Symposium 2012
Genrepedagogisk undervisning och
kunskapskraven i Lgr 11
Utgångspunkter för presentationen
• Lgr 11
• Låt språkets bära – genrepedagogik i
praktiken av B. Johansson och A. SandellRing
• Visible learning – en forskningsöversikt av
J. Hattie
Skolspråket –
det kunskapsrelaterade språket
- skiljer sig från vardagsspråket
- avgörande för all skolframgång
- utvecklas inte automatiskt
Genrepedagogikens text, språk- och lärandeteori i
kontrast till andra vanliga positioner
Tankefigurer att utmana
Genrepedagogik
Text är input/output
Text är genrer
Språk är regler för form
Språk är resurser för
betydelse
Lärande sker naturligt
Lärandet sker i interaktion
Holmberg (2009)
Vad kännetecknar en genre i
“Sydneymodellen”?
Syfte: Vad vill jag med min text?
Struktur: Hur organiseras texten i steg för
att på bästa sätt uppnå syftet?
Språk: Vilka ord och vilken grammatik
gynnar bäst mitt syfte med texten?
Genrer med generella syften
Jämför dessa med genrer med specifika syften
(artikel, reportage, insändare)
pers. återgivande
berättarfamiljen
narrativ
hist. återgivande
instruktioner
genrefamiljer
faktafamiljen
rapporter
förklaringar
argumenterande
evalurandefamiljen
diskuterande
recension
Olika genrer med specifika
syften
Hur stöttar basgenrerna de här genrerna?
beskriva
informera
Artikel
påverka
argumentera
debattera
roa och
underhålla
notis, nyhetsartikel,
reportage,
personporträtt,
faktaartikel
ledare,
debattartikel,
insändare, essä
Krönika,
kolumn, kåseri,
recension
Målet med en explicit undervisning om språk är
att medvetandegöra olika system i språket så att
eleverna kan:
känna igen språkliga mönster vid läsning
välja passande språkliga mönster när de skriver
tala om språkliga mönster
Övergripande mål och riktlinjer
2.2 Kunskaper
Skolan ska ansvara för att varje elev efter
genomgången grundskola kan använda det
svenska språket i tal och skrift på ett rikt och
nyanserat sätt
Biologi
Hem- och konsumentkunskap
Fysik
Kemi
Dokumentation av enkla undersökningar med
Svenska,
använda
begrepp,
modeller
teorier
för att
beskriva och
Recept och instruktioner
och fysikens
hur de
kan
läsassva
tabeller,
bilder
och och
enkla
skriftliga
rapporter
använda kunskaper i biologi för att granska information,
förklara
fysikaliska
samband
i naturen
och samhället
ochoch
följas
samt vanliga
ordsom
och
begrepp
för sig och
formulera
kommunicera
i tal och skrift
kommunicera
ta ställning
i frågor
rör
hälsa,
bakning
och matlagning
naturbruk och
ekologisk
hållbarhet
Slöjd
Musik
Teknik
använda teknikområdets begrepp och
uttrycksformer
Religionskunskap
Bild
analysera och värdera arbetsprocesser och
analysera och samtala om musikens uttryck i olika
resultat med hjälp av slöjdspecifika begrepp
sociala, kulturella och historiska sammanhang
Idrott och hälsa
resonera och argumentera kring moraliskaOrd
frågeställningar
och begrepp och
för och samtal om
Matematik
Hem- ochutifrån
konsumentkunskap
Idrottbegrepp
och hälsa
värderingar
etiska
och modeller
upplevelser av lek, hälsa, natur- och
Samhällskunskap
använda
matematikens uttrycksformer för att samtala
Historia
utevistelser.
om, argumentera
redogöra
för frågeställningar,
uttrycka och och
värdera
olika ståndpunkter
i till exempel aktuella
använda historiska begrepp för att analysera
beräkningar
och
slutsatser
samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar
hur historisk kunskap ordnas, skapas och
och olika perspektiv
används
Viktiga förmågor i kunskapskraven i
Lgr 11
•
•
•
•
•
•
Kommunicera
Använda begrepp
Beskriva
Förklara
Analysera
Resonera och argumentera (ta ställning,
uttrycka och värdera)
The Big 5
Källa: Göran Svanelid, ingår i gruppen som tar fram nya nationella proven i SO
Analysförmåga
Beskriva orsaker och konsekvenser. Föreslå
lösningar. Förklara och påverka samband.
Se utifrån och växla mellan olika perspektiv.
Jämföra likheter och skillnader, för- och
nackdelar
Metakognitiv förmåga
Tolka. Värdera. Ha omdömen om.
Reflektera. Lösa problem med anpassning
till en viss situation, syfte eller sammanhang.
Avgöra rimligheten. Välja mellan olika
strategier. Pröva och ompröva.
Kommunikativ förmåga
Samtala. Diskutera. Motivera. Presentera.
Uttrycka egna åsikter och ståndpunkter.
Framföra och bemöta argument. Redogöra,
formulera, resonera och redovisa.
Förmåga att hantera information
Söka, samla, strukturera/sortera och kritiskt
granska information. Skilja mellan fakta och
värderingar. Avgöra källors användbarhet
och trovärdighet.
Begreppslig förmåga
Förstå innebörden av begreppen. Relatera
begreppen till varandra. Använda begreppen
i olika/nya sammanhang
Centralt innehåll
Kursplanen i svenska som andraspråk och
svenska
I årskurs 1-3
• Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en
berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och
avslutning samt personbeskrivningar.
• Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för
barn, och hur dess innehåll kan organiseras.
• Instruerande texter, till exempel spelinstruktioner och
arbetsbeskrivningar, och hur de kan organiseras med logisk ordning
och punktuppställning i flera led.
• Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva
spel och webbtexter.
Centralt innehåll
Kursplanen i svenska som andraspråk och
svenska
I årskurs 4-6
• Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad
med parallellhandling och tillbakablickar, miljö- och
personbeskrivningar samt dialog.
• Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter,
till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare.
Texters innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
• Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter,
interaktiva spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och
typiska språkliga drag.
Den genrepedagogiska modellen
En explicit modell för läs-och skrivutveckling
Ben 1
Ben 2
En teori om lärande
En teori om språk
Vygotskys sociokulturellta
perspektiv
Hallidays systemisk-funktionella
grammatik
Ben 3
En pedagogisk modell
Rotherys och Martins skolgenrer och cykeln för undervisning och
lärande
Traditionell grammatik i jämförelse
med funktionell grammatik
Skogen är grön
Skogen är grön
• Skog- substantiv
• Är- verb
• Grön-adjektiv
• Skogen – deltagare
• Är – relationell process
• Grön – deltagare
Barnen leker i skogen
Barnen leker i skogen
•
•
•
•
• Barnen – deltagare
• Leker – aktionsprocess
• I skogen - omständighet
Barnen – substantiv
Leker – verb
I – preposition
Skogen - substantiv
Cykeln för undervisning och
lärande
1. Bygga upp
kunskap om
ämnesområdet
4. Skriva en
individuell text
Bedömning
3. Skriva en
gemensam text
2. Studera texter
inom genren
för att få
förebilder
Gibbons 2006, Hedeboe & Polias 2008,
Påverkansfaktorer direkt relaterade
till undervisningen (Hattie 2009)
• Formativ bedömning
• Mångsidiga insatser i förhållande till elever i
behov av särskilt stöd
• Kommunikativ undervisning
• Återkoppling på prestationer
• Utsträckt kontra komprimerad undervisning
• Metakognitiva strategier
Formativ bedömning
Kryssa för dina svar (X)
Förstår mottagaren vad jag har skrivit?
( ) Ja
( ) Delvis
( ) Nej
Använder jag relationella processer (är, har,
finns)?
( ) Ja
( ) Delvis
( ) Nej
Använder jag aktionsprocesser för att beskriva
(växer, ganger, äter)
Påverkansfaktorer relaterade till
eleven (Hattie2009)
• Tidigare kunskaper
Ökad medvetenhet om elevernas behov
av kontinuerlig språklig stöttning i alla
ämnen
Medveten stöttning av talspråket som bro
över till skriftspråket
Medveten stöttning av ett ämnesspecifikt språk i
alla ämnen
(slöjd)
Medveten stöttning av ett ämnesspecifikt språk
(fysik, kemi)
Matematik och språk
Tillämpning
Matematik och språk
Tillämpning
Medveten stöttning för att bygga ut
alla registervariabler
Berätta och gestalta
”Eva är arg”
”Eva slog näven i bordet så tallrikarna flög”
Fråga man kan ställa
Hur visar sig det?
Från att berätta till att gestalta
”Hon blev ledsen”
"Hennes axlar sjönk liksom ihop, hon
tittade
ned mot golvet, och i hennes ögon växte
tårar
fram. Hur kunde hon göra så mot mig,
tänkte
Lisa”.
Idiomatiska uttryck
LÄRARE Om jag vore i dina kläder så skulle jag söka till
osv…
ELEV (somalisk flicka med slöja): Vad då, vad är det för fel
på mina kläder?
LÄRARE Det gäller att ha is i magen.
ELEV Fy tusan! Is i magen kan inte vara roligt att ha.
LÄRARE Jag tror inte du klarar den kursen just nu på
gymnasiet. Du skulle framförallt åka dit på engelskan.
ELEV Jag förstår inte hur du menar? Hur kan jag åka till
gymnasiet på engelskan …?
”Få sina fiskar varma”
”Spetsa öronen”
”Gå bakom ryggen på någon”
”ingen ko på isen”
åkte spårvagn
Utflykt till Lillsjön
och buss
badade i sjön
kallt men roligt att
bada
åt matsäck
tittade på
grodyngel och fjärilar
och svampar
lärde oss om djur och växter i naturen,
vi hade en rolig och lärorik dag
Medvetenhet om hur genrer kan stötta
utvecklingen av förmågor i kunskapskraven
”Under arbetsprocessen bidrar eleven till
att formulera och välja handlingsalternativ
som leder framåt” (ur kunskapskraven i slöjd åk 6,Lgr
11:219)
Hur gör vi en låda?
Underlag för resonemang
Medvetenhet om hur genrer kan stötta
utveckling mot förmågor i kunskapskraven
”Genom undervisning i matematik ska eleven ges förutsättningar att
formulera och lösa problem med hjälp av matematik” Lgr 11
Medvetenhet om hur genrer kan stötta
utvecklingen mot förmågor i kunskapskraven
”Genom undervisning i ämnet bild ska eleven[…] ges
förutsättningar
att utveckla sin förmåga att kommunicera med bild
för att uttrycka budskap,” Lgr 11
Medvetenhet om hur genrer kan användas i
en lärande bedömning i geografi
Påverkansfaktorer relaterade till
eleven (Hattie, 2009)
• koncentration,
envishet och
engagemang
• motivation
• självuppfattning
• minskad ängslan
motivation-engagemang-mindre ängslan
”Har du läst min text?”
studiebesök
”Kommer besöket till oss?”
lärarstudenter
Påverkansfaktorer relaterade till
eleven (Hattie, 2009)
• Förskoleaktiviteter
Berättande texter och sakprosatexter:
Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en text kan
organiseras med inledning, händelseförlopp och avslut (Lgr 11)
Berättelse med inledning mitt
och avslutning
Träna processer, deltagare och
omständigheter
Följande förmågor kan räknas till
denna grupp:
•
•
•
•
•
•
dra slutsatser
skapa förklaringar
argumentera för egen ståndpunkt
göra jämförelser
beskriva samband
beskriva konsekvenser
Vad ska bedömas?
Logik/relevans
Logiken i resonemanget
Saklighet
Hur väl är resonemanget underbyggt av
relevanta ämnesfakta
Perspektiv eller aspekter
Vägs flera olika aspekter eller perspektiv in i
resonemanget
Vad ska bedömas?
Resonemangskedjor
Tankegångarnas komplexitet
Mönster och generella drag
Hur delar hänger ihop och bildar mönster och
sammanhang
Begreppsanvändning
Påverkansfaktorer relaterade till
läraren
• Lärarens tydlighet i
undervisningen
• Förtroendefulla
relationer lärare elev
• Professionell
utveckling
• Inte etikettera
elever
• Lärarens
förväntningar
Återgivande genre
Elev inskriven i
särskolan årskurs 6
Skansen
Igår var lilla klassen i Skansen vi
gilck upp till centrum och vi ågt
Tunabanan till Fridhemsplan och vi
bytt tåg till T-centralen.
När vi var frame till skansen sa Eva
till oss attvi skulle kolla på djuren vi
såg bjön, variger, lokatt och uggla.
Efter bläv vi hungriga och tröta sen
åt vi lunch sen vi kolad gamla
stugår. Där såg vi fattiga och rika
mänickor och stora fina hus.
Argumenterande genre
Elev inskriven i
särskolan årskurs 6
Orättvisa i skolan
Det är orätvist i skolan för att
lärarna har varmt i personal
rumet medan vi Barn får frysa
ute och om vi går in i klasen
och försöker värma os då
seger lärarna gå ut. Då får vi
barn vara Där ute och frysa
Det gör oretvisa i skolan vi
barn får inte ens gå in i ett
skönt rum som är varmt tenk
om ni lärare skulle frysa som
oss. Ni vet inte hur det käns
jag vill att det här orättvisan
ska ta slut att barnen ska få
skönt som er lärare.
Rinkebytjejen sudi
Argumenterande genre
årskurs 2
Viktigt att göra läxor
Många människor kan tycka att det
är jobbigt med läxor men man
måste ändå göra sina läxor.
För det första gör läxor att man blir
duktigare i skolan.
För det andra lär man sig nya saker
hela tiden med sina läxor.
För det tredje blir det lättare att
hänga med i skolan om man gör
sina läxor och när man blir äldre får
man bra betyg.
Avslutningsvis tycker jag att flera
människor borde göra läxor för att
då skulle alla vara lika kloka och
duktiga.
Andraspråkselev med diagnostiserad
språkstörning
Sekventiell
orsaksförklaring
årskurs 2
Så här fungerar vattnets
kretslopp
Vatten kan finnas i olika former
flytande, fast form och gas.
Vattnet ändrar form i ett evigt
kretslopp.
Solen värmer havet och vatnet
avdunstar. Vattenångan stiger
upp, kondenserar och då
bildas moln. Molnen blir tyngre
och då börjar det rengna eller
snöa. Då rinner vattnet i
bäckar till havet.
De pedagogiska samtalens karaktär har
förändrats
Ökad samverkan med
fritidsverksamhet
Under vattentemat arbetade fritidspedagogerna
med att kommunicera om vatten genom dikt och…
…bild
Snömålning
Knutbyskolan har blivit en mjukare och
tryggare skola fokuserad på skolans
kärnverksamhet; att utveckla kunskaper
Skolan har mindre konflikter :
• i elevgruppen
• i personalgruppen
• och mellan elever och personal
Källor
Sveriges Kommuner och Landsting,(2011) Synligt lärande. Presentation av
en studie om vad som påverkar elevers studieresultat,
Johansson, B. & Sandell-Ring, A (2010), Låt språket bära, Stockholm:
Hallgren & Fallgren.
http://www.ur.se/pedagog/Metod-ochinspiration/Genrepedagogik--exemplet-Knutbyskolan
http://www.pedagogstockholm.se//Kunskapsbanken/
?q=knutbyprojektet&val=,,&ingetval=True,True,True
