Skadeståndsrätt

Skadeståndsrätt
Texten är sammanställd av Stefan Zetterström, universitetsadjunkt i civilrätt,
Juridiska institutionen vid Uppsala universitet.
Är närstående berättigade till skadestånd när en nära familjemedlem blir mördad?
Konflikt:
Taxiföraren Anders blir brutalt mördad i ett skogsparti utanför Ödeshög av Bill och
Cilla. Paret har valt ut Anders för att råna honom. Det går inte riktigt som paret
tänkt sig. Det visar sig att Anders inte har mer än 120 kr på sig. Cilla avlossar ett
skott – med en revolver av Magnum-typ – mot Anders huvud. Han avlider omedelbart. Bill och Cilla lämnar platsen med Anders plånbok, men grips efter tio minuter.
Fråga:
Bör Anders fru Diana och deras gemensamma barn Erik 12 år samt Fia 14 år få
skadeståndsersättning på grund av deras psykiska besvär som drabbade dem efter mordet?
Bakgrund:
NJA 1993 s 41 I och II, NJA 2000 s 521 samt RH 2002 ref 10 och skadeståndslagen 2 kap 1 § och 5 kap 1–2 §.
Kommentar:
Tillägg:
Kommentar:
Skadan som de anhöriga har lidit har betraktats som en s.k. tredjemansskada, som
fram till rättsfallen 1993 inte var ersättningsgilla. I 1993 års rättsfall och därefter
följande rättspraxis har HD angivit den ersättningsberättigade kretsen till nära anhöriga, såsom make, sambo, barn, föräldrar och sammanboende syskon. Skadan
måste klassificeras som en (direkt) personskada och inte som en tredjemansskada. För att ersättning skall utgå krävs det att de psykiska besvären är medicinskt
påvisbara och därmed utgör en s.k. personskada. Huvudsakligen utgår ersättning
för s.k. sveda och värk, men även smärre ersättningsbelopp för kostnader och inkomstförlust kan utan närmare utredning presumeras ha samband med besvären.
Händelser som utgjort grund för eventuell ersättning har varit uppsåtligt dödande,
men även grovt vållande till annans död (som ligger uppsåtet nära) har också berättigat till skadestånd, se NJA 1996 s 377. Det finns inget krav på att de skadeståndsberättigade måste ha varit närvarande vid tidpunkten för händelsen, se NJA
1993 s 41 samt 1996 s 509. Det räcker att de underrättats efteråt och att medicinskt påvisbara psykiska besvär därefter uppkommit. Högsta domstolen konstaterade i sina domar att adekvat kausalitet får anses föreligga mellan handling och
skada hos de anhöriga. Om man dödar en människa måste man ta i beräkning att
det drabbar den dödes anhöriga. Sedan några år tillbaks finns det en bestämmelse i skadeståndslagen 5 kap. 2 §, tredje punkten, som tar sikte på nu aktuell personskada.
Har Anders arbetsgivare rätt till ersättning för sin rörelseförlust som uppkommer
på grund av att denne förlorat en arbetstagare?
Nej, det rör sig inte om en personskada. Detta är en icke ersättningsgill tredjemansskada av rent ekonomisk art.
Fördjupningstext i juridik, oktober 2004