Kontaktinformation
Professor Eva Alerby
Föreståndare för forskarskolan Lärande i praxis
Luleå tekniska universitet
Institutionen för konst kultur och lärande
97187 Luleå
Tel: 0920-491506
E-post: [email protected]
Universitetslektor Cathrine Norberg
Föreståndare för forskarskolan Lärande i praxis
Luleå tekniska universitet
Institutionen för konst kultur och lärande
97187 Luleå
Tel: 0920-492189
E-post: [email protected]
www.ltu.se
Finansiering av nuvarande forskningsprojekt:
Luleå tekniska universitet, Luleå kommun,
Piteå kommun och Vetenskapsrådet.
Lärande i praxis
En forskarskola inom utbildningsvetenskap
”Har man en doktorand i sin verksamhet, som vi har, blir det en
helt annan nivå på de frågor som diskuteras i lärarrummet. Det
lyfter en hel skola, så är det!”
det finns en möjlighet att efter halva tiden avlägga en licentiatexamen.
Behörig att antas till forskarutbildning regleras i Antagningsordning för
forskarutbildning vid LTU. Under utbildningstiden alternerar de
forskarstuderande mellan fältarbete och LTU där kurser och handledning
ges.
En god utbildning är centralt för individens och samhällets
utveckling. Det är angeläget att öka förståelsen för lärande,
kunskapsbildning och kunskapsanvändning. Det är också
nödvändigt att förstå villkoren och förutsättningarna för lärande
under olika skeden i livet och i olika sammanhang samt hur
lärandet kan organiseras. Därtill är det viktigt att fördjupa
kunskapen om utbildningssystemets sociala, ekonomiska och
politiska villkor, funktion och effekter. Det är därför angeläget att
utveckla ett dynamiskt samspel mellan yrkesfältet och forskningen
utifrån pedagogernas egna erfarenheter och frågeställningar.
”Forskning om lärande ger insikt om hur vi kan föra kunskap vidare från
en generation till en annan och hur samhället kan utvecklas genom
användning av kunskap.”
Syftet med forskarskolan ”Lärande i praxis” är att främja utveckling
kring aktuella och grundläggande frågor i den pedagogiska
verksamheten och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen inom
lärandets kärnfrågor. Det kan handla om forskning som t ex syftar
till att fördjupa förståelsen av den praktiska verksamheten eller
forskning i anslutning till utveckling av verksamheten.
Forskarskolans organisation
Forskarskolan drivs som ett samarbetsprojekt mellan Luleå tekniska
universitet (LTU) och ett antal kommuner. De forskarstuderande
är anställda av respektive kommun alternativt universitetet och
ägnar ca 80 procent av sin tid åt forskarutbildningen. De resterande
ca 20 procenten arbetar den forskarstuderande inom den
kommunala verksamheten eller vid universitetet. På så sätt kan ett
kontinuerligt lärande mellan forskarskolans deltagare och
verksamheten i respektive kommun möjliggöras.
De kommunanställda forskarstuderandes projekt väljs i samråd med
respektive kommun. Forskarskolan leder till doktorsexamen, men
Kortfakta
Forskarskolan omfattar 4 års heltidsstudier, dvs 240 högskolepoäng (30
hp innebär en termins studier), och är organiserad i en kursdel
omfattande 90-120 hp och ett eget avhandlingsprojekt omfattande 120150 hp.
Grundläggande behörighet har person med högskoleutbildning om minst
120 poäng eller som i någon annan ordning inom eller utom landet
förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. Om det finns särskilda skäl,
får fakultetsnämnden för en enskild sökande medge undantag från kravet
på grundläggande behörighet.
Den särskilda behörigheten till forskarutbildning inom
forskarutbildningsämne vid LTU regleras i respektive ämnes allmänna
studieplan.
Bedömningen av huruvida behörighetskraven är uppfyllda ankommer på
ämnesföreträdare och prövas i samråd med handledaren.
Ungas röster om psykosocial hälsa i skolan
Enligt tidigare studier finns det tydliga samband mellan
elevers hälsa och deras lärande. Det har tydliggjorts att
sämre fysisk och psykisk hälsa har en negativ påverkan på
elevers studiemässiga framgång och att en positiv
lärandemiljö inom skolan är en relevant faktor för elevers
lärande. Man har även funnit att det har skett en ökning av
elevers psykosociala problem i Sverige. Detta tyder på att
det finns ett behov av att identifiera positiva hälsofaktorer
inom svenska skolmiljöer.
Exempel finns på skolmiljöer i vilka yngre elever själva
har deltagit i processer där hälsofrämjande faktorer har
tagits fram och där eleverna då föreslog liknande positiva
faktorer som den aktuella hälsokommittén föreslog. Vidare
finns det tidigare forskning som indikerar att såväl yngre
som äldre personers hälsa påverkas av i hur stor
utsträckning man har kontroll över viktiga delar av sitt liv.
I mitt forskningsprojekt studerar jag elevers resonemang
om
psykosociala
hälsoaspekter i skolan. Vissa
argumentationsmässiga aspekter har visat sig vara
relevanta och vidare ligger visst fokus på etiska aspekter i
syfte att förstå elevers resonemang om hur man bör bete
sig mot varandra i skolan. Det empiriska materialet samlas
in i Sverige och består av elevers skriftliga reflektioner samt
intervjuer med elever.
Ylva Backman
Tekniska tankar
Teknik är relevant för den svenska skolan i såväl
teknikämnet som de flesta andra ämnen, vilket framkommer
i skolans styrdokument. Tekniken finns i vardagen, i privatliv
liksom i yrkesliv, och ligger även till grund för många
komplexa samhälleliga beslut. Den påverkar liv och hälsa,
fritid och nöje och även relationer mellan människor och naturen
omkring oss. Dessa sammanhang kräver ställningstaganden och
beslutsfattande om teknik och teknikanvändning. Inte minst
gäller detta framväxten av ny teknik. Detta gäller i skolans
vardag, men också i det liv som eleverna kommer att leva efter
skolan. Dessa perspektiv på teknik är därför av stor vikt för
skolan.
I min forskning studeras elevers förhållningssätt till, samt tankar,
argumentation och resonemang om teknik och
teknikanvändning. En delstudie fokuserar på lärares syn på
teknik och teknikämnet och vilka förmågor det är viktigt att
eleverna utvecklar i relation till teknik, samt hur man arbetar för
att nå dessa mål. Inom ramen för min forskning studeras även de
aktuella respektive de kommande styrdokumentens perspektiv
på dessa frågor.
Viktor Gardelli
Barns utforskande i förskolan
Många teorier kring barns lärande och olika pedagogiska
inriktningar betonar socialt samspel och utforskande som
centrala aspekter av lärande. Detta framgår också som en tydlig
riktning i läroplanen för förskolan. I förtydligandet av förskolans
läroplan understryks nu ytterligare de innehållsmässiga
aspekterna i lärandet. I forskning framträder olika bilder av
förskolans verksamhet och utforskandets roll. Lärares syn på sitt
uppdrag, barn, kunskap och lärande har funnits vara viktiga
villkor för barns möjlighet till lärande. Dessa synsätt är dock inte
enkla att förändra vilket medför att förskolans traditionella fokus
på omsorg och fostran tenderar att dominera praktiken, särskilt i
verksamheter med yngre barn, trots att lärares medvetenhet om
sitt uppdrag ökat. Syftet med min forskning är att skapa kunskap
och förståelse kring barns utforskande som en del av förskolans
lärprocesser utifrån barns och lärares egna erfarenheter.
Erfarenheterna kommer till uttryck genom skriftliga reflektioner,
intervjuer och olika typer av dokumentation. Ett särskilt fokus
riktas
mot
naturvetenskapligt
utforskande.
Den
vetenskapliga kunskap som genereras ur barns och lärares
erfarenhet är ett viktigt bidrag till diskussionen om
utforskandets roll i förskolans verksamhet och barns
lärande. Dessa erfarenheter öppnar också för ytterligare
frågor kring exempelvis förutsättningar, möjligheter och
utmaningar med barns utforskande i förskolan.
utgör grunden för ett gott resultat. I den andra delen observeras
och intervjuas lärare gällande sin pedagogiska praktik. Syftet
med detta är att undersöka lärares förutsättningar att i sin
undervisning utgå från ett vidgat språkbegrepp.
Susanne Westman
Internationella studier visar att undervisning med stöd av
konstformer som musik, dans och drama har stor inverkan på
barns lärande och att det finns en tydlig koppling mellan konst
och läs- och skrivutveckling.
Andraspråkselevers språk- och kunskapsutveckling ur
ett sociokulturellt perspektiv
Min forskning handlar om att utifrån ett sociokulturellt
perspektiv studera hur undervisningen i svenska som
andraspråk kan stärka andraspråkselevers kunskaps- och
språkutveckling. Att undervisningen genomsyras av
kommunikation, samtal och diskussioner är en viktig faktor
för att andraspråkselever ska uppnå en språknivå jämförbar
med infödda språkanvändares språkbehärskning. Arbetet är
uppdelat i två delar där den första delen utgörs av en
undersökning av den nya kursplanen i svenska som
andraspråk. Syftet med denna del är att undersöka om det i
den nya kursplanen finns stöd för ett vidgat språkbegrepp.
”Vidgat
språkbegrepp”
definieras
här
som
meningsskapande kommunikation genom exempelvis
samtal, litteratur, film och bild där olika sinnen och olika
redskap för kommunikation används – bland annat tal,
hörsel,
läsning,
skrivande,
syn
och
agerande.
Meningsskapande används i meningen framgångsrik
kommunikation i avsikten att göra sig själv förstådd, men
också att förstå andra och världen omkring oss genom att
skilda synsätt ställs mot varandra, och där olika argument
ges utrymme, samt där tolerans, respekt och lyhördhet
Susanne Karmefjord
Kreativt berättande – berättelser som meningsskapande
I mitt avhandlingsarbete studerar jag hur berättande är ett
verktyg i elevens meningsskapande och hur berättande kan
skapa motivation och underlätta fortsatt läs- och skrivutveckling.
Jag fördjupar mig i hur elevers upplevelser av berättande
kommer till uttryck genom såväl det muntliga och skriftliga som
genom de estetiska språken i form av dans, bild, musik, rörelse
och digitalt berättande. Jag studerar hur berättandets potential
kan utvecklas i klassrummet med inriktning mot de yngre åren
och vilka eventuella synergieffekter arbetet med berättande kan
ge. Jag utforskar även hur pedagoger i grundskola, kulturskola
och universitet ser på "Det vidgade text- och språkbegreppet"
och hur synen kommer till uttryck i praxis, eftersom det kan ha
betydelse för elevernas fortsatta läs- och skrivutveckling.
Min empiri bygger på studier från fyra olika berättarprojekt som
bedrivits i samarbete mellan Luleå kommuns grundskolor och
kulturskolan. De olika projekten vänder sig till grundskolans år 23 samt år 4-5. Jag har följt de olika projekten under sammanlagt
två terminer.
Märtha Andersson
Uppkomst av skillnader i prestationsförmåga i
matematik – hur fördelar läraren tillgången till
matematikkunskaper?
Min forskning är baserad på klassrumsstudier och är en del
av ett projekt som undersöker uppkomsten av
prestationsskillnader i matematik. Bland annat studeras
faktorer som kan leda till systematisk uteslutning eller
framgång för specifika grupper. Exempel på detta är bland
annat sättet matematiken presenteras på och typen av
uppgifter som eleverna förväntas göra.
I skolmatematiken görs det ofta kopplingar till vardagen
genom kontextualiserade matematikuppgifter (lästal) men
också genom olika metaforer som till exempel delning av en
pizza som exempel på bråk. Kursplanen för de klasser som
ingår i studien har som mål att introducera eleverna till den
specialiserade akademiska matematiken. Kopplingen till
vardagen är ofta tänkt av vara ett stöd för att nå målet.
Forskning har visat att kopplingen till vardagen är svår att
hantera för visa elevgrupper. I min forskning undersöker jag
därför hur läraren fördelar tillgången till olika typer av
matematik mellan eleverna, främst genom
kontextualiserade uppgifter och samtal mellan lärare och
elever. Fokus ligger på olika typer av skolmatematiska
kunskaper som uppkommer i klassrummet som mer eller
mindre ger tillgång till den akademiska matematiken. Mitt
huvudsakliga mål är att undersöka hur elevernas betyg är
kopplade till olika typer av skolmatematik.
Maria Johansson
Teknikens värld i förskolan
I den nya läroplanen för förskolan framhålls vikten av teknik och
ett av målen för förskolans verksamhet är att barnen ska
utveckla sin förmåga att urskilja teknik i vardagen samt få
möjlighet att utforska hur enkel teknik fungerar. Tidigare
forskning visar vikten av att införa teknik i tidig ålder, vilket på sikt
kan innebära att fler söker sig till tekniska utbildningar.
Pedagogiken i förskolan ska vara riktad mot morgondagens barn
när det gäller deras utveckling och lärande. För att teknik skall bli
en vardaglig del i förskolans verksamhet krävs engagerad
personal som har relevanta kunskaper och förmågan att kunna
skapa en miljö som stimulerar lärande. Barn behöver
medforskande och inspirerande pedagoger som ständigt ställer
utmanande frågor för att leda dem vidare i sin utforskning av
världen. Det är därför av stor vikt att teknik får hög status och en
självklar plats i förskolans verksamhet. I min forskning
undersöker jag barns och pedagogers upplevelser och
erfarenheter av teknik i förskolan. Jag har följt arbetet med teknik
vid en förskola i Luleå kommun och min studie bygger bland
annat på pedagogers skriftliga reflektioner med koppling till deras
tankar kring teknik. Jag har även observerat och intervjuat barn i
åldrarna 3-5 år. Barnens upplevelser och erfarenheter av teknik
har synliggjorts med hjälp av skapande aktiviteter i form av
målningar och fotografier.
Linda Nordmark
Hållbar utveckling i klassrummet
Hållbar utveckling är en av skolans ämnesövergripande frågor.
Det handlar exempelvis om ansvar och solidaritet mellan
generationer. Hållbar utveckling definieras ofta via tre
dimensioner – social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet.
Samspelet mellan olika dimensioner leder till vidare diskussioner
inom skolan, men också mellan skolan och samhället. Samtidigt
är hållbar utveckling en del av vardagen på olika sätt och
människor upplever den i olika sammanhang. Mitt
forskningsområde fokuserar lärande för hållbar utveckling,
vilket är en utvidgning av skolans miljöundervisning. Mitt
forskningsområde belyser olika tidsperspektiv inom
fenomenet ”lärande för hållbar utveckling”. Hur diskuterar
läraren och elever om framtidsfrågor? Vad är hållbar
framtid?
För att belysa lärarens och elevernas upplevelser kring
lärande för hållbar utveckling tillämpas olika kvalitativa
metoder. Inom ramen för min forskning ber jag lärare
resonera hur de upplever möjligheter och utmaningar i
lärande för hållbar utveckling. Deras reflektioner och
gruppdiskussioner utgör delar av det empiriska underlaget.
Vidare kommer jag att genomföra teoretiska analyser,
litteraturstudier om tidsaspekter i förhållande till lärande och
studier om barnens tankar kring sin framtid. För att kunna
bättre förstå fenomenet ”lärande för hållbar utveckling”
närmar jag mig frågan från en fenomenologisk synvinkel,
via levda erfarenheter hos lärare och elever.
De övergripande frågorna i mitt forskningsprojekt är vad
reformen om betygsliknande skriftliga omdömen fått för
konsekvenser i den svenska grundskolans verksamhet, och hur
det nya betygssystemet som träder i kraft läsåret 2010/11
implementeras i skolorna. Studien riktar in sig på de fyra aktörer i
skolvärlden som kommer i kontakt med dessa betygsliknande
omdömen, nämligen rektorerna, lärarna, eleverna och
vårdnadshavarna. Känner sig alla delaktiga i denna process?
Vilken bild om bedömning i skolan ger aktörerna?
Jag har valt diskursanalys som metod till min studie eftersom jag
anser att den är användbar i mitt forskningsprojekt.
Diskursanalysen används för att analysera hur vi konstruerar vår
verklighet genom att dela in fenomenen omkring oss i olika
kategorier, d.v.s. diskurser. Diskursanalysen ger dock inga svar
på vad som är ”sant” eller ”falskt”, utan den beskriver hur olika
diskurser ger olika syn på världen. Ambitionen i diskursanalysen
är således att ge svar på vad konsekvenserna blir av att en viss
diskurs dominerar.
Nils Vasara-Hammare
Heli Villanen
Betyg och bedömning
Från och med höstterminen 2008 ska alla elever i
grundskolan få ett skriftligt omdöme som komplement till
den individuella utvecklingsplanen (IUP). Skolor och
rektorer har fått uppdraget att själva utforma dessa skriftliga
omdömen. De individuella utvecklingsplanerna ska vara
framåtsyftande och de skriftliga omdömena kan även
innehålla en summativ bedömning av hur långt eleven
kommit i sin kunskapsutveckling. De skriftliga omdömena
får ha karaktären av betyg.
