Biologisk mångfald

Biologisk mångfald
Definition
På vår jord finns en otrolig mängd djurarter av däggdjur, fåglar, fiskar, insekter, och även en
hiskelig mängd olika växtarter. De i vår närmiljö är vi vana vid, som vanliga koltrastar,
bondkatter eller laxar. På avlägsna platser, till exempel öar som varit avskilda från
mänskligheten väldigt länge, finns det otroligt många mycket mer exotiska arter. Arter från
sådana avskilda platser kan vara väldigt viktiga, eftersom de utgör en förteckning över arter
som kanske fanns för väldigt länge sedan, men som dog ut överallt annars. Den tråkiga
nyheten är dock att denna arternas levnadshistoria är på väg att försvinna. Arterna som finns i
världen blir allt färre och färre, och inte bara exotiska arter på avlägsna öar, utan också arter
som finns i vår närmiljö. Torsken till exempel blir ovanligare och ovanligare (och giftigare
och giftigare). Men det är inte bara vår levnadshistoria som blir lidande av arternas
försvinnande. Alla arter i naturen samexisterar i ett intrikat kretslopp som inte alltid är helt
klarlagt. En arts försvinnande kan ha konsekvenser för en annan art, som i sin tur har
konsekvenser för en tredje art, som kan vara människan!
”Biologisk mångfald” är dock mer än bara antalet arter som finns. Man brukar säga att den
definieras på tre nivåer; mångfald på ekosystemnivå, mångfald av arter och genetisk variation
inom arterna. Till benämningen hör även sådant som naturen gör för oss och vi är beroende
av, som fotosyntesen, pollinering, fröspridning och annat. Det kan också uttryckas något
jobbigare som i FN (rio)-konventionens artikel 2: "variationsrikedomen bland levande
organismer av alla ursprung, inklusive från bland annat landbaserade, marina och andra
akvatiska ekosystem och de ekologiska komplex i vilka dessa organismer ingår; detta
innefattar mångfald inom arter, mellan arter och av ekosystem". Regeringen har i år lagt ned
ca 1 miljard kronor på bevarandet av den biologiska mångfalden, och ytterligare 400 miljoner
på forskningen om densamma.
Hur Mäta?
Eftersom begreppet är väldigt allmänt definierat och påverkar väldigt många aspekter av
naturen så måste man titta på problemet att försöka uppskatta någots påverkan på den
biologiska mångfalden från flera olika håll samtidigt. Olika detaljer mäts på olika sätt, och på
slutet så nästan måste man förvandla siffrorna som man får från kanske fyra fem olika
mätningar till någon sorts allmän diskussion om påverkan, snarare än att ge siffrorna och
diagrammen. Vanliga sätt att undersöka situationerna i olika områden kan dock vara att räkna
på antal utrotade och utrotningshotade arter, och försöka uppskatta en hotbild och räkna på en
hastighet för arters försvinnande. Man kan också övervaka speciellt utvalda arter, så kallade
biotropiska märkare. Dessa arter är arter som är känsliga för förändringar i närmiljön, och
därför skulle bli de arter som försvann först om området råkar ut för en negativ
miljöförändring. Ungefär som papegojor i äldre dagars gruvor, som var de första som dog av
metangas.
Jordbruk
Jordbruk har en stor fauna knutet till sig, som helt är beroende av den typen av natur som
existerar i närområden till eller i jordbruksmark. Ängs- och hagmarker, åkerholmar, stenmurar
med flera landtyper är något som attraherar en uppsjö av olika fågerlarter, insektsarter, lavar
mossor, fåglar med mera. Jordbruk är något som kan vara bra, men även dåligt, för den
biologiska mångfalden. En fara som dock finns i samband med jordbruk är att man kan hugga
ned skog för att få plats med den. Detta är dock inget stort problem, eftersom det mest är
ihållande plantering och avverkning av skog som är ett problem för biologisk mångfald, och
inte engångsfällning av en relativt liten skogsareal för att upplåta plats till jordbruk. Jordbruk
täcker inte en väldigt stor del av sveriges yta, och ytan som faktiskt täcks blir allt mindre och
mindre. Detta är dock det största problemet med den biologiska mångfalden när det gäller
jordbruk; igenväxning av jordbruksmark. Krav på effektivisering och avkastning leder till att
jordbruksmarksarealen sjunker i takt med att man kan effektivisera själva jordbruket med
kemikalier och konstgödsel. Inte nog med att den själva igenvuxna övergivna marken blir ett
väldigt stort problem (som har en väldigt stor skadeverkan på ett medelstort område), men
kemikalierna och övergödningen (som har en medelskadeverkan på ett medelstort område) är
i sig också ett problem!
Men jordbruk behöver inte vara förödande för den biologiska mångfalden. Det finns exempel
på där den kan göra nytta, Till exempel så utgör ekologisk odling ca 10 % av odlingsarealen i
sverige (med målsättning om 20% 2005). Ekologisk odling är något som faktiskt ökar den
biologiska mångfalden. (Ahnström 2002). Ekologisk odling har en högra mångfald av ogräs,
fågglar och vissa typer av leddjur. Eftersom det inte finns någon kemisk bekämpning, och
eftersom man använder avfall från stall och liknande istället för konstgödsel så är det helt
logiskt att en ekologisk odling skulle främja, och inte stävja, naturen.
Utsläpp
Transporter ger främst ökade mängder av koldioxid, kväveoxider och
svaveldioxid. Ökad mängd koldioxid ger upphov till
klimatförändringar. Detta gör att en del organismer inte längre
överlever i sitt ursprungliga habitat, utan behöver flytta för att
överleva. De organismer som inte klarar omställningen dör.
Klimatförändringen kan också påverka tillgången på föda för
organismer och de konkurreras ut. Klimatförändringarna ger också
större ökenområden.
Kväve är ofta en begränsande faktor för produktionen, en ökad mängd
kväve kan därför göra att en organism har så stor tillväxt att den
konkurrerar ut andra arter.
Svaveldioxid ger försurning av mark och vatten, försurning ger
generellt ett lägre antal djur och växtarter.
Kalkbrott
Påverkan på den biologiska mångfalden vid ett kalkstensbrott bestäms
nästan helt av hur miljön ser ut i omgivningen. På exempelvis Gottland
sker tvister just på grund av att man vill bygga kalkstensbrott i känsliga
områden. Resultatet påverkas förstås också av i viken skala brytningen
sker. En annan faktor är om det vid anläggningen också finns maskineri för
stenkrossning och malning vilket kan ge miljöpåverkan i form av buller och
damm samt vissa mindre utsläpp kopplade till den energiåtgång som behövs.
Den kalksten som används vid framställning av linoleum i den aktuella
fabriken kommer från brott i södra Tyskland och Frankrike. Eftersom vi
inte har kunnat få fram data varken om hur miljön ser ut i områdena eller
deras omfattning är det nästan omöjligt att säga något om miljöpåverkan.
Vi kan nog dock anta att eftersom materialet används i industriell skala är
anläggningen av betydande storlek. Vidare brukare de områden som är rika
på kalksten ha en omfattande artrikedom. Därför gissar vi att påverkan på
den biologiska mångfalden vid dessa kalkstensbrott är allt annat än
försumbara, kanske till och med stora.
Växthuseffekt
Faktumet att jordens atmosfär fungerar som ett växthus som stänger inne värmestrålning som
kommer från solen är nog allom bekant. De funktionella substanserna, alltså växthusgaserna
som får detta för jordens överlevnad helt nödvändiga system att fungera är framförallt
koldioxid och vattenånga. Utan detta skydd hade medeltemperaturen på jorden varit ca -18
grader Celsius. Dock innebär ett ökat utsläpp av dessa, och andra, växthusgaser att
växthuseffekten förstärks, och därigenom blir någonting dåligt. Växthusgaser släpps ut i stora
mängder vid fossil förbränning, vilket i dagens samhällen är förhållandevis vanligt. Den
förstärkta växthuseffekten är något som dock debatteras livligt. Bevisligen så ökar jordes
medeltemperatur något varje år, och man ser en markant ökning de senaste 100 åren, men
detta förklaras av vissa som naturliga variationer i klimatet. Vilket som än visar sig stämma så
kan den förstärkta växthuseffekten ha enorma konsekvenser. Översvämningar till följd av
smälta polarisar är dock en myt i sammanhanget, eftersom vatten i fryst form, is, har en lägre
densitet, och därför högre volym än vatten. Ett stort isblock som smälter ger ifrån sig en
mindre volym vatten än den som tas från isblocket. Tänkbara scenarion inkluderar dock
förändring av golfströmmen, vilket kan leda till kraftiga klimatförändringar för länder som är
beroende av den.
Försurning
Förbränning av fossila material ger också upphov till att många ämnen med et lågt pH-värde
släpps ut i atmosfären. Dessa ämnen löser sig lätt i fukt i atmosfären, och faller ned till
marken igen med hjälp av regn. Undersökningar ger resultat som pekar tydligt på att surheten
har ökat klart de senaste 100 åren. Speciellt höga utvecklingar ser man lite efter 1945, till
följd av en ökad förbränning av framför allt olja under andra världskriget och efter. De ämnen
som är främst ansvaria för detta är svavel- och kväveföreningar. I atmosfären bildas
svavelsyra och salpetersyra, H2SO4 respektive HNO4. Dessa sönderfaller till vätejoner, H+ och
sulfat/nitrat-joner, SO42-, och NO4-. Marken har dock en viss tålighet mot ”syra-attacker” a la
tandkrämsreklam. Mineralnedbrytning vid marken, så kallad vittring hjälper till att
neutralisera surheten, speciellt vid kalkrika platser. Kväveföreningar kan också neutraliseras
genom att användas som näringsämnen i riklig vegetation. Detta har dock sin gräns, och när
vegetationen har nått sin mättnadsgräns för kväveföreningar kommer man se en dramatisk
sänkning av pH-värdet i dessa områden. Surheten i marken har redan skadat framförallt
svamp-, lav- och mossfloran, vilka har blivit klart artfattigare. Härigenom påverkas alltså den
biologiska mångfalden. Markförsurning leder också till sjöförsurning. Vattendrag har också
en buffertverkan, vilken kallas alkalinitet. När bufferten blir överbelastad sjunker dock pH:t i
vattendraget enormt under vissa perioder, ofta nedåt 5 och liknande värden, vilket är
motsvarande starka syror. Givetvis är detta väldigt skadligt får de arter som har sjön som sin
hemmiljö.
Eutrofiering
Eutrofiering innebär en ökning av växters produktion till följd av en kraftigt ökad tillgång av
näring, och kan till synes verka som motsatsen till problemet med allt färre arter beskrivet
ovan. Eutrofiering har olika uttryck i olika landtyper och leder i själva verket oftast till en
minskad biologisk mångfald. Om många arter i en viss miljö, säg en sjö, ökar explosionsartat
kan dessa slå ut andra arter. Mest typiskt är algblommning, vilket leder till en giftig miljö för
både fiskar och människor. I skog är det vanligaste att produktionen ökar till följd av en hög
koldioxidhalt och kvävenedfall. Ökningen kan då leda till ett område med en påtaglig
syrebris.
Ekvivalenter
För varje av de tre miljöproblemen växthuseffekt, försurning och eutrofiering finns det en
huvudämne som är orsak till miljöproblemet. För att kunna jämföra den totala påverkan av
olika ämnen så räknas alla andra ämnen som också bidrar till problemet, men inte lika
mycket, om till den motsvarande mängden huvudämnes påverkan. Detta kallas ekvivalenter.
För att kunna jämföra de olika golvtyperna har ekvivalenterna för golven i fråga räknats
samman, och sedan sammanställts i en normerad tabell.
Index
Miljöeffektprofil
1,2
1
0,8
0,6
0,4
0,2
0
Klinker
Linoleum
Ekparkett
Växthuseffekt
Försurning
Normerade
Effekt, golv
Figur 1: Miljöeffektprofil, normerade ekvivalenter
Eutrofiering