Åtgärder för aggressiva/trotsiga små barn
Ett samverkansprojekt mellan
barnpsykiatri och skola
Fem principiella sätt att påverka beteende.
De här principerna bygger på inlärningspsykologi och anger möjliga sätt att påverka beteende.
När man överväger hur man skall få ett barn att bete sig på ett annorlunda sätt kan man ha
nytta av att tänka igenom dessa fem möjliga åtgärder. Åtgärder av olika typ kan naturligtvis
användas samtidigt. Exemplen gäller åtgärder för att minska aggressivt beteende hos barn.
• Ändra situationen
När vi i analysen kommit fram till att vissa situationer är högrisksituationer för
problembeteende kan åtgärder som förändrar situationen för barnet komma ifråga. Ibland
reagerar barnet med aggressivt beteende för att situationen är för svår för honom/ henne.
Kanske behöver barnet en lättare uppgift, eller kortare lektionspass eller få sitta för sig själv
för att klara av att koncentrera sig. Det kan handla om att ändra kraven på just det enskilda
barnet, att ändra den fysiska miljön, att ändra regler eller att ändra strukturen eller ramarna i
klassrummet.
a)
b)
c)
d)
e)
Exempel:
Barnet får inte leka med olämpligt sällskap
Barnet får gå från matbordet innan alla ätit färdigt
Skaffa nya lekredskap
Inför nya regler för rasterna i skolan
Ge instruktioner och tillsägelser på ett annorlunda sätt
• Lära barnet ett alternativt beteende
Att ett alternativt mer lämpligt beteende inte förekommer kan helt enkelt bero på att barnet
inte vet hur man ska göra. Att träna på de färdigheter barnet behöver kan för bästa effekt
kombineras med förstärkningsprogram (se nedan).
a)
b)
c)
d)
e)
Exempel på beteenden som kan behöva tränas:
Konsten att ge sig (med bibehållen värdighet)
Hur man ber om något
Hur man kan göra när man blir retad
Hur man förhandlar vid konflikter
Nya lekar, sporter.
• Förstärka alternativt beteende
Barn har ännu svårare än vi vuxna att se långsiktiga konsekvenser och kunna styras av sådana.
Att barnet t.ex. inte beter sig fredligt kan bero på att barnet inte vet hur man gör men också på
att det aggressiva beteendet har lönat sig på kort sikt. Vi kan behöva hjälpa till genom att
systematiskt förstärka (ung. = belöna) önskvärda beteenden, beteenden som vi anser att barnet
har nytta av på lång sikt. Förstärkningen blir mest effektiv om den ges med detsamma när
beteendet utförts. Se vår skrift ”Träningsprogram för att förstärka …”
1
Åtgärder för aggressiva/trotsiga små barn
Ett samverkansprojekt mellan
barnpsykiatri och skola
a)
b)
c)
d)
Exempel:
Barnet får beröm när det går iväg i stället för att stanna och slåss.
När barnet ropar på mamma i stället för att slå tillbaka ger mamma positiv
uppmärksamhet.
När barnet följer spelreglerna får det vänligt bemötande.
När barnet klarar att gå på rast utan att bråka får det en guldstjärna.
• Avlägsna befintliga förstärkare (Extinktion)
Det problembeteende som barnet hittills haft har sannolikt lönat sig, i alla fall kortsiktigt.
Kanske har han/hon fått ökad uppmärksamhet, sluppit krav eller fått andra fördelar. I de fall
det är möjligt bör denna förstärkning tas bort, helst i kombination med att man förstärker det
alternativa, önskvärda, beteendet. Man bör vara medveten om att när en förstärkning som
barnet är van vid helt plötsligt inte längre kommer kan barnet till en början fortsätta att bete
sig på sitt vanliga sätt men ännu oftare och med större intensitet.
Exempel:
a) När barnet beter sig aggressivt får det inte längre sin vilja igenom.
b) Kamraterna slutar att visa beundran när ett barn är aggressivt. (Praktiskt mycket svår att
genomföra)
c) Barnet får inte stå kvar först i kön när det knuffat sig fram.
• Negativa konsekvenser på oönskat beteende
Det här är vanligtvis det första vi vuxna använder för att förändra barns olämpliga beteende.
Ofta fungerar det, i alla fall på kort sikt. Barnen blir tysta när fröken höjer rösten, eller klär på
sig när mamma hotar att gå ut utan barnet. I vissa fall är problembeteendena så allvarliga att
man måste ta till bestraffning för att avbryta dem. Ett problem är att det ofta blir för mycket
av denna princip på bekostnad av de övriga fyra. Barnet får inte heller självklart information
om vad det ska göra i stället, bara vad man inte ska göra. Bestraffning har även flera negativa
bieffekter exempelvis ilska både hos barn och vuxen. Bestraffning är också sällan lika effektiv
som förstärkning på lång sikt. När man har bestraffning som del i ett åtgärdsprogram bör det
alltid kombineras med andra åtgärder och användas konsekvent för att ge bästa möjliga effekt.
a)
b)
c)
d)
e)
Exempel:
Skäll
Tvingas be om ursäkt
Får ej se sitt favorit-TV-program
Utredning hos rektor
Indragen veckopeng
Björn Åström
2
