Shire Sweden AB
Svärdvägen 11 D
182 33 Danderyd
Sverige
Telefon: 08 544 964 00
E-post: [email protected]
2013-06-27
SE/LO/RES/13/0029
Faktablad Kronisk förstoppning
Förstoppning har nog alla har råkat ut för någon gång, och för de flesta går besvären över ganska
snabbt. Men om symtomen håller i sig, och pågår regelbundet i minst sex månader, talar man om
kronisk förstoppning.
Kronisk förstoppning är en relativt utbredd åkomma och den är vanligare bland kvinnor än bland män.
Omkring sex procent av Sveriges befolkning lider av kronisk förstoppning och nästan var femte svensk
kvinna under 50 år.1
Typiska symtom
Typiska symtom på kronisk förstoppning är att magen känns uppblåst, att avföringen är hård och
klumpig, att man får smärtor i magen och måste krysta när man går på toaletten eller att man tömmer
tarmen mindre än tre gånger på en vecka. Att lida av kronisk förstoppning påverkar i hög grad
allmäntillståndet och livskvaliteten. Trots det är det bara en tredjedel av de drabbade som söker hjälp.2
Definitionen ”Rom III-kriterierna”3 har tagits fram för att standardisera vad som är kronisk förstoppning,
och enligt kriterierna är det om man lider av två eller flera av dessa symtom under tre månader:
Krystning vid tarmtömning 25 procent av tillfällena
Hård avföring åtminstone 25 procent av gångerna
Känsla av ofullständig tarmtömning 25 procent av gångerna
Färre än tre tarmtömningar per vecka
Orsaker till kronisk förstoppning
Det finns flera faktorer som kan orsaka kronisk förstoppning:
Att tarmarnas förmåga att driva fram avföringen mot ändtarmen är försämrad eller hindras,
vilket kan leda till en långsammare rörelse genom tarmen
Att muskulaturen i ändtarmen inte fungerar som den ska, vilket kan leda till svårighet att
pressa ut avföringen
Att inte samordningen mellan bäckenbotten och anala ringmusklerna fungerar under
tarmtömningen
1
Regelbunden användning av vissa mediciner.
Neurologiska sjukdomar som MS och Parkinsons sjukdom, eller direkt skada på ryggmärgen
Walter S, Hallböök O, Gotthard R, Bergmark M, Sjödahl R, Scand J Gastroenterol 2002;37:911–916
2
Undersökning genomförd av undersökningsföretaget Across Health på uppdrag av Shire. 440 svenska kvinnor
med kronisk förstoppning har svarat på frågor via en webbenkät, under april och maj 2012.
3
http://www.romecriteria.org/criteria/
För att en läkare ska kunna ställa diagnosen kronisk förstoppning, måste patienten besvara ett antal
frågor om till exempel toalettvanor, hur en förstoppning upplevs och hur personen påverkas av
symtom som uppblåsthet och krystning vid tarmtömning. Ibland behöver informationen kompletteras
med olika undersökningar och tester.
Tester som kan vara aktuella är:
Blodprover – för att utreda blodbrist eller förändring av sköldkörtelhormonet
Rektal undersökning – för att se hur muskler och nerver runt ändtarmen fungerar
Koloskopi – en undersökning med kamera för att titta på tarmens insida
Transitstudie – en röntgenundersökning av tjocktarmen som visar hur snabbt avföringen
förflyttar sig i tarmen
Att förebygga kronisk förstoppning
Kost och motion är viktiga faktorer för att behandla men också förebygga förstoppning. Regelbundna
matvanor är bra för tarmarnas funktion. Att hoppa över en måltid, särskilt frukost, kan bidra till
långsammare eller mer oregelbundna tarmvanor. Att äta mycket fibrer kan motverka förstoppning.
Frukt, grönsaker, nötter, fullkornsbröd och pasta, fullkornsflingor och råris är alla bra fiberkällor.
Varje måltid bör åtminstone innehålla en ingrediens med högt fiberinnehåll och man bör helst äta fem
portioner per dag för att motverka förstoppning – stora portioner gör att tarmen måste arbeta mer,
medan små portioner avlastar. Den som redan äter en fiberrik kost bör vara försiktig så att det inte blir
för mycket fibrer vilket kan förvärra förstoppningen.
Det är viktigt att undvika att dricka stora mängder kaffe, te och cola, eftersom koffein och tein som
finns i dessa drycker kan verka uttorkande. Även alkoholhaltiga drycker torkar ur kroppen. Det är
därför viktigt att dricka vatten, men i rimliga mängder. För mycket vätska kan göra att magen känns
uppblåst och det förbättra inte tarmfunktionen.
Sport och motion kan motverka förstoppning och för den som har ett stillasittande liv är det viktigt att
röra på sig och utföra någon form av regelbunden träning eller motion. Det kan vara en
lunchpromenad eller att ta cykeln istället för bilen. Små förändringar kan göra stor skillnad.
De flesta magar mår bäst av regelbundna vanor. Tarmarnas arbete regleras av den så kallade
gastrokoliska reflexen som förflyttar innehållet i tjocktarmen mot ändtarmen. Tarmarna är som mest
aktiva cirka 30 minuter efter en måltid. Dessa sammandragningar sätter igång en till tre gånger per
dygn, och kan aktiveras av signaler från magsäcken när man börjar äta för att bereda plats åt den nya
maten. Denna reflex varar i 10-30 minuter för att sedan avta.
Det är viktigt att inte stressa vid ett toalettbesök utan att låta det ta den tid som krävs. Den som har en
tendens att bli förstoppad, bör avsätta minst tio minuter för toalettbesöket, och det ska helst ske vid en
tidpunkt då det är inte är bråttom eller stressigt. Det är också viktigt att andas normalt. Vissa håller
andan då de försöker trycka ut men detta försvårar bara tarmtömningen.
Behandling av kronisk förstoppning
Det är viktigt att våga söka hjälp hos läkare om man drabbas av förstoppning – det finns hjälp att få.
Behandlingsalternativ innefattar framförallt kost- och livsstilsförändringar och/eller laxermedel.
Receptfria och receptbelagda läkemedel med tarmtömmande eller tarmaktiverande effekt finns i form
av pulver, vätskor, tabletter och stolpiller.
I de fall där behandlingen inte lindrar symtomen, finns det alternativa metoder för att hantera kronisk
förstoppning. Exempel på detta är biofeedbackträning (vilket innebär att göra omedvetna processer
medvetna), lavemang, probiotika och i vissa fall operation.
Källor:
www.internetmedicin.se
Gastroenterologi och hepatologi, Liber AB 2011
