Barnmisshandel
Carolina Jernbro
Folkhälsovetenskap
2015-05-06
Barmisshandelns historia
 Barnamord
 Slaveri
 Barnarbete
 Lindning av spädbarn
 Aga som uppfostringsmetod
När barnmisshandel
uppmärksammades
 Ambroise Tardieu (1818-1879) - professor i
rättsmedicin vid Paris universitet
 1946 - Röntgenläkaren John Caffey rapporterade om
blödningar i hjärnan och skelettskador hos små barn
som han misstänkte var orsakade av misshandel
 Henry Kempe skapade begreppet ”battered child
syndrome” i början av 1960-talet
 Anders Frisks artikel i Läkartidningen 1964 fick
regeringen att reagera - begärde år 1966 en utredning
om förekomsten av barnmisshandel och tänkbara
förebyggande åtgärder
 År 1979 förbjöd Sverige, som första land i världen, all
kroppslig bestraffning. Följande tillägg infördes i
Föräldrabalken (6 kap. I §):
Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och god fostran.
Barn skall behandlas med aktning för sin person och
egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning
eller annan kränkande behandling.
Attityder till kroppslig bestraffning av
barn och beteende hos svenska
föräldrar 1960 - 2011
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Anti-aga lagen
1979
Positiva till aga
Agade förskolebarn
Vad är barnmisshandel?
Kommittén mot barnmisshandels definition
av barnmisshandel innefattar fall när en
vuxen person utsätter ett barn för fysiskt
eller psykiskt våld, sexuella övergrepp,
kränkningar eller försummar att tillgodose
barnets grundläggande behov (SOU
2001:72).
Barn som far illa
När barnets hälsa och personliga utveckling
riskerar att skadas
Det kan handla om:
 Fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp, kränkningar,
fysisk eller psykisk försummelse inom familjen
 Allvarliga relationsproblem mellan barnet och övriga
familjen
 Eget beteende:
 missbruk
 kriminalitet och annat självdestruktivt beteende
 Hot, våld eller andra övergrepp från jämnåriga
Försummelse
Typer av
försummelse
Medicinsk
Exempel (Socialstyrelsen, 2013)
Fysisk
Fysisk försummelse (vanvård) kan vara brister i hygien, inklusive mun- och
tandhygien, kost, omvårdnad eller årstids- och åldersanpassade kläder, inte
ge barnet möjlighet till vila och sömn
Barnets behov av vägledning och fostran, att lära sig sociala regler, gå i
skolan och få utbildning tillgodoses inte
Utbildning
Vid medicinsk försummelse tillgodoses inte barnets behov av hälso- och
sjukvård samt tandvård (t ex i form av de hälsobesök som erbjuds av
barnavårdscentralerna, elevhälsan och tandvården). Det kan också vara att
barnets medicinska vård inte sköts, som till exempel insulininjektioner vid
diabetes, astmabehandling vid astma
Tillsyn
Barnet får inte tillräcklig tillsyn för sin ålder (t ex bad utan tillsyn, lämnad
ensam hemma i förskole- eller lägre skolålder) vilket kan leda till fysiska
skador/dödsfall
Emotionell/
psykisk
Emotionell försummelse innebär att barnets behov av kärlek,
uppmärksamhet, bekräftelse och tillhörighet inte tillgodoses
Miljömässig
När barnets behov av en trygg fysisk miljö (t ex tryggt och säkert
bostadsområde) inte tillgodoses
Förekomst av barnmisshandel
i Europa
 Mer än 18 miljoner barn utsätts för barnmisshandel
bara i Europa!
 854 barn dör varje år till följd av banmisshandel
 29 procent utsätts för psykisk misshandel
 23 procent utsätts för fysisk misshandel
 Drygt 13 procent av flickor och nästan 6 procent av
pojkar utsätts för sexuella övergrepp
 Många barn utsätts för försummelse/vanvård men
svårt att uppskatta
WHO Europa 2013
Förekomst av barnmisshandel
i Sverige
Witnessing
intimate partner
violence
(6.4%)
Severe
Neglect
(2.4%)
Physical abuse
(17.7%)
Psychological
maltreatment
(10.9%)
Carolina Jernbro
Karlstad University, Institution for Health Sciences
Barnamord i Sverige
https://www.youtube.com/watch?v=839atAf-wLE
 4-5 barn dör varje år till följd av barnmisshandel
 Sigtuna - En 30-årig mamma dödade sina två söner, fyra och åtta år
gamla, genom dränkning hösten 2011. Kvinnan erkände morden. Hon
dömdes för mord till sluten rättspsykiatriskvård med särskild
utskrivningsprövning och utvisning på livstid.
 Motala - En treårig flicka dödades av sin mamma i mitten av juni 2013.
Mamman har erkänt att hon satte fast fentanylplåster på barnets kropp,
vilket senare orsakade barnets död. Kvinnan dömdes senare till
rättspsykiatrisk vård.
 Umeå - En 53-årig pappa dödade sin sjuårige son med 17 knivhugg.
Mannen erkände mordet. Han dömdes till 18 års fängelse (2011).
 Nyköping - I augusti 2012 knivskar en mamma sin nyfödde son till döds i
hemmet. Kvinnan har erkänt brottet och dömdes i oktober samma år till
rättspsykiatrisk vård.
 Uddevalla - En 48-årig pappa dödade sin tvååriga dotter genom
strypning. Han erkände brottet och dömdes till rättspsykiatrisk vård
(2010).
 Surahammar - En 32-årig man knivdödade sin sambo och hennes
femåriga dotter. Mannen erkände gärningarna och dömdes av Västerås
tingsrätt till livstids fängelse (2008).
 Linköping - I mars 2009 dödade en 33-årig mamma sin tvåårige son
genom att dränka honom i badkaret. Kvinnan dömdes till rättspsykiatrisk
vård.
 Vällingby - En kvinna tog sin tre månader gamle son och hoppade ut över
ett broräcke. Sonen avled omedelbart. Kvinnan dömdes till rättspsykiatrisk
vård (2012).
Barnkonventionen
 FN:s Konvention om Barnets Rättigheter
(barnkonventionen) antogs av FN:s generalförsamling
20e november 1989.
 1990 ratificerade Sverige barnkonventionen
 Barnkonventionen ger en universell definition av vilka
rättigheter som borde gälla för alla barn i hela världen,
oavsett kultur, religion eller andra särdrag
Barnkonventionen
Innehåller fyra huvudprinciper som är vägledande för
hur helheten ska tolkas:
 Artikel 2 handlar om att reglerna gäller för alla barn och att
alla barn är lika mycket värda. Inget barn får bli
diskriminerat.
 Artikel 3 - barnets bästa ska alltid komma i första rummet
vid åtgärder som rör barnet.
 Artikel 6 - varje barn har rätt att överleva, leva och
utvecklas fysiskt, psykiskt, andligt, moraliskt och socialt.
 Artikel 12 - barnet har rätt att uttrycka sina åsikter och få
de frågor som rör honom/henne beaktade.
Artikel 19: Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga
lagstiftnings-, administrativa och sociala åtgärder samt
åtgärder i utbildningssyfte för att skydda barnet mot alla
former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp,
vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller
utnyttjande, innefattande sexuella övergrepp, medan
barnet är i föräldrarnas eller den ena förälderns,
vårdnadshavares eller annan persons vård.
Sådana skyddsåtgärder bör, på det sätt som kan vara
lämpligt, innefatta effektiva förfaranden för såväl
upprättandet av sociala program som syftar till att ge
barnet och dem som har hand om barnet nödvändigt stöd,
som för andra former av förebyggande och för identifiering,
rapportering, remittering, undersökning, behandling och
uppföljning av fall av ovan beskrivna sätt att behandla barn
illa samt, om så är lämpligt, förfaranden för rättsligt
ingripande (Regeringskansliet 2006).
Konsekvenser av
barnmisshandel
 Långvariga hälsokonsekvenser (Gilbert et al.
2009)*
 Fysiska skador
 Psykisk ohälsa
 Drog- och alkoholproblem
 Fetma
 Kriminellt beteende
*Burden and consequences of child maltreatment in highincome countries
http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S014067360
8617067
Barnmisshandel och livskvalitet
Avslöjande bland ungdomar utsatta för
allvarlig/frekvent fysisk misshandel
• 52 har berättat om misshandeln för någon
Vem har du berättat för?
% (n)
(n=179)
Syskon/vän
37.5 (66)
Endast 24% upplevde
att
18.2 (32)
Personal inom
avslöjandet
skola, socialtjänst
ledde11.4
till(20)
polis eller liknande
hjälp/stöd 9.7 (17)
BRIS
Förälder eller annan släkting
Avslöjande och upplevt stöd
Hinder för att
avslöja
Otillräckligt stöd
från vuxna
Positiva
stödinsatser
Lojalitet till föräldrarna
Avsaknat barnperspektiv
Stöd från kurator och
BUP
Saknar tillit till vuxna
och professionella
Rädsla för att inte bli
trodd
Hopplöshet
Otillräckliga bevis
Stöd från socialtjänst
Otillgänglig socialtjänst
och polis
Motvilja att agera
Förövare straffad
Skuldbelägger sig själva
Normalisering
”Ibland gör jag dumma saker som att höja
rösten åt mina föräldrar eller skrika på dom
så att en gång i april (2011) fick stark örfil av
min pappa. Att jag blev hörselskadad. Jag har
inte berättat för min mamma och pappa att
jag blev hörselskadad så att dom inte ska må
dåligt.”
”Jag har berättat för socialen att min pappa
dricker och att han blir allvarligt arg men de
gör inget. De tycker bara att han har rätt”
”Jag har en kurator på skolan som jag
ofta går till. Hade det inte varit för
henne hade jag nog varit död nu…”
Fallet ”Louise”
 Missbrukande föräldrar
 Bevittnat våld
 Skilsmässa
 Bo hos psykisk sjuk pappa med ett allvarligt missbruk
(permission från sluten psykvård)
 Utsatt för grova sexuella övergrepp och annan
misshandel
 Problem i skolan – stor skolfrånvaro (samverkan mellan
skola och socialtjänst fungerar inte – Louise ”faller
mellan stolarna”)
 Bo i husvagn och bil
Tack för mig
& lycka till!