Rättningsmall, Fråga 1 ordinarie tentamen Allmän Rättslära (2015-03-06). Rättningsmallen uttömmer
inte vad som erhållit poäng vid rättningen.
a) § 2 är en kvalifikationsregel (se, Rätt och Rättfärdigande, s. 39-41).
b) § 5 ger upphov till en rättighet i form av en Immunitet (Immunity). § 5 stadgar att avtalsvillkor som
inskränker ansvaret enligt produktansvarslagen är ogiltiga. Det saknas således kompetens (rättslig
förmåga) att åstadkomma en förändring avtalsvägen så att ansvaret inskränks. I W. N. Hohfelds
schema är Immunitet (Immunity) och Icke-kompetens (Disability) juridiska korrelat (Jural
Correlatives) varför § 5 ger upphov till en Immunitet. (Frågan gäller vilka andra typer av rättigheter
än anspråk som produktansvarslagen ger upphov till, dvs. som fastslås i produktansvarslagen. Svar
som tar upp anspråk såväl som juridiska relationer som annat än produktansvarslagen ger upphov
till svarar inte på frågan.)
c) Nomokrati (regelstyre) innebär att offentlig makt utövas med regler och begränsas av regler.
Nomokrati ger förutsebarhet i samhället. Rättsliga regleringar som är vaga ger rättstillämparen stort
utrymme för skönsmässiga bedömningar. Produktansvarslagens § 3 innehåller den vaga
formuleringen ”så säker som skäligen kan förväntas”. Denna vaga reglering ger inte uttryck för
nomokrati eftersom den inte begränsar rättstillämparen. Produktansvarslagen innehåller även
kvalifikationsregeln i § 2. Denna regel reducerar vaghet genom att fastslå vad ”produkt” står för i
produktansvarslagen. Därigenom begränsar den rättstillämparen och bidrar till förutsebarheten i
samhället. Således, utdraget från produktansvarslagen innehåller dels element som ger uttryck för
nomokrati dels element som inte gör det. I denna fråga behöver Du, utöver att först redogöra för
vad nomokrati är, uppmärksamma både att det finns element som uttrycker nomokrati och element
som inte gör det. Vidare måste ditt svar uttryckligen knyta an till produktansvarslagens regler, dess
formuleringar och rättstillämpningen.
d) P1, P5 och P10. (Eftersom det argument som A2 representerar är ogiltigt, är detta argument också
osunt. Det argument som A1 representerar är giltigt. Eftersom ingen information finns tillgänglig
beträffande premissernas materiella innehåll, kan inget av påståendena som rör sundheten hos det
argument som A1 representerar anses sann.)
Svarsprinciper fråga 2
Full poäng har givits för välmotiverade och strukturerade resonemang.
a) Max 8 poäng
Med ett värdeobjektivistiskt perspektiv kan man hävda att lagens bedömningsgrund saknar legitimitet ur
den objektivt giltiga rättvisans synpunkt. Att rättvisan är objektivt giltig innebär att den säger något som
är sant om hur människor har att agera mot varandra. Människor har sålunda naturliga rättigheter som
finns i sig; vad som är rättvist är inte en fråga om subjektiva uppfattningar. De naturliga rättigheterna är,
till skillnad från den positiva rätten, ingen social konstruktion, utan ingår i en evigt och i alla samhällen
giltig moralisk lag. Den objektivt giltiga rättvisan grundar sig på människans natur, på insikter om hur
människan är funtad och vad som är gott för henne. Till exempel är det gott för människan att bli
behandlad med värdighet, vilket grundar en rätt för henne att bli behandlad med värdighet.
Rättsordningens uppgift är att förverkliga den objektiva rättvisan. I vad mån rättsreglerna är moraliskt
godtagbara, eller överhuvudtaget ska räknas som rättsregler, beror på hur väl de har lyckats med denna sin
uppgift. I fallet med barnhemsbarnen kan man alltså argumentera för ståndpunkten att lagen uppvisar en
brist eftersom den inte fullt ut har förverkligat en universellt och evigt giltig rätt till värdighet.
Argumentationen kan till exempel utvecklas enligt följande. Samhället har visserligen utvecklats, vi har
fått större kunskap om barns behov. Men i alla tider och överallt har sådant som hot och slag varit skadligt
och inte något som barn behöver. För övrigt måste de flesta ha förstått detta, åtminstone för 60 år sedan;
det var ju därför som de sociala myndigheterna skulle kontrollera att fosterhemmen uppfyllde dessa
allmänt kända moraliska krav.
Christian Dahlman, Rätt och rättfärdigande sid. 102-103.
Raymond Wacks, Natural Law sid. 205-206 i artikelsamlingen.
Martha Nussbaum, dygd och relativism, sid. 207-215 i artikelsamlingen.
b) Max 7 poäng
Denna fråga handlar, till skillnad från den föregående, om att ge samhälleliga förklaringar till den
uppkomna situationen. Utifrån ett marxistiskt perspektiv ska det alltså ges en rimlig förklaring till varför
de sociala myndigheterna lät barnen bli utsatta för övergrepp genom sin bristfälliga kontroll av fosterhem
och varför statens ansvar nu begränsas.
Marxistisk teori har liksom feministisk teori, etnicitetsteori och andra liknande teorier om förhållandet
mellan rätt och politik en förklaringsmodell som innebär att rätten är ett instrument för att driva igenom
de starka samhällsgruppernas särintressen. Samhället är sålunda organiserat utifrån hierarkiska och
orättvisa principer. Rätten speglar rådande maktförhållanden istället för att jämna ut dem. Marxismen tar
sikte på att det finns klassojämlikheter därför att en kapitalägande elit använder rättsordningen för att
gynna sina ekonomiska intressen på arbetarklassens bekostnad. Med denna utgångspunkt kan man
förklara den uppkomna situationen till exempel enligt följande argumentationslinje. Barnhemsbarnen
hörde till arbetarklassen, och staten har därför ansett det mindre angeläget att fullt ut beakta deras
intressen. Så begränsas också samhällskostnaderna. Skattemedel kan användas till annat än till att se till
arbetarklassens behov, vilket gynnar de förmögna i samhället.
Jonathan Wolff, An Introduction to Political Philosophy, sid. 202 ff.
Thomas Ross, The Wall of Memphis, artikelsamlingen sid. 231 – 232, Vilhelm Aubert, Intressena bakom
lagstiftningen, sid 217-219 artikelsamlingen.
Vilhelm Aubert, Intressena bakom lagstiftningen, sid 217-219 artikelsamlingen
TYPSVAR fråga 3
a) Argumentet innehåller en ad hominem fallacy. Personliga uppgifter om personen lyfts fram i syfte
att göra argumentet mindre övertygande. Det är en fallacy eftersom det är irrelevant för sundheten
i Charlies argument vad Charlie gjorde/gör och inte gjort/inte gör.
b) Argumentet stöder ett böra på ett vara och bryter därmed mot Humes lag.
c) Argumentet har formen Affirming the Consequent. Ej logiskt giltigt.
P = Hen har begått brottet
Q= DNA finns på brottsplatsen
P -> Q
Q
______
P
