Linköpings Universitet
Ekonomiska Institutionen
Statsvetenskap 3, C-uppsats 10p., Ht. 2006
Hedvig Järnemar
Handledare: Joakim Ekman
Danmarks och Sveriges syn på trafficking och
prostitution
Denmark’s and Sweden’s perspective on trafficking and
prostitution
Sammanfattning
Det internationella samfundet är ovanligt eniga till att fenomenet trafficking är fel och skall
bekämpas. Däremot är de oeniga kring när något egentligen skall räknas som trafficking,
alltså var gränsen dras mellan prostitution och trafficking. Syftet med uppsatsen är att ta reda
på Danmarks och Sveriges syn på trafficking och prostitution. Detta då de har valt helt olika
lagstiftning för att hantera frågan gällande prostitution. Detta trots kulturell såväl som
geografisk närhet. Båda länderna är även medlemmar i såväl FN som EU vilket gör att hänsyn
tas till dessas normer. Detta är några av orsakerna till att Danmark och Sverige är intressanta
länder för att representera definitionsproblemet. Till hjälp för att göra detta används två
teorier gällande vad prostitution är och var gränsen mellan trafficking och prostitution skall
dras. Den första går ut på att prostitution är ”utnyttjande” och att all prostitution över
gränserna skall räknas som trafficking. Den andra på att prostitution är ”arbete”. Endast
”ofrivillig” prostitution skall bekämpas och endast ”ofrivillig” prostitution över gränserna
skall räknas som trafficking. För att förklara ländernas olika syn kommer bland annat
lagstiftning och övriga åtgärder att jämföras och delas in under dessa teorier.
Slutsatsen av undersökningen är att Sverige ligger nära den förbjudandepositionen som går ut
på att prostitution är utnyttjande. Danmark å andra sidan lutar mer åt arbetspositionen.
Mycket tyder även på att länderna rört sig allt mer bort från varandra och mer mot de rena
positionerna gällande vad prostitution är under den period 1999-2006 vilken den här
uppsatsen undersöker.
Innehåll
1 Inledning ...................................................................................................................................................... 4
1.1 Introduktion .......................................................................................................................................... 4
1.2 Syfte och frågeställningar ..................................................................................................................... 5
1.3 Avgränsningar....................................................................................................................................... 5
1.4 Material och källkritik .......................................................................................................................... 6
1.5 Metod .................................................................................................................................................... 7
1.6 Metodkritik ........................................................................................................................................... 8
1.7 Disposition ............................................................................................................................................ 9
2. Den internationella synen på trafficking och prostitution ......................................................................... 10
2.1 Teoretiska utgångspunkter .................................................................................................................. 10
2.2 FN ...................................................................................................................................................... 14
2.2.1 FN konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor ................................. 14
2.2.2 FN konventionen om transnationell organiserad brottslighet (2000) .......................................... 15
2.2.3 FN:s protokoll om förebyggande, bekämpande och bestraffande av handel med människor
särskilt kvinnor och barn ...................................................................................................................... 15
2.2.4 FN konventionen om barns rättigheter (1989) ............................................................................ 16
2.3 EU:s arbete mot trafficking ................................................................................................................ 16
2.4 Andra Internationella initiativ och överenskommelser mot trafficking ............................................. 17
2.4.1 International Labour Organization (ILO) .................................................................................... 17
2.4.2 Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE)..................................................... 17
2.4.3 Nordic-Baltic Campaign against trafficking in women............................................................... 18
2.4.4 Europol ........................................................................................................................................ 18
2.5 Internationella nätverksorganisationer mot människohandel ............................................................ 18
3. Hur ser nationell lagstiftning ut? ............................................................................................................... 19
3.1 Vad är trafficking? .............................................................................................................................. 19
3.1.1 Trafficking i Danmark................................................................................................................. 19
3.1.2 Trafficking i Sverige ................................................................................................................... 20
3.2 Prostitutionens omfattning .................................................................................................................. 20
3.2.1 I Danmark.................................................................................................................................... 20
3.2.2 I Sverige ...................................................................................................................................... 20
3.3 Hur ser nationell lagstiftning ut i Danmark?....................................................................................... 21
3.3.1 Lagstiftningens Intention ............................................................................................................ 22
3.3.2 Lagstiftningens konsekvenser ..................................................................................................... 23
3.4 Hur ser nationell lagstiftning ut i Sverige? ......................................................................................... 23
3.4.1 Lagens intention .......................................................................................................................... 23
3.4.2 Lagstiftningens konsekvenser ..................................................................................................... 24
3.5 Nationellt stöd till offer för trafficking ............................................................................................... 24
3.5.1 I Danmark.................................................................................................................................... 24
3.5.2 I Sverige ...................................................................................................................................... 25
3.6 Nationellt stöd till prostituerade ......................................................................................................... 25
3.6.1 I Danmark.................................................................................................................................... 25
3.6.2 I Sverige ...................................................................................................................................... 26
3.7 Danmarks regerings aktions plan för att förhindra trafficking............................................................ 27
3.8 Sveriges regerings aktionsplan för att förhindra trafficking ............................................................... 27
4. Analys och slutsatser ................................................................................................................................. 28
Referenser ..................................................................................................................................................... 34
Appendix 1 EU: s arbete ............................................................................................................................... 37
Appendix 2 Nätverksorganisationer mot trafficking ..................................................................................... 38
Appendix 3 Förkortningar ............................................................................................................................. 39
1 Inledning
1.1 Introduktion
Trafficking av människor är ett globalt fenomen där kvinnor och barn är extra utsatta1. Enligt
det internationella samfundet är trafficking en modern form av slaveri och ett brott mot
mänskliga rättigheter. Kvinnor och barn utsätts ofta för trafficking med syfte till sexuell
exploatering2. Genom att de flesta länderna ratificerat barnkonventionen och konventionen
om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor har de åtagit sig att uppfylla kvinnors
och barns mänskliga rättigheter och arbeta mot trafficking3.
Människohandel kan ses såväl som en utvecklingsfråga som en fråga om bristande
jämställdhet. Detta har berett frågan plats på den utvecklingspolitiska agendan och gjort den
till föremål för åtgärder inom ramen för internationellt utvecklingssamarbete. Detta har lett till
att allt fler aktörer såväl statliga som ickestatliga har börjat angripa problemet. Problemet
angrips från flertalet olika utgångspunkter såsom migration, organiserad brottslighet och
mänskliga rättigheter. Trots olika utgångspunkter kan en tredelad åtgärdsstrategi urskiljas förebyggande åtgärder, stärkt lagstiftning och lagföring av förövarna och slutligen hjälp och
skydd av offren4.
Att problemet kan angripas på många olika sätt beror bland annat på att vad som är trafficking
tolkas mycket olika. Coalition Against Trafficking in Women (CATW) ser prostitution i sig
som en form av slaveri och alltså ett brott mot mänskliga rättigheter. De har på senare tid
arbetat för att prostitution ska inkluderas i FN konventioner mot slaveri och tvångsarbete.
Global Alliance Against Trafficking in Women (GAATW) har å andra sidan rört sig mot
positionen att behandla kvinnor som har trafikerats som migrerande arbetskraft och att de
därför skall skyddas av internationell arbetslag5. I flera av EU-länderna är till exempel
prostitution, bordellverksamhet och sexköp lagligt. I de flesta av dessa länder är omfattningen
av sexköp och prostitution betydligt större jämfört med Sverige6.
Dessa två olika föreställningar gör att trots det internationella samfundets enighet om att
trafficking är ett problem som måste bekämpas så är de mycket oeniga om definitionen av
trafficking. Många länder utgår i sin definition om vad trafficking är från FN protokollet om
”förebyggande, bekämpande och bestraffande av handel med människor särskilt kvinnor och
barn”. Detta protokoll var ett stort steg i rätt riktning mot en entydig definition men lämnade
fortfarande mycket utrymme för tolkningar7.
1
GAATW (2001) Human Rights and Trafficking in Persons, A Handbook s 26
Ministry for Foreign Affairs (2001) Trafficking in Women and Children in Asia and Europe, A background
presentation of the problems involved and the initiatives taken s 3
3
Ibid. s 4
4
Regeringskansliet (2003) Fattigdom och människohandel- en strategi för bekämpning av människohandel
genom Sveriges internationella utvecklingssamarbete s 20
5
Outshoorn (2004) The politics of prostitution- Women’s Movements, Democratic States and the Globalisation
of Sex Commerce s 11
6
Socialstyrelsen (2004) Kännedom om prostitution 2003 s 57
7
Regeringskansliet (2003) Fattigdom och människohandel- en strategi för bekämpning av människohandel
genom Sveriges internationella utvecklingssamarbete s 9
2
4
Denna uppsats syftar till att undersöka Danmarks och Sveriges syn på trafficking och
prostitution av kvinnor och barn. I sitt arbete mot trafficking stöter de på olika definitioner
och det är därför intressant att se hur de valt att tolka dem. Det faktum att länderna ligger nära
varandra kulturellt och geografiskt, men samtidigt har mycket olika lagstiftning kring
prostitution gör de till intressanta objekt för en jämförelse. De är även båda medlemmar i EU
och FN och deltar i regionala samarbetsprojekt mot trafficking såsom Nordic-Baltic kampanj
mot trafficking.
1.2 Syfte och frågeställningar
Uppsatsen syftar till att göra en studie mellan Danmarks och Sveriges syn på prostitution och
människohandel (trafficking). Detta både med syfte att kartlägga ländernas syn på fenomenen
men även med syfte att skapa förståelse för hur definitionsproblemen skapar svårigheter när
det gäller internationella samarbeten.
Frågeställningar:
– Hur ser de internationella föredragen ut från till exempel FN och EU?
– Hur ser den nationella lagstiftningen ut?
– Vad är ländernas intention med lagstiftningen?
– Vilka är konsekvenserna med lagstiftningen?
– Var dras skillnaden mellan människohandel och prostitution i Danmark respektive Sverige?
1.3 Avgränsningar
Trafficking och människohandel kommer att användas som synonymer i denna uppsats.
Uppsatsen kommer endast att undersöka prostitution och trafficking för sexuella ändamål.
Grupperna den kommer att se till är kvinnor och barn. Det beror på att dessa grupper är extra
utsatta för trafficking för sexuella ändamål8. Den kommer dock mest att fokusera på
trafficking av kvinnor. Detta då enigheten kring när det skall räknas som trafficking av barn är
betydligt större. Att både prostitution och trafficking kommer att undersökas beror på att
gränsdragningarna ofta är oklara. Uppsatsen kommer att utgå från de två dominerande
feministiska teorierna gällande vad prostitution är. Teorierna belyser de olika synerna
gällande prostitution och de drar gränsen för när något skall räkas som trafficking
Länderna som skall undersökas är Danmark och Sverige. När det gäller tidsperspektivet
kommer uppsatsen att utgå från de största lagändringarna i länderna vilka skedde år 1999.
Uppsatsen kommer att granska tidsperioden därifrån till mitten av år 2006. År 1999 blev det
lagligt att köpa sex i Sverige men inte att sälja. Samma år 1999 avkriminaliserades
prostitution i Danmark. En viss tillbakablick tidigare än 1999 kommer dock att ske då
bakgrunden till lagstiftningen kan vara intressant att beakta.
Av de FN fördrag som tas upp har de mest aktuella valts ut. Det finns tidigare fördrag som tar
upp trafficking9 men de FN fördrag som presenteras i uppsatsen är de som idag är mest
centrala. Det grundar sig bland annat på att det är de som tas upp i mycket av litteraturen som
8
9
www.against-trafficking.org/uploads/files/129.pdf s 7
Till exempel FN:s anti trafficking från 1949
5
används. Det är även utifrån dessa som Danmark och Sverige arbetar och tar ställning. Detta
gäller även det EU arbete som presenteras.
1.4 Material och källkritik
”CEDAW rapporterna” kommer att användas för att undersöka hur Sverige och Danmark
själva ser på sin lagstiftning och sitt arbete mot prostitution och trafficking. I uppsatsen
kommer de mest aktuella rapporterna som finns tillgängliga att användas. Regeringsrapporter,
som CEDAW rapporterna, är sällan självkritiska. De återger i de flesta fallen existerande
juridiska och konstitutionella bestämmelser. Det väljer sällan att analysera tillämpningen av
dessa eller hinder för att uppnå jämlikhet10. ”Kännedom om prostitution 2003” är en
lägesbeskrivning från Socialstyrelsen som innehåller bland annat uppföljning av den nya
sexköpslagen och en utvärdering av olika verksamheter och resurser. Den bygger bland annat
på information från ett antal informanter11 som på ett eller annat sätt kommer i kontakt med
prostituerade. Den kan användas som underlag för myndigheters ställningstagande 12. ”The
politics of prostitution” används mycket som bakgrund. Den är resultatet av ett samarbete
inom Research Network on Gender Politics and State (RNGS)13. Sverige är ett av länderna
som undersöks i boken, dock inte Danmark. Bokens syfte är främst att se hur
kvinnoorganisationer påverkar policy utfall. I boken ”The idea of prostitution” argumenterar
Jeffreys för att prostitution är sexuellt utnyttjande. I denna uppsatts kommer boken att
användas till att beskriva den synen på prostitution14. ”Reading, Writing and Rewriting the
Prostitute body” används som underlag till teorin om prostitution som arbete. ”Trafficking in
Women and Children in Asia and Europe” använd som bakgrund. Den har getts ut av
regeringskansliet och det är intressant att se på vilka fördrag och organisationer de ansett
intressanta i arbetet mot trafficking. ”Fattigdom och människohandel” har även den getts ut
av regeringskansliet. I den finns Sveriges strategi för bekämpning av människohandel.
”Nordic-Baltic Campaign Against trafficking in women” är en slutrapport från kampanjens
arbete 2002. Därifrån har till exempel mycket av Danmarks lagstiftning fram till dess hämtats.
”FN och de mänskliga rättigheterna” tas inte upp särskilt mycket i uppsatsen utan användes
mest som bakgrundsläsning om FN:s arbete. ”Läget i världen” tar främst upp trafficking i
Asien. Därifrån har dock en viktig term för trafficking bland annat tagits. ”Human Rights and
Trafficking in Persons” Den ges ut av GAATW och har även den mest använts som
bakgrundsläsning. ”Förbud mot köp av sexuella tjänster” ges ut av brottsförebyggande rådet
(BRÅ) och granskar tillämpningen av den Svenska sexköplagen (från 1999) under det första
året. ”SOU:1995:15” är ett betänkande av prostitutionsutredningen från år 1993.”FN
konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor” används för att
presentera den FN konventionen. ”Samhällsvetenskapernas förutsättningar” används som
10
Dunér (1995) FN och de mänskliga rättigheterna s 49
Informanterna representerar följande verksamheter. Prostitutionsgruppen i Stockholm, Göteborg och Malmö.
KAST, Socialtjänsten i Haparanda och Norrköping. Spiralprojektet – i Stockholm. Polisens prostitutionsgrupp i
Stockholm, Göteborg och Malmö. Rikskriminalpolisen. Sprutbytesverksamheten i Malmö. Nattis och
Klaragården i Stockholm. Statsmissionens natthärbärge i Malmö. Hvilan i Stockholm. RFSU-kliniken i
Stockholm. RFSL Rådgivningen i Skåne. Göteborgs domkyrka. Kvinnojouren Iris i Luleå. Kulturföreningen
Bellas Vänner i Umeå. Alkohol och drogterapeut med erfarenhet av arbete på behandlingshem. Enheten för
hemlösa kvinnor i Stockholm. En kvinna med egna erfarenheter av prostitution (Kännedom om prostitution 2003
s 17-18).
12
Socialstyrelsen (2004) Kännedom om prostitution 2003 s 2
13
Outshoorn (2004) The politics of prostitution- Women’s Movements, Democratic States and the Globalisation
of Sex Commerce s xiii
14
Jeffreys (1997) The idea of prostitution s 6
11
6
reflektion över värdefri forskning. Detta då prostitution och trafficking är normativt laddade
ord vilket kan göra det bra att reflektera över sådana faktorer. ”Metodpraktikan” används som
metodbok till hjälp för hur en uppsats skall läggas upp. Danmarks aktionsplan mot
trafficking15 och appendixet16 till denna visar hur Danmark har lagt upp sitt arbete för att
bekämpa fenomenet och deras syn på frågan.
Många källor är svenska vilket kan ge ett visst svenskt perspektiv. De mest centrala
rapporterna från Danmark finns dock översatta till engelska till exempel aktionsplanen mot
trafficking. Även i Nordic-Baltic Campaign finns översättningar av dansk lagstiftning. I
CEDAW rapporterna beskriver länderna själva sitt arbete, så trots en viss svensk övervikt på
källor torde det inte påverka bilden av länderna i någon större utsträckning.
När det gäller siffror över antalet kvinnor i trafficking eller prostitution är de svårvärderade.
Källorna beskriver problemet med insamlande och många siffror bygger på uppskattningar.
Dock kan användas som en indikation på problemet. Olika källor uppger även lite olika siffror
på antalet prostituerade i länderna.
1.5 Metod
Uppsatsen är komparativ på så sätt att samma variabler kommer att undersökas i båda
länderna för att sedan jämföras. Uppsatsen har samtidigt en viss beskrivande karaktär. Detta
då synen på trafficking och prostitution ska försöka klassificeras under två teorier. För att
göra det så krävs en teoretisk konstruktion17. En sådan har även satts upp i form av figur 1 i
kapitel 2.1 teoretiska utgångspunkter.
Då prostitution och trafficking är två värdeladdade ord kommer en reflektion över värdefri
forskning att ske i metodkritiken. Uppsatsen utgår från de två dominerande feministiska
teorierna gällande vad prostitution är. Dessa teorier sätter även gränser för när något skall
räknas som trafficking. Teorierna har valts ut då de belyser den olika synen som finns på
prostitution och den synen påverkar även synen på trafficking eller snarare när något skall
räkas som trafficking. Definitionsproblemet kan skapa stora problem när internationella
fördrag skall sättas ihop. Därför kommer uppsatsen även att se till FN och EU arbete, detta då
båda analysländerna är medlemmar i dessa organisationer.
För att undersöka Danmarks och Sveriges syn på prostitution och trafficking kommer bland
annat deras lagstiftning att undersökas. Denna kommer att undersökas i tre olika steg:
1. Intentionen bakom lagstiftningen.
2. Själva lagstiftningen.
3. Lagstiftningens konsekvenser, med särskild fokusering på vad intentionen bakom
lagstiftningen var.
Sveriges och Danmarks aktionsplaner för att motverka trafficking kommer även att
undersökas. Här går det att utläsa hur länderna lagt upp sina strategier mot trafficking. Detta
15
http://ligeuk.itide.dk/Files/pdf/traffic_women.pdf
http://ligeuk.itide.dk/Files/PDF/appendix-children.pdf
17
Esaiasson m.fl. (2004) Metodpraktikan- konsten att studera samhälle, individ och marknad s 151
16
7
bland annat till hjälp att besvara var gränsen dras mellan människohandel och prostitution i
länderna.
I teoridelen har en sammanställning (Figur 1) över de två positionerna gällande vad
prostitution är gjorts som kommer att användas till att dela in de två olika positionerna. Där
har även en tabell (Figur 2) ställts upp över Sverige och Danmark där senare deras lagstiftning
med mera skall sättas in för att se vilken syn på prostitution som ligger närmast deras egen.
1.6 Metodkritik
När det gäller uppdelningen av prostitution i två teorier så kan de delas in i så mycket som
mellan fyra till två olika positioner. Böckerna som använts som utgångspunkt sträcker sig där
emellan. Valet att dela in dem i två motiveras utifrån hur de skall användas som analysram.
Sverige har valt modellen att kriminalisera köparna av sexuella tjänster och avkriminalisera
säljarna. Danmark har valt att inte kriminalisera vare sig köpare eller säljare, dock vissa
eventuella mellanhänder. Hade ett tredje land som valt den reglerande modellen såsom
Nederländerna, valts hade det varit nödvändigt att utöka teoridelen med till exempel
Matthews idé om radikal reglering istället för idéer om total avkriminalisering18. Det skulle
även eventuellt kunna vara intressant att ta med prostituerade rättighetsrörelser för att
ytterliggare belysa de teoretiska utgångspunkterna. Dock är sådana grupper såsom COYOTE
och WHISPER minst lika oeniga om prostitutionens verkningar och hur den bör hanteras att
det inte skulle skapa någon ytterliggare klarhet i teorierna19.
I begreppen prostitution och trafficking, vilket denna uppsats undersöker, ingår det normativa
element. Begreppen prostitution och trafficking kan kallas för ”institutionellfakta” till skillnad
från ”renfakta”. Begreppen är för dem som förstår vad de betyder förbundet med en förståelse
av fenomenet bundet till en norm20. I syfte med att komma runt att lägga mer värderingar än
nödvändigt i begreppen och att beskriva fenomen på ett rättvist sätt används källornas egna
begrepp så långt som möjligt. Beskrivs prostitution som sexarbete i litteraturen kallas den
även för det i uppsatsen och vice versa. Gilje och Grimmens slutsatts när det gäller
värderelaterad forskning är att det ofta inte går att särskilja värderingar från beskrivningar21.
Oavsett hur det är med det strävar denna uppsats efter att inte lägga in mer värderingar än
nödvändigt eller ta ställning genom att kalla prostitution och trafficking det ena eller det
andra. Läsaren uppmanas i sin läsning att vara medveten om att trafficking och prostitution är
värdeladdade ord.
18
Shrage (1994) Moral dilemmas of feminism, prostitution, adultery, and abortion s 86
Jeffreys (1997) The idea of prostitution s 342
20
Gilje och Grimen (2004) Samhällsvetenskapernas förutsättningar s 274
21
Ibid. s 280
19
8
1.7 Disposition
I de nästkommande tre kapitlen kommer först i kapitel två teorierna vilka denna uppsats
bygger på att tas upp. De är till för att beskriva två av de dominerande synerna på vad
prostitution och trafficking är. De sammanfattas även i figur 1. I figur 2. presenteras den
kommande analysramen som kommer att användas på Danmark och Sverige. I kapitel två
följer sedan internationella fördrag med FN:s och EU:s arbete i fokus. Även andra intresseoch nätverksorganisationer presenteras där. Detta för att se till den internationella arenan. I
kapitel tre läggs fokus på Danmark och Sverige. Här kommer bland annat lagstiftning att
undersökas i tre steg. I kapitel tre presenteras även omfattningen av prostitution och
trafficking i de båda länderna och arbetet som görs för att hantera det. I kapitel fyra följer
analys och slutsatser. Där besvaras frågeställningarna och länderna delas in i anlysramen
(Figur 2). Detta med syfte att se hur deras olika syner går att dela in under de två teorierna
gällande vad prostitution är och vilken teori de ligger närmast.
9
2. Den internationella synen på trafficking och prostitution
2.1 Teoretiska utgångspunkter
De teoretiska utgångspunkterna i denna uppsats är de två huvudföreställningarna gällande vad
prostitution är. Kvinnorörelser är djupt delade i frågan. Teoretiskt sätt kan så många som fyra
olika positioner skönjas ur feministiska debatter om prostitution. Det finns dock två
dominerandeföreställningar. Dels den som definierar prostitution som sexuell dominering och
den fundamentala naturen av kvinnoförtryck. Den andra föreställningen går ut på att
prostitution är arbete som kvinnor kan välja, sexarbetarpositionen. Den första positionen
kallar för straffeftergift av prostitution genom att straffa dem som gör vinster på det förutom
den prostituerade. Den andra riktar sig mot lagstiftningen. Detta vanligtvis genom att göra
prostitution laglig, samtidigt som någon sorts reglering med syfte att normalisera sexhandel
och garantera prostituerades rättigheter. Rörelsegrupper som håller fast vid någon av dessa
båda positioner reser väldigt olika krav i policyprocessen och kan placera kvinnors
policybyråer i dilemma om vilken strategi som skall följas22.
Figur 1: Sammanställning av de två olika positionerna gällande vad prostitution är23.
Teori
Vad är Prostitution?
”Frivillig prostitution”
”Ofrivillig prostitution”
Position 1. den förbjudande
Prostitution är
utnyttjande/exploatering
Existerar inte. (Ingen skulle
”välja” att vara prostituerad)
All prostitution är ofrivillig
Prostitution över gränserna
Skall alltid räknas som
trafficking
Lagstiftning
Säljaren bör avkriminaliseras
ej köparen
Position 2 den tillåtande
Prostitution är arbete
Existerar och utgör arbete.
”Ofrivillig” prostitution ska
motverkas
Endast ”ofrivillig”
prostitution över gränserna
skall räknas som trafficking
Prostitution bör
avkriminaliseras helt
Position 1 den förbjudande
I ”The idea of prostitution” argumenterar Jeffreys för att prostitution representerar en varietet
av mäns sexuella våld24 mot kvinnor. Prostitution är ett resultat av, men även något som leder
till våld. Ett stort antal studier visar att en stor andel av kvinnorna inom prostitution blivit
utsatta för sexuella övergrepp som barn. Det finns även dokumenterat att prostituerade
kvinnor utsätts för mycket våld i anslutning till sitt ”arbete”. Men åsikten att prostitution i sig
är sexuellt våld är en relativt ny teori25. Enligt Jeffreys undviker de flesta feminister som
analyserar mäns våld mot kvinnor helt att ta upp ämnet prostitution. Det finns dock vissa
undantag som McKinnon. Hon placerar tydligt in prostitution under sexuellt utnyttjande. När
Outshoorn (2004) The politics of prostitution- Women’s Movements, Democratic States and the Globalisation
of Sex Commerce s 9
23
Tabellen är gjord utifrån kapitel 2.1 Teoretiska utgångspunkter. Egen bearbetning.
24
Ordet ”abuse” är ibland översatt till utnyttjande och ibland våld
25
Jeffreys (1997) The idea of prostitution s 243
22
10
det gäller att definiera sexuellt våld anser Jeffreys att definitionen i Kellys bok ”Surviving
sexuell violence” ger en tydlig beskrivning på vad sexuellt våld är. Kelly nämner inte
prostitution i sin bok, men Jeffreys anser att termen passar in på prostitution. Det som skiljer
Kellys definition från många andra är att den inte nämner val eller medgivande. Definitionen
beskriver sexuellt utnyttjande som följande:
”any physical, visual, verbal or sexual act that is experienced by the woman or girl, at the
time or later, as a threat, invasion or assault, that has the effect of hurting or degrading her
and/or takes away her ability to control intimate contact” 26.
Att det är svårt att namnge prostitution som våld mot kvinnor beror inte bara på att det enligt
feminister som Jeffreys har ignorerats eller ansetts naturligt. Det har även döpts om för att få
en mer neutral eller positiv klang. Genom att kalla prostitution för ”arbete” eller
underhållning blir det svårt för kvinnor att identifiera det som händer dem som utnyttjande.
Det kan bero på ett behov av att inte se sig själva eller bli sedda som offer. Jeffreys beskriver
en studie som Hoigard och Finstad genomförde på gatuprostituerade kvinnor i Oslo. Den
visade att kvinnorna i början minimaliserade sina upplevelser. De beskrev inte sina
upplevelser av våld på ett seriöst sätt innan de kommit att lära känna och lita på
intervjuaren27. Summer, en ex-prostituerad, beskrev hur hon ljög för sig själv för att det fick
henne att känna sig bättre. Detta gjorde hon genom att inte beskriva sina upplevelser som
utnyttjande eller våld. Forskning under de senaste 20 åren visar på att prostituerade utsätts för
mycket misshandel och våldtäkter. Detta är våld som är relaterat till prostitution men inte
samma sak som våldet prostitution är i sig enligt Jeffreys. I Farley och Hotalings studie visade
det sig att 55 procent av dem de intervjuade hade blivit slagna av klienter varav 19 procent
under den senaste veckan. 88 procent hade utsatts för fysiska hot och 68 procent hade utsatts
för våldtäckt varav 48 procent mer än fem gånger28. Giobbe drar enligt Jeffrey paralleller
mellan traditionella äktenskap och prostitution. Hon anser att den typen av äktenskap är ett
ägande av en kvinna av en man emedan prostitution är att hyra en människa. Det faktum att
pengar ingår i prostitution ändrar inte på faktumet att sexköparna begår våldtäkt eller
misshandel på en kvinna eller ett barn. Det döper endast om brottet till prostitution. Hon
konstaterar att prostitution är kommersialiseringen av sexuellt våld. I prostitution låter
kvinnor sina kroppar utnyttjas på ett sätt som de aldrig skulle tolerera om inte deras
försörjning hängde på det29. I sexindustrin normaliseras en stor del sexuella trakasserier
genom att kvinnorna får betalt. Prostituerade måste i särskilt stor utsträckning acceptera
”sexuella trakasserier” som en del av sitt jobb. Sexindustrin marknadsför en form av sexuellt
våld mot betalning vilket utgör ett stort hinder för feminister att motverka sexuellt våld.
Gibbone argumenterar för att prostitution påminner om våldtäkt. Detta då effekterna av det
såsom skam, degradering och smutsighet och svårigheten att etablera en nära intim relation
med en man är mycket lika30. En rapport från allmänna sjukhus om självmord visade att 15
procent av självmordsoffren var prostituerade. Sådana uppgifter pekar i hög grad på att
prostitution inte är ett brott utan offer enligt Giobbe. Hennes studie visade även på att de
prostituerade kvinnorna ofta skyllde på sig själva. Farley och Hoting gav ut en rapport på
världskonferensen om kvinnor i Beijing 1995. Där beskrev de skadorna som uppstår ur lång
tids prostitution som posttraumatisk stress. De beskriver prostitution som erfarenhet av att bli
26
Ibid. s 247
Ibid. s 252
28
Ibid. s 254, 255
29
Ibid. s 260, 261
30
Ibid. s 266, 267, 268
27
11
sexuellt utnyttjad upprepade gånger, dominerad slagen och terroriserad31. I deras intervju av
130 prostituerade kvinnor uppfyllde 45 procent kriteriet för att diagnostiseras för
posttraumatisk stress. Prostituerade kvinnor praktiserar i likhet med barn som blir sexuellt
utnyttjade disassociation för att skydda sitt ”jag” från våld. Detta beteende är så likartat
skriver Jeffreys att det bevisar att de två erfarenheterna är lika skadliga. Enligt Finstad och
Hoigard utvecklar prostituerade kvinnor komplexa system för att skydda sitt riktiga jag från
att bli invaderat och förstört av kunder. Dessa metoder kan bestå av allt från att tänka på något
annat som till att använda sig av alkohol och olika typer av droger. Ett annat sätt är att
reservera vissa delar av sig själva till annat än prostitution till exempel att inte låta kunder
kyssa dem och att försöka korta ner tiden med klienten så mycket som möjligt 32. De använder
sig även ofta av peruker och nya namn i försök att skydda sin riktiga identitet 33. Att se
prostitution som manligt sexuellt våld möjliggör enligt Jeffrey det för forskare att höra och ta
seriöst vad prostituerade kvinnor säger om skadorna de utsätts för och konsekvenserna av
dessa.
Position 2 den tillåtande
Prostitution kan alltså ses som utnyttjande eller sexuellt våld. Det finns dock en helt annan
uppfattning om vad prostitution är. Där ses det istället som ett sexistiskt arbete med låg status.
Något som inte skiljer det särskilt mycket från andra typer av sådana arbeten. Trots att många
feminister är oeniga om vad prostitution symboliserar är de för de mesta eniga om att de
legala och politiska medlen som finns för att kontrollera prostitution är problematiska. I
allmänhet är även både feminister som är ute efter att eliminera sexkommers och de som inte
är det, för att ta bort de lagliga förbuden mot det. Att de för det mesta kan enas runt den
frågan beror på att ett förbud oftast placerar straffansvaret för prostitution på den prostituerade
kvinnan. Trots att lagarna kan göras om för att omfördela skulden tror många feminister att
lösningen på prostitution inte ska involvera en straffande stat utan en omfördelning av
ekonomiska och sociala möjligheter. Ytterligare tycks inte prostitution orsaka skada hos en
tredje part, dock kan det i somliga fall utgöra social irritation34. Utan att ignorera
irritationsfaktorn är de flesta feminister emot mindre disciplinerande/straffande system av
social reglering som designats för att minimera den potentiella allmänna irritationen som
skapas av prostitution. De som ser prostitution som legitimt men stigmatiserande arbete
tenderar att vara emot sådana system då det till största delen inte är till för att skydda den
prostituerade utan för att begränsa hennes rättigheter. Den typen av system är inte generellt
straffande mot konsumenter av prostitution men de är straffande på mer subtilt sätt mot den
prostituerade. Ett exempel på detta kan vara registrering av prostituerade eller en begränsning
av var de får utföra sitt arbete. Liberala feministers krav på avkriminalisering av prostitution
motiveras av att de bara är en irritation för alla andra och är ett brott ”utan offer”. De anser att
användandet av straffande eller reglerande metoder kan öka självskadandet i prostitution eller
orsaka obalans på distributionssidan35.
Bell beskriver i sin bok “Reading Writing, and Rewriting the Prostitute body” Rubins syn på
prostitution. Rubin anser att prostituerade blir kriminellt stämplade på grund av sina sexuella
aktiviteter. Hon menar även att när prostituerade åtalas så beror det på en ideologi som
31
Ibid. s 269
Ibid. s 270, 271, 272
33
Ibid. s 274
34
Shrage (1994) Moral dilemmas of feminism, prostitution, adultery, and abortion s 82
35
Ibid. s 83
32
12
klassificerar dem som farliga och underlägsna icke välkomna36. Hon identifierar prostitution
som ett yrke. Hon kritiserar även samhället för hur kriminalisering och stigmatisering av
sexarbetare påverkar dem negativt.
”The underlying criminality of sex-oriented business keeps it marginal, underdeveloped, and
distorted…it…renders sex workers…vulnerable to exploitation and bad working conditions. If
sex commerce were legal, sex workers would be more able to organize and agitate for higher
pay, better conditions, greater control, and less stigma37”
Detta påminner om hur förespråkare för sexarbetarpositionen enligt Jeffreys tenderar att se på
våld mot prostituerade som ”arbetsskador”. De skall därför bekämpas genom att
arbetsförhållandena och den sociala statusen för prostituerade kvinnor förbättras38.
Analysram för Sverige och Danmark
Följande analysram har satts upp över länderna som skall undersökas. I analysramen skall
resultatet av empirin sättas in för att göra det lättöverskådligt var länderna står i förhållande
till de två positionerna gällande vad prostitution är. Analysramen kommer att presenteras
ifylld i kapitel 4. Analys och slutsatser.
Figur 2. Analysram för Danmark och Sverige39
Prostitution
Danmark
Sverige
Själva lagstiftningen
Intention med lagstiftning
Antalet sexköpare
Antalet prostituerade
Synen
på
”frivillig”
prostitution
Synen på den prostituerade
”Frivillig” prostitution över
gränserna
”Ofrivillig” prostitution över
gränserna
36
Bell (1994) Reading, Writing, and Rewriting the Prostitute body s 96
Ibid. s 96
38
Jeffreys (1997) The idea of prostitution s 255
39
Analysramen har ställts upp med teorierna i 2.1 som utgångspunkt. Egen bearbetning.
37
13
2.2 FN
FN har en central roll i formandet av synen på trafficking och gränsdragningen till
prostitution. Det beror på att när stater ratificerar olika FN konventioner ligger de till grund
för nationell lagstiftning. Detta är något som gäller i stor utsträckning inom områdena
mänskliga rättigheter, kvinnors och barns rättigheter och även frågor gällande tvångsarbete
och slaveri40. Under 1980- och 1990-talet började GAATW genom lobbying att motarbeta
den förbjudande diskursen gällande trafficking och försökte få in möjligheten av frivillig
prostitution i relevanta FN föredrag. Det ledde till att CATW började pressa för en konvention
mot sexuell exploatering och senare även för ett nytt FN protokoll gällande trafficking. Det
primära syftet var att förhindra en åtskillnad mellan trafficking och prostitution. Det första
skiftet FN gjorde bort från förbudspositionen var i Wien deklarationen om ”eliminering av
våld mot kvinnor” och FN konferensen i Pekings ”Plattform för aktion”. Plattformen
behandlade endast tvingad prostitution och trafficking inte prostitution i sig. Detta fick NGO:s
att börja framföra mänskliga rättigheter som argument för att bekämpa trafficking. Under år
2000 enades till slut FN kring ett protokoll gällande trafficking. Det var ett internationellt
försök att hejda trafficking men definitionen av trafficking ger möjlighet till flera tolkningar.
En del hävdar att protokollet säger att vilken som helst migration som involverar prostitution
nu faller under trafficking och att alla migrerande sexarbetare kommer att behandlas som offer
för trafficking. Andra som GAATW anser att protokollet internationellt inte definierar vad
exploatering av prostitution eller vad andra former av sexuell exploatering innebär. Detta på
grund av att det inte fanns någon konsensus hos staterna på vad det skulle betyda. Protokollet
anses då tillåta stater att fokusera bara på tvingad prostitution vilket skulle tillåta dem att ta itu
med vuxen prostitution på andra sätt en genom förbud. Då dessa kontroverser existerar
återstår det att se huruvida protokollet kommer att fungera som ett effektivt instrument mot
trafficking41.
2.2.1 FN konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av
kvinnor
I november 2006 hade över 90 % av FN:s medlemmar ratificerat konventionen. Såväl
Danmark som Sverige skrev på den redan 198042. Konventionen antogs den 18 december
1979 och är ett resultat av FN:s kvinnoårtionde 1975-1985. De länder som har godkänt och
ratificerat konventionen åtar sig att avge en rapport för granskning43. Denna rapport skall ges
till en särskild övervaknings kommitté, CEDAW, och ska innehålla redogörelse av
lagstiftning och andra rättsliga administrativa åtgärder och även framsteg. Den första skall
lämnas inom ett år och därefter minst vart fjärde år och när kommittén begär det 44. FN
konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor innehåller ingen
uttrycklig skyldighet att vidta aktiva åtgärder45. Enligt artikel 6 i FN resolutionen om
avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor skall ”konventionsstaterna vidta alla
lämpliga åtgärder, inklusive lagstiftning, för att bekämpa alla former av handel med kvinnor
Outshoorn (2004) The politics of prostitution- Women’s Movements, Democratic States and the Globalisation
of Sex Commerce s 10
41
Ibid. s 11
42
www.un.org/womenwatch/daw/cedaw/states.htm
43
Wadstein (1990) FN konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor s 9
44
Ibid. s 10
45
Ibid. s 14
40
14
och utnyttjande av kvinnoprostitution”46 . Enligt medföljande dokument skulle detta inte
nödvändigtvis tolkas som att prostitution i sig skulle bekämpas men ingen definition gavs av
exploatering47.
2.2.2 FN konventionen om transnationell organiserad brottslighet (2000)
Stater vilka ratificerar konventionen åtar sig att med seriösa metoder arbeta mot transnationell
organiserad brottslighet. Det innebär att lagstiftning gällande den typen av frågor måste ses
över och ett upprättande av ramverk för samarbete, teknisk assistans och träning. Staterna
kommer att kunna stödja sig på varandra när det gäller utredningar och åtal av organiserade
kriminella grupper vars brott ingriper någon typ av transnationell aktivitet. Som ett
supplement till konventionen finns två tilläggsprotokoll som behandlar specifika områden av
transnationell organiserad brottslighet. Ett av dessa ett protokoll riktar sig särskilt mot
trafficking48.
2.2.3 FN:s protokoll om förebyggande, bekämpande och bestraffande av
handel med människor särskilt kvinnor och barn
Definitionen i protokollet lyder som följer:
”Handel med människor: rekrytering, transport, överföring, hysande eller mottagande av
personer genom hot om eller bruk av våld eller andra former av tvång, bortförande,
bedrägeri, vilseledande, maktmissbruk eller missbruk av en persons utsatta belägenhet eller
givande eller mottagande av betalning eller förmåner för att erhålla samtycke från en person
som har kontroll över en annan person i syfte att utnyttja denna person. Utnyttjandet skall
innebära åtminstone utnyttjande av andras prostitution eller andra former av sexuellt
utnyttjande, tvångsarbete eller tvångstjänst, slaveri eller med slaveri jämförbara bruk och
sedvänjor, träldom eller avlägsnande av organ”49.
Även vid samtycke skall det räknas som trafficking om något medel som anges i definitionen
har använts. Det är också värt att notera att det alltid skall räknas som trafficking om en
person är under 18 år. Definitionen av trafficking avser handel över nationsgränser.
Protokollet avser alla former av utnyttjande och alltså inte endast sexuellt utnyttjande.
Definitionen i protokollet har gjorts bred för att kunna tillämpas på många olika situationer
men lämnar i och med det utrymme för tolkningar50.
46
Ibid. s 37
Outshoorn (2004) The politics of prostitution- Women’s Movements, Democratic States and the Globalisation
of Sex Commerce s 10
48
www.unodc.org/unodc/en/crime_cicp_convention.html#final
49
Regeringskansliet (2003) Fattigdom och människohandel- en strategi för bekämpning av människohandel
genom Sveriges internationella utvecklingssamarbete s 9
50
Ibid. s 9
47
15
2.2.4 FN konventionen om barns rättigheter (1989)
FN konventionen om barns rättigheter (CRC) omfattar alla personer under 18 år51. I
konventionen går det att läsa att:52
”Konventionsstaterna åtar sig att skydda barnet mot alla former av sexuellt utnyttjande och
sexuella övergrepp. För detta ändamål skall konventionsstaterna särskilt vidta alla lämpliga
nationella, bilaterala och multilaterala åtgärder för att förhindra:
a) att barn förmås eller tvingas att delta i en olaglig sexuell handling;
b) att barn utnyttjas för prostitution eller annan olaglig sexuell verksamhet;
c) att barn utnyttjas i pornografiska föreställningar och i pornografiskt material”53.
I konventionen tas det upp att konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder med syfte
att förhindra bortförande av såväl som försäljning och handel med barn. De skall även skydda
barnet mot alla former av utnyttjande som på något sätt kan skada barnet i fråga54.
2.3 EU:s arbete mot trafficking
När det gäller arbete mot och synen på trafficking och prostitution måste länder som är
medlemmar i EU även ta hänsyn till unionens lagstiftning. Även här går det att se att de två
olika positionerna gällande vad som är trafficking respektive prostitution har kommit att
påverka. I Europaparlamentets första resolution i frågan 1989 fördömdes både trafficking och
prostitution i sig. Dessa separerades senare som fråga, vilket gjorde det möjligt med
rekommendationer mot trafficking och tvingad prostitution 1997. Trafficking tenderar att
hamna under frågor gällande olaglig invandring och människosmuggling. Det nya Schengen
avtalet med dess strikta regler gällande inträde i EU gjorde återigen diskussionen intressant.
Den Europeiska kommissionen skilde trafficking från prostitution i en kommunikation om
trafficking 1996. 1997 tog ministerrådet fram en förenad aktion mot trafficking. Den
uppmuntrade medlemsstaterna att straffa trafficking av personer, genomföra åtgärder för att
åtala dem som tjänade på trafficking och konfiskera deras vinster samt att skydda och stödja
offren för trafficking. Dessa aktiviteter hade dock lite effekt och därför lade Europeiska
kommissionen fram ett förslag för ett ”Council Framework” för att arbeta emot trafficking av
människor. Ett problem var dock att etablera en gemensam definition av brottet. Den
slutgiltiga definitionen ligger i linje med FN:s protokoll från år 2000. Ramverket uppmanar
staterna att straffa människohandlare, skydda offren och utveckla gemensam policys mot
olaglig invandring. Senare EU-policys gällande trafficking tar inte upp prostitution i sig. Detta
indikerar att bandet mellan trafficking och prostitution har blivit en känslig fråga även i EUsammanhang. Trots lobbying för det motsatta har policy gällande prostitution lämnats till den
enskilda medlemsstaten. Detta är i linje med principerna om suveränitet i Maastricht och
Amsterdam fördragen. Stater kan alltså bestämma sig för att förbjuda, legalisera eller reglera
51
Regeringskansliet (2003) Fattigdom och människohandel- en strategi för bekämpning av människohandel
genom Sveriges internationella utvecklingssamarbete s 21
52
Hela konventionen på engelska går att hitta bland annat under: www.ohchr.org/english/law/
53
SOU:1995:15 s 205
54
Ibid. s 205
16
prostitution utifrån sin egen nationella policypreferens 55. Några av de viktigaste punkterna i
EU:s arbete mot trafficking är Haagdeklarationen, DAPHNE, Rådets rambeslut om
bekämpande av människohandel, Brysseldeklarationen och STOP-projektet (se appendix 1).
2.4 Andra Internationella initiativ och överenskommelser mot
trafficking
2.4.1 International Labour Organization (ILO)
Sverige ratificerade 2002 ILO konventionen 182 om förbud mot och omedelbara åtgärder för
avskaffande av de värsta formerna av barnarbete från 199956. Alla personer under 18 år skall
enligt konventionen räknas som barn. Enligt konventionen skall effektiva och omedelbara
åtgärder antas med syfte att säkerställa förbud mot och avskaffande av de värsta formerna av
barnarbete. De värsta formerna av barnarbete innefattar bland annat barnprostitution. Typerna
av arbete som avses skall fastställas av behöriga myndigheter eller i nationell lagstiftning. Det
skall kartläggas var dessa former av arbete förekommer. Handlingsprogram för att avskaffa de
värsta formerna av barnarbete skall utformas och genomföras. Medlemsstaterna skall vidta
alla nödvändiga åtgärder för införande och efterlevnad av bestämmelser som uppfyller
konventionen. Medlemsstaterna ska vidta effektiva och tidsbestämda åtgärder med syfte att
hindra att barn anlitas för de värsta formerna av barnarbete. De skall även tillhandahålla hjälp
för avlägsnande av barn från den typen av arbete samt sörja för rehabilitering och
återanpassning i samhället för barnen. En behörig myndighet med ansvar för tillämpning av
konventionen skall utses och lämpliga åtgärder skall vidtas för samarbete och bistånd mellan
staterna.
2.4.2 Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE)
Alla medlemsländer i OSSE åtar sig via den Europeiska säkerhetsstadgan från 1999 att arbeta
för att eliminera alla former av människohandel57. För detta har OSSE satt upp särskilda
riktlinjer. De arbetar även med insatser vars syfte är att öka medvetenheten om problemet
gällande trafficking. De arbetar även för anpassning och harmonisering av nationell
lagstiftning och med utbildningsarbete för personal inom rättsväsendet. OSSE samarbetar
också med olika organisationer för rehabilitering och återintegrering av personer vilka har
utsatts för trafficking58.
Outshoorn (2004) The politics of prostitution- Women’s Movements, Democratic States and the Globalisation
of Sex Commerce s 12
56
www.manskligarattigheter.gov.se/dynamaster/file_archive/020521/38cc7148081ba1942b640523b2f0c38f/ilo_
182.pdf
57
www.against-trafficking.org/uploads/files/86.pdf
58
Regeringskansliet (2003) Fattigdom och människohandel- en strategi för bekämpning av människohandel
genom Sveriges internationella utvecklingssamarbete s 24
55
17
2.4.3 Nordic-Baltic Campaign against trafficking in women
Kampanjen använder sig av FN:s protokoll “to Prevent, Suppress and Punish Trafficking in
Persons, Especially Women and Children, Supplementing the United Nations Convention
against Translational Organized Crime” som referenspunkt för sin kampanj såväl som de
nationella kampanjerna. Protokollet indikerar att för ett så effektivt arbete mot trafficking som
möjligt måste samarbete mellan stater uppmuntras. Protokollet tar upp vad initiativ som görs
mot trafficking av människor och då särskilt kvinnor och barn bör fokusera på. Det går ut på
att ge skydd och hjälp till offren med respekt för deras mänskliga rättigheter samt att åtala de
nätverk och grupper som sysslar med trafficking. Arbetsgruppen för kampanjen bemöter
också efterfrågan vilken uppmuntrar till trafficking. Detta genom att de deltagande länderna
ska börja med eller stärka lagliga eller andra metoder, som utbildning, sociala och kulturella
metoder, vilket inkluderar bilaterala eller multilaterala samarbeten. Detta för att motarbeta
efterfrågan som leder till trafficking59.
2.4.4 Europol
European Law Enforcement Organisation (Europol) har en nyckelroll i arbetet mot trafficking
i Europa60. Därför har de kommit att delta i flera internationella utredningar gällande frågan.
De arbetar även för att motverka handel med barn och såväl produktion som distribution av
barnpornografi61. Europol anser att trafficking av människor är ett stort problem som
involverar skapandet av kriminella nätverk62.
2.5 Internationella nätverksorganisationer mot människohandel
När det gäller internationella organisationers arbete mot människohandel präglas även det av
oenigheten kring vad prostitution och trafficking egentligen är. Delningen har lett till att olika
internationella nätverksorganisationer som arbetar mot människohandel har fått mycket olika
mål63. Två av de största som representerar de olika synerna på vad prostitution är och när
”trafficking” skall motarbetas är Coalition Against Trafficking in Women (CATW) och
Global Alliance Against Trafficking in Women (GAATW)64 (se appendix 2).
59
Nordic Council of Ministers (2004) Nordic-Baltic Campaign against trafficking in women, Final report 2002 s
27
60
http://ligeuk.itide.dk/Files/pdf/traffic_women.pdf s 12
61
Regeringskansliet (2003) Fattigdom och människohandel- en strategi för bekämpning av människohandel
genom Sveriges internationella utvecklingssamarbete s 24
62
http://ligeuk.itide.dk/Files/pdf/traffic_women.pdf s 13
63
Outshoorn (2004) The politics of prostitution- Women’s Movements, Democratic States and the Globalisation
of Sex Commerce s 9
64
Regeringskansliet (2003) Fattigdom och människohandel- en strategi för bekämpning av människohandel
genom Sveriges internationella utvecklingssamarbete s 26, 27
18
3. Hur ser nationell lagstiftning ut?
3.1 Vad är trafficking?
Ordet trafficking betyder i princip samma sak som människohandel. Coomarasway beskriver
trafficking som:
”Smuggling av personer främst kvinnor och flickor som förs bort, med eller mot sin vilja till
annat land eller ort där de säljs och tvingas arbeta under slavliknande förhållanden,
exempelvis som prostituerade”65
Trafficking är ett allvarligt och växande problem som förekommer över hela världen.66
Trafficking är dessutom extremt lönsamt. Det beror på den ökade globaliseringen av
ekonomin och den snabba expansionen av sexindustrin. Trafficking av kvinnor och barn är ett
brott med relativt låg risk och hög vinst något som attraherar individuella traffickers såväl
som organiserade kriminella nätverk i den Nordisk-Baltiska regionen men även andra delar av
världen. Det uppskattas att grupper som sysslar med trafficking tjänar miljarder Euro varje år,
vilket gör trafficking av människor till världens tredje lönsammaste brott efter trafficking av
droger och vapen. Totalt beräknas ungefär 120 000 kvinnor och barn vara offer för trafficking
i västra Europa67. Av de kvinnorna som smugglas in i Skandinavien kommer de flesta från de
Baltiska staterna, Ryssland och Central Europa68.
3.1.1 Trafficking i Danmark
Trafficking av kvinnor kom först upp på agendan under början av det här århundradet. Det
visade sig snart att största delen av personerna som trafikerades till Danmark var kvinnor i
syfte till sexuell exploatering69. Under 2005 upptäcktes konkreta fall av handel med barn
vilket resulterade i ett appendix till Danmarks ursprungliga aktionsplan mot trafficking. Som
en aspekt av dessa aktiviteter behöver polis och det lagliga systemet att uppgraderas för att
bättre kunna hantera fall som involverar barn. Arbetet involverar även att ta reda på hur
många barn som utsätts för trafficking då det just nu saknas en översikt över hur många barn
som egentligen är offer för trafficking med syfte till bland annat prostitution70.
Eriksson och Granath (2001) ”Läget i världen FN rapporterar om mänskliga rättigheter 2001” s 59
www.manskligarattigheter.gov.se/dynamaster/file_archive/061002/71489fbf9bd1f2c14a91a7c21c364a24/FAkt
abladMR.pdf
67
http://ligeuk.itide.dk/files/PDF/Perspective_actionplan_2006.pdf s11
68
Ministry for Foreign Affairs (2001) Trafficking in Women and Children in Asia and Europe, A background
presentation of the problems involved and the initiatives taken s 27
69
http://ligeuk.itide.dk/files/PDF/Perspective_actionplan_2006.pdf s 12
70
Ibid. s 12
65
66
19
3.1.2 Trafficking i Sverige
År 2006 tillsatte Sveriges regering en särskild ambassadör mot människohandel71. I Sverige
uppskattar rikskriminalen antalet offer för människohandel för sexuella ändamål till mellan
400-600 kvinnor 200372. För polisens arbete mot människohandel år 2004-2006 har
regeringen öronmärkt 30 miljoner kronor73.
3.2 Prostitutionens omfattning
3.2.1 I Danmark
Mellan 2000-2500 utländska prostituerade kvinnor lever i Danmark varav en del är offer för
trafficking74. Totalt levde det 2002 ungefär 6000 prostituerade i Danmark. Danska PRO
centret sammanfattar att de senaste åren har antalet kvinnor från fattiga länder och Östeuropa
som hamnar på Danmarks prostitutionsmarknad mer än tiofaldigats. Det går inte att ta reda på
det exakta antalet. Kvinnorna stannar ofta i Danmark av tre olika anledningar enligt
aktionsplanen: Den första är att de är i Danmark på turistvisa vilka ofta gäller för en vistelse
på tre månader. För det andra giftemål som arrangeras av individer vilka arbetar i den typen
av miljö. För det tredje giftemål där en man tar med sin fru till Danmark och sedan fungerar
som hennes hallick75
Prostitution existerar i flera olika former men typiskt sett har alla formerna skadliga effekter
på den enskilda prostituerade enligt utredningen som gjordes gällande den danska
aktionsplanen. Dessa effekter kan vara sociala, mentala, medicinska och/eller finansiella.
Problemens komplexitet bidrar till att låsa individer i svåra situationer. Detta stämmer in på
kvinnor i prostitution oavsett om de är offer för trafficking eller inte. Aktionsplanen
presenterar idéer om hur man ska arbete med de sociala problemen vilka är relaterade till
dansk prostitution. Polisen är ofta de första som får kontakt med prostituerade. Detta leder till
att polisen och NGO:s är de viktigaste aktörerna i arbetet mot prostitution76.
3.2.2 I Sverige
Enligt Socialstyrelsen uppgick antalet prostituerade kvinnor år 2004 till ungefär 150077. I
Sverige definieras prostitution i (SOU 1981:71) som ”Prostitution är när minst två personer
köper eller säljer sexuella tjänster mot ersättning (vanligen ekonomisk); vilket utgör en
förutsättning för den sexuella tjänsten”78. Denna definition gjordes i den senaste statliga
utredningen79. I den rapporten vill betoning på den prostituerade kvinnan undvikas. Detta då
71
www.manskligarattigheter.gov.se/dynamaster/file_archive/061002/71489fbf9bd1f2c14a91a7c21c364a24/FAkt
abladMR.pdf
72
www.against-trafficking.org/uploads/files/86.pdf s 4
73
Ibid. s 5
74
http://ligeuk.itide.dk/files/PDF/Perspective_actionplan_2006.pdf s 11
75
http://ligeuk.itide.dk/Files/pdf/traffic_women.pdf s 8
76
http://ligeuk.itide.dk/files/PDF/Perspective_actionplan_2006.pdf s 12
77
www.manskligarattigheter.gov.se/dynamaster/file_archive/060925/486aa308637111d8a263c26801ab7883/CE
DAW%20rapport%206%20och%207%20%2dSLUTLIG%20SVENSK.pdf s 21
78
SOU 1995:15 s 209
79
Socialstyrelsen (2004) Kännedom om prostitution 2003 s 19
20
prostitution är ”ett socialt fenomen som ingriper minst två parter”. I Socialstyrelsens rapport
skiljs offer för människohandel från prostituerade. Detta trots att båda fenomenen är en del av
den Svenska prostitutionsmiljön80.
Nyrekryteringen av prostituerade anses vara liten. I Malmö förekommer dock en viss
nyrekrytering enligt polisen. Den sker främst bland heroinmissbrukare. Så mycket som 90 %
av de prostituerade kvinnorna i Malmö uppskattas missbruka heroin81. När det gäller inomhus
prostitution är gränsen mellan det och gatuprostitution ofta flytande. Det är även betydligt
svårare att skapa sig en bild av den82. När det gäller kvinnornas åldrar har den en stor
spridning. När det gäller riktigt unga kvinnor träffas de sällan på i gatuprostitution83.
Könshandel påverkar samhället negativt. Det förmedlar en negativ syn på sexualitet. Kvinnor
kommer att betraktas som en handelsvara något som inte är ”förenligt med den människosyn
som bör råda i ett modernt samhälle”. Kvinnor och män skall vara jämställda och ha samma
människovärde och rätt till respekt och integritet84. Prostitution är oförenligt med individens
rätt till självbestämmande. Det hindrar hennes utveckling som människa och skapar eller
förstärker social utslagenhet. I samband med prostitution förekommer ofta brottslighet och
missbruk har ofta samband med prostitution85. Prostitution som arbete är en bild som
Socialstyrelsen genom sina intervjuer inte upplevt. Det skulle dock kunna bero på att
informanterna inom sina verksamheter främst arbetar med att hjälpa kvinnor ur prostitution
och blir uppsökta av personer som vill ta sig ur sin livsstil. Östergren skriver i sin
magisteruppsatts att de flesta kvinnor hon har intervjuat har en positiv inställning till det de
gör. Det menar dock ProstitutionsCentrum är en vanlig hållning så länge en kvinna är aktivt
prostituerad86
3.3 Hur ser nationell lagstiftning ut i Danmark?
När det gäller Danmark tar lagen om prostitution upp att sedan 1999 är prostitution i sig inte
längre ansett som ett brott. Det inkluderar även köpare av prostituerade.
I mars 2003 lades en justering till den danska straffkodexen som breddade sektion 223(a).
Den gjorde det olagligt att för klienter köpa sexuella tjänster av en person under 18 år baserat
på betalning eller löfte om betalning. Maxstraffet för det brottet är två års fängelse87.
När det gäller åtal av dem som sysslar med trafficking och torskar går det under sektion 228
(1). En person som får någon annan att söka förtjänst genom sexuell omoral med någon
annan, eller för syftet med egen vinning, uppmuntrar någon annan till att delta i sexuell
omoral med andra eller hindra andra som sysslar med sexuell omoral som yrke att sluta med
det, eller har en bordell, skall anses skyldiga till att göra vinst och dömas till fängelse för
någon tid som inte överstiger fyra år.
80
Ibid. s 20, 21
Ibid. s 23
82
Ibid. s 25, 26, 27
83
Socialstyrelsen (2004) Kännedom om prostitution 2003 s 9
84
SOU:1995:15 s 148
85
Ibid. s 149
86
Socialstyrelsen (2004) Kännedom om prostitution 2003 s 56, 57
87
http://daccessdds.un.org/doc/UNDOC/GEN/N04/545/83/PDF/N0454583.pdf?OpenElement s 20
81
21
Enligt sektion 228(2) gäller samma straffsats för någon som motiverar eller hjälper någon
under 21 år att delta i sexuell omoral som ett yrke, eller till vilken person som helst som
hjälper någon att lämna landet med syfte att den senare skall ägna sig åt sexuell omoral som
yrke utomlands eller skall utnyttjas för sådan omoral, när den personen är under 21 eller vid
den tidpunkten ovetande om det syftet.
Enligt artikel 229 ska en person som för syftet av vinning eller vid upprepade tillfällen,
uppmuntrar sexuell omoral genom att agera som en mellanhand, eller som får ut vinst från
aktiviteterna som ett yrke, dömas till fängelse för någon tid som inte överstiger 3 år eller vid
förmildrade omständigheter till böter.
I juni 2002 lades en ny straffsatts för mänsklig trafficking till i lagen. Sektion 262 a. säger att
(1): En person som rekryterar, transporterar, förflyttar, får utdelning eller får in en person
genom medel, antingen under eller efter i) olagligt tvång enligt sektion 260, ii) fråntagande av
frihet enligt sektion 261, iii) hot under sektion 266, 1v) olagligt skapande, konfirmering eller
exploatering av ett misstag eller, v) vilken som helst annan icke godtagbar metod88 med syftet
av exploatering av den personen genom bland annat sexuell omoral. Skall dömas till fängelse
för någon tid som inte överstiger 8 år för trafficking av personer. (2) Samma straff ska gälla
för en person som med syfte av exploatering av offret genom sexuell omoral, tvingad
arbetskraft eller service, slaveri eller praktiseringar likartade slaveri, i) en person som
rekryterar, transporterar, förflyttar, får utdelning eller efter det får ut en person under 18 år
eller ii) ger betalning eller andra fördelar för att få ut medgivande till sådan exploatering från
en person som har kontroll över offret, och att till den personen ge sådan betalning eller
fördel89.
Något som är intressant att ta upp under rubriken nationell lagstiftning är: "sexualitet - oavsett
handikapp" från 2001. Det är dock inte en lag utan en vägledning från det danska
Socialdepartementet.
I
vägledning
går
det
att
läsa:
"Det finns personer som behöver mer konkret hjälp än bara muntlig vägledning. Det kan till
exempel vara kontakt med en prostituerad. Vårdpersonal kan ibland följa personen till den
prostituerade. Det kan också vara relevant att vårdpersonalen har ett samtal med den
prostituerade, för att tillsammans med personen framföra önskemål och se till att tillräckligt
mycket tid blir avsatt90."
3.3.1 Lagstiftningens Intention
I Danmarks femte CEDAW rapport står det att år 1999 ändrades straffkodexen med syfte att
respektera prostitution så att hälsan och den sociala konditionen för den utsatta gruppen skulle
komma att förbättras. Trots att prostitution i sig inte är olagligt i Danmark syftar justeringen
till att ytterliggare avkriminalisera prostitution. För att ytterliggare förbättra livskvaliteten för
prostituerade och deras sociala status har lagen gällande mellanhänder ändrats. Det är nu
möjligt för prostituerade att lagligt leva med en man såvida han inte lever på hennes inkomst
av prostitution i en sådan omfattning att räknas som exploatering91
88
Nordic Council of Ministers (2004) Nordic-Baltic Campaign against trafficking in women, Final report 2002
s 29
89
Ibid. s 30
90
www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=466584
91
http://daccessdds.un.org/doc/UNDOC/GEN/N00/523/85/IMG/N0052385.pdf s 55
22
3.3.2 Lagstiftningens konsekvenser
Danish Women Society (DWS) uppskattar att den danska sexindustrin har ökat dramatiskt
från ungefär 1500 personer år 1999 som sysslade med prostitution till ungefär 7000 år 2002.
De uppskattar även att 50 % av kvinnorna inom prostitution numera är utländska92.
3.4 Hur ser nationell lagstiftning ut i Sverige?
Den första januari 1999 trädde lagen (1998:408) om förbud mot köp av sexuella tjänster i
kraft. ”Den som mot ersättning skaffar sig en tillfällig sexuell förbindelse, döms – om inte
gärningen är belagd med straff enligt brottsbalken – för köp av sexuella tjänster till böter
eller fängelse i högst fem månader”.
För försök döms ansvar enligt 23:e kapitlet i brottsbalken93.
När det gäller övrig lagstiftning om prostitution är enligt brottsbalken 6 kap. 8 § och 9 §
koppleri straffbart. Brottsbalkens 6 kap. § 10 Förförelse av ungdom alltså köp av sexuella
tjänster av någon som är under 18 år är förbjudet. Även försök till förförelse av ungdom och
koppleri är straffbart. När det gäller grovt koppleri är även förberedelse och stämpling
straffbart. Det är även straffbart att låta bli att anmäla ett sådant brott om någon känner till att
det pågår.
Brottsbalken 6 kap. 3 § och 4 § regler om sexuellt utnyttjande och sexuellt utnyttjande av
underårig kan vara aktuella. Brottsbalken 6 kap. 7 § 2 stycket, sexuellt ofredande94.
Människohandel för sexuella ändamål är straffbart sedan 2002 enligt proposition 2001/02:124
Straffet är fängelse i 2 till 10 år95.
I Sveriges sjätte och sjunde CEDAW rapport står det att i april 2005 utvidgades
bestämmelserna om sexualbrott till att omfatta fall där ersättning utlovats eller getts av tredje
person96.
3.4.1 Lagens intention
Bakgrunden till den nya lagen om förbudet av köp av sexuella tjänster som trädde i kraft 1999
beskrivs i Sveriges femte CEDAW rapport som att staten inte anser det ansvarsfullt att straffa
personen som säljer sexuella tjänster. Det beror på att då straffas den svagare parten. Lagen
skall även vara till för att motivera prostituerade att söka hjälp att ge upp sin livsstil. De ska
inte riskera straff för att de varit aktiva som prostituerade. Genom att förbjuda köp av sexuella
tjänster anser den svenska staten att prostitution och dess skadliga effekter kan motarbetas
mer effektivt än tidigare. Staten anser dock att ett förbjudande aldrig kan fungera som mer än
ett komplement i försöken att reducera prostitution. Det krävs även bredare sociala aktioner97.
92
http://daccessdds.un.org/doc/UNDOC/GEN/N04/545/83/PDF/N0454583.pdf s 88
BRÅ (2000) Förbud mot köp av sexuella tjänster – tillämpning av lagen under det första året s 11
94
Ibid. s 16
95
http://www.against-trafficking.org/templates/page.aspx?page_id=401
96
www.manskligarattigheter.gov.se/dynamaster/file_archive/060925/486aa308637111d8a263c26801ab7883/CE
DAW%20rapport%206%20och%207%20%2dSLUTLIG%20SVENSK.pdf s 21
97
http://daccessdds.un.org/doc/UNDOC/GEN/N00/802/05/IMG/N0080205.pdf s 23
93
23
3.4.2 Lagstiftningens konsekvenser
När det gäller Sveriges nya lag om köp av sexuella tjänster har kritik mot den riktats från flera
håll både före och efter införandet. Innan införandet gällde oron främst att den nya lagen
skulle driva prostitution under jorden98. De som stödde den nya lagen argumenterade innan
lagändringen för att 2/3 delar av prostitutionen redan skedde under jorden och att en ny lag
skulle komma att minska efterfrågan99 Om mer prostitution drevs under jorden skulle det
kunna leda till ökade risker för såväl de prostituerade som sexköparna. Rädslan gällde även
huruvida de prostituerades skulle kunna nås av social hjälp. Kontroll och efterlevnad av lagen
förutsågs även bli svårt. Lagen har även anklagats för att vara ineffektiv då den lett till mycket
få lagföringar. Lagen har dock varit framgångsrik på så sätt att gatuprostitutionen har minskat.
Den har även lett till att prostituerade som vill bryta sig loss har sökt sig till Socialtjänsten för
hjälp.100
I Sveriges femte CEDAW rapport står det att gatuprostitution har minskat sedan förbudet mot
köp av sexuella tjänster trädde i kraft. Dock har dold prostitution ökat101. Det har förekommit
diskussioner gällande huruvida den nya sexköpslagen lett till att kvinnor inom prostitution
kommit att utsättas för mer våld. Detta är en bild som socialstyrelsens informanter i stort sätt
delar102. En orsak skulle kunna vara att när kunderna minskat är det de ”farliga” som blivit
kvar. Samtidigt visar olika källor till exempel Renland på att prostitution och våld är nära
förknippade oavsett lagstiftning. Polisen har inte funnit belägg för att våldet har ökat. Det går
alltså inte med den informationen socialstyrelsen har idag med säkerhet att säga huruvida
våldet har ökat sedan den nya lagstiftningen infördes103.
3.5 Nationellt stöd till offer för trafficking
3.5.1 I Danmark
I Danmarks aktionsplan mot trafficking från 2002 går det att läsa att stöd för offer för
trafficking är viktigt.104 Offer för trafficking som befinner sig i eller arbetar olagligt i
Danmark ges generellt sett en period på femton dagar att lämna landet enligt Danmarks sjätte
CEDAW rapport. Detta till skillnad från andra personer som befinner sig olagligt i landet
vilka vanligtvis utvisas omedelbart105. Under den förlängda perioden kan offren för trafficking
stanna på säkra härbärgen där de får tillgång till akut stöd i form av social, medicinsk och
psykisk hjälp. Det ger även Danska myndigheter och NGO:s möjligheter att ta kontakt med
kvinnans hemland för att se till att myndigheterna där är redo att ta emot personen och ge den
fortsatt stöd. Att Danska myndigheter generellt deporterar kvinnorna efter bara femton dagar
har dock lett till kritik från såväl EU som FN håll enligt DWS106.
BRÅ (2000) Förbud mot köp av sexuella tjänster – tillämpning av lagen under det första året s 11, 12
Outshoorn (2004) The politics of prostitution- Women’s Movements, Democratic States and the Globalisation
of Sex Commerce s 239
100
BRÅ (2000) Förbud mot köp av sexuella tjänster – tillämpning av lagen under det första året. s 12
101
http://daccessdds.un.org/doc/UNDOC/GEN/N00/802/05/IMG/N0080205.pdf s 23
102
Socialstyrelsen (2004) Kännedom om prostitution 2003 s 17-18
103
Ibid. s 30, 31, 32
104
http://ligeuk.itide.dk/Files/pdf/traffic_women.pdf s 14
105
http://daccessdds.un.org/doc/UNDOC/GEN/N04/545/83/PDF/N0454583.pdft s 21
106
Ibid. s 89
98
99
24
Appendixet till Danmarks aktionsplan mot trafficking tar upp att barn som utsätts för
trafficking skall få en tillfällig förmyndare tillsatt. Dennes arbete går ut på att representera
barnet och göra upp en individuell aktionsplan för det. Den skall även se till att barnet tas om
hand om i ett passande familjehem. Barnet skall inte kunna deporteras innan danska
myndigheter kan vara säkra på att barnet kommer att tas emot på ett ansvarsfullt sätt i sitt
hemland.107.
Danmark bekostar skydd av offer för trafficking i fall där de är bundna av internationella
fördrag att göra det. De tvingar inte heller personer att återvända till länder där de riskerar åtal
vilka skyddas under internationella konventioner108.
3.5.2 I Sverige
Sedan 2004 kan personer som utsätts för grova brott i Sverige till exempel trafficking
beviljats tillfälligt uppehållstillstånd. Detta uppehållstillstånd är till för att underlätta
utredning av grova brott genom att de som utsatts för sådana får möjlighet att stanna under
tiden det tar att utreda den typen av brott. Under den tidsperioden får personerna rätt till
samma hälsovård och sjukvård som personer bosatta i Sverige. De får även rätt till bistånd
enligt socialtjänstlagen på samma villkor109.
3.6 Nationellt stöd till prostituerade
3.6.1 I Danmark
När det gäller utländska prostituerade kvinnor i Danmark gjordes det under 2004 ett speciellt
utformat informationsmaterial riktat till dem. Materialet upplyste kvinnorna om deras
rättigheter och möjligheter till försörjning i Danmark. Detta såväl som stöderbjudande riktade
till dem när de återvänder till sina hemländer110.
Under 2004 hade Danmark en kampanj riktad till köparna av prostitution. Den gick ut på att
informera om brott som ofta låg bakom utländska kvinnors prostitution i Danmark och få dem
att reflektera över sina egna köp av sexuella tjänster. Gatugrupper har satts ihop med syfte att
ge information till utländska såväl som danska prostituerade kvinnor om social, hälsa och
lagliga aspekter. Projektet genomförs från början i bland annat Köpenhamnområdet111. Danish
Women Society (DWS) anser dock att stödet för danska kvinnor i prostitution är så gott som
obefintligt och påpekar att ett av de två rådgivningsprojektet som tidigare fanns har lagts
ner112.
107
http://ligeuk.itide.dk/files/PDF/Perspective_actionplan_2006.pdf s12
http://daccessdds.un.org/doc/UNDOC/GEN/N04/545/83/PDF/N0454583.pdf s 22
109
http://www.against-trafficking.org/uploads/files/86.pdf s 10
110
http://daccessdds.un.org/doc/UNDOC/GEN/N04/545/83/PDF/N0454583.pdf s 22
111
Ibid. s 23
112
Ibid. s 90
108
25
3.6.2 I Sverige
Det finns inga särskilda bestämmelser i socialtjänstlagen om prostitution. I sin utvärdering
gällande frågan tar dock socialstyrelsen upp andra paragrafer som kan vara tillämpliga. Ett
exempel är 2 kap. 2 § i SoL ”kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i
kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver”. I 3 kap. 2 § i SoL går det att läsa att
det är socialnämndens uppgift att ”svara för omsorg och service, upplysningar, råd, stöd, och
vård, ekonomisk hjälp och annat bistånd till familjer och enskilda som behöver det”113.
Socialtjänstens arbete ska bygga på respekt för människors integritet och
självbestämmanderätt. I sin rapport skriver socialstyrelsen att det är viktigt att stödet till
människor inom prostitution bygger på detta och att frigöra individens egna resurser och
stötta denne i sin situation. Lagen om vård av Unga är till för att tillgodose barns och
ungdomars behov av skydd, vård och behandling. En förutsättning för att vård skall beslutas
är missbruk, brottslig verksamhet, eller annat socialt nedbrytande beteende. En förutsättning
för det är dock att beteendet medför en påtaglig risk för att den unge själv kommer att ta skada
något som regelmässigt torde gälla vid prostitution114.
Insatserna för kvinnor i prostitution påverkas av att det är ett mångfasetterat problem.
Prostitution förknippas ofta med skam och en kombination av rädsla för myndigheter gör att
prostituerade sällan självmant berättar för socialtjänsten om sina erfarenheter. Även missbruk
och prostitution är ofta förknippat med varandra. Detta gör att det inom missbrukarvården är
viktigt att ämnet tas upp. Detta för att hjälpa kvinnorna att gå vidare och minska
återfallsrisken inom såväl prostitution som missbruk115. Det finns ett antal specialdesignande
verksamheter i storstäderna. I de tre storstäderna finns prostitutionsgrupperna i socialtjänstens
regi, vilka är specialdesignade för att hjälpa kvinnor och män att ta sig ur prostitution. Deras
arbete går ut på uppsökande arbete, behandling och kunskapsspridning. Prostitution är dock
inte endast ett storstadsfenomen. Då det sällan finns underlag för prostitutionsgrupper på
mindre orter kan ett alternativ vara samarbete med andra orter, konsultera specialkompetens
eller utse en socialsekreterare med spetskompetens. Även ideella organisationer och speciella
gynekologmottagningar gör olika stödinsatser. Det finns även insatser för sexköparna till
exempel KAST (köpare av sexuella tjänster). Insatser görs även för att tidigt upptäcka,
förebygga och hjälpa kvinnor ur prostitution. När det gäller att förhindra nyrekrytering krävs
flertalet förebyggande åtgärder. Detta gäller särskilt för unga människor. Det beror på att de
sällan själva ser sina handlingar som prostitution om de ger sexuella tjänster i utbyte mot,
droger, krogbesök, kläder med mera116.
113
Socialstyrelsen (2004) Kännedom om prostitution 2003 s 59
Ibid. s 60
115
Ibid. s 12
116
Ibid. s 13
114
26
3.7 Danmarks regerings aktions plan för att förhindra trafficking
I Danmarks aktionsplan från år 2002 läggs särskild uppmärksamhet på att ställa personer
bakom de kriminella nätverken inför rätta. Hösten 2000 började polisen systematiskt att
kartlägga aktiviteter som troligtvis kunde ha ett samband med trafficking av kvinnor. Polisen
har tidigare nämnt att aktiviteter som telefonavlyssning och liknande är extra användbara i fall
som rör trafficking117. Tidigare danska initiativ har enligt aktionsplanen främst arbetat med att
finna individerna bakom trafficking av kvinnor. Denna plan fokuserar även på stöd till offren
och förebyggande arbete. Förebyggande åtgärder går ut på allt från allmänna initiativ såsom
arbete för jämställdhet som till att motverka fattigdom i kvinnornas hemländer och specifika
åtgärder mot brott. En annan viktig förebyggande åtgärd är att uppmuntra till samarbete118.
I september år 2005 gjordes ett kompletterande appendix till den danska aktionsplanen mot
trafficking från år 2002. Detta då den tidigare aktionsplanen främst fokuserade på kvinnor.
Det nya appendixet fokuserar på trafficking av barn119.
3.8 Sveriges regerings aktionsplan för att förhindra trafficking
Mycket av aktionsplanen tas upp under andra rubriker. Det går dock i aktionsplanen att
urskilja en tredelad åtgärdsstrategi för att bekämpa trafficking. De viktigaste punkterna där är
förebyggande åtgärder. Att stärka lagstiftning och lagföring av förövarna. Samt hjälp och
skydd av offren120. Definitionen av trafficking i FN konventionen ”om förebyggande,
bekämpande och bestraffande av handel med människor särskilt kvinnor och barn” används
som utgångspunkt. Den avser handel över nationsgränser men den kan också enligt
aktionsplanen användas på handel med människor inom landet121.
117
http://ligeuk.itide.dk/Files/pdf/traffic_women.pdf s 10
Ibid. s 14
119
http://ligeuk.itide.dk/Files/PDF/appendix-children.pdf
120
Regeringskansliet (2003) Fattigdom och människohandel- en strategi för bekämpning av människohandel
genom Sveriges internationella utvecklingssamarbete s 20
121
Ibid. s 9
118
27
4. Analys och slutsatser
Uppsatsen går som tidigare nämnts ut på att göra en komparativ studie mellan Danmarks och
Sveriges syn på prostitution och trafficking samtidigt som den har en viss beskrivande
karaktär. I detta kapitel kommer den fakta som tidigare presenteras att analyseras med syfte
att kartlägga ländernas syn på trafficking och prostitution men även kort att skapa förståelse
för hur definitionsproblemen skapar problem när det gäller internationella samarbeten. Dessa
två definitioner är mycket centrala. Det beror på att de bland annat sätter gränser för vad som
är prostitution respektive trafficking. Vilken definition som valts visar även i hög grad synen
på de prostituerade. Analysen kommer att presenteras uppdelad under centrala rubriker i syfte
att göra den lättöverskådlig.
FN:s arbete mot trafficking
Här kommer det att återkopplas till fyra av de viktigaste ”aktuella” FN fördragen som
behandlar trafficking. Det finns äldre fördrag men då definitionen ändrats över tiden och
dessa är de mest aktuella är det dessa som kommer att behandlas. När det gäller trafficking är
det internationella samfundet mycket eniga om att det är ett dåligt fenomen och skall
motarbetas. Frågan är snarare ofta hur det skall motarbetas och då handlar det inte mycket om
metoden för det, utan snarare om gränsdragningen mellan trafficking och prostitution.
”FN konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor”
Enligt artikel 6 skall alla former av handel med kvinnor och utnyttjande av kvinnoprostitution
bekämpas. Det behövde inte nödvändigtvis tolkas som prostitution i sig. Det är ett tydligt
exempel på gränsdragningsproblemet. För att hantera problemet, eller på grund av oenighet,
lämnar många fördrag utrymme för tolkningar. Här är ett tydligt exempel på ett ställe där
Danmark och Sverige valt att tolka fördraget olika. Nu skriver i och för sig Danmark att deras
lag är till för att göra förhållandena bättre precis som Sverige beskriver sin. Kan det betyda att
båda är till för att motverka kvinnoprostitution? I Danmarks fall måste slutsatsen där bli nej.
Danmarks själva lagstiftning kan inte på några grunder sägas vara till för att motverka
kvinnoprostitution trotts att åsikten att lagstiftningen kan fungera att minska utsattheten för
prostituerade kvinnor kan finna stöd i teori två gällande vad prostitution är.
”FN konventionen om transnationell organiserad brottslighet”
Är till för att staterna ska kunna stödja sig på varandra när det gäller utredningar och åtal av
organiserade kriminella grupper vars brott ingriper någon typ av transnationell aktivitet till
exempel trafficking. Här om någonstans torde bristen på konsensus skapa problem. Hur skall
lagar harmoniseras om det saknas enighet kring vad trafficking innebär? När det gäller den
smala definitionen kan alla staterna gå med på den. Men när det gäller den breda definitionen
förlorar konventionen viss kraft då länderna saknar harmoniering. Även när det gäller
närliggande länder som Sverige och Danmark kan detta skapa problem.
28
”FN:s protokoll om förebyggande, bekämpande och bestraffande av handel med människor
särskilt kvinnor och barn”
Även här finns utrymme till tolkningar. Definitionen i protokollet gällande vad trafficking är
fungerar som utgångspunkt för de flesta länderna. Problemet med definitionen är att den har
lämnats mycket öppen. Detta beror med stor sannolikhet på att det alltid är svårt att få länder
att enas kring en definition och det beror även på oenighet om när något skall räknas som
prostitution respektive trafficking. Med syfte att få ett stort antal länder som möjligt att skriva
på har definitionen lämnat stort utrymme för tolkningar. Sverige har valt att tolka den mer
brett än Danmark. Detta genom att bland annat tolka den som om den kan användas för
”trafficking” inom landet.
”FN konventionen om barns rättigheter”
I FN konventionen om barns rättigheter finns det i fallet Sverige och Danmark få tolknings
problem. Det fanns dock tidigare innan 2002 då Danmark gjorde en lagändring som gjorde att
det inte skulle räknas som prostitution vid köp av sex från prostituerade under 18 år och alltså
olagligt. Danmark har efter uppgifter om att trafficking av barn förekommer lagt till ett
appendix i sin aktionsplan mot trafficking där barn särskilt behandlas.
EU:s arbete mot trafficking
När det gäller EU finns det inte heller någon klar konsensus gällande vad som är trafficking
respektive prostitution. Den slutgiltiga definitionen av trafficking ligger i linje med FN:s
protokoll ”om förebyggande, bekämpande och bestraffande av handel med människor ,
särskilt kvinnor och barn”. Men som tidigare skrivits finns det där utrymme för tolkningar.
EU har dock i likhet med FN gått ut och fördömt trafficking. Detta trots avsaknad av en
entydig gränsdragning mellan prostitution och trafficking. Det har även lett till att de valt att
lämna det öppet för de enskilda staterna själva att bestämma sig för att förbjuda, legalisera
och/eller reglera prostitution. Hade EU valt en entydig definition av trafficking hade det i
mycket hög grad påverkat Sverige och Danmark då de som medlemmar i EU blir bundna av
unionens lagstiftning. Men då detta inte är fallet blir inte påverkan lika stor och svårigheterna
som istället skapas är i stort sätt samma som de som beskrivs under FN. Det är även
anledningen till att EU:s arbete inte kommer att analyseras ytterliggare här.
Andra Internationella initiativ och överenskommelser mot trafficking
När det gäller andra initiativ är det svårt att säga hur de påverkat länderna. Detta då många
arbetsplaner mot trafficking och/eller prostitution är likartade. Därför kommer endast två av
de som nämnts i arbetet att tas upp. Enligt ILO ska personer under 18 år räknas som barn. Här
finns en koppling till teori två gällande vad prostitution innebär. Detta då barnprostitution
kallas en av de värsta formerna av barnarbete. Nordic-Baltic Campaign mot trafficking av
kvinnor tas främst upp då det är ett regionalt samarbete där både Danmark och Sverige
medverkar. Deras strategi i olika steg för bekämpning av trafficking påminner om båda
ländernas aktionsplaner. De kom dock vid ungefär samma tidpunkt och då båda
aktionsplanerna är likartade är det svårt att säga vad som påverkat varandra. Att Länderna har
likartade utgångspunkter är dock intressant i sammanhanget.
29
Danmark och Sverige.
I syfte att göra det lättöverskådligt vad som har hänt sedan lagändringarna 1999 och att börja
klassificera ländernas olika syn på prostitution och trafficking så har följande analysram
ställts upp:
Figur 2. Analysram för Danmark och Sverige sedan lagändringarna 1999.
Prostitution
Danmark
Sverige
Själva lagstiftningen
Intention med lagstiftning
Lagligt sälja och köpa
Lagligt att sälja
Förbättra villkoren för de Förbättra villkoren för de
prostituerade
prostituerade
Antalet sexköpare
Oklart
Minskat
Antalet prostituerade
Ökat, speciellt utländska
Minskat, men mer dolda
Synen
på
”frivillig” ”Normaliserande”
”Avskräckande”
prostitution
Synen på den prostituerade
En ”arbetare”
Ett ”offer”
”Frivillig” prostitution över Ej trafficking
Oklart
gränserna
”Ofrivillig” prostitution över Trafficking
Trafficking
gränserna
Hur ser lagstiftningen ut
Danmark och Sverige tog år 1999 ett kliv ifrån varandra i sin lagstiftning gällande
prostitution. I Sverige blev det då olagligt att köpa sex från prostituerade men inte olagligt att
sälja sex. Att försvåra för köp av sexuella tjänster utan att lägga straffansvaret på de
prostituerade är en åtgärd som stöds av den första ”förbjudandepositionen” gällande vad
prostitution är. Samma år 1999 avkriminaliserades prostitution i Danmark. Att
avkriminalisera prostitution är en åtgärd som förespråkas av dem som stöder
”sexarbetarpositionen”.
År 2002 tog länderna i sin lagstiftning ytterliggare ett steg bort ifrån varandra. Detta då
sexköplagen i Sverige stärktes ytterliggare för att även göra försök till köp av sexuella tjänster
straffbart. I Danmark blev det samtidigt lagligt för en prostituerad att leva ihop med en man så
länge denna inte levde på den prostituerades inkomster i allt för hög utsträckning. Att försök
till sexköp förbjuds går i linje med teorin om prostitution som utnyttjande. Detta då försök till
andra brott som liknas vid prostitution såsom försök till våldtäkt är belagda med straff. Är
prostitution i sig våld så borde även försök till sexköp vara straffbart. Danmarks nya lag som
gör det lättare för en prostituerad att leva med en man borde ha stöd hos förespråkare av
”sexarbetarpositionen”. Detta då de är emot regleringar som ”stämplar” den prostituerade
kvinnan. Att en prostituerad inte skulle kunna leva med en man utan att han var hennes
hallick till skillnad från icke prostituerade kvinnor borde klassificera sig som inskränkning
och stämpling och alltså torde lagändringen kunna ses som ytterliggare stödd i
”sexarbetarpositionen”. Vad som dock är intressant i Danmarks lagstiftning är vad
prostitution kallas. När de gäller 228 (1) om mellanhänder så beskrivs uppmuntran till
30
prostitution som uppmuntran till ”sexuell omoral som yrke” 122. En sådan beskrivning borde
förespråkare för sexarbetspositionen vara emot då det stämplar den prostituerade kvinnan som
omoralisk. Likaväl borde förespråkare för förbudspositionen vara emot den då betoningen
som omoralisk lägger mycket av skuldbördan på den prostituerade.
Intentionen bakom ländernas lagstiftning
Båda länderna beskriver intention med lagstiftningen att göra förhållande bättre för de
prostituerade. Här kan Danmark säga sig ha rört sig allt mer mot sexarbetarpositionen. Detta
då deras försök till att förbättra prostituerades situation främst har gått ut på att legalisera den
typen av verksamhet. Enligt den teorin blir även villkoren bättre för prostituerade vid
legalisering då det öppnar upp den typen av verksamhet vilket ger kvinnorna mer möjlighet
att ta vara på sina rättigheter. Skulle de till exempel råka ut för något ska de inte behöva vara
rädda för att kontakta myndigheterna. I längden kan det även motverka att stämpla de
prostituerade kvinnorna och att normalisera prostitutionsverksamhet. Allt detta positivt enligt
förespråkare för sexarbetarpositionen.
Sveriges lag som gör det lagligt att sälja sex men inte köpa motiveras istället med att de inte
anser det ansvarsfullt att straffa den prostituerade kvinnan. Även här skulle det bli lättare för
den prostituerade att söka hjälp. Kvinnan kommer dock i och med att hon stämplas som någon
som behöver hjälp trotts att socialstyrelsen talar om respekt för människors val att stämplas
som ett offer. Detta går i och för sig i linje med den förbjudande positionen gällande
prostitution som menar att alla kvinnor som är prostituerade blir utnyttjade. De som inte anser
det har bara inte insett det ännu. Detta beroende bland annat på försvarsmekanismer som att
inte vilja se sig själva eller att andra ska se dem som offer.
Hur beskrivs de prostituerade/trafikerade?
I båda länderna beskrivs de prostituerade som en utsatt grupp. Socialstyrelsen i Sverige
skriver uttryckligen att de inte håller med om bilden av prostitution som arbete. Ett tydligt
ställningstagande mot ”sexarbetarpositionen”. I bakgrunden till den nya sexköplagen från
1999 beskrivs även den prostituerade kvinnan som den ofta svagare parten.
I Danmarks aktionsplan väljs beskrivningen handel med barn och inte barnprostitution. Detta
går i linje med deras nya lag att en person under 18 år inte skall räknas som en prostituerad.
Denna beskrivning har definitivt stöd i den förbjudande positionen gällande prostitution men
då internationella föredrag satt gränsen 18 år för barn borde den även ha stöd i
”sexarbetspositionen”. Det som är intressant är snarare hur sent Danmark införde den lagen.
122
Översatt från engelska
31
Konsekvenserna av ländernas nya nationella lagstiftning
I Danmark är en konsekvens som lagstiftningen gett upphov till att prostitutionen har ökat
dramatiskt från ungefär 1500 till 7000 sedan lagändringen 1999123. Antalet utländska
prostituerade uppges nu var uppe i 50 %. Av de 2500 kvinnor som danska myndigheter
uppskattar var utländska prostituerade står det bara att en del uppskattas vara offer för
trafficking så huruvida trafficking har ökat är svårt att säga.
I Sverige har gatuprostitutionen minskat sedan den nya lagen infördes. Vad som däremot
tycks ha ökat är den dolda prostitutionen. Sedan lagen infördes har en del prostituerade
kvinnor sökt hjälp. Att prostitution går ner är något som den förbjudandepositionen ser som
något bra. Sexarbetarpositionen torde vara ganska neutral i frågan.
Attityder
.
När det gäller attityder till prostitution är ”Sexualitet oavsett handikapp” intressant att se på.
Tolkningen som görs utifrån dess existens måste nog bli att prostitution ses som arbete och
inte exploatering annars borde den inte kunna existera. Skulle prostitution ses som utnyttjande
skulle det innebära att vissa potentiella sexköpare gavs ett högre värde än de prostituerade.
Ses prostitution däremot som arbete behöver inte värde att läggas in på samma sätt då det i
sådana fall endast är ett yrke som andra yrken. .
När det gäller attityder så spelar det faktum huruvida prostitution är lagligt eller inte en viktig
roll. Att något är olagligt sänder ut en signal om att det är fel, är något lagligt kan det istället
komma att normaliseras. Sedan den nya lagen infördes i Sverige tycks sexköparna ha minskat
i antal. Detta beror antagligen på att de riskerar straff efter lagens införande. I den
förbjudandepositionen är prostitution alltid utnyttjande och alltså fel. Att göra det olagligt att
köpa sex är ett sätt att signalera detta. Sexarbetarpositionen å andra sidan talar om val. Även i
Sverige tas det upp att Socialstyrelsen skall respektera människors val. Men valet prostitution
målas så gott som alltid ut som en konsekvens av bristande val eller missbruk vilket gör att
Sverige återigen lutar mot förbudspositionen.
Enligt den andra utgångspunkten är frivillig prostitution inte fel. Här görs en tydlig åtskillnad
mellan trafficking (ofrivillig prostitution) och frivillig prostitution. Frivillig prostitution är i
princip ett arbete som alla andra och eventuella problem skall tacklas som
arbetsmiljöproblem. Genom att legalisera prostitution kan det även komma att normaliseras
vilket är bra då det ger möjligheter att skydda personerna som sysslar med det. Danmark har
genom sin legalisering tagit ett steg mot sexarbetarpositionen genom att göra prostitution
legitimt. Ökningen av antalet prostituerade sedan lagändringen indikerar ett samband mellan
attityder och antalet prostituerade. En intressant sak som danska myndigheter ville förmedla
till sexköparna var att de skulle uppmärksamma eventuell trafficking. Där sker en tydlig
gränsdragning mellan prostitution och trafficking. Denna åtskillnad av trafficking och
prostitution är även direkt stödd i sexarbetarpositionen.
123
Då jag saknar en källa till hur siffrorna över antalet prostituerade vilka kommer från statligt danskt håll såg ut
innan 1999 kommer här DWS siffra att användas för att beskriva vad som hänt sedan lagändringen. Deras
aktuella siffra skiljer sig dock från statens aktuella. I figur 3. om prostitutionens omfattning I länderna kommer
dock siffror från statligt håll att användas I båda.
32
Gränsdragningen mellan trafficking och prostitution.
Ett sätt att se på var länderna drar gränserna för prostitution respektive trafficking är hur de
presenterar problemen.
Figur 3. Omfattningen av prostitution i Danmark respektive Sverige124
Antal
prostituerade
kvinnor
Totalt
Antal utländska prostituerade
Offer för trafficking
Danmark
Sverige
6000
2000-2500
-
1500
400-600
Antal prostituerade kvinnor i Sverige uppskattas totalt till ungefär 1500 varav offer för
människohandel uppskattas till mellan 400-600 stycken. Antalet prostituerade kvinnor i
Danmark uppskattas totalt till ungefär 6000. Varav 2000-2500 är utländska prostituerade
kvinnor. En del av dem uppskattas vara offer för trafficking. Ser man på denna indelning ser
man att Danmark inte har valt att dela in all prostitution över gränserna som trafficking vilket
tyder på en stark koppling till sexarbetarpositionen. I Sverige å andra sidan nämns inte
utländska prostituerade som en egen grupp. Det indikerar att prostitution över gränserna där
räknas som trafficking ett ställningstagande som starkt kan kopplas till den
förbjudandepositionen. I Sveriges aktionsplan mot trafficking tas det även upp att definitionen
av trafficking i FN protokollet som planen utgår ifrån kan användas inom landet.
Sammanfattande slutsats
Sveriges och Danmarks syn gällande prostitution och människohandel skiljer sig betydligt åt.
Denna uppsatts går inte ut på att försöka förklara exakt vad den skillnaden beror på utan
snarare belysa det faktum att den existerar och att dela in länderna under de två dominerande
feministiska teorierna gällande vad prostitution är. Detta för att visa hur synen på fenomenen
ser ut i de olika länderna. Danmark placerar sig då nära sexarbetarpositionen och Sverige nära
den förbjudandepositionen. Teorier gällande vad prostitution är har lyckats existera sida vid
sida under en lång period inom det internationella samfundet, vilket har lett till vissa
tolkningsproblem som tas upp i analysen. Det som är slående efter att ha gått igenom frågorna
är att det kan finnas en sådan enighet kring att fördömda ett fenomen samtidigt som det
saknas konsensus över vad fenomenet innebär.
124
Tabellen är uppställd utifrån fakta i kapitel 3. Egen bearbetning.
33
Referenser
Litteratur
Bell, Shannon, Reading, Writing, and Rewriting the Prostitute body, (1994) Indiana
University Press, Bloomington and Indianapolis- USA
Dunér, Bertil, FN och de mänskliga rättigheterna (1995) Scandbook – Falun
Eriksson Lars, Berith Granath ”Läget i världen FN rapporterar om mänskliga rättigheter
2001” (2001) Bulls tryckeribolag- Halmstad
Esaiasson Peter, Gilljam Mikael, Oscarsson Henrik, Wängnerud Lena, Metodpraktikankonsten att studera samhälle, individ och marknad(2004) Norstedts Juridik AB- Stockholm
Fattigdom och människohandel- en strategi för bekämpning av människohandel genom
Sveriges internationella utvecklingssamarbete. Regeringskansliet, Utrikesdepartementet
(2003)Xerox Grafisk Service- Stockholm
Förbud mot köp av sexuella tjänster – tillämpning av lagen under det första året –
Brottsförebyggande rådet (2000) Tierps tryckeri AB - Tierp
Gilje, Nils och Grimen, Harald, Samhällsvetenskapernas förutsättningar (2004) Bokförlaget
Daidalos AB- Göteborg
Human Rights and Trafficking in Persons, A Handbook, (2001) Global Alliance Against
Traffickin in Persons- Bangkok
Jeffreys, Sheila, The idea of prostitution (1997) Spfnifex Press Ltd- Melbourne Australia
Kännedom om prostitution 2003 (2004) Socialstyrelsen, KopieCenter- Stockholm
Nordic-Baltic Campaign against trafficking in women, Final report 2002. Nordic Council of
Ministers (2004) Scanprint as- Århus
Outshoorn, Joyce (editor) The politics of prostitution- Women’s Movements, Democratic
States and the Globalisation of Sex Commerce (2004) Cambridge University PressCambridge, Storbritannien
Shrage, Laurie, Moral dilemmas of feminism, prostitution, adultery, and abortion (1994)
Routledge- New York
Trafficking in Women and Children in Asia and Europé, A background presentation of the
problems involved and the initiatives taken. Ministry for Foreign Affairs (2001) XBS Grafisk
service
Wadstein, Margareta FN konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av
kvinnor. Raoul Wallenberg Institute of Human Rights and Humanitarian Law, Report No. 7
(1990) Reprocentralen –Lund
34
Internet
Staterna som skrivit på och länkar till CEDAW rapporterna (hämtat 2006-11-05)
www.un.org/womenwatch/daw/cedaw/states.htm
Direkt länkar till Danmarks fjärde till sjätte CEDAW rapport (hämtat 2006-11-05)
www.un.org/womenwatch/daw/cedaw/cedaw27/den4.pdf
http://daccessdds.un.org/doc/UNDOC/GEN/N00/523/85/IMG/N0052385.pdf
http://daccessdds.un.org/doc/UNDOC/GEN/N04/545/83/PDF/N0454583.pdf
Direkt länkar till Sveriges fjärde och femte till sjunde CEDAW rapport (hämtat 2007-01-04)
http://daccessdds.un.org/doc/UNDOC/GEN/N96/312/31/IMG/N9631231.pdf
http://daccessdds.un.org/doc/UNDOC/GEN/N00/802/05/IMG/N0080205.pdf
www.manskligarattigheter.gov.se/dynamaster/file_archive/060925/486aa308637111d8a263c2
6801ab7883/CEDAW%20rapport%206%20och%207%20%2dSLUTLIG%20SVENSK.pdf
Sexualitet oavsett handikapp i Danmark (hämtat 2006-12-12)
www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=466584
Danmarks aktionsplan mot trafficking (2002) (hämtat 2007-01-06)
http://ligeuk.itide.dk/Files/pdf/traffic_women.pdf
Appendix till Danmarsk aktionsplan mot trafficking (2005) (hämtat2007-01-07)
http://ligeuk.itide.dk/Files/PDF/appendix-children.pdf
Perspektiv på Danmarks aktionsplan (hämtat 2007-01-04)
http://ligeuk.itide.dk/files/PDF/Perspective_actionplan_2006.pdf
CATW:s hemsida (hämtat 2006-11-22)
www.catwinternational.org
GAATW:s hemsida hämtat (hämtat 2006-11-22)
www.gaatw.net/
www.gaatw.net/index.php?option=com_content&task=blogsection&id=2&Itemid=59
Regeringskansliets hemsida om mänskliga rättigheter.
www.manskligarattigheter.gov.se
www.manskligarattigheter.gov.se/dynamaster/file_archive/061002/71489fbf9bd1f2c14a91a7c
21c364a24/FAktabladMR.pdf
Nordic-Baltic task force against traffickings hemsida
www.against-trafficking.org/ (hämtat 2007-01-06)
www.against-trafficking.org/uploads/files/68.rtf
www.against-trafficking.org/uploads/files/86.pdf
www.against-trafficking.org/uploads/files/95.pdf
www.against-trafficking.org/uploads/files/129.pdf
www.against-trafficking.org/uploads/files/183.pdf
Lägesrapporter från STOP projektet (hämtat 2007-01-05)
www.against-trafficking.org/templates/page.aspx?page_id=398
35
FN konventionen om transnationell organiserad brottslighet (hämtat 2007-01-05)
www.uncjin.org/Documents/Conventions/dcatoc/final_documents/index.htm
FN konventionen om barns rättigheter (CRC) (hämtat 2006-12-20)
www.ohchr.org/english/law/
DAPHNE (hämtat 2007-01-05)
http://europa.eu/scadplus/printversion/sv/lvb/l33062.htm
ILO (hämtat 2007-01-06)
www.manskligarattigheter.gov.se/dynamaster/file_archive/020521/38cc7148081ba1942b640
523b2f0c38f/ilo_182.pdf
36
Appendix 1 EU: s arbete
Haagdeklarationen (1997)
Haagdeklarationen antogs av Justitie- och jämställdhetsministrarna inom EU år 1997. Däri
finns riktlinjer för effektiva metoder att motarbeta och hindra trafficking av kvinnor med syfte
till sexuell exploatering på såväl nationell som internationell nivå. Rikskriminalpolisen
fungerar som nationell rapportör på uppdrag av Sveriges regering125.
Daphne (2000-2003)
Daphne är ett av Gemenskapens program vars syfte är att förebygga våld mot barn, ungdomar
och kvinnor. Genom beslutet om programmet tas för första gången våld mot, barn, ungdomar
och kvinnor upp. För att beskriva sådant våld används världshälsoorganisationens begrepp om
hälsa. Hälsa är ett tillstånd av ”totalt psykiskt, fysiskt och socialt välbefinnande”. Daphne
programmet är till för att informera om våld mot barn, ungdomar och kvinnor och skall
komplettera redan existerande program och sträcker sig mellan år 2000-2003126. Av projekten
vilka finansierades via Daphne fanns det projekt som särskilt riktades mot kvinnohandel127.
Rådets rambeslut om bekämpande av människohandel (2002)
Rambeslutet behandlar människohandel med syfte till arbets- och/eller sexuellexploatering.
Det behandlar endast straffrättsliga frågor och ställer upp gemensamma minimiregler gällande
straffrättsliga påföljder och åtgärder mot trafficking128.
Brysseldeklarationen (2003)
Brysseldeklarationen innehåller ett antal rekommendationer om hur medlemsstaterna skall
bekämpa människohandel. Ett är att senast den 1 augusti 2004 genomföra rådets rambeslut
om bekämpande av människohandel129 Brysseldeklarationen tar bland anat upp mekanismer
för samarbete och utbyte. De viktigaste är internationellt sammanbet och utbyte av
information, att sätta upp en europeisk expertgrupp och ett forum mot organiserad
brottslighet. Att stärka europeiska nätverk som hjälper offer för trafficking, sätta upp en
europeisk databas över försvunna personer. När det gäller det förebyggande arbetet mot
trafficking går de viktigaste punkterna ut på att motarbeta rötterna till problemet. Detta genom
forskning och träning men även uppmärksamma och göra andra uppmärksamma på
trafficking. Administrativ kontroll och specifika rekommendationer med syfte att förhindra
trafficking av barn. Direkt hjälp till offer och åtgärder till offer som vittnen. Samt polisiärt
och juridiskt samarbete genom rekommendation för lagstiftning och specialisering och utbyte
mellan länderna.130.
STOP-projekt
Projektet Stop Trafficking on People (STOP) är ett EU finansierat projekt med syftet att
bygga upp ett nätverk mellan bland annat Sverige och Danmark för analys och bekämpning
av handel med kvinnor.131
125
www.against-trafficking.org/uploads/files/68.rtf
http://europa.eu/scadplus/printversion/sv/lvb/l33062.htm
127
http://ec.europa.eu/justice_home/news/8mars_sv.htm
128
www.manskligarattigheter.gov.se/extra/faq/?module_instance=3&action_question_show.2346.0.=1
129
www.against-trafficking.org/uploads/files/95.pdf
130
Ibid.
131
www.against-trafficking.org s 11
126
37
Appendix 2 Nätverksorganisationer mot trafficking
2.5.1 Coalition against trafficking in women (CATW)
CATW är en koalition av enskilda organisationer. De arbetar internationellt för att förverkliga
kvinnors mänskliga rättigheter och även att uppmärksamma och bekämpa alla former av
sexuell exploatering. Det inkluderar prostitution, pornografi, sexturism och brudköp132.
Organisationen understryker sambandet mellan människohandel och prostitution. De lägger
tonvikten på att kvinnor inte arbetar med prostitution genom fri vilja utan på grund av
begränsade eller inga valmöjligheter. Prostitution ses som en form av sexuellt utnyttjande och
våld mot kvinnor. CATW arbetar inte bara med påverkningsarbete utan har även flertalet
medlemsorganisationer som är engagerade i att assistera offer för prostitution och
kvinnohandel133.
2.5.2 Global alliance against trafficking in women (GAATW)
GAATW är även den en koalition av enskilda organisationer. De arbetar mot människohandel
och för att förverkliga kvinnors mänskliga rättigheter gällande fri rörlighet, migration, rätt till
arbete och i arbete. GAATW arbetar genom studier, utbildning och påverkningar. De betonar
att kvinnors rätt till fria val också involverar valet till prostitution. Enligt GAATW så slår ett
förbud mot prostitution mot utsatta grupper som stigmatiseras och begränsas ännu mer genom
en moraliserande hållning till prostitution134.
På GAATW hemsida går det att läsa att de baserar sitt arbete mot trafficking på ett mänskliga
rättigheter perspektiv. Den mest centrala punkten för mitt arbete är, som det går att läsa på
GAATWs hemsida:
“Non-discrimination on any grounds, including ethnic descent, age, sexual orientation or
preference, religion, gender, age, nationality and occupation (including work in the informal
sectors such as domestic work, sex work, etc.”135
132
Regeringskansliet (2003) Fattigdom och människohandel- en strategi för bekämpning av människohandel
genom Sveriges internationella utvecklingssamarbete s 26
133
Ibid. s 27
134
Ibid. s 27
135
www.gaatw.net/index.php?option=com_content&task=blogsection&id=2&Itemid=59
38
Appendix 3 Förkortningar
BRÅ
CATW
CEDAW
CRC
COYOTE
DWS
EU
EUROPOL
FN
GAATW
Hvilan
KAST
LuV
Klaragården
Nattis
RKP
RNGS
SoL
STOP
Whisper
Brottsförebyggande rådet
Coalition Against Trafficking in Women
FN-konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av
kvinnor
Barn konventionen
Call Off Your Old Tired Etics
Danish Women Society
Europeiska unionen
European Law Enforcement Organisation
Förenta Nationerna
Global Alliance Against Trafficking in Women
Socialtjänstförvaltningens akut- och korttidsboende
köpare av sexuella tjänster
Lagen om vård av unga
Statsmissionens dagverksamhet för kvinnor
Statsmissionens akutboende för kvinnor
Rikskriminalpolisen
Research Network on Gender Politics and State
Socialtjänstlagen
Stop Trafficking on people
Women Hurt in Systems of Prostitution Engaged in Revolt
39
