Utbildningsmaterial diabetes
Diabetes kallas en grupp ämnesomsättningssjukdomar som gör att blodet innehåller för
mycket socker, glukos.
Insulin bildas i bukspottkörteln
För att kroppen ska fungera behövs bränsle. Bränslet består av den mat vi äter och
omvandlas i kroppen till energi. Energin transporteras i blodet framför allt i form av
druvsocker. Socker i blodet kallas blodsocker.
När man äter producerar bukspottkörteln insulin. Insulinet har som uppgift att balansera
sockerhalten i blodet. När sockret strömmar fram med blodet är det insulinet som släpper in
sockret i cellerna. Det socker som blir kvar i blodet lagras i lever eller muskler och kan
användas som energi senare.
För människor med sjukdomen diabetes är det bukspottkörteln som har slutat fungera
normalt. Kroppen producerar inte tillräcklig mängd insulin för att förse cellerna med
socker/energi. Följden blir att blodsockret blir för högt.
Symptom
Du kan ha för högt blodsocker under flera år utan att märka någonting. Besvären kommer
långsamt och kan vara:
ökad trötthet
ökad törst
stora urinmängder
viktnedgång
yrsel
Undersökningar
Ett enkelt blodprov på fastande mage mäter blodsockerhalten.
Om två faste prov visar ett värde som är större än 6,0 millimol per liter,
ger det misstanke om diabetes och skall utredas vidare.
Behandling
Syftet med behandlingen av diabetes är att hålla blodsockervärdena på en acceptabel och
jämn nivå så att du slipper följdsjukdomar.
Du får:
lära dig att äta rätt och motionera regelbundet
ta blodsockerkontroller
ta blodsockersänkande läkemedel
ta dagliga sprutor med insulin.
MAS information
Utbildningsmaterial diabetes.doc
Skapat den 2006-09-05 10.55
Sidan 1 av 8
Kost
Bra kost är basen för all diabetesbehandling. Dagens diabeteskost skiljer sig inte från den
kost som är bra för alla. Måltidsordning och näringssammansättning skall följa de allmänna
näringsrekommendationerna.
Måltidsordning- Måltiderna bör fördelas så
jämnt som möjligt under dagen, tre huvudmål
och några mellanmål
Frukost
08.00-09.00
Mellanmål
Middag
10.00-10.30 12.00-14.00
Mellanmål
14.00-16.00
Kvällsmat
17.00-18.30
Mellanmål
20.00-21.00
Näringssammansättning
o Släck törsten med vatten
o Undvik kaffebröd, sötsaker, söta kex och snacks, socker och salt
o Var sparsam med fett
o Energiintaget skall anpassas individuellt beroende på ålder, kön, fysisk
aktivitet, vikt och längd (BMI).
Hos överviktiga patienter är viktreduktion ofta en förutsättning
Läkemedel
Om kost och motion inte hjälper får man ta blodsockersänkande tabletter eller
insulininjektioner.
Medicinen skräddarsys. Motionerar man eller rör på sig litet mer än vanligt
eller blir liggande sjuk några dagar kanske insulindosen måste justeras.
Kontroll av blodsockret görs med en blodsockermätare.
Regelbunden fotvård
Det är viktigt att dagligen inspekterar fötterna eftersom man med tiden kan få sämre känsel
där. Det blir svårare att upptäcka små sår som kan vara
ingångsport för en infektion. Om man har försämrad
cirkulation i stora eller små pulsådror kan detta i värsta fall
leda till kallbrand och man kan bli tvingad att få en tå, fot eller
ett ben amputerat.
Tillräckligt rymliga skor kan förebygga att det uppkommer sår.
Regelbundna besök hos en fotterapeut är värdefullt om man inte kan sköta sina fötter själv.
MAS information
Utbildningsmaterial diabetes.doc
Skapat den 2006-09-05 10.55
Sidan 2 av 8
Olika typer av insulin
Allt insulin sänker blodsockerhalten genom att insulinet hjälper blodsockret att gå in i cellen.
Insulinbehandling delas in i olika grupper beroende på hur tidigt insulinet börjar verka, när
insulinet har bäst verkan och hur länge insulinet verkar:
Direktverkande insulin
Mededelångverkande insulin
Långverkande insulin
Blandinsulin
Direktverkande insulin
Direktverkande insulin tas upp snabbt av kroppen. Insulinet ger en snabb effekt, men har en
kortare verkningstid. Insulinet kan tas omdelbart före en måltid och anses bättre likna den
normala insulinutsöndringen efter måltider. Direktverkande insulin ger effekt 15 minuter efter
injektion, når sin högsta koncentration inom en timme och fortsätter att ha effekt i mellan 2 4 timmar.
Medelångverkande insulin
Medellångverkande insulin fördröjer kroppens upptag av insulinet. Medellångverkande
insulin tas vanligtvis 2 till 6 timmar innan det börjar ge effekt. Det har störst effekt mellan 4 till
14 timmar efter injektionen och efter ungefär 20 timmar har kroppen tagit upp hela dosen.
Långverkande insulin
Långverkande insulin når blodet 6 till 14 timmar efter injektion och har effekt ungefär 20 till 24
timmar.
Blandinsulin
Blandinsulin är en kombination av insulintyper som förblandats. De vanligaste blandinsulinen
består av 70% långverkande eller medel-långverkande insulin och 30% vanligt
eller direktverkande insulin.
MAS information
Utbildningsmaterial diabetes.doc
Skapat den 2006-09-05 10.55
Sidan 3 av 8
Så här injicerar du insulin!
Lämpliga områden för injektion
Insulin ska injiceras i fettlagret som finns under huden i underhudsfettet. Olika områden på
kroppen suger upp insulinet olika fort. Snabbast är uppsugningen från magen. Därför bör
måltidsinsulin injiceras i magen för att insulinet ska få snabbast möjliga effekt.
Medellångverkande insulin kan med fördel injiceras i övre, yttre delen av skinkan eller i låret.
Uppsugningen sker långsammare härifrån och basinsulinets effekt blir då mer utdragen.
Injektionen i låret kan ibland vara olämpligt eftersom fettlagrett är alltför tunt här, särskilt hos
män.
Injektion i magen ska ske runt naveln. (Lägg din knytnäve på naveln och
injicera utanför)
Skinkans övre, yttre del har ett tjockt fettlager där injektion
av insulin kan ske
Lårens ovansida går att injicera i om inte
fettlagret är alltför tunt
Injektionsnålar
Utvecklingen av injektionsnålar har medfört tunnare, finare och kortare nålar. Därför har
injektionerna blivit mindre smärtsamma. En kort nål skall användasför att undvika att
injektionen sker i muskelvävnad. Därför är 6 mm och 8 mm de nålar som de allra flesta
använder. Nålarna ska bara användas en gång. Om nålarna används flera gånger finns
risk att huden skadas eller att nålen täpps till.
Efter injektion ska nålen tas av.
Förvaring av penna ska ske utan nålar för att förhindra läckage.
Använda injektionsnålar slängs i riskavfall
MAS information
Utbildningsmaterial diabetes.doc
Skapat den 2006-09-05 10.55
Sidan 4 av 8
Injektionspennor
De allra flesta som har diabetes idag och behöver insulin använder insulinpenna. Det finns i
princip två olika grupper av insulinpennor:
Pennan som redan är fylld med insulin när Du hämtar den på apoteket. När insulinet
är slut kastas hela pennan.
Pennan som laddas med en glasampull innehållande insulin. Denna penna kan Du
använda flera gånger eftersom Du byter ampullen när den är slut.
Oöppnad insulinpenna skall förvaras i kylskåp
Påbörjad insulinpenna kan förvaras i rumstemperatur
Så här sker injektionen
1. Lyft upp ett hudveck som bilden visar.
2. Stick in nålen i hudvecket och injicera.
3. Släpp hudvecket och låt nålen vara kvar under huden i 10 sekunder
och dra ut nålen. Detta minskar risken för läckage från nålspetsen och
från stickkanalen.
Byt injektionsställe
Om injektion sker på precis samma ställe varje gång finns risk att det bildas fettknölar under
huden. Flytta därför injektionsstället några cm varje gång.
Att helt byta injektionsställe dvs. byta från mage till lår eller skinka bör bara ske om man är
medveten om att uppsugningen av insulin förändras och därmed effekten.
Injektionsteknik vid injektion i olika områden
Magen
Lyft ett hudveck och injicera
Skinkas övre yttre del
Här behövs inget hudveck eftersom
fett vävnaden är tjock ändå.
MAS information
Utbildningsmaterial diabetes.doc
Skapat den 2006-09-05 10.55
Sidan 5 av 8
Låret
Här är fettvävnaden tunnare och ett ordentligt hudveck måste lyftas upp för att förhindra att
injektionen hamnar i muskulaturen
Hypoglykemi eller Lågt blodsocker
Hypoglykemi innebär att blodsockernivån i blodet är för lågt. Ibland talar man om
insulinkänning.
Orsaken till att blodsockernivån kan bli för låg är:
Uteblivet födointag efter insulin injektionen
För stor dos insulin
Insulindos på fel tid
Fel sorts insulin
Insulininjektionen är given på ett ställe med snabbare absorbtion
Insulininjektionen är given intramuskulärt i stället för subcutant
Kräkningar
Diaréer
Motion
Symptomen är:
Blek och kallsvettig
Huvudvärk
Hjärtklappning
Oro
Förvirring
Aggressivitet
Långsam tankeförmåga
Krånglig
Slö
Okontaktbar
?
?
Vad gör jag???
?
Ta ett P-glucos
Om värdet visar mindre än 3,5 mmol/l skall du:
Bjud på mjölk och smörgås
Om patienten är vaken
Lägg honung innanför kinden
Om patienten är medvetande sänkt och inte kan svälja
MAS information
Utbildningsmaterial diabetes.doc
Skapat den 2006-09-05 10.55
Sidan 6 av 8
Ring sjuksköterskan
Hyperglykemi eller Högt blodsocker
När blodsockret är för högt handlar det normalt om värden över 15 mmol/l.
Orsaker till att blodsockret blir för högt är:
Glömd insulininjektion
För låg dos insulin
Infektion i kroppen
Feber
Stress
Symptomen är:
Dåsighet
Ökad törst
Stora urinmängder
Uttorkning
Vad gör jag???
?
Ta ett P-glucos
Ta temp
Ring sjuksköterskan
MAS information
Utbildningsmaterial diabetes.doc
Skapat den 2006-09-05 10.55
Sidan 7 av 8
?
Vad gör jag???
?
Om jag har glömt att ge en insulindos
Om patienten mår illa och inte vill ha sin frukost efter det att jag givit insulinet
Om jag har givit fel dos insuli
Om jag har givit fel sort insulin vid fel tillfälle
Ta ett P-glucos
Ring sjuksköterskan
MAS information
Utbildningsmaterial diabetes.doc
Skapat den 2006-09-05 10.55
Sidan 8 av 8
