Word-dokument

advertisement
Pressmeddelande 20110401
Vårdprogram listar signaler som bör väcka misstanke om
svårupptäckt barnmisshandel
Mer än hälften av alla barn som misshandlas svårt har inga yttre tecken på
misshandel, trots att de ofta har svåra inre skador. Barnskyddsteamet MIO vid
Astrid Lindgrens barnsjukhus har tillsamman med Medicinskt Kunskapscentrum tagit fram ett vårdprogram Vid misstanke om fysisk misshandel av spädbarn.
Programmet behandlar framför allt Shaken baby syndrome som är den
vanligaste orsaken till dödsfall hos spädbarn, efter plötslig spädbarnsdöd.
Oftast är det föräldrarna som skakar sina barn så kraftigt att barnen senare
avlider eller får svåra hjärnskador.
Att upptäcka barnmisshandel när inga synliga tecken finns kräver stor kunskap hos
vårdpersonal. Om inte misstanken om misshandel väcks hos personalen är chansen liten att
nödvändiga medicinska utredningar med röntgen, undersökning av ögonen och
laboratorieprover, utförs korrekt. Som en följd får inte barnet det skydd av sociala
myndigheter och polis som barnet skulle behöva.
Varningssignaler som enskilt eller tillsammans bör leda till misstanke om barnmisshandel
hos sjukvårdspersonal med barnkontakt:
1. Är det en rimlig skada?
Som vårdpersonal bör du reagera när beskrivning av olycksfall och uppvisad skada
inte överensstämmer med varandra.
2. Söker sjukvård sent
Det är ett observandum när föräldrar avvaktar med att söka sjukvård med sitt
barn fastän skadan är allvarlig eller omfattande.
3. Vet inte hur det har gått till
”Jag var inte i rummet”, ”Jag var skymd”, ”Jag tittade åt ett annat håll” etc.
kan vara ett sätt att slippa ljuga om den egentliga orsaken till barnets skador.
4. Nya versioner
Om förklaringen av hur olycksfallet gick till ändrar sig över tiden eller mellan olika
individer, är detta ett varningstecken.
5. Skyller på andra
Det är inte ovanligt att föräldrarna skyller på okänd förövare alternativt äldre syskon vid
olycksfall eller misshandel.
6. Upprepade olycksfall eller besök inom vården
Lista tidigare vårdtillfällen eller akutbesök i samband med inskrivningen. Det gäller
framför allt varje enskilt barn, men ha även syskon i åtanke.
7. Barnets oförmåga att skada sig själv
Tänk även på barnets egen förmåga eller oförmåga till rörlighet vid beskrivning av
”egenutlösta” skadeorsaker.
8. Barn med funktionshinder eller kroniskt sjuka drabbas mer
Barn som har ökat vård- och omsorgsbehov, är oroliga eller svåra att kommunicera
med, är mer utsatta för misshandel än andra barn i samma ålder.
9. Social misär är inte ett måste hos förövaren
Att man som förälder är välklädd, kan föra och tala för sig, är i sig inget bevis på att
barnmisshandel eller vanvård inte förekommer.
Vårdprogrammet bygger på aktuell forskning inom området barnmisshandel både svensk,
men också internationella rapporter. Det tar också upp andra former av barnmisshandel,
såsom skelettskador till följd av misshandel, brännskador, sexuella övergrepp, Münchausen
by proxy (när föräldrarna provocerar skador hos barn för att få en anledning att uppsöka
sjukvård) och försummelse. Men störst utrymme lämnas åt skakvåldet eftersom det är den
misshandelsform som är svårast att upptäcka och som medför de allvarligaste skadorna.
Bristfällig diagnos vanlig
Det är vanligt att barn som misshandlas bara får den medicinska skadan registrerad som
diagnos. Till exempel krampsjukdom eller andningsuppehåll. Men vid misshandel är en
diagnos viktig och i vårdprogrammet föreslås att vården använder diagnosen
”Observation/Utredning av misstänkt misshandel”. En bättre diagnosregistrering i
journalsystemen är viktig för forskning och ökade kunskaper inom sjukvården.
-
Fysisk misshandel av spädbarn förekommer oftare än vi vill tro och har ofta
katastrofala följder för barnet, anhöriga och samhället. Det beräknas att cirka 100
barn under ett års ålder utsätts för allvarlig fysisk misshandel årligen i Sverige. Om vi
kan höja kunskapsnivån inom sjukvården så kan fler barn upptäckas och få den vård
och det skydd de behöver säger Björn Tingberg som är med dr och
specialistsjuksköterska verksam vid Barnskyddsteamet MIO på Astrid Lindgrens
Barnsjukhus, och en av medförfattarna till vårdprogrammet.
För mer information om vårdprogrammet med handläggningsrutiner vid misstänkt
barnmisshandel inklusive fullständig lista över varningssignaler kontakta:
Björn Tingberg, med. dr. och specialistsjuksköterska, 08-51777145
Olof Flodmark, prof. och verksamhetschef vid Neuroradiologiska kliniken; Karolinska
Universitetssjukhuset, 08-50772108
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

Multiplacation table

156 Cards Антон piter

Create flashcards