Barn och trauma Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN ERICASTIFTELSEN • Högskoleutbildning • Psykoterapi för barn och unga (0-25) • Dagbehandlingsförskola (4-7) Tidsbegränsad gruppterapi (7-9) • Forskning och metodutveckling • Ca 25 medarbetare • Grundad 1934 • www.ericastiftelsen.se Eftermiddagens agenda • • • • Traumateori Förekomst och konsekvenser Grundprinciper för stöd och behandling Hur kan behandling gå till? Traumapsykologi Katastrofer & olyckor (typ I) Återkommande påfrestningar, ofta i omsorgssystemet (typ II) Konsekvenser beroende av • • • • Vad och hur har skett? Vem är drabbad? När i utvecklingen? Är omsorgssystemet inblandat/berört? Potentiellt traumatiserande händelser Trauma i nära relation och inom omsorgssystemet – alltid komplext. Anknytningstrauma. Anknytning - centralt vid trauma mot barn Rädsla aktiverar anknytningsbeteende hos barn Anknytningsrelationen - barns enda alternativ till reglering av svåra känslor • Barnet förlorar sina anknytningspersoner vid övergrepp från (mellan) föräldrar/omsorgspersoner • Möjligheten till återhämtning störs – symtom utvecklas Tänka Känna Uppfatta Reagera Tänka Känna Uppfatta Reagera Hjärnfunktioner som fokuserar på hot och överlevnad mer aktiva än de för utforskande och inlärning Adverse Childhood Experiences (ACE-studien, Felitti et al 1998) Förekomst Våld och övergrepp mot barn Våld mot barn Sexuella övergrepp Barnmisshandel Våld mellan vuxna Omsorgssvikt Fysisk barnmisshandel • 14 % i normalpopulation varav 3 - 4 % ofta vanligast att en pappa/styvpappa slår? (Allmänna Barnhuset 2000; 2007;2011, Annerbäck et al 2010, Broberg et al 2011) • 20 – 60 % i kliniska populationer Ökad risk för barn med: psykiska och fysiska funktionshinder, kroniska somatiska sjukdom/tillstånd, knapp ekonomi, migrationsbakgrund, förekomst av våld i familjen (10-15 ggr ökad risk) (Reigstad et al, 2006; Svensson et al, 2011) Förekomst av våld mellan vuxna i familjen • 10 - 12 % i normalpopulation • 20 - 60% i kliniska populationer ( tex patienter inom BUP, soc) • Starkt samband med barnmisshandel • 95% av anmälda är män/killar (Rädda Barnen, SCB, Brå) Var finns de små barnen när mamma misshandlas? • 95% vid minst ett tillfälle befunnit sig i lägenheten • 77% vid minst ett tillfälle varit i samma rum • 45% vid minst ett tillfälle varit i direkt fysisk kontakt med ena/båda föräldrarna • 62% av barnen själva utsatta för misshandel av pappa (Almqvist & Broberg, 2004 Barn, 0-6 år, på kvinnojour) Avgränsningar och överlappningar Sexuella övergrepp Psykosociala problem Problematiskt/ riskfyllt internetbeteende Sexuell exponering Grooming Internetrelaterade sexuella övergrepp Sexuell exploatering Gisela Priebe Sexuella övergrepp • 13, 5 % av flickorna och 5,5 % av pojkarna utsatta för allvarliga (ofta upprepade) övergrepp • Små barn oftare utsatta inom närmsta nätverket • Ungdomar oftare utsatta av jämnåriga • 58% av flickorna och 15% av pojkarna (i gymnasieålder) utsatta för någon typ av sexuell kränkning • Vanligt med förövare under 18 år • Kvinnliga förövare? • Ovanligt att berätta för någon professionell • (Priebe 2009, Kjellgren 2009) Vad behöver barn som utsatts? • Synliggörande • Skydd och Trygghet • Liten chans att vi ska upptäcka - offer och förövare döljer • Ovanligt att barn berättar • Ovanligt att oro anmäls Vad kan vi göra för att upptäcka? • SoS (2014) rekommenderar att frågan om våld tas upp i samtliga ärenden inom BUP och MVC • Utveckla sätt att ställa rutinfrågor om våld och utsatthet till såväl barn som föräldrar • Hur ordna en bra situation för att fråga? Hur gör och säger man? Hur tar man emot svaret? Hur anmäler man? Stöd för personal? Anmälningsskyldighet 14 kap. 1 § SoL • Anmälningsskyldiga som i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa ska göra en anmälan till socialnämnden. Anmälan ska göras genast. • Kan ske muntligt och ska kompletteras skriftligt (JO) • Återkoppling från socialtjänsten kan fås, om utredning inleds eller ej Tecken på utsatthet? Symtom hos barnen (n=54) ”Barn som bevittnat våld” Almqvist och Broberg (2004) Rädsla: Överdrivet föräldraberoende Rädd att vara ensam Lättskrämdhet Oro Rädsla för förövaren Mörkrädsla 83% 65% 63% 61% 56% 46% Aggressiv benägenhet Lätt för att bli arg Slår andra Lyssnar ej på tillsägelser 81% 57% 65% Fixering vid våld/skräck Pratar mycket om monster eller andra skrämmande saker Starkt intresse för våld/skräck 57% 41% Höjd spänningsnivå Rastlöshet Vaknar nattetid Koncentrationssvårigheter Smärtproblematik/somatisering 63% 59% 41% 50% Symtom & diagnoser efter trauma Sviktande självkänsla Somatiska krämpor Tillbakadragenhet Koncentrations-/inlärningssvårigheter Hyperaktivitet Ångest Oro Depression Aggressiva beteenden Ätstörningar Språkstörning Självskadebeteende Självmordstankar Dåligt uppförande Fobier Sexualiserat beteende Tvång Sömnsvårigheter Trots Vanligaste diagnoser hos utsatta barn: ADHD, Depression, Ångest, Beteendestörning , PTSD (Pelcovitz et al, 2000) Insatstrappa Spec behandlingsinsats Fokuserad stödinsats Information & bekräftelse Skydd/Trygghet Vilka barn behöver specialiserad behandling/psykoterapi? • Utvecklat egen problematik, funktionssänkning och lidande till följd av traumatiska påfrestningar • När föräldrarnas förmåga att skydda/reglera sviktar och anknytningen skadats, brutits • Barn placerade i jour- och familjehem Forsknings- och kunskapsläget • Forskningsevidens för barn: TF-KBT och EMDR CPP (Child Parent Psychotherapy) • Beprövad erfarenhet: Traumafokuserad behandling , gärna i grupp, Uttryckande/skapande terapier med traumafokus • Läkemedelsbehandling: Behandling av symtom (ångest, sömnstörning, depression ) som stöd till psykoterapi • Uppehåll i kontakt med förövare under behandlingsinsats (Foa, 2009; Courtois & Ford, 2013; BUP Stockholms riktlinjer 2012) Komponenter i Traumafokuserad behandling • Bedömning av skydd, trygghet och stabilitet situation, system och individ • Stabilisering - nutidsfokus psykoedukation om traumareaktioner, symtom och hur hantera dessa • Traumabearbetning - dåtidsfokus rekonstruktion: berätta om, visa, rita, leka… Skapa ett narrativ/berättelse exponering • Konsolidering - framtidsfokus Framtidsperspektiv, hopp, stärka nyutvecklade strukturer Målet för traumabehandling – ökad förmåga till självreglering • Reglering av uppmärksamhet • Reglering av affekter, impulser, känslor, medvetande – dissociation • Utveckla exekutiva funktioner, minneskapacitet • Reglering av somatiska reaktioner/signaler • Utveckla/stärka anknytning och relationer • Öka förmågan till reflektion och mentalisering Traumaterapeutens förhållningssätt • Aktiv • Fokuserad • Nyfiken • Ovetande och välinformerad Ill: Moa Hoff Mod nog att kommunicera med barn om… • Kroppen, dess privata områden och sex • Våld, död och skräck • Farliga, äckliga och skrämmande saker • Det värsta, svåraste och det konstigaste… ill: Moa Hoff Hur kan man göra? Barnkonventionen • Barn har rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som berör det • Barn har rätt att uttrycka sig i tal, skrift, konstnärlig form eller annat uttrycksmedel som barnet väljer • Barn har rätt till ledning att utöva sin rätt ur Artikel 12, 13 & 14 Interventioner för stabilisering and reglering • Rytm: gunga, vagga, hålla om, Kropps- & ögonkontakt – varsamt • Äta, dricka, suga • Andas, avslappning • Överblick, planering, struktur Psykoedukation - med fördel till barn och omsorgsperson gemensamt Spaghettileken Bearbetning • Rekonstruktion, skapa ett narrativ – exponering Kom ihåg: stabilisering/reglering barnets delaktighet, inflytande och kontroll • Dela innehållet med omsorgspersoner Vad gäller vid sexuella övergrepp? Vad är ok/inte ok? Lagligt/olagligt? Vanligt/ovanligt? Olagligt?* Lagligt? Skadligt?* Bra för barn? Normer & regler Åsikter * uppgifter vi måste anmäla till socialtjänsten enligt SoL kap.14 §1 • Att stå för skydd, hjälp och hopp • Att få ihop sin berättelse Konsolidering - framtidsfokus • Ibland specifika interventioner, t ex uttrycka önskningar, rita alternativa slut, framtidsbilder • Använda nya förmågor och regleringsstrategier i andra sammanhang • Symboliska avslut