruktivt sätt i familjen är exempel på skyddsfaktorer.
•
Betydelsefulla andra är kamrater, lärare och fritidshemspersonal,
som utgör skyddsfaktorer, likaväl som brist på kamrater och
fritidsintressen eller alltför starkt kamratberoende kan ha ett negativt inflytande på den psykiska hälsan.
Risk- och skyddsfaktorer på samhällsnivå:
• Familjens samlade ekonomiska, sociala, politiska och kulturella
resurser har stor betydelse för barnets hälsa. Barn och ungdomar i
missgynnade miljöer har generellt sett en sämre hälsa både fysiskt
och psykiskt.
•
Den kommunala basverksamheten, exempelvis förskola och skola,
skolhälsovård och elevvård, spelar en viktig roll för barns och
ungdomars psykiska hälsa. När dessa fungerar optimalt utgör de
ett viktigt komplement för utsatta barn när det gäller att tillfredsställa behovet av såväl intellektuell som känslomässig utveckling.
I ett gemensamt utvecklingsprogram kring metoder att följa folk-
hälsan har olika arbetsgrupper utvecklat indikatorer för folkhälsan och
dess bestämningsfaktorer utifrån tillgänglig kunskap. År 2003 presenterades ett förslag på indikatorer för psykisk hälsa i Europa (Korkeila
m.fl. 2003). En modell över samspelet mellan olika faktorer och psykisk hälsa beskrevs också. En modifierad version av den modellen
användes i analysen av den psykiska hälsan i den vuxna befolkningen
baserad på undersökningen Liv & hälsa 2004 som genomfördes i
Uppsala, Sörmlands, Västmanlands, Värmlands och Örebro län, den
s.k. CDUST-regionen (Molarius m.fl. 2006).
Tonåringars psykiska hälsa – Liv & hälsa ung i Örebro län 2005
7
Samhällsmedicinska enheten
Modellen, som har anpassats något ytterligare, är användbar även
för att beskriva ungas psykiska hälsa och dess bestämningsfaktorer
(figur 1). Flertalet av de indikatorer som anges finns med i Liv &
hälsa ung och vissa som anknyter till vuxenlivet har här modifierats
för att passa ungdomar. Faktorer med kursiverad stil i modellen ingår
inte i Liv & hälsa ung. I modellen framgår det ömsesidiga beroendet
mellan de olika faktorerna. Centralt finns den psykiska hälsan och
individens inneboende resurser. Bakgrundsfaktorer som livsvillkor
och olika aspekter på personens hälsa ingår. Den aktuella situationen
belyses med frågor om socialt stöd och levnadsvanor.
Samhälle och kultur
Predisponerande faktorer:
Bakgrundsfaktorer
Genetik
Graviditet/förlossning
Tidig barndom
Familj
Kön
Ålder
Etnicitet
Sociala villkor
Skola
Konsekvenser:
Utlösande faktorer
Livshändelser
Psykisk hälsa
Individuella resurser
Aktuell social situation
Socialt stöd & Levnadsvanor
Personens hälsa
Välbefinnande
Fysisk hälsa
Symtom
Kunskap och förmåga
Relationer
Sexualitet
Vårdutnyttjande
Delaktighet
Säkerhet
Boende
Fysisk miljö
Samhälle och kultur
Figur 1: En modell över ungdomars psykiska hälsa, dess jordmån och bestämningsfaktorer.
Av figuren framgår att det finns en mängd olika faktorer bakom den
psykiska hälsan. Exempelvis har det visats att socialt belastande förhållanden, som att föräldrar är arbetslösa, att man lever i storstadsmiljö eller att man är invandrare kan vara en delförklaring till utvecklingen av psykisk sjukdom (Hjern, Wicks, Dallman 2004; Wicks m.fl.
2005)
8
Tonåringars psykiska hälsa – Liv & hälsa ung i Örebro län 2005
Samhällsmedicinska enheten
Material och metod
Undersökningen Liv & hälsa ung
Undersökningar av ungdomars alkohol-, narkotika- och tobaksvanor
(ANT) genomförs kontinuerligt i många län och kommuner. I Örebro
län har sådana gjorts vart tredje år på samtliga elever i skolår 9 sedan
mitten av 1990-talet.
Under senare år har det upplevts ett behov av att ta upp fler aspekter
av ungdomars liv och leverne än enbart ANT-vanor. Det har även
funnits ett behov av att utöka den studerade gruppen till ungdomar i
andra åldersgrupper, det vill säga till elever i framför allt skolår 7, 9
och gymnasiets andra årskurs. En sådan bredare undersökning genomfördes på samtliga elever i nämnda årskurser i Örebro län våren 2005.
Eleverna besvarade anonymt ett frågeformulär i klassrummet under
en lektionstimme. Tillvägagångssättet överensstämmer med det som
vanligen används vid den här typen av undersökningar, exempelvis
Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysnings årliga drogvaneundersökningar (CAN 2005).
Det frågeformulär ”Liv & hälsa ung” som har använts är i stora
delar utarbetat gemensamt av representanter för landstingen i Sörmland, Uppsala, Värmland, Västmanland och Örebro län. Dessa län har
sedan tidigare ett etablerat samarbete, det så kallade CDUSTsamarbetet, runt undersökningar riktade till den vuxna befolkningen,
undersökningen Liv & hälsa.
Frågeformuläret riktat till ungdomar tar upp ett brett spektrum av
frågor som rör livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Till livsvillkoren
räknas till exempel sociala bakgrundfaktorer som vilka man bor till-
Tonåringars psykiska hälsa – Liv & hälsa ung i Örebro län 2005
9
Samhällsmedicinska enheten
sammans med, förhållande till föräldrar, regler hemma, relationer till
kamrater, skolmiljö som trivsel, elevinflytande, skolk m.m. Frågor om
mat-, motions-, alkohol-, narkotika- och tobaksvanor räknas in bland
levnadsvanorna. Ett område rör specifikt elevernas psykiska hälsa
men även andra hälsofrågor finns med.
Svarsfrekvens
Totalt svarade 84 procent av alla elever i skolår 7, 9 och 2 på gymnasiet (tabell 1). Bäst är svarsfrekvensen i sjuan med 88 procent, följt av
skolår 9 med 86 procent. För gymnasieskolans del har det i vissa fall
varit svårt att samla alla elever vid ett och samma tillfälle för att besvara enkäten och svarsfrekvensen har också blivit lägre här,
77 procent. Inom gymnasieskolan är det flera hela klasser som inte
varit med, vilket främst gäller inom olika praktiskt inriktade program
och individuella program. Könsfördelningen är jämn bland de svarande. I skolår 7 är 50 procent flickor och i både skolår 9 och år 2 på
gymnasiet är andelen flickor 51 procent.
Tabell 1: Antal och andel svarande elever uppdelat efter skolår.
Skolår
Elevantal
Antal svar
Svarsprocent
7
9
2
Totalt
3783
3608
2930
10321
3326
3084
2254
8664
88
86
77
84
Det interna bortfallet, det vill säga det bortfall som uppstår genom
att vissa elever väljer att inte svara på en enskild fråga, är mellan en
och tre procent för de flesta frågor.
Observera att de olika diagrammen i rapporten har antingen skalan
maximerad till 50 eller 100 procent. De flesta av diagrammen är uppdelade på kön samt skolår 7, 9 och gymnasiets år 2.
10
Tonåringars psykiska hälsa – Liv & hälsa ung i Örebro län 2005
Samhällsmedicinska enheten
Den psykiska hälsan bland
länets unga
Olika mått på psykisk ohälsa
Psykisk ohälsa kan mätas med olika mått som var för sig kan ge olika
utfall. I det frågeformulär som eleverna besvarat är det framför allt ett
antal frågor om hur man känt sig de tre senaste månaderna som kan
användas som indikatorer på psykisk ohälsa men även andra.
Dessa frågor överensstämmer innehållsmässigt delvis med dem som
ställts i befolkningsundersökningen Liv & hälsa 2004, som omfattar
åldersgruppen 18-84 år (Molarius m.fl. 2006).
I figuren på nästa sida redovisas förutom andelar som ofta eller alltid känt sig nedstämda, nervösa, ängsliga/oroliga eller irriterade även
andelen som har låg känsla av sammanhang (KASAM) för elever i
skolår 9 och gymnasiets år 2. Gränsen för låg KASAM har definierats
utifrån den fjärdedel av befolkningen 18-84 år i CDUST-regionen som
besvarade Liv & hälsa undersökningen hösten 2004. 4 Att ha låg KASAM samvarierar mycket med den psykiska ohälsan, vilket redovisas
i rapporten "Jordmån för psykisk hälsa - resultat från enkätundersökningen 2004" (Molarius m.fl. 2006).
4
KASAM är ett frågebatteri med 13 frågor, vilka tillsammans skapar ett index som speglar hur
individen upplever sin vardag som begriplig, hanterbar och meningsfull. Värdet för låg KASAM
har definierats som 59 poäng eller lägre, vilket motsvarar en fjärdedel av de svarande i undersökningen Liv & hälsa 2004 med lägst poäng.
Tonåringars psykiska hälsa – Liv & hälsa ung i Örebro län 2005
11
Samhällsmedicinska enheten
Det går att urskilja ett visst mönster för de olika måtten på psykisk
ohälsa (figur 2). Generellt sett upplever flickor mer psykisk ohälsa än
pojkar och oavsett kön är det framför allt mellan skolår 7 och 9 som
ohälsan ökar.
Andelen som ofta eller alltid under de tre senaste månaderna känt
sig antingen nedstämda, nervösa, ängsliga/oroliga eller irriterade varierar mellan 15 och 23 procent bland flickorna i skolår 7. Motsvarande
andel bland de äldre flickorna är cirka en fjärdedel (24-28 procent).
För pojkarnas del varierar andelen för samma mått mellan 6 och 16
procent i skolår 7 och mellan 10 och 18 procent bland de äldre pojkarna. Andelen med låg KASAM är betydligt högre bland flickorna, 56
respektive 62 procent, än bland pojkarna, 43 respektive 41 procent.
17
Flickor
Nedstämd
19
Nervös
15
Ängslig/orolig
27
26
25
26
24
23
Irriterad
28
28
27
Låg KASAM
56
6
Nedstämd
Pojkar
Nervös
6
Ängslig/orolig
7
62
9
10
12
9
11
12
Irriterad
10
12
2
16
18
18
Låg KASAM
43
41
0
20
40
Procent
60
80
100
Figur 2: Andel med olika slag av psykisk ohälsa uppdelat efter kön och skolår.
Av de olika måtten kommer, att ofta/alltid under de tre senaste
månaderna ha känt sig nedstämd, att användas i den fortsatta analysen.
Det finns flera skäl till detta. Frågan mäter direkt psykisk ohälsa och
den är lätt att förstå och förklara. Den har även, om än i annan tappning, använts i analysen av den psykiska hälsan i den vuxna befolkningen som grundar sig på Liv & hälsa undersökningen 2004
(Molarius m.fl. 2006).
12
Tonåringars psykiska hälsa – Liv & hälsa ung i Örebro län 2005
Samhällsmedicinska enheten
Lokala skillnader
För skolår 7 och 9 är det möjligt att se om det föreligger lokala
variationer med avseende på psykisk hälsa. När det gäller gymnasiet
är förutsättningen en annan. Gymnasieskolor finns inte i alla kommuner och dessutom väljer gymnasieelever i många fall linjer och skolor
utanför den egna kommunen även om det finns möjlighet att gå kvar i
hemkommunen. På grund av detta kan inte data för gymnasieeleverna
redovisas på kommunnivå. Även för grundskoleelever är det möjligt
att välja skola men flertalet stannar i sin hemkommun.
Lekeberg och Kumla är de kommuner som har störst andel flickor i
skolår 9 som sagt att de ofta eller alltid känt sig nedstämda under de
tre senaste månaderna. Detta gäller nästan fyra av tio flickor. Även i
skolår 7 ligger dessa kommuner relativt högt med avseende på psykisk
ohälsa. Andelen nedstämda är högre bland flickor i skolår 9 än bland
de i skolår 7 i samtliga kommuner utom i Nora (figur 3).
Askersund
28
16
Degerfors
Hallsberg
21
5
Hällefors
24
10
Karlskoga
20
Kumla
20
Laxå
10
24
37
23
Lekeberg
38
24
Lindesberg
31
24
Ljusnarsberg
22
Nora
25
Örebro
25
15
Örebro län
10
32
29
27
17
0
Skolår 9
Skolår 7
28
10
20
Procent
30
40
50
Figur 3: Andel flickor som ofta/alltid känt sig nedstämda under de tre senaste
månaderna uppdelat efter kommun och skolår.
Tonåringars psykiska hälsa – Liv & hälsa ung i Örebro län 2005
13
Samhällsmedicinska enheten
För pojkarnas del är det främst Hällefors som har en hög andel som
upplevt nedstämdhet i nian. Andelen nedstämda är högre bland pojkar
i skolår 9 än bland de i skolår 7 i samtliga kommuner utom i Karlskoga. Hallsberg är en kommun med förhållandevis låg andel med
psykisk ohälsa (figur 4).
Askersund
9
4
Hallsberg
8
2
Hällefors
Kumla
8
8
4
Laxå
8
6
11
10
11
Lekeberg
Lindesberg
5
Ljusnarsberg
23
8
6
Karlskoga
8
4
Nora
11
8
Örebro
7
Örebro län
6
0
Skolår 9
Skolår 7
11
11
Degerfors
11
10
10
20
Procent
30
40
Figur 4: Andel pojkar som ofta/alltid känt sig nedstämda under de tre senaste
månaderna uppdelat efter kommun och skolår.
14
Tonåringars psykiska hälsa – Liv & hälsa ung i Örebro län 2005
50
Samhällsmedicinska enheten
Faktorer som samvarierar
med ungas psykiska hälsa
Livsvillkor
Familj
Familjen är viktig ur en rad olika aspekter. En sådan aspekt är
boendeförhållandena, det vill säga vem eller vilka man bor tillsammans med.
De flesta ungdomar bor tillsammans med sin mamma och pappa.
I skolår 7 är det 65 procent, i nian 63 procent och i tvåan på gymnasiet
61 procent. Ungefär en tredjedel bor antingen hos en förälder, växelvis
hos båda föräldrarna eller i en familj med någon styvförälder. I framför allt gymnasiet är det ett antal elever som bor ensamma, fyra procent, eller med någon annan vuxen än föräldrar, vilket gäller fem procent. Det finns även ett fåtal elever i skolår 9 som bor ensamma eller
med en annan vuxen.
Det finns en skillnad i psykisk hälsa mellan dem som bor tillsammans med både mamma och pappa jämfört med dem som bor med
antingen en förälder, har ett växelvis boende mellan föräldrarna eller
bor i en familj med en styvförälder.
Tonåringars psykiska hälsa – Liv & hälsa ung i Örebro län 2005
15
Samhällsmedicinska enheten
Andelen elever som ofta/alltid känt sig nedstämda under de tre senaste månaderna är lägre bland dem som bor tillsammans med båda
sina föräldrar jämfört med andra (figur 5).
50
Bor med mamma och pappa
Bor hos en förälder/växelvis/styvfamilj
40
Procent
31
28
30
23
24
23
20
16
14
8
10
11
9
10
5
0
7
9
2
7
Flickor
9
2
Pojkar
Figur 5: Andel elever som ofta/alltid känt sig nedstämda under de tre senaste
månaderna i relation till att bo med både mamma och pappa respektive hos
en förälder/växelvis hos föräldrarna/i styvfamilj.
Skillnaden i psykisk hälsa mellan att bo med båda sina föräldrar
gäller även i förhållande till att bo ensam eller med annan vuxen. I det
senare fallet är dock materialet inte tillräckligt stort för att redovisa per
skolår. Studeras däremot samtliga som bor ensamma sammantaget för
skolår 9 och 2 på gymnasiet framkommer att andelen som ofta/alltid
känt sig nedstämda under de tre senaste månaderna är högst bland de
ensamboende jämfört med andra kategorier.
Vilken etnisk bakgrund man har utgör en del av livsvillkoren och
den samvarierar med hälsa. Infödda svenskar har generellt sett en
bättre hälsa än utrikesfödda. För ungdomarnas del är det möjligt att
studera om den psykiska hälsan skiljer sig mellan elever som har helt
svensk bakgrund jämfört med dem som själva är födda utomlands
eller har utlandsfödda föräldrar.
16
Tonåringars psykiska hälsa – Liv & hälsa ung i Örebro län 2005
Samhällsmedicinska enheten
Majoriteten elever, omkring 80 procent, har svenskt ursprung, det
vill säga de har svenskfödda föräldrar och är själva födda i Sverige.
Cirka tolv procent har minst en förälder som är utlandsfödd och omkring åtta procent är själva födda utomlands. Av resultaten framgår att
andelen flickor som ofta/alltid under de tre senaste månaderna upplevt
nedstämdhet är högst i gruppen som är födda i Sverige men har minst
en utlandsfödd förälder (tabell 2). Bland pojkarna i nian och gymnasiet däremot är det i gruppen som själva är födda utomlands som har
den högsta andelen nedstämda.
Tabell 2: Andel elever som ofta/alltid känt sig nedstämda under de tre senaste
månaderna i relation till eget och föräldrars födelseland. Procent.
7
Flickor
9
2
7
Pojkar
9
2
Född i Sverige &
svenskfödda föräldrar
17
26
26
7
10
11
Född i Sverige & minst
en utlandsfödd förälder
22
30
28
4
12
11
9
28
23
5
16
22
Född utomlands
En annan aspekt är föräldrars sysselsättning, det vill säga om de
förvärvsarbetar eller inte, vilket visat sig ha starkt samband med
barnens psykiska hälsa. Detta har tidigare beskrivits bland annat i
rapporten ”Föräldrars livsvillkor och barns hälsa” som grundar sig på
material från undersökningen Liv & hälsa 2000 (Lindén-Boström
2003).
Förvärvsarbetande
föräldrar
uppgav
i
mindre
utsträckning
nedstämdhet hos sina barn jämfört med förtids-/sjukpensionerade eller
arbetslösa föräldrar.
Tonåringars psykiska hälsa – Liv & hälsa ung i Örebro län 2005
17
Samhällsmedicinska enheten
I Liv & hälsa ung framkommer tydligt att i gruppen elever som har
två föräldrar som arbetar är andelen nedstämda som lägst (figur 6).
Och med ett undantag, flickor i skolår 7, är den högst bland dem som
inte har någon förälder alls som arbetar.
50
Båda föräldrarna arbetar
En förälder arbetar
Ingen förälder arbetar
Procent
40
37
30
30
32
25
28
23
21
20
30
18
17
15
8
10
10
9
11
11
13
5
0
7
9
Flickor
2
7
9
2
Pojkar
Figur 6: Andel elever som ofta/alltid känt sig nedstämda under de tre senaste
månaderna i förhållande till föräldrars sysselsättning.
Ytterligare en familjerelaterad aspekt är vilka relationer man har
med sina föräldrar. Det stora flertalet säger att de har bra kontakt med
sina föräldrar. De kan prata med dem, tycker om att vara med dem, de
gör roliga saker tillsammans, litar på dem och får beröm av dem. Det
finns dock en grupp på cirka tio procent där detta inte stämmer. Andelen varierar något beroende på vilken fråga och vilket skolår det gäller. Gruppen är något större bland flickorna i skolår 7 och 9 men i
gymnasiet är det snarare pojkarna som har sämst kontakt med föräldrarna. Svårast är det för eleverna att prata om känslor med föräldrarna.
18
Tonåringars psykiska hälsa – Liv & hälsa ung i Örebro län 2005
Samhällsmedicinska enheten
Elever som uppger att de kan prata med sina föräldrar är i mindre
utsträckning nedstämda än de som inte kan det. Bland dem som inte
instämmer i påståendet ”Jag kan prata med mina föräldrar om nästan
allt” är andelen nedstämda minst dubbelt så stor som bland dem som
instämmer. Denna skillnad är ännu mer uttalad för flickor i skolår 7
och 9 där det är tre gånger så hög andel nedstämda i gruppen som inte
kan prata med sina föräldrar.
Relationer till kamrater
Goda kamratkontakter är viktigt för den psykiska hälsan. Nio av tio
elever har kamrater i skolan att vara tillsammans med. De som inte har
det uppvisar en betydligt högre andel nedstämda (figur 7). Bland
flickor i skolår 7 är skillnaden så stor som 50 procentenheter i andel
som rapporterar nedstämdhet mellan dem som har respektive inte har
skolkamrater att vara med.
100
Har kamrater i skolan
Har inte kamrater i skolan
80
Procent
64
58
60
56
40
24
20
24
14
10
8
5
36
33
28
0
7
9
Flickor
2
7
9
2
Pojkar
Figur 7: Andel elever som ofta/alltid känt sig nedstämda under de tre senaste
månaderna bland dem som säger att det stämmer respektive inte stämmer
att de har kamrater att vara med i skolan.
Tonåringars psykiska hälsa – Liv & hälsa ung i Örebro län 2005
19
Samhällsmedicinska enheten
Elever som, på en fråga om fritidsaktiviteter, svarar att de nästan
varje dag brukar vara ensamma är nedstämda i avsevärt högre grad än
andra (tabell 3). Detta gäller både flickor och pojkar oavsett skolår.
Tabell 3: Andel elever som ofta/alltid känt sig nedstämda under de tre senaste
månaderna bland dem som nästan varje dag respektive aldrig är ensamma på fritiden.
Är ensam nästan varje
dag på fritiden
Är aldrig ensam på
fritiden
7
Flickor
9
2
7
Pojkar
9
2
23
44
36
18
30
27
4
18
15
9
5
9
Andelen elever som är ensamma i den här bemärkelsen ökar med
åldern, från 11 procent bland flickor i skolår 7 till 16 procent i gymnasiet. För pojkarna är motsvarande andelar 8 och 13 procent.
Skoltrivsel
Elever tillbringar en stor del av sin vakna tid i skolan. I likhet med att
vuxna i arbetslivet ska ha en god arbetsmiljö ska också elevernas
skolmiljö vara bra ur såväl fysisk som social synpunkt och bidra till
psykisk hälsa. Bland vuxna har arbetstrivsel visat sig ha starka samband med både allmän hälsa och psykisk hälsa (Berglund m.fl. 2003,
Molarius m.fl. 2006). I Liv & hälsa ung framkommer att det är en stor
skillnad i andel med psykisk ohälsa i förhållande till trivsel i skolan.
20
Tonåringars psykiska hälsa – Liv & hälsa ung i Örebro län 2005
Samhällsmedicinska enheten
Elever som trivs bra har en avsevärt lägre andel som känt sig nedstämda jämfört med dem som trivs dåligt i skolan (figur 8). Som
exempel kan nämnas att av flickor i skolår 7 är det åtta procent som
känt sig nedstämda i gruppen som trivs mycket eller ganska bra.
Motsvarande andel bland dem som trivs ganska eller mycket dåligt är
64 procent. Totalt sett är det mellan fyra och tio gånger vanligare med
nedstämdhet bland dem som inte trivs i skolan jämfört med dem som
trivs.
100
Trivs bra i skolan
Trivs dåligt i skolan
80
Procent
70
67
64
60
42
36
40
28
18
16
20
8
8
7
3
0
7
9
Flickor
2
7
9
2
Pojkar
Figur 8: Andel elever som ofta/alltid känt sig nedstämda under de tre senaste
månaderna bland dem som trivs ganska/mycket bra respektive ganska/mycket
dåligt i skolan.
Skolk och mobbning har samband med psykisk hälsa. Skolk förekommer i minst utsträckning i skolår 7, där fyra procent säger att de
skolkat två eller flera gånger i månaden. Motsvarande andel är
12 procent i nian och 26 procent i år 2 på gymnasiet.
Mobbning uppvisar det omvända mönstret, det vill säga det är vanligast i skolår 7 och minst förekommande på gymnasiet. I sjuan är det
17 procent som har blivit mobbade av sina skolkamrater någon gång
under terminen. För skolår 9 är motsvarande andel 13 procent och för
gymnasiet 7 procent.
Tonåringars psykiska hälsa – Liv & hälsa ung i Örebro län 2005
21
Samhällsmedicinska enheten
I förhållande till nedstämdhet är generellt sett andelen som upplevt
sådan minst dubbelt så hög bland dem som brukar skolka från skolan
eller som blivit mobbade någon gång under terminen (tabell 4).
Tabell 4: Andel elever som ofta/alltid känt sig nedstämda under de tre senaste
månaderna i förhållande till skolk och mobbning.
7
Flickor
9
2
7
Pojkar
9
2
Skolkar aldrig
12
16
15
5
7
12
Skolkar minst
2 gånger/mån
48
55
43
21
17
17
Inte mobbats
under terminen
13
24
25
4
9
11
Blivit mobbad
32
51
52
16
20
24
22
Tonåringars psykiska hälsa – Liv & hälsa ung i Örebro län 2005
Samhällsmedicinska enheten
Levnadsvanor
Fritid
I enkäten finns ett antal frågor om mer eller mindre organiserade
sociala aktiviteter såsom att gå ut med kompisar på stan/centrum, gå
på fritidsgård, musikevenemang, disco eller kafé, Andelen nedstämda
för denna typ av aktivitet kan sammanfattas med ”lagom är bäst”. En
tendens är att andelen nedstämda är något högre bland dem som aldrig
går ut på denna typ av aktivitet och högst bland dem som ägnar sig
mycket ofta åt detta (nästan varje dag).
Elever som på sin fritid ägnar många timmar vid datorn, har generellt sett en högre andel nedstämda än andra. Bland dem som i genomsnitt sitter mer än 10 timmar i veckan framför datorn är andelen högre
än bland dem som sitter kortare tid. Att inte alls använda dator på
fritiden är också delvis förknippat med nedstämdhet. Speciellt märks
detta bland pojkarna där andelen nedstämda bland dem som inte använder dator alls är högre än bland dem som använder datorn 1-10
timmar i veckan. Detta ses även hos flickor i gymnasiet (figur 9).
50
Använder inte dator
Mellan 1-10 timmar i veckan
Mer än 10 timmar i veckan
39
38
40
Procent
33
28
30
23
25
24
19
20
13
16
14
12
10
7
9
5
12
8
10
0
7
9
Flickor
2
7
9
2
Pojkar
Figur 9: Andel elever som ofta/alltid känt sig nedstämda under de tre senaste
månaderna fördelat på olika frekvent användande av dator.
Tonåringars psykiska hälsa – Liv & hälsa ung i Örebro län 2005
23
Samhällsmedicinska enheten
En fråga i enkäten berörde hur ofta man brukade spela data- eller
TV-spel. Det finns inget entydigt samband mellan andelen nedstämda
och hur ofta man spelar data- eller TV-spel. Bland flickor i gymnasiet
kan dock ses ett samband. En högre andel flickor har känt sig nedstämda ju frekventare data- eller TV-spelandet är.
Andelen nedstämda är högre bland de elever som oftare brukar
ligga hemma och slappa eller sova (förutom nattetid) än de som gör
det mer sällan.
Fysisk aktivitet
Andelen nedstämda bland elever i nian och gymnasiet är betydligt
högre bland dem som sällan ägnar sig åt fysisk aktivitet på fritiden
jämfört med dem som är aktiva. Detta gäller även flickor i sjuan, men
däremot inte bland de jämngamla pojkarna (figur 10).
50
Tränar ofta (2-7 ggr/vecka)
Tränar 1 g/månad upp till 1 g/vecka
Tränar sällan (mindre än 1 g/månad)
38
Procent
40
35
30
20
24 25
26
23
20
26
18
18
15
10
6
8
8
9
11
11 12
9
2
0
7
9
Flickor
2
7
Pojkar
Figur 10: Andel elever som ofta/alltid känt sig nedstämda under de tre senaste
månaderna fördelat på antal tillfällen de tränar (minst 30 minuter) på fritiden så
att de blir andfådda/svettiga.
De flickor som svarat ”aldrig” eller ”några gånger per år” på frågan
om hur ofta de brukar idrotta eller motionera har, oavsett skolår,
betydligt högre andelar som känt sig nedstämda än de flickor som
24
Tonåringars psykiska hälsa – Liv & hälsa ung i Örebro län 2005
Samhällsmedicinska enheten
idrottar eller motionerar oftare. Detta mönster är dock inte lika uttalat
bland pojkarna.
Mat
Måltidsvanorna skiljer sig mellan elever som sagt att de ofta/alltid
varit nedstämda under de tre senaste månaderna jämfört med dem som
sällan/aldrig varit det. Frågan som ställdes i enkäten var ”Hur ofta äter
du frukost - lagad lunch – lagad kvällsmat under en vanlig vecka?
Andelen med regelbundna måltidsvanor är störst i skolår 7 med 43
procent, för att minska till 37 procent i skolår 9 och vara lägst med 32
procent i år 2 på gymnasiet. Resultaten visar påtagliga skillnader med
avseende på psykisk ohälsa. Elever med regelbundna vanor, det vill
säga de äter frukost, lagad lunch och kvällsmat varje dag, har en klart
lägre andel nedstämda än de som högst tre gånger i veckan äter enligt
ett sådant regelbundet mönster (tabell 5).
En annan fråga med anknytning till måltidsvanor löd ”Hur många
dagar i veckan äter du lunch i skolan? Samma tendens, som när det
gäller regelbundenheten i måltidsvanorna, framkommer vid en jämförelse mellan de som äter respektive inte brukar äta lunch i skolan. Nu
speglar dessa frågor förmodligen inte enbart måltidsvanorna utan även
elevernas sociala förhållanden, som hemmiljö och kamratkontakter,
vilka är betydelsefulla för den psykiska hälsan.
Tabell 5: Andel elever som ofta/alltid känt sig nedstämda under de tre senaste
månaderna med regelbundna respektive oregelbundna måltidsvanor.
7
Flickor
9
2
7
Pojkar
9
2
Regelbundna
måltidsvanor
10
18
18
5
9
9
Varken regelbundna eller
oregelbundna
19
29
29
7
11
14
Oregelbundna
måltidsvanor
51
56
50
27
30
27
Tonåringars psykiska hälsa – Liv & hälsa ung i Örebro län 2005
25
Samhällsmedicinska enheten
Det är inte bara regelbundenheten i måltidsvanorna utan också vad
som äts som har samband med psykisk hälsa. Exempelvis är andelen
nedstämda bland flickor i skolår 7 högre bland dem som nästan varje
dag dricker läsk, äter godis, chips eller liknande än bland dem som
nästan aldrig gör det, 22 jämfört med 13 procent. Omvänt är andelen
nedstämda lägre, 15 procent, i gruppen som nästan varje dag äter
frukt, bär eller grönsaker jämfört med 39 procent bland dem som aldrig eller bara enstaka gånger gör det.
Kroppsvikt
Eleverna har svarat på frågor om sin egen längd och vikt och utifrån
dessa svar har de delats in i grupper av underviktiga, normalviktiga,
överviktiga samt feta enligt ett speciellt klassificeringssystem för barn
och ungdomar (Conde m.fl. 2006). Dessa klassindelningar motsvarar
den indelning enligt Body Mass Index (BMI) som används i den vuxna befolkningen.
Att dela in eleverna i grupper efter olika kroppsvikt har brister. Dels
finns det en risk att eleverna inte har en korrekt vetskap om sin längd
och vikt eftersom de flesta fortfarande växer. Dels är grupperna av
elever med undervikt respektive fetma mycket små. Som exempel kan
nämnas att endast 29 flickor i nian ingår i gruppen med fetma. Trots
detta kan vi bland flickor i skolår 7 och gymnasiets år 2 se en tendens
till att andelen nedstämda är högre i grupperna med undervikt och
fetma än i gruppen med normalvikt.
Drogvanor
Det finns ett starkt samband mellan psykisk ohälsa och alkoholkonsumtion i den vuxna befolkningen. Också i undersökningen Liv &
hälsa ung framkommer ett sådant samband. I skolår 7 är det tretton
procent av flickorna och elva procent av pojkarna som någon gång
druckit så mycket alkohol att de känt sig fulla. För eleverna i nian och
på gymnasiet har frågan ställts annorlunda. Bland flickorna i nian
26
Tonåringars psykiska hälsa – Liv & hälsa ung i Örebro län 2005
Samhällsmedicinska enheten
dricker tolv procent minst två gånger i månaden så mycket alkohol att
de blir berusade. Nivån är ungefär densamma för pojkarna. I gymnasiet är det betydligt vanligare att så ofta dricka sig berusad, vilket gäller
22 procent av flickorna och 26 procent av pojkarna.
Andelen som ofta/alltid känt sig nedstämd är klart högre bland dem
som antingen varit fulla (skolår 7) eller som dricker sig berusade
minst två gånger per månad (figur 11). För flickorna gäller detta i
samtliga skolår. Bland pojkar i gymnasiets år 2 kan dock inte detta
konstateras.
100
Ej druckit alkohol: någon gång (7)/senaste 12 månaderna (9 & 2)
Varit full (7)/varit berusad minst 2 gånger i månaden (9 & 2)
Procent
80
60
41
38
40
34
22
16
20
16
14
8
14
13
8
5
0
7
9
Flickor
2
7
9
2
Pojkar
Figur 11: Andel elever som ofta/alltid känt sig nedstämda under de tre senaste
månaderna fördelat på dem som någon gång varit fulla (skolår 7) eller berusade
minst 2 gånger i månaden (skolår 9 och gymnasiet år 2) jämfört med dem som inte
druckit alkohol.
Tonåringars psykiska hälsa – Liv & hälsa ung i Örebro län 2005
27
Samhällsmedicinska enheten
Majoriteten av eleverna röker inte dagligen. I sjuan är det två
procent som säger att de röker dagligen. I nian är det åtta procent och
på gymnasiet elva procent. Flickorna röker i större utsträckning än
pojkarna och speciellt gäller detta gymnasieeleverna. Bland dagligrökarna märks en högre andel nedstämda jämfört med dem som aldrig
har rökt (tabell 6). Störst är skillnaden i skolår 7 för att minska något
ju äldre eleverna blir.
Nio av tio elever i skolår 9 och 2 på gymnasiet har aldrig använt
narkotika. Denna andel är något högre i nian och något lägre på gymnasiet. Det är ungefär dubbelt så vanligt med nedstämdhet bland
flickor som någon gång använt narkotika jämfört med dem som aldrig
har gjort det (tabell 6).
Tabell 6: Andel elever som ofta/alltid känt sig nedstämda under de tre senaste
månaderna i relation till rökning och narkotikaanvändning.
Flickor
Pojkar
7
9
2
7
9
2
Aldrig rökt
13
20
24
6
9
11
Dagligrökare
44
48
35
22
26
22
Aldrig använt
narkotika
*
24
24
*
8
11
Använt narkotika
*
51
45
*
26
17
∗ Frågan ställdes inte i skolår 7.
28
Tonåringars psykiska hälsa – Liv & hälsa ung i Örebro län 2005
Samhällsmedicinska enheten
Psykisk hälsa i relation till annan hälsa
Psykisk hälsa har samband med fysisk hälsa både på så sätt att den
psykiska ohälsan kan resultera i fysiska symtom och besvär och
genom att fysisk ohälsa kan ge upphov till psykiska problem. Som
sagts tidigare används nedstämdhet som indikator på psykisk ohälsa
och som sådan samvarierar den med andra symtom och besvär som
ofta tas som tecken på nedsatt psykisk hälsa. Ett sådant exempel är
sömnsvårigheter.
Framtidstro är även det starkt förknippat med att vara nedstämd.
Det är mellan tre och fem procent av eleverna som ser mörkt på framtiden för sin egen del. Andelen som känt sig nedstämda de tre senaste
månaderna i den gruppen är betydligt högre än i gruppen som ser ljust
på framtiden. I gruppen med låg KASAM (Känsla av sammanhang,
se även förklaring på sid 11 och figur 2 på sid 12) finns också en
betydligt högre andel nedstämda. Ungefär fyra av tio flickor i nian och
gymnasiet med låg KASAM är nedstämda medan andelen nedstämda i
övriga grupper är mellan noll och åtta procent. Motsvarande mönster
kan ses bland pojkarna.
Tonåringars psykiska hälsa – Liv & hälsa ung i Örebro län 2005
29
Samhällsmedicinska enheten
Starkast samband mellan nedstämdhet och annan hälsa finns för
frågan om hur man mår rent allmänt. Generellt sett anser majoriteten
av eleverna att de mår bra (tabell 7). Flickorna anger dock en sämre
allmän hälsa än pojkarna och det gäller inom samtliga undersökta
skolår.
Tabell 7: Andel elever med mycket bra/bra allmän hälsa.
Mycket bra/bra
allmän hälsa
7
Flickor
9
2
7
Pojkar
9
2
80
74
76
93
87
84
Det är en stor skillnad mellan elever som upplever sin allmänna
hälsa som bra respektive dålig med avseende på att ofta eller alltid ha
känt sig nedstämd de tre senaste månaderna (figur 12). Bland flickor i
skolår 9 och 2 på gymnasiet är det omkring 15 procent i gruppen som
mår bra som känt sig nedstämda i hög grad jämfört med över 80 procent bland dem med dålig allmän hälsa. Mönstret är likartat för pojkarnas del även om nivåerna är lägre.
100
79
80
86
82
Bra/mycket bra hälsa
Dålig/mycket dålig hälsa
Procent
64
79
63
60
40
20
15
14
6
9
6
4
0
7
9
Flickor
2
7
9
2
Pojkar
Figur 12: Andel elever som ofta/alltid känt sig nedstämda under de tre senaste
månaderna bland dem med mycket bra/bra hälsa respektive dålig/mycket dålig hälsa.
30
Tonåringars psykiska hälsa – Liv & hälsa ung i Örebro län 2005
Samhällsmedicinska enheten
Stress betraktas ofta som en faktor bakom psykisk ohälsa. Men
även att under en längre period befinna sig i ett stresstillstånd kan i sig
vara en indikator på ohälsa. Från undersökningen liv & hälsa ung
framkommer stora skillnader mellan könen när det gäller att känna sig
stressad. Andelen flickor som ofta/alltid känt sig stressade under de tre
senaste månaderna är dubbelt så hög som bland pojkarna. Andelen
stressade ökar för varje årskurs. Det är en markant högre andel stressade i gymnasiet jämfört med skolår 7 (tabell 8).
I gymnasiet är stressen delvis kopplad till gymnasieprogram där den
är vanligast på de teoretiska programmen.
Tabell 8: Andel elever som under de tre senaste månaderna ofta/alltid
känt sig stressade.
Stress
7
Flickor
9
2
23
48
61
7
Pojkar
9
2
9
23
27
Elever som ofta/alltid känt sig stressade under den senaste tremånadersperioden är i högre grad nedstämda än de som inte gjort det
(figur 13 på nästa sida). För flickornas del är skillnaden mellan 26 och
33 procentenheter i de olika årskurserna och för pojkarna mellan 22
och 26 procentenheter.
Tonåringars psykiska hälsa – Liv & hälsa ung i Örebro län 2005
31
Samhällsmedicinska enheten
100
Sällan/aldrig stressad
Ofta/alltid stressad
Procent
80
60
41
38
40
35
30
27
24
20
9
5
9
4
3
2
0
7
9
Flickor
2
7
9
Pojkar
Figur 13: Andel elever som ofta/alltid känt sig nedstämda under de tre senaste
månaderna bland dem som sällan/aldrig respektive ofta/alltid känt sig stressade
under samma tidsperiod.
32
Tonåringars psykiska hälsa – Liv & hälsa ung i Örebro län 2005
2
Samhällsmedicinska enheten
Sömnsvårigheter har samband med nedsatt psykisk hälsa. Flickor
anger i ungefär dubbelt så stor utsträckning som pojkar att de sover
oroligt. Det är också ett besvär som blir vanligare ju äldre eleverna
blir (tabell 9).
Tabell 9: Andel elever som under de tre senaste månaderna ofta/alltid haft orolig sömn.
Orolig sömn
7
Flickor
9
2
7
Pojkar
9
2
9
14
20
5
6
9
Elever som rapporterar att de under de senaste tre månaderna ofta
eller alltid sovit oroligt är i större utsträckning än andra nedstämda
(figur 14). För flickornas del skiljer det mellan 35 och 45 procentenheter och bland pojkarna mellan 22 och 45 procentenheter i andelen
nedstämda i förhållande till om de har haft sömnsvårigheter eller inte.
100
Sällan/aldrig orolig sömn
Ofta/alltid orolig sömn
Procent
80
60
60
54
53
50
44
40
26
20
15
15
9
7
6
4
0
7
9
Flickor
2
7
9
2
Pojkar
Figur 14: Andel elever som ofta/alltid känt sig nedstämda under de tre senaste
månaderna bland dem som sällan/aldrig respektive ofta/alltid haft orolig sömn
under samma tidsperiod.
Tonåringars psykiska hälsa – Liv & hälsa ung i Örebro län 2005
33
Samhällsmedicinska enheten
Huvudvärk är förknippad med nedsatt psykisk hälsa och det är mer
än dubbelt så vanligt bland flickor som bland pojkar i skolår 7 och 9. I
gymnasiet är det mer än tre gånger vanligare att ha huvudvärk bland
flickorna (tabell 10).
Tabell 10. Andel elever som under de tre senaste månaderna ofta/alltid haft huvudvärk.
Huvudvärk
7
Flickor
9
2
7
Pojkar
9
2
18
23
27
9
10
8
Elever som ofta eller alltid har haft huvudvärk under de tre senaste
månaderna har en högre andel som också varit nedstämda jämfört med
elever som sällan eller aldrig haft huvudvärk (figur 15).
Detta stämmer väl överens med vad som framkommit om psykisk
ohälsa i Liv & hälsa undersökningen riktad till den vuxna befolkningen (Molarius m.fl. 2006).
100
Sällan/aldrig huvudvärk
Ofta/alltid huvudvärk
Procent
80
60
45
43
39
40
34
31
17
20
17
15
8
8
5
4
0
7
9
Flickor
2
7
9
Pojkar
Figur 15: Andel elever som ofta/alltid känt sig nedstämda under de tre senaste
månaderna bland dem som sällan/aldrig respektive ofta/alltid haft huvudvärk
under samma tidsperiod.
34
Tonåringars psykiska hälsa – Liv & hälsa ung i Örebro län 2005
2
Samhällsmedicinska enheten
Ont i magen kan vara ett symtom på nedsatt psykisk hälsa. Det är
cirka tre gånger vanligare att flickor anger att de har ont i magen än att
pojkar gör det (tabell 11).
Tabell 11. Andel elever som under de tre senaste månaderna ofta/alltid
haft ont i magen.
Ont i magen
7
Flickor
9
2
7
Pojkar
9
2
19
21
23
7
7
7
Andelen elever som säger att de ofta eller alltid under de tre senaste
månaderna har haft ont i magen anger mer nedstämdhet än andra
(figur 16). Detta gäller såväl flickor som pojkar och oavsett skolår.
Variationen i andel elever som känt sig nedstämda är som minst
20 procentenheter bland pojkar i skolår 7 och som störst 33 procentenheter bland flickor i skolår 9.
100
Sällan/aldrig ont i magen
Ofta/alltid ont i magen
Procent
80
60
48
40
43
41
35
20
35
23
18
15
9
9
6
3
0
7
9
Flickor
2
7
9
2
Pojkar
Figur 16: Andel elever som ofta/alltid känt sig nedstämda under de tre senaste
månaderna bland dem som sällan/aldrig respektive ofta/alltid haft ont i magen
under samma tidsperiod.
Tonåringars psykiska hälsa – Liv & hälsa ung i Örebro län 2005
35
Samhällsmedicinska enheten
Psykiska besvär som oro, nervositet och upplevelser av psykisk
stress ger ökade statiska muskelspänningar, vilket kan bidra till värk,
särskilt i nacke och skuldror (Lundberg 2003). Dessutom är långvarig
värk i sig en påfrestning som kan leda till psykiska besvär
(McWilliams m.fl. 2004). Andelen flickor som rapporterar att de
ofta/alltid haft värk i axlar, skuldror eller nacke de tre senaste månaderna fördubblas i det närmaste mellan skolår 7 och 2 på gymnasiet
(tabell 12).
Tabell 12. Andel elever som under de tre senaste månaderna ofta/alltid
haft värk i axlar/skuldror/nacke.
Värk i
axlar/skuldror/nacke
7
Flickor
9
2
15
24
27
7
Pojkar
9
2
9
11
12
De som ofta eller alltid haft värk i axlar/skuldror/nacke under den
senaste tremånadersperioden har i större utsträckning än andra också
varit nedstämda (figur 17).
100
Sällan/aldrig värk i axlar/skuldror/nacke
Ofta/alltid värk i axlar/skuldror/nacke
Procent
80
60
46
40
20
38
34
18
18
17
11
8
7
5
28
23
0
7
9
Flickor
2
7
9
Pojkar
Figur 17: Andel elever som ofta/alltid känt sig nedstämda under de tre senaste
månaderna bland dem som sällan/aldrig respektive ofta/alltid haft värk i
axlar/skuldror/nacke under samma tidsperiod.
36
Tonåringars psykiska hälsa – Liv & hälsa ung i Örebro län 2005
2
Samhällsmedicinska enheten
Trötthet har samband med nedsatt psykisk hälsa. Flickor anger att
de ofta/alltid känt trötthet under den senaste tremånadersperioden i
större utsträckning än pojkar (tabell 13). I gymnasiet gäller det så
många som två tredjedelar av flickorna.
Tabell 13. Andel elever som under de tre senaste månaderna ofta/alltid känt trötthet.
Trötthet
7
Flickor
9
2
7
Pojkar
9
2
44
60
66
35
47
48
Bland de som ofta eller alltid känt sig trötta under de senaste tre
månaderna är det mellan fyra och tio gånger så vanligt, beroende på
kön och skolår, att också ha känt sig nedstämd en stor del av tiden
(figur 18).
100
Sällan/aldrig upplevt trötthet
Ofta/alltid upplevt trötthet
Procent
80
60
38
40
35
31
20
10
6
4
3
2
21
18
13
2
0
7
9
Flickor
2
7
9
2
Pojkar
Figur 18: Andel elever som ofta/alltid känt sig nedstämda under de tre senaste
månaderna bland dem som sällan/aldrig respektive ofta/alltid upplevt trötthet
under samma tidsperiod.
Tonåringars psykiska hälsa – Liv & hälsa ung i Örebro län 2005
37
Samhällsmedicinska enheten
Psykisk hälsa i relation till
funktionsnedsättning
Att leva med någon form av funktionshinder kan innebära risk för
nedsatt psykisk hälsa. Sannolikt varierar risken både med typ av funktionsnedsättning och hur länge man har haft den. Dessutom är det av
betydelse vilket samhälle man lever i.
Det finns många olika former av funktionsnedsättning och i Liv &
hälsa ung ställdes frågan ”Har du något av följande funktionshinder/handikapp?”. De alternativ som gavs var hörselnedsättning, synnedsättning som inte kan korrigeras med glasögon eller linser, rörelsehinder, läs-/skrivsvårigheter respektive annat. Det mest förekommande var läs-/skrivsvårigheter följt av hörselnedsättning, synnedsättning
och rörelsehinder. Vad som angetts som annat har inte kategoriserats.
Av de specificerade funktionsnedsättningarna är läs- och skrivsvårigheter det vanligaste. Bland flickorna anger mellan fem och sex
procent sådana problem. För pojkarnas del är andelarna något högre
och varierar mellan sju procent i skolår 7 och nio procent i gymnasiets
år 2. Både flickor och pojkar med läs- och skrivsvårigheter har sämre
psykisk hälsa än elever utan dessa svårigheter (figur 19). I skolår 7 är
skillnaden fyra procentenheter mellan de med respektive utan problem. Skillnaden ökar för de äldre eleverna och varierar där mellan 11
och 14 procentenheter.
38
Tonåringars psykiska hälsa – Liv & hälsa ung i Örebro län 2005
Samhällsmedicinska enheten
100
Har inte läs- & skrivsvårigheter
Har läs- & skrivsvårigheter
Procent
80
60
20
39
38
40
21
17
26
25
22
21
10
6
11
9
0
7
9
Flickor
2
7
9
2
Pojkar
Figur 19: Andel elever som ofta/alltid känt sig nedstämda under de tre senaste
månaderna bland dem som inte har respektive har läs- och skrivsvårigheter.
Tonåringars psykiska hälsa – Liv & hälsa ung i Örebro län 2005
39
Samhällsmedicinska enheten
Näst vanligast är hörselnedsättning som anges av fyra procent i
skolår 7, sex procent i skolår 9 och sju procent i gymnasiets år 2.
Elever med hörselnedsättning har sämre psykisk hälsa än andra
(figur 20). Skillnaden är störst i skolår 9 och minst i gymnasiet både
bland flickor och pojkar.
I nian har 40 procent av flickorna med hörselnedsättning ofta/alltid
känt sig nedstämda under de tre senaste månaderna jämfört med
26 procent bland de andra. Skillnaden är ännu större för pojkarnas del
där 35 procent av de med hörselnedsättning känt sig nedstämda mot
9 procent av de utan nedsättning.
100
Har inte hörselnedsättning
Har hörselnedsättning
Procent
80
60
40
40
26
20
26
35
31
26
25
19
16
12
9
5
0
7
9
Flickor
2
7
9
Pojkar
Figur 20: Andel elever som ofta/alltid känt sig nedstämda under de tre senaste
månaderna bland dem som inte har respektive har hörselnedsättning.
40
Tonåringars psykiska hälsa – Liv & hälsa ung i Örebro län 2005
2
Samhällsmedicinska enheten
Ungefär tre procent av alla elever har svarat att de har en
synnedsättning som inte kan korrigeras med glasögon eller linser.
Elever med synnedsättning har sämre psykisk hälsa än de utan
sådana problem (figur 21). Undantaget utgörs av flickor i gymnasiets
år 2 där det inte är någon skillnad mellan de med och utan synnedsättning.
100
Har inte synnedsättning
Har synnedsättning
Procent
80
60
53
40
20
30
26
27
26
25
16
15
6
24
12
10
0
7
9
Flickor
2
7
9
2
Pojkar
Figur 21: Andel elever som ofta/alltid känt sig nedstämda under de tre senaste
månaderna bland dem som inte har respektive har synnedsättning.
Tonåringars psykiska hälsa – Liv & hälsa ung i Örebro län 2005
41
Samhällsmedicinska enheten
Mindre än två procent av eleverna har sagt att de har rörelsehinder.
Mönstret beträffande upplevd nedstämdhet är detsamma som när det
gäller andra funktionshinder, nämligen att andelen är högre för både
flickor och pojkar i alla årskurser bland de rörelsehindrade jämfört
med elever utan sådana besvär (figur 22). Speciellt stor är skillnaden
för flickor i skolår 7 och pojkar i nian.
100
Har inte rörelsehinder
Har rörelsehinder
Procent
80
60
50
50
47
40
33
27
20
26
24
16
14
6
12
9
0
7
9
Flickor
2
7
9
2
Pojkar
Figur 22: Andel elever som ofta/alltid känt sig nedstämda under de tre senaste månaderna bland dem som inte har respektive har rörelsehinder.
42
Tonåringars psykiska hälsa – Liv & hälsa ung i Örebro län 2005
Samhällsmedicinska enheten
Samband livsvillkor, levnadsvanor och
psykisk hälsa
Sambanden mellan psykisk hälsa, livsvillkor och levnadsvanor är
komplexa. Genom analyser av samband med hjälp av den statistiska
metoden logistisk regression är det möjligt att ta hänsyn till flera
faktorer samtidigt. I detta avsnitt redovisas relativa risker som beräknats från sådana sambandsanalyser.
De relativa risktalen visar hur många gånger större risken är att ha
känt sig nedstämd ofta eller alltid under de tre senaste månaderna
jämfört med att inte ha det, givet vissa förhållanden.
De faktorer som valts ut till analysen är de som i denna och tidigare
undersökningar visat starka samband med psykisk hälsa. De valda
faktorerna kan delas in i fyra grupper:
ƒ
Livsvillkor - familj: Boende, familjetyp, föräldrarnas sysselsättningsstatus och förtroende (för föräldrarna).
ƒ
Livsvillkor - skola: Att ha kamrater i skolan, förekomst av
mobbning, möjlighet att påverka (i skolan) och skoltrivsel.
ƒ
Levnadsvanor: Fritidssysselsättning som datoranvändning, hur
ofta man är ute på stan med kompisar eller är ensam på fritiden,
alkoholvanor, rökvanor, fysisk aktivitet, kroppsvikt, mat- och
måltidsvanor.
ƒ
Bakgrundsfaktorer: Kön (separata analyser), skolår och födelseland.
Sambandsanalyserna visar delvis på olika mönster för flickor och
pojkar. För att visa vilka faktorer som har starka samband med psykisk hälsa för flickor respektive pojkar har två separata analyser
gjorts. Analyserna har genomförts genom att alla flickor respektive
pojkar från skolår 7 och 9 samt gymnasiets år 2 lagts ihop i varsin
datafil. En del faktorer förekommer enbart i flickornas modell och
andra i pojkarnas, majoriteten finns dock med i båda modellerna.
Tonåringars psykiska hälsa – Liv & hälsa ung i Örebro län 2005
43
Samhällsmedicinska enheten
Resultaten sammanfattas i figur 23 och 24 på kommande sidor. De
grupper som redovisas i figurerna har alla statistiskt signifikanta
oddskvoter för att vara nedstämd. Oddskvoterna är omräknade till
relativa risker i förhållande till referensgruppen. I figurerna redovisas
varje signifikant faktor för sig i en trekant, fyrkant eller cirkel beroende på om det är en livsvillkors-, levnadsvane- eller bakgrundsfaktor.
Tabellen under innehåller en beskrivning av vilka grupper är referensvärden samt de signifikanta grupperna och deras relativa risk. 5
Totalt svarade 3 659 flickor i skolår 7, 9 och gymnasiets år 2 på alla
frågor som ingick i den slutliga analysen. Av dessa hade 23 procent,
eller närmare 850 stycken, känt sig nedstämda ofta eller alltid under
de tre senaste månaderna. I flickornas modell ingår tio faktorer: fem
livsvillkor, fyra levnadsvanor och en bakgrundsfaktor (figur 23).
Flickor som känner att de inte kan lita på sina föräldrar när det
verkligen gäller löper 40 till 60 procents högre risk att ha känt sig
nedstämda. Resterande livsvillkorsfaktorer av betydelse tillhör skolan.
Den högsta relativa risken bland flickorna återfinns här. Flickor som
trivs ganska eller mycket dåligt i skolan har nästan tre gånger så hög
risk att känna sig nedstämda än flickor som trivs mycket bra eller bra i
skolan. Bland de fyra levnadsvanorna i flickornas modell återfinns den
högsta relativa risken hos de flickor som ofta är ensamma på fritiden.
5
För en mer utförlig beskrivning av tillvägagångssättet samt oddskvoter och relativa risker för
alla faktorer som ingår i analysen se ”Bilaga: Oddskvoter och relativarisker för nedstämdhet ".
44
Tonåringars psykiska hälsa – Liv & hälsa ung i Örebro län 2005
Samhällsmedicinska enheten
Familj:
Tillit
Skola:
Påverkan
Kamrater
Mobbning
Trivsel
Grupper
Skolår 7
Skolår 9
Gymnasiet år 2
Kan lita på föräldrarna
Håller inte helt med
Kan inte alls lita på föräldrarna
Har kamrater i skolan
Till viss del
Har inte kamrater
Har inte blivit mobbad
Har blivit mobbad
Får ofta vara med och påverka
Får ibland vara med
Nästan aldrig/ganska sällan
Att vara ensam
Datorvanor
Alkoholvanor
Måltidsvanor
RR
ref
1,6
1,7
ref
1,4
1,6
ref
1,2
1,3
ref
1,3
Ref
1,3
1,3
Skolår
Grupper
Trivs mycket bra/bra i skolan
Trivs "så där"
Trivs ganska/mycket dåligt
Är aldrig ensam
Några gånger per år/per månad
Minst en gång per vecka
Nästan varje dag
Framför dator 1-10 tim i veckan
Mer än 10 timmar per vecka
Dricker inte alkohol
Måttlig alkoholkonsumtion
Varit full (7)/Ofta berusad (9/2)
Regelbundna måltidsvanor
Oregelbundna måltidsvanor
RR
ref
2,2
2,9
ref
1,7
2,5
2,6
ref
1,4
ref
1,5
1,7
ref
1,5
Figur 23: Relativ risk att ofta eller alltid ha känt sig nedstämd under de senaste tre
månaderna för flickor i skolår 7, 9 och år 2 på gymnasiet.
Totalt svarade 3 625 pojkar i skolår 7, 9 och gymnasiets år 2 på alla
frågor som ingick i den slutliga analysen. Av dessa hade 9 procent,
det vill säga cirka 325 stycken, känt sig nedstämda ofta eller alltid
under de tre senaste månaderna.
I pojkarnas modell ingår åtta faktorer: fem livsvillkor, två levnadsvanor och en bakgrundsfaktor (figur 24 på nästa sida). Pojkar som inte
har någon förälder som har arbete har drygt dubbelt så hög risk att
vara nedstämda som pojkar som har två arbetande föräldrar. Risken att
vara nedstämd är nästan dubbelt så hög för pojkar som inte känner att
de kan lita alls på föräldrarna när det verkligen gäller än för pojkar
som känner att de kan det. Resterande livsvillkorsfaktorer av betydelse
tillhör skolan. Den högsta relativa risken bland pojkarna återfinns
även här för faktorn trivsel i skolan.
Tonåringars psykiska hälsa – Liv & hälsa ung i Örebro län 2005
45
Samhällsmedicinska enheten
De två levnadsvanorna i pojkarnas modell är att vara ensam på fritiden och alkoholvanor, varav att vara ensam står för de högsta
relativa riskerna.
Familj:
Arbete
Tillit
Skola:
Kamrater
Mobbning
Trivsel
Grupper
Skolår 7
Skolår 9
Gymnasiet år 2
Båda föräldrarna arbetar
Ingen förälder har arbete
Kan lita på föräldrarna
Håller inte helt med
Kan inte alls lita på föräldrarna
Har kamrater i skolan
Till viss del
Har inte kamrater
Att vara ensam
Alkoholvanor
RR
ref
1,5
1,8
ref
2,1
ref
1,3
1,9
ref
1,6
2,0
Skolår
Grupper
Har inte blivit mobbad
Har blivit mobbad
Trivs mycket bra/bra i skolan
Trivs "så där"
Trivs ganska/mycket dåligt
Är aldrig ensam
Ensam minst en gång per vecka
Ensam nästan varje dag
Dricker inte alkohol
Måttlig alkoholkonsumtion
Varit full (7)/Ofta berusad (9/2)
RR
ref
1,7
ref
2,1
3,6
ref
2,1
3,4
ref
1,5
1,7
Figur 24: Relativ risk att ofta eller alltid ha känt sig nedstämd under de senaste tre
månaderna för pojkar i skolår 7, 9 och år 2 på gymnasiet.
Även om det finns stora likheter mellan vilka faktorer som samvarierar med psykisk hälsa för flickor och pojkar finns det även några
skillnader. I pojkarnas modell återfinns en faktor som inte finns i
flickornas, nämligen om föräldrarna har arbete eller inte. I flickornas
modell finns däremot en annan livsvillkorsfaktor, om man känner att
man kan vara med och påverka det som sker i skolan. Ytterligare två
faktorer har betydelse i flickornas modell men inte i pojkarnas, den tid
som tillbringas framför datorn samt regelbundenheten i måltidsvanorna. Många timmar framför datorn och oregelbundna måltidsvanor innebär en ökad risk för flickorna att vara nedstämda.
Sammanfattningsvis kan konstateras att samvariationen mellan att
trivas i skolan eller inte och nedstämdhet verkar vara stor oavsett kön
och skolår.
46
Tonåringars psykiska hälsa – Liv & hälsa ung i Örebro län 2005
Samhällsmedicinska enheten
Sammanfattande diskussion
och förslag till åtgärder
Uppdraget bakom denna rapport var att beskriva och analysera
flickors psykiska hälsa utifrån undersökningen Liv & hälsa ung, som
genomfördes i Örebro län år 2005. Ganska snart i detta arbete framkom dock att det inte är möjligt att utesluta pojkarna ur analysen. Visserligen ligger den psykiska ohälsan generellt sett på en klart lägre
nivå bland pojkarna men tendensen till en ökad psykisk ohälsa gäller
även pojkarna. Att studera skillnader och likheter i psykisk hälsa
mellan könen tillför också en dimension i analysen som annars skulle
gå förlorad. Rapporten har sålunda kommit att handla om psykisk
hälsa bland tonåringar i Örebro län grundat på det material som
kommit fram i Liv & hälsa ung 2005.
Undersökningen
Liv & hälsa ung har besvarats av merparten av alla länets elever i
skolår 7, 9 och 2 på gymnasiet. Den totala svarsfrekvensen är 84 procent. Även om detta är en hög svarsprocent är det således en grupp på
16 procent som vi inte vet någonting om. Det är möjligt att den skiljer
sig från dem som deltagit i undersökningen när det gäller psykisk
hälsa. De nivåer som framkommit för olika mått på psykisk ohälsa ska
därför inte tolkas som absoluta nivåer på förekomsten av psykisk
ohälsa. Dock är de samband som framkommit sannolikt reella.
Tonåringars psykiska hälsa – Liv & hälsa ung i Örebro län 2005
47
Samhällsmedicinska enheten
Liv & hälsa ung är en tvärsnittsundersökning, det vill säga den är
gjord vid en tidpunkt och då har samtidigt mätts såväl psykisk hälsa,
livsvillkor, levnadsvanor som annan hälsa. I och med detta går det inte
att avgöra vad som är orsak och verkan. Sambanden är ofta dubbelriktade. Till exempel kan problematiska relationer till skolkamrater leda
till psykiska besvär men dessa kan även medverka till störda relationer
i kamratkontakterna.
Psykisk hälsa
I rapporten används begreppen psykisk hälsa och psykisk ohälsa med
tonvikten lagts på det senare. Det är tämligen diffusa begrepp där det
inte finns någon klar gräns mellan vad som ska betraktas som hälsa
respektive ohälsa. Att till exempel vara nedstämd i anslutning till en
nära anhörigs död är något som kan ses som normalt. Nedstämdhet
under en längre tidsperiod utan synbar orsak är däremot inte normalt.
Var gränsen går mellan normalt och onormalt har såväl med situation
som kultur och tidsepok att göra.
Det som avses med psykisk ohälsa i denna rapport grundar sig på
ungdomarnas självskattning av olika besvär som oro, ängslan, nedstämdhet och låg känsla av sammanhang (KASAM). Det bygger således inte på någon klinisk diagnostisering. I rapporten är det i första
hand frågan att ofta/alltid under de tre senaste månaderna ha känt sig
nedstämd som har använts för att spegla nedsatt psykisk hälsa.
Analyser har även gjorts för andra besvär, som till exempel att känna
sig ängslig, orolig eller nervös, och dessa visar samma tendenser som
frågan om nedstämdhet.
48
Tonåringars psykiska hälsa – Liv & hälsa ung i Örebro län 2005
Samhällsmedicinska enheten
Psykisk ohälsa och förslag till åtgärder
Nedsatt psykisk hälsa har blivit vanligare bland ungdomar under de
två senaste decennierna, vilket framkommer i flera undersökningar.
Flickor är i det här avseendet betydligt mer utsatta än pojkar. Detta
syns mycket tydligt i materialet från Liv & hälsa ung. När det gäller
nedstämdhet, som är det mått på nedsatt psykisk hälsa som främst
använts i den här rapporten, är detta nästan tre gånger så vanligt bland
flickorna som bland pojkarna oavsett skolår. Frågan om varför flickor
upplever mer psykisk ohälsa än pojkar återstår dock att besvara.
Den psykiska hälsan är nära relaterad till andra symtom och besvär
av både psykisk och fysisk art och som också kan vara utslag av en
belastad livssituation. Ungdomar som upplever sig ha en dålig allmän
hälsa, som ofta känner sig stressade, sover oroligt, har huvudvärk, ont
i magen, värk i axlar/skuldror/nacke eller ofta känner trötthet är också
nedstämda i högre grad än andra. Även ungdomar som har olika funktionshinder som läs- och skrivsvårigheter, hörselnedsättning, synnedsättning eller rörelsehinder har en högre andel med psykisk ohälsa.
När det gäller att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk
ohälsa hos barn och unga måste detta göras på olika nivåer och arenor
och med väl anpassade metoder. EU har antagit en policy för detta
(Jané-Llopis, Anderson 2005). I policyn anges tio specifika områden
för aktion där barn och unga ingår i de två första. Det ena området rör
familjestöd och det andra hälsofrämjande skola. Men även de flesta
andra områdena är i hög grad giltiga ur ett ungdomsperspektiv.
Tonåringars psykiska hälsa – Liv & hälsa ung i Örebro län 2005
49
Samhällsmedicinska enheten
I ett annat EU-dokument beskrivs en rad olika insatser som visat sig
vara framgångsrika i främjandet av psykisk hälsa (Europeiska Gemenskapernas kommission 2005). Flera av de insatser som nämnts där
finns också med i den statliga utredning om ungdomar, stress och
psykisk hälsa som publicerades nyligen (SOU 2006:77). I den följande
texten integreras förslag till åtgärder med de huvudresultat som framkommit från analysen av Liv & hälsa.
Livsvillkor
Resultaten från Liv & hälsa ung visar att det finns flera faktorer inom
skolområdet som har starkt samband med elevernas psykiska hälsa.
Andelen elever med nedstämdhet är avsevärt högre bland dem som
trivs dåligt i skolan, som inte har skolkamrater att vara tillsammans
med och som har blivit mobbade. Bland dem som brukar skolka är
också andelen med psykisk ohälsa högre.
Ur ett åtgärdsperspektiv är skolan ett av de områden där möjligheterna att främja psykisk hälsa är som störst. Skolans huvuduppgift är
att utveckla ungas kompetenser och ett differentierat och individualiserat samhälle som vårt kräver mer kompetenser än tidigare. Skolans
kvalité behöver därför förbättras (SOU 2006:77). Genom en gynnsam
skolmiljö med välstrukturerad undervisning, där eleverna upplever att
de kan påverka sin situation minskar risken för misslyckanden och
utagerande problem (Bremberg 2003). När eleverna tycker att det är
roligt att gå till skolan, känner sig sedda och uppskattade av kamrater
och vuxna på skolan är det ett kraftfullt skydd mot missbruk och andra
problem (FHI 2002:34).
50
Tonåringars psykiska hälsa – Liv & hälsa ung i Örebro län 2005
Samhällsmedicinska enheten
Insatser som undervisning i livskunskap och förebyggande åtgärder
mot mobbning har visat sig främja psykisk hälsa. Sådana program bör
även kunna motverka ensamhet hos elever, ett förhållande som både i
skolan och på fritiden visat sig ha starkt samband med nedstämdhet.
Inom skolan har Skolhälsovården en viktig uppgift att fylla. I BUSrapporten (Nyman, Lindén-Boström 2002) konstaterades att skolhälsovården hade en ojämn resursfördelning i länet, och att bättre
samverkan också behövdes. Detta förhållande kvarstår. Ett mer strukturerat och organiserat samarbete mellan skola och barnmorska skulle
ge ett effektivare stöd till utsatta flickor. Det är även viktigt att samarbetet mellan primärvård och skolhälsovård i allmänhet utökas så att
tecken på psykisk ohälsa kan upptäckas tidigt.
Familjesituationen är betydelsefull för ungdomarnas psykiska
hälsa. Andelen nedstämda är lägst bland dem som bor tillsammans
med både sin mamma och pappa. I den tidigare analysen av föräldrars
livssituation och barns hälsa som gjorts på materialet från Liv & hälsa
vuxen framkom också att ensamstående föräldrar rapporterade mer
nedstämdhet hos barnen jämfört med sammanboende föräldrar
(Jansson, Kalander, Starrin 2003).
Ungdomar som bor ensamma eller med någon annan vuxen än föräldrarna, vilket exempelvis gäller inneboende elever, har en speciell
situation och de är nedstämda i högre grad än andra. Dessa elevers
situation bör uppmärksammas ytterligare.
Tonåringars psykiska hälsa – Liv & hälsa ung i Örebro län 2005
51
Samhällsmedicinska enheten
Ungas psykiska hälsa samvarierar med föräldrarnas sysselsättning.
Att ha två föräldrar som förvärvsarbetar innebär lägst grad av nedstämdhet och att ingen har förvärvsarbete högst. Detta resultat överensstämmer också med vad som visats i rapporten om föräldrars livsvillkor och barns hälsa. Där uppgav arbetslösa och sjuk-/förtidspensionerade föräldrar oftare än förvärvsarbetande nedstämdhet hos
sina barn. I linje med detta uppgavs barn till föräldrar med ekonomiska problem, i form av att ha svårt att klara löpande utgifter och sakna
en ekonomisk buffert, ha mer nedstämdhet än barn till föräldrar utan
ekonomiska problem (Jansson, Kalander, Starrin 2003).
Relationerna till föräldrarna är också betydelsefulla för den psykiska hälsan. Elever med goda relationer är mindre nedstämda än andra.
Ett förtroendefullt klimat, som att kunna prata om allt med sina föräldrar och veta att de ställer upp för en om det verkligen gäller är gynnsamt för den psykiska hälsan.
Föräldrars möjlighet till egen försörjning torde vara en av de viktigaste faktorerna för att också främja ungas psykiska hälsa. På en
annan nivå kan olika typer av föräldrastödsprogram både för blivande
föräldrar och andra föräldrar vara fruktbara. I SOU 2006:77 föreslås
bland annat att ledare till föräldrastödsgrupper bör utbildas. Samverkan kring stödet till barnfamiljer är ett grundläggande arbete för
landsting och kommuner. Särskilt för utsatta barn är denna tidiga
samverkan nödvändig. Som samverkansform är Familjecentralen den
mest långtgående, nära och strukturella samarbetsarenan. Det är
viktigt att bygga ut dessa, med alla olika kompetenser. Detta har
tidigare föreslagits i det medicinska programarbetet (Hälsokansliet
2005). Den förstärkning av psykosocial kompetens som pågår inom
Primärvården måste också komma Mödrahälsovården till del.
52
Tonåringars psykiska hälsa – Liv & hälsa ung i Örebro län 2005
Samhällsmedicinska enheten
Levnadsvanor
Ungdomarnas levnadsvanor visar på starka samband med psykisk
hälsa. När det gäller alkohol-, narkotika- och tobaksvanorna är
andelen nedstämda elever generellt sett högre bland dem som berusar
sig ofta, bland dagligrökarna och bland dem som använt narkotika.
Elever med regelbundna måltidsvanor har en lägre andel med psykisk
ohälsa än dem med regelbundna vanor.
Fritidsvanorna har också samband med den psykiska hälsan. Elever
som på fritiden tränar och är fysiskt aktiva är mindre nedstämda än de
som inte är aktiva. Flickor som använder dator på sin fritid mer än tio
timmar i veckan har en högre andel nedstämda än flickor med en måttligare användning. Bland pojkarna märks delvis samma tendens. Förslaget om att utveckla en webbsajt kring psykisk hälsa med fakta,
möjligheter till självbedömning, internetbaserad kognitiv beteendeterapi med mera (SOU 2006:77) kan vara ett möjligt sätt att nå denna
grupp.
Många studier visar att problembeteenden som följer på alkoholoch narkotikakonsumtion och bristande skolanpassning finns hos
samma individ både vid samma tillfälle och över tid. Prevention av ett
problem leder därför ofta till att även andra problem förebyggs. Det
som tydligast utmärker effektiva förebyggande program är att insatser
riktas mot risk- och skyddsfaktorer och att det kombinerar kunskapsinlärning med social träning i ett sammanhang. Vidare att programmet
syftar till att påverka flera av den unges miljöer, vilket kan vara både
föräldrar och skola (Sundell, Foster 2005).
Tonåringars psykiska hälsa – Liv & hälsa ung i Örebro län 2005
53
Samhällsmedicinska enheten
Andra faktorer som visat sig vara positiva för att främja psykisk
hälsa är att ha sociala stödnätverk, uppmuntrande av fysisk aktivitet
och deltagande i lokal ideell verksamhet (EU kommissionen 2005).
För svenskt vidkommande anknyter detta närmast till att tillhandahålla
strukturerad fritidsverksamhet för ungdomar.
Övriga förslag
I den tidigare nämnda BUS- rapporten från 2002 lyftes ett antal förslag till åtgärder fram generellt för barn och ungdomar, framför allt ur
ett landstingsperspektiv. Några av dem som fortfarande äger giltighet
och som inte redan tagits upp beskrivs nedan.
Landstinget behöver även fortsättningsvis internt stödja barn och
ungdomsverksamheternas nära samverkan i en barncentrumstruktur.
Barncentrum är ett nätverk för verksamheter i Örebro läns landsting
som arbetar med hälso- och sjukvård samt skolhälsovård för barn och
ungdomar. Nätverket bildades våren 1999 på uppdrag av landstingets
hälso- och sjukvårdspolitiker. Samverkan ger ett systemiskt perspektiv
på barn- och ungdomsområdet som medför att olika aktörer, deras
uppdrag och insatser, påverkar varje annan aktör. Framgångsrikt arbete för ungdomar i länet behöver koordineras för att stödja hälsa och
utveckling.
För att skapa ett tydligt fokus på barn och ungdomar i hela landstinget krävs ett genomtänkt och strategiskt arbete samt en koppling till
beslutsfattare och politiska grupperingar. För att Barncentrum ska
kunna ha en roll i detta arbete behövs mandat att driva barn och ungdomsfrågor samt vissa ekonomiska resurser. Barncentrum behöver en
tydlig koppling till det nybildade Barn- och ungdomsrådet.
54
Tonåringars psykiska hälsa – Liv & hälsa ung i Örebro län 2005
Samhällsmedicinska enheten
Barnkonventionen ska implementeras i landstinget och arbetet med
detta ligger idag under Barncentrum. Detta arbete pågår på verksamhetsnivå, men behöver få ett tydligare stöd från ledningsfunktionerna.
Idag är detta arbete starkt bundet till en persons kompetens och insatser men uppdraget måste ses över och revideras.
Det behövs en förstärkt barn- och ungdomskompetens. Det är viktigt att ungdomar kan göra sina åsikter hörda i vuxenvärlden framför
allt när det gäller deras egen situation. Ungas erfarenhet och kunskap
kan behöva assistans för att systematiseras och formas så att de stämmer överens med vuxenvärldens sätt att hantera information. Former
för ungdomars inflytande måste hittas, en uppgift för det nybildade
Barn- och ungdomsrådet.
Ungdomsmottagningarna spelar en viktig roll för ungdomar i länet.
Det är därför viktigt att den påbörjade utbyggnaden av de så kallade
centrala ungdomsmottagningarna fortsätter. I ett första steg gäller
utökning av mottagningarnas bredd och kompetens. Både den utåtriktade verksamheten och mottagningsbesöken ger ett viktigt stöd till
unga människor. Särskilt gäller det för unga flickor som i högre utsträckning besöker dessa mottagningar. Riktad verksamhet, som tjejoch killgrupper är ett viktigt komplement till den verksamhet som
bedrivs.
Samverkan mellan olika huvudmän är nödvändigt. Det är viktigt att
kommunerna ser till att ungdomarna växer upp under trygga och goda
förhållanden. Det är också viktigt att de har ett nära samarbete med
intilliggande enheter inom andra verksamheter och huvudmän. Sammansatt problematik – social och psykiatrisk – kräver också samverkande insatser. Det krävs en metodutveckling i detta gränsland för att
motsvara behoven.
Tonåringars psykiska hälsa – Liv & hälsa ung i Örebro län 2005
55
Samhällsmedicinska enheten
Länsgruppen för barn- och ungdomsfrågor bildades 2002 och är en
samverkansgrupp mellan länets kommuner, Länsstyrelsen och Barncentrum i landstinget. Kommunernas insatser inom barn och ungdomsområdet står i ett direkt förhållande till landstinget och samverkan utgör därför ett nyckelområde. Gruppen lyfter gemensamma strategiska frågor och kan ge underlag för informationsutbyte, planering
och uppföljning. Gruppen har ombildats under 2006 och det är viktigt
att denna gruppering kan fortsätta arbeta.
Fortsatta undersökningar av typen Liv & hälsa ung behövs för att
långsiktigt kunna följa utvecklingen av den psykiska hälsan och dess
bestämningsfaktorer. I ungdomsgruppen bör sådana undersökningar
genomföras med tätare intervall än vad som gäller den vuxna befolkningen där de genomförts med fyra års intervall.
Vidare behövs djupare analyser av varför flickor upplever en högre
grad av psykisk ohälsa än pojkar. För att få svar på den frågan krävs
andra metodansatser än enkätundersökningar.
56
Tonåringars psykiska hälsa – Liv & hälsa ung i Örebro län 2005
Samhällsmedicinska enheten
Referenser
Berglund K, Eriksson C, Eriksson HG, Feldman I, Lambe M,
Molarius A, Nordström E. Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa –
En rapport från enkätundersökningen Liv & hälsa år 2000; 2003.
CAN. Drogutvecklingen i Sverige 2005. Rapport nr 91. Stockholm:
Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning; 2005.
Conde WL, Monteiro CA. Body mass index cutoff point for
evaluation of nutritional status in Brazilian children and adolescents.
J Pediatr (Rio J). 2006;82:266-72.
Danielsson M. Svenska barns hälsovanor 2001/02. Stockholm:
Statens folkhälsoinstitut; 2003.
Europeiska Gemenskapernas Kommission. Grönbok. Förbättring av
befolkningens psykiska hälsa. Mot en strategi för psykisk hälsa i Europeiska unionen. Bryssel; 2005.
Hagquist C, Starrin B, Sundh M. Ung i Värmland 1988-2002.
Karlstad: Karlstad University Studies; 2004.
Hjern B, Wicks S, Dalman C. Social adversity contributes to high
morbidity in psychoses in immigrants – a national cohort study in two
generations of Swedish residents. Psychological Medicine,2004;
34(6): 1025-33.
Hälsokansliet, Programarbete barn- och ungdom med särskild inriktning på psykisk ohälsa. Örebro läns landsting; 2005.
Jané-Llopis E, Anderson P. Mental health promotion and mental disorder prevention. A policy for Europe. Nijmegan: Radboud University
Nijmegen; 2005.
Jansson S, Kalander M, Starrin B, Föräldrars livssituation och barnens
hälsa. I Lindén-Boström M (Red) Föräldrars livsvillkor och barns
hälsa – En rapport från undersökningen om hälsa, levnadsvanor och
livsvillkor, Liv & hälsa år 2000; CDUST-rapport nr 9 2003.
Tonåringars psykiska hälsa – Liv & hälsa ung i Örebro län 2005
57
Samhällsmedicinska enheten
Korkeila J, Lehtinen V, Bijl R, Dalgard AS, Kovess V, Morgan A,
Salize HJ. Establishing a set of mental health indicators for Europe.
Scandinavian Journal of Public Health, 2003; 31: 451-9.
Landstinget i Uppsala län. Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar.
Program för Landstinget i Uppsala län; 2002.
Lindén-Boström M. (Red). Föräldrars livsvillkor och barns hälsa –
En rapport från undersökningen om hälsa, levnadsvanor och
livsvillkor, Liv & hälsa år 2000; CDUST-rapport nr 9 2003.
Lundberg U. Psykisk stress och muskuloskeletala besvär:
psykobiologiska mekanismer. Läkartidningen 2003;100: 18.
McWilliams LA, Goodwin RD, Cox BJ. Depression and anxiety
associated with three pain conditions: results from a nationally
representative sample. Pain 2004; 111: 77-83.
Molarius A, Berglund K, Eriksson C, Eriksson HG, Lindén-Boström
M, Nordström E, Persson C, Sahlqvist L, Starrin B, Ydreborg B.
Jordmån för psykisk hälsa – Resultat från enkätundersökningen Liv &
hälsa 2004; CDUST-rapport 2006.
Nyman E, Lindén-Boström M. Barns situation i Örebro län –
ur hälso- och sjukvårdens perspektiv. Barncentrum, Örebro läns
landsting; 2002.
Statistiska centralbyrån. Undersökningar av levnadsförhållanden –
ULF. 2005. Tillgänglig på URL: www.scb.se
SOU 2006:77. Ungdomar, stress och psykisk ohälsa – Analyser och
åtgärder. Stockholm; 2006.
Sundell K, Foster M. En grund för att växa – forskning om att förebygga beteendeproblem hos barn. Rapport 2005:1, FOU-enheten
Stockholm stad; 2005.
Wennerholm P, Danielsson M. Skolbarns hälsa och välbefinnande
1985-2001: En reliabilitets- och validitetsrapport från Skolbarns
hälsovanor. Statens folkhälsoinsitut; 2005. Tillgänglig på URL:
www.fhi.se.
Wicks S, Hjern A, Gunnel D, Lewis G, Dalman C. Social adversity in
childhood and the risk of developing psychosis – a natural cohort
study. American Journal of Psychiatry 2005; 162:1652-7.
58
Tonåringars psykiska hälsa – Liv & hälsa ung i Örebro län 2005
Samhällsmedicinska enheten
Bilaga:
Oddskvoter och relativa
risker för nedstämdhet
Logistiska regressionsanalyser har använts för att beskriva bakgrundsfaktorers, livsvillkors och levnadsvanors samband med att vara nedstämd. Inledningsvis redovisas så kallade "raka" oddskvoter och relativa risker. Där har sambanden mellan nedstämdhet och en faktor i
taget skattats med hjälp av univariat logistisk regressionsanalys.
Därefter redovisas resultatet från två multivariata logistiska regressionsanalyser. En multivariat logistisk regressionsanalys bidrar till att
göra jämförelserna mer renodlade. Många av de variabler som har
samband med att vara nedstämd kan sinsemellan ha starka samband.
Det sambandsmått som man får, visar inverkan av en faktor, med hänsyn tagen till alla andra faktorer i modellen.
Faktorer som ingår i analysen
De faktorer som ingår i analysen kan delas in i fyra grupper:
ƒ Livsvillkor - familj: Boende, familjetyp, föräldrarnas sysselsättningsstatus och förtroende (för föräldrarna).
ƒ Livsvillkor - skola: Att ha kamrater i skolan, förekomst av mobbning, möjlighet att påverka i skolan och trivsel i skolan.
ƒ Levnadsvanor: Fritidssysselsättning som datoranvändning, hur ofta
man är ute på stan med kompisar eller är ensam på fritiden, alkoholvanor, rökvanor, fysisk aktivitet, kroppsvikt, mat- och måltidsvanor.
ƒ Bakgrundsfaktorer: Kön, skolår och födelseland.
Tonåringars psykiska hälsa – Liv & hälsa ung i Örebro län 2005
59
Samhällsmedicinska enheten
Raka oddskvoter och relativa risker
Raka Oddskvoter (OR), 95 procentigt konfidensintervall (KI) 6 och
relativa risker (RR) har beräknats med hjälp av univariat logistisk
regressionsanalys för samtliga 20 variabler som ingår i analysen. I
sjuan, nian och gymnasiet svarade 8 399 elever varav 1 347 stycken,
16 procent, ofta/alltid känt sig nedstämda de tre senaste månaderna.
95% KI för OR
Faktor
Skolår
/årskurs
Födelseland
Antal
svar
3189
3003
2207
6555
1039
Kön
Boende
Familj
664
4183
4183
5246
1503
1178
97
5249
2767
104
195
Grupp
OR
Skolår 7
Skolår 9
Gymnasiet år 2
Född i Sverige och mamma och
pappa ej födda utanför Sverige
Född i Sverige och minst en förälder
född utomlands
Född utanför Sverige
Pojke
Flicka
Villa
Hyreslägenhet
Bostadsrätt/radhus/kedjehus
Annat boende
Bor med mamma och pappa
Bor hos en förälder/växelvis hos
båda föräldrarna/i "styvfamilj"
Bor ensam (inkl ensam m eget barn)
Bor ej med någon förälder men med
annan vuxen, syskon eller partner
Båda föräldrarna arbetar
En förälder arbetar
Ingen förälder arbetar
Stämmer helt och hållet
Stämmer varken bra eller
dåligt/"ganska bra"
Stämmer inte alls
Föräldrar5685
nas sys2140
selsättning
498
Kan lita på 5431
föräldrarna 2535
när det
verkligen
234
gäller
Har kam7241 Har kamrater
rater i
593 Till viss del
skolan
286 Har inte kamrater
Har blivit
7100 Har inte blivit mobbad
mobbad
1080 Har blivit mobbad
under
terminen
Fortsättning på nästa sida:
Nedre
gräns
Övre
gräns
RR
ref
1,8
1,9
ref
1,5
1,6
2,0
2,2
1,6
1,7
1,1
0,9
1,3
1,1
1,1
ref
2,9
ref
1,2
1,1
2,1
ref
1,5
0,9
1,4
1,1
2,5
3,3
2,5
1,1
0,96
1,3
1,4
1,4
3,3
1,2
1,1
1,8
1,3
1,6
1,4
2,9
1,6
6,4
3,0
2,9
1,9
1,2
1,5
1,6
2,4
1,3
1,7
1,8
2,4
1,9
5,9
10,1
4,3
2,2
4,2
3,2
6,8
2,2
3,3
2,1
2,8
2,0
4,3
2,2
ref
1,4
1,9
ref
2,1
7,7
ref
2,7
5,3
ref
2,4
6
I detta material finns ingen slumpmässig osäkerhet då det är en totalundersökning. Trots detta
har ett osäkerhetsmått tagits fram som kan användas för att tolka generaliserbarheten om undersökningen skulle genomföras vid en annan tidpunkt.
60
Tonåringars psykiska hälsa – Liv & hälsa ung i Örebro län 2005
Samhällsmedicinska enheten
95% KI för OR
Fortsättning från föregående sida:
Faktor
Antal Grupp
svar
Påverkan i 2147 Får ganska ofta/nästan alltid vara
skolan
med och påverka
3121 Får ibland vara med och påverka
2925 Nästan aldrig/ganska sällan
Trivsel i
6174 Trivs mycket bra/bra i skolan
skolan
1470 Trivs "så där"
575 Trivs ganska/mycket dåligt
Brukar
821 Är aldrig ensam
vara
3394 Några gånger per år/per månad
ensam
3035 Minst en gång per vecka
954 Nästan varje dag
Sitter i
5746 1-10 timmar i veckan
genomsnitt
492 Använder inte dator
framför
1960 Mer än 10 timmar per vecka
datorn
Ute med
3773 Några gånger per år/per månad
kompisar
433 Är aldrig ute på stan
på stan/
2957 Minst en gång per vecka
centrum
1115 Nästan varje dag
Alkohol2628 Aldrig druckit (7)/ Inte druckit
vanor
senaste 12 månaderna (9/2)
4264 Aldrig varit full (7)/ Varit berusad
mindre än 2ggr per månad (9/2)
1340 Varit full (7)/ Varit berusad 2 ggr per
månad eller oftare (9/2)
Rökvanor
6511 Röker inte
1280 Röker någon gång ibland
518 Röker dagligen
Motionerar 5822 Oftare än en gång i veckan
på fritiden
1461 Minst en gång i månaden upp till en
gång i veckan
897 Mindre än en gång i månaden/aldrig
Kroppsvikt 6016 Normalvikt
(enligt
132 Undervikt
modifierat
1364 Övervikt, ej fetma
BMI)
246 Fetma
7
Matvanor
175 Goda matvanor
7553 Varken goda eller dåliga matvanor
342 Dåliga matvanor
Måltidsva3101 Regelbundna måltidsvanor
8
nor
4910 Varken regelb. eller oregelb.
187 Oregelbundna måltidsvanor
OR
Nedre
gräns
Övre
gräns
RR
1,2
1,4
1,7
1,9
1,4
1,5
3,4
8,0
4,6
11,6
3,1
5,3
1,0
2,0
4,0
1,8
3,4
7,1
1,3
2,3
3,9
0,9
1,2
1,4
1,6
1,1
1,3
ref
1,1
1,2
1,5
ref
0,8
1,04
1,2
1,4
1,4
1,7
1,0
1,2
1,4
1,8
1,5
2,1
1,6
2,9
2,5
3,5
2,4
1,6
3,0
2,2
4,4
1,7
2,7
1,2
1,7
1,3
1,8
2,5
1,8
1,3
0,6
0,8
2,9
0,9
1,5
1,7
0,8
1,1
0,6
0,9
1,3
2,4
0,9
1,4
1,7
4,9
2,3
9,2
1,8
4,2
ref
1,4
1,7
ref
4,0
9,7
ref
1,4
2,6
5,3
ref
1,1
1,4
ref
1,9
3,6
ref
1,4
2,1
ref
1,9
0,8
1,1
ref
0,9
1,5
ref
2,0
6,7
7
Goda matvanor – dagligt intag av frukt, bär och grönsaker samt mycket lågt intag av snabbmat,
godis, chips och läsk. Dåliga matvanor – lågt intag av frukt, bär och grönsaker samt mycket högt
intag av snabbmat, godis, chips och läsk
8
Regelbundna måltidsvanor – Äter dagligen frukost, lagad lunch och lagad mat på kvällen.
Oregelbundna måltidsvanor – Äter sällan/aldrig eller 1-3 dagar i veckan frukost, lagad lunch och
lagad mat på kvällen.
Tonåringars psykiska hälsa – Liv & hälsa ung i Örebro län 2005
61
Samhällsmedicinska enheten
Metod – multivariat logistisk regression
Sambandsanalyserna visar delvis på olika mönster för flickor och
pojkar. För att visa vilka faktorer som har starka samband med nedstämdhet för flickor respektive pojkar har två separata analyser gjorts
uppdelat på kön. Analyserna har genomförts genom att alla flickor
respektive pojkar från skolår 7 och 9 samt gymnasiets år 2 lagts ihop i
varsin datafil. Vid denna sammanslagning har två olika frågor om
alkoholvanor anpassats till en fråga. Frågorna om alkohol i skolår 7 är
anpassade för åldersgruppen 13-14 år och handlar om man har druckit
alkohol någon gång över huvud taget medan alkoholfrågorna i nian
och gymnasiet handlar om alkoholkonsumtion under vårterminen.
Analyserna har genomförts i följande steg:
1. En binomial logistisk regressionsanalys med 20 oberoende variabler genomfördes för flickor respektive pojkar med hjälp av dataprogrammet SPSS (metod: Forward Stepwise LR). Den beroende
variabeln var en fråga om man under de senaste tre månaderna
känt sig nedstämd, de som svarat "ofta" eller "alltid" på frågan
klassades som nedstämda, de som svarat ”aldrig”, ”sällan” eller
”ibland” var referensvärde.
2. De oberoende variabler som inkluderades i modellen enligt första
steget användes i en ny binomial logistisk regressionsanalys
(metod: Enter). 9
3. De oddskvoter som erhölls i steg 2 räknades om till relativa risker
genom att utnyttja värden för antal svarande i respektive svarsgrupp fördelat på den beroende variabeln och de enskilda oberoende variablerna. 10
9
Detta innebar att några fler svarande kunde inkluderas i analysen eftersom endast de som svarat
på alla frågor som ingår i den logistiska regressionsanalysen kan inkluderas.
10
Härledningen för att räkna om oddskvoter till relativa risker är framtagen av Hans G Eriksson,
Utredningssekreterare/statistiker, Samhällsmedicinska enheten, Landstinget Sörmland
62
Tonåringars psykiska hälsa – Liv & hälsa ung i Örebro län 2005
Samhällsmedicinska enheten
Resultat – multivariat logistisk regression för flickor
Oddskvoter (OR) med konfidensintervall (KI) 11 och relativa risker
(RR) för den slutliga logistiska regressionsmodellen. Våren 2005 svarade 3 659 flickor i skolår 7, 9 och gymnasiets år 2 på alla i analysen
ingående frågor, 841 (23 procent) av dessa var nedstämda.
95% KI för OR
Faktor
Antal
svar
Skolår
1341
/årskurs
1308
1010
Kan lita på 2431
föräldrarna 1108
när det
verkligen
120
gäller
Har kam3292
rater i
253
skolan
114
Har blivit
3223
mobbad
436
under
terminen
Påverkan i
997
skolan
1421
1241
Trivsel i
2729
skolan
676
254
Brukar
283
vara
1460
ensam
1438
478
Sitter i
2878
genomsnitt
243
framför
538
datorn
Alkohol1180
vanor
1918
561
Måltidsvanor
1180
2376
103
Grupp
OR
Skolår 7
Skolår 9
Gymnasiet år 2
Stämmer helt och hållet
Stämmer varken bra eller
dåligt/"ganska bra"
Stämmer inte alls
ref
1,8
1,9
ref
1,5
Har kamrater
Till viss del
Har inte kamrater
Har inte blivit mobbad
Har blivit mobbad
ref
1,4
1,9
ref
1,5
Får ganska ofta/nästan alltid vara
med och påverka
Får ibland vara med och påverka
Nästan aldrig/ganska sällan
Trivs mycket bra/bra i skolan
Trivs "så där"
Trivs ganska/mycket dåligt
Är aldrig ensam
Några gånger per år/per månad
Minst en gång per vecka
Nästan varje dag
1-10 timmar i veckan
Använder inte dator
Mer än 10 timmar per vecka
ref
Aldrig druckit (7)/ Inte druckit
senaste 12 månaderna (9/2)
Aldrig varit full (7)/ Varit berusad
mindre än 2ggr per månad (9/2)
Varit full (7)/ Varit berusad 2 ggr per
månad eller oftare (9/2)
Regelbundna måltidsvanor
Varken regelb. eller oregelb.
Oregelbundna måltidsvanor
Nedre
gräns
Övre
gräns
RR
1,4
1,5
2,2
2,4
1,6
1,7
1,3
1,8
1,4
1,8
4,5
1,6
1,01
1,2
1,9
3,0
1,2
1,3
1,2
2,0
1,3
1,1
1,1
1,7
1,8
1,3
1,3
2,5
4,8
3,9
9,2
2,2
2,9
1,2
2,0
2,3
2,7
4,7
5,7
1,7
2,5
2,6
0,6
1,4
1,2
2,1
0,9
1,4
1,7
1,4
2,1
1,5
2,1
1,6
2,8
1,7
ref
1,2
2,0
0,96
1,2
1,5
3,3
1,1
1,5
2,9
1,4
1,4
ref
3,1
6,7
ref
1,8
3,1
3,6
ref
0,9
1,7
ref
11
Trots att detta är en totalundersökning har ett osäkerhetsmått tagits fram som kan användas för
att tolka generaliserbarheten om undersökningen skulle genomföras vid en annan tidpunkt.
Tonåringars psykiska hälsa – Liv & hälsa ung i Örebro län 2005
63
Samhällsmedicinska enheten
Resultat – multivariat logistisk regression för pojkar
Oddskvoter (OR) med konfidensintervall (KI) 12 och relativa risker
(RR) för den slutliga logistiska regressionsmodellen. Våren 2005 svarade 3 625 pojkar i skolår 7, 9 och gymnasiets år 2 på alla i analysen
ingående frågor, 328 (9 procent) av dessa var nedstämda.
95% KI för OR
Faktor
Antal
svar
Skolår
1375
/årskurs
1290
960
Föräldrar2540
nas sys875
selsättning
210
Kan lita på 2414
föräldrarna 1129
när det
verkligen
82
gäller
Har kam3226
rater i
280
skolan
119
Har blivit
3114
mobbad
511
under
terminen
Trivsel i
2784
skolan
606
235
Brukar
433
vara
1570
ensam
1257
365
Alkohol1152
vanor
1865
Grupp
OR
Skolår 7
Skolår 9
Gymnasiet år 2
Båda föräldrarna arbetar
En förälder arbetar
Ingen förälder arbetar
Stämmer helt och hållet
Stämmer varken bra eller
dåligt/"ganska bra"
Stämmer inte alls
ref
1,6
1,9
ref
1,1
2,4
ref
1,3
2,3
Har kamrater
Till viss del
Har inte kamrater
Har inte blivit mobbad
Har blivit mobbad
ref
1,7
2,6
ref
1,8
Trivs mycket bra/bra i skolan
Trivs "så där"
Trivs ganska/mycket dåligt
Är aldrig ensam
Några gånger per år/per månad
Minst en gång per vecka
Nästan varje dag
Aldrig druckit (7)/ Inte druckit
senaste 12 månaderna (9/2)
Aldrig varit full (7)/ Varit berusad
mindre än 2ggr per månad (9/2)
608 Varit full (7)/ Varit berusad 2 ggr per
månad eller oftare (9/2)
Nedre
gräns
Övre
gräns
RR
1,2
1,4
2,2
2,7
1,5
1,8
0,8
1,5
1,5
3,7
1,1
2,1
1,03
1,7
1,3
1,3
4,1
1,9
1,2
1,6
2,5
4,2
1,6
2,0
1,3
2,4
1,7
1,7
3,4
3,0
6,9
2,1
3,6
0,8
1,4
2,5
2,2
3,7
7,2
1,3
2,1
3,4
1,5
1,1
2,1
1,5
1,8
1,3
2,7
1,7
ref
2,3
4,8
ref
1,3
2,3
4,2
ref
12
Trots att detta är en totalundersökning har ett osäkerhetsmått tagits fram som kan användas för
att tolka generaliserbarheten om undersökningen skulle genomföras vid en annan tidpunkt.
64
Tonåringars psykiska hälsa – Liv & hälsa ung i Örebro län 2005
Rapportserien — Liv & hälsa ung
I Örebro län finns en lång tradition av att följa drogvaneutvecklingen
bland länets ungdomar genom enkätundersökningar i skolår 9. Detta
har gjorts vart tredje år sedan mitten av 1990-talet.
I 2005 års undersökning, Liv & hälsa ung 2005, ingick förutom länets
elever i skolår 9 även elever i skolår 7 och år 2 på gymnasiet. Frågeformuläret utvidgades också till att förutom drogvanor även omfatta
andra aspekter av ungdomars levnadsvanor, livsvillkor och hälsa.
Den här rapporten, som är den första i en serie av rapporter från
undersökningen Liv & hälsa ung, beskriver och analyserar tonåringarnas
psykiska hälsa med särskilt fokus på flickornas situation.
www.orebroll.se
Postadress: Örebro läns landsting, Samhällsmedicinska enheten, Box 1613, 701 16 Örebro.
Besöksadress: Eklundavägen 9-15 , Örebro. E-post: [email protected]
Telefon 019–602 74 00, telefax 019–602 70 49