Barnmisshandel
ur ett historiskt
perspektiv tillbakablickar och
tankar om
framtiden
Staffan Janson
Prof. Emeritus, Karlstad/Örebro
Gästprofessor i pediatrik,
Uppsala Universitet.
De internationella väckarklockorna
Ambroise Tardieu (1868):
Étude médico-légale sur
l'infanticide.
J. Caffey (1946): 6 spädbarn
med oförklarliga subduralhematom + brott av långa
rörben.
H. Kempe (1962): ”The
battered child syndrome.”
J. Caffey (1972): On theory
and practice of shaking
infants”.
R. Meadow (1977):
Münchausen by proxy
H. Kempe (1978): Sexual
abuse; another hidden
paediatric problem.
Garbarino (1978): The
elusive crime of emotional
abuse
Belsky (1993): Den
ekologiska modellen (individ,
familj, samhälle, kultur).
De första svenska rapporterna om barnmisshandel i
läkartidningen (Selander 1957, Frisk 1964)
1979
Föräldrabalken (6 kap. I §):
Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och god fostran. Barn skall behandlas med
aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning
eller annan kränkande behandling
Viktig svensk lagstiftning för att
förhindra kroppslig bestraffning av barn
1858 förbud att slå tjänstefolk
> 16 år.
1920 förbud att slå tjänstefolk
oavsett ålder
1928 förbud att slå
läroverkspojkar i skolan
1957 kroppslig bestraffning
jämställs med misshandel
1958 förbud mot kroppslig
bestraffning av alla elever
oavsett ålder och skolform
1966 Föräldrabalken:
Kroppslig bestraffning
borttaget som
uppfostringsmetod
1979 Föräldrabalken: förbud
mot kroppslig bestraffning av
barn.
1982 Kroppslig bestraffning
läggs under allmänt åtal
1990 Sverige ratificerar FN:s
barnkonvention
1993 Barnombudsmannen
Länder med anti-aga lag i hemmen
november 2016 (51;grönmarkerade)
Attityder till kroppslig bestraffning av barn och
beteende hos svenska föräldrar 1960 - 2011
100
Anti aga lagen
90
80
70
60
Positiva till aga
50
Agade förskolebarn
40
30
20
10
0
60-tal
70-tal
80-tal
90-tal
2000
2006
2011
Vad ligger bakom den goda
utvecklingen i Sverige?
Tidig uppmärksamhet på barnets rättigheter
Välfärdssamhället och en tidig politisk samstämmighet.
Hög medvetenhet om socioekonomiska faktorers betydelse.
Tidig skyddslagstiftning.
Hög utbildning och en relativt homogen befolkning.
Basal mödra- och barnhälsovård med föräldrautbildning till alla.
Jämförelsevis hög ekonomisk jämlikhet mellan könen
Majoriteten av barnen tidigt under insyn från andra (det
offentliga rummet).
Ökad förståelse av samband mellan våld inom familjen och
barnmisshandel.
Barnmisshandelns långsiktiga
konsekvenser
Starka samband med:
Beteendeproblem
PTSD
Kriminellt beteende
Fetma!
Visst samband med:
Lägre utbildningsgrad och
okvalificerade arbeten
Depression och självmordsförsök
Alkoholproblem
Prostitution
Svaga eller oklara samband
med:
Självskadebeteende
Drogmissbruk
Tonårsgraviditeter
Kronisk värk som vuxen
Allmänt dåligt hälsotillstånd som vuxen
livskvalité
Gilbert, Janson et al. Burden and consequences of child maltreatment
in high income countries. The Lancet 2009.
Adverse Childhood Experiences (ACE:s) och
sjukdom i vuxen ålder
Riskuppföljning av 48,526 vuxna (1864) in fem stater i USA 2011
1/11 ACE: 55 %, > 3/11: 14 %.
ACE samband med: ung vuxen,
kvinna, minoritet, låg utbildning, låg
inkomst.
Ju högre ACE ju högre sjuklighet.
ACE > 3: ökad risk för alkoholism,
rökning, drogbruk, Diabetes,
hjärtinfarkt, stroke, depression and
funktionshinder i vuxen ålder.
(Campbell, Walker, Egede: Associations between adverse
childhood experiences, high risk behaviors and morbidity in
adulthood . Am J Prev Med 2015)
Sannolika mekanismer:
Sena konsekvenser av felaktiga coping
mekanismer
Kronisk stress medierade av biologiska
mekanismer
Ett livsperspektiv:
Försämrad optimal tillväxt
Ökad risk för funktionshinder i vuxen
ålder
Exempel:
Svår barnmisshandel – 50 % ökad risk
för funktionshinder i vuxen ålder
Sexuella övergrepp: 80 % ökad risk för
depression, 60 % för fetma, 45 % för
diabetes.
Riskfaktorer för våld mot barnen i svenska
hem (Nationella skolbarnsundersökningarna 2000, 2006 och 2011)
Familjevåld
OR
Alkoholmissbruk
Låg inkomstnivå
Utlandsfödd
Föräldrar ej sammanboende
Kronisk sjukdom hos barnet
Trötthet, stress hos föräldrar
8 – 10
5-7
3–4
2–3
2 – 2,5
2
1,3
Barns multi – utsatthet
Nationella studien om
Kroppslig bestraffning
och annan kränkning
3202 svenska 9-klassare 2011
Slagen någon gång 18 %
Vittne till familjevåld 7 %
Emotionell utsatthet 13 %
Grav försummelse 3 %
Bevittnat
våld
Fysisk
misshand
el
Grav Försummelse
Gravt försummade barn 85 % multi-utsatthet
Bevittnat våld
76 % multi-utsatthet
Psykisk misshandel
Framtida utmaningar
Multipel utsatthet / vanvård
Vittnesförmåga/förnekelse
Rigorös kognitiv
problemlösning: är det vi ser det
vi fått veta?
Barns motståndskrafter
Gen – miljö interaktion
Prevention/ terapi
Lärdomar från andra kunskapsfält
– haverikommissioner (Child
Abuse Review).
Forskare/fotfolk – evidensbaserat
arbete.
Nationell och internationell
samordning av epidemiologisk
forskning
Longitudinella studier
Särskilt utsatta grupper
(funktionshindrade barn, barn i
samhällsvård, flyktingbarn m.fl.)
Våld och mobbning mellan barn
Våld mot de små
barnen/avancerad pedofili
Utnyttjande av modern teknik,
som 3-d återgivning av skalle och
hjärna.
Where are we heading?
Sweden England
Universal prevention
Targeted prevention
Child protection
Out of home care
?
USA
Vanvård och Försummelse
Fysisk: basala behov
Medicinsk: Ej tillgodosett barnets behov av vård,
mediciner etc.
Emotionell: Särbehandling, vittne till våld och
svåra hotelser. Avsaknad av värme och närhet.
Utbildning: Dålig kontroll av skolk, ej hjälpt
barnet till skolan, ej påtalat särskilda
utbildningsbehov.
Påtaglig riskökning (x 2-4) i vuxen ålder för:
Depression, ångest, beteendestörningar, sexuella
riskbeteenden, ätstörningar, självmordsförsök och
fullbordade självmord.
OBS! även efter justering för annan utsatthet i barndomen
Maskros- eller Orkidébarn
Varför utvecklar misshandlade barn
avvikande beteenden?
Ökad känslighet för negativa sociala
budskap.
Okänslighet för positiva sociala
budskap
Begränsad handlingsrepertoar vid
upplevd fara
Erfarenheter av att aggressivitet
fungerar i sociala relationer. Att slå eller
hota någon ger resultat, särskilt om det gäller en
mindre eller svagare person.
Om alla 4 riskmönstren: 8 x högre
risk att utveckla gravt avvikande
beteende jämfört med misshandlade
barn utan riskmönster
(Dodge K et al)
Varför blir pojkar mer aggressiva än
flickor?
De första 3 åren i livet är pojkar och
flickor lika aggressiva!
Flickor utvecklar social kompetens
tidigare än pojkar
Pojkars fysiska utveckling uppmuntras
mer än flickor
Man förhindrar tidigt flickors
aggressiva beteenden
MAO-A-gen knuten till x-genen, där
män bara har en. Skydd mot stress. Om
den ej fungerar och man utsatts för
upprepad misshandel: 85 % risk att
utveckla aggressivt beteende!
Varför är flickor mer
självbestraffande än pojkar?
Flickors yttre aggressivitet
accepteras sämre än för pojkar –
kan leda till aggressivitet mot det
egna jaget – kan ge depression.
Ångest och depression är en inre
plåga
Att skära sig frigör endorfiner och
ersätter en inre plåga med en yttre
(för en tid) – en sorts
självmedicinering.
Självskadebeteende är sällan
föregångare till självmord
Misshandel och vanvård
av små barn
(internationella erfarenheter)
• Dödlig utgång vanligast
bland spädbarn, näst
vanligast 1-4 år.
• Subduralhematom och
frakturer; max 0 – 6 mån.
• Föregående skador ~ 30 %.
• Sjuka, sköra avvikande barn
• Pojkar > flickor.
• Familjer i beråd (socialt,
ekonomiskt, psykiskt).
• Kultur som tillåter våld.
Norska Aftenposten 18 nov. 2016
Failure to thrive
(barnet som inte vill ta sig)
Staffan Janson
[email protected]
