Bilaga 1. Aktörer inom e-handeln och temasidan
Aktörer inom e-handeln
De aktörer som idag är verksamma inom e-handeln använder sig huvudsakligen av tre olika
affärsmodeller, vilka de fortfarande testar och justerar. Vilka värden de olika affärsmodellerna
tillför är inte helt klarlagt. De tre affärsmodellerna sammanfattas av Månsson (1999) som:
Trafikskapare.
Trafikkonsumenter.
Innehållsförmedlare.
Trafikskapare är först och främst portalerna, som genom att försöka bli konsumenters
utgångspunkt när de skall söka efter något, skall skapa trafik. Exempel på portaler är
www.yahoo.com och www.passagen.se, således några av Internets mest besökta webplatser.
Trafikskapare tjänar idag huvudsakligen pengar på de företag som köper annonser på
webplatsen. De företag som köper annonser på webplatsen är ofta intresserade av att få trafik
styrd till sin webplats.
Trafikkonsumenter är aktörer som lever på att få trafik styrd till sin webplats. Väl på
webplatsen registreras besökarna. De försöker bygga upp en stor databas med registrerade
konsumenter som sedan skall kunna utnyttjas för kommersiella ändamål. Genom att erbjuda
någon form av tjänst skall besökarna lockas att registrera sig. Exempel på en trafikkonsument
är www.hotmail.com. Genom att erbjuda gratis e-post registrerar sig kunder i deras register
med namn, adress och yrke med mera.
Innehållsförmedlare kallas de aktörer som främst erbjuder ett innehåll på webplatsen. Detta är
den vanligaste typen eftersom alla webplatser som har någon typ av information på
webplatsen eller erbjuder försäljning inkluderas i denna definition. Exempel på kända
innehållsförmedlare är bokhandeln www.amazon.com, livsmedelsaffären www.prisxtra.se och
skivaffären www.boxman.se. Mindre kända innehållsförmedlare som figurerar i uppsatsen är
försäkringsbolaget www.netviq.se och skivaffären www.skivhugget.se. Till denna definition
räknas också ”virtual communities” där grupper av människor med samma intressen och
behov möts. På sådana virtuella mötesplatser kan konsumenter utbyta information, till
exempel om en produkts pris eller kvalitet (Hagel & Armstrong 1997). Därför kan vi säga att
virtuella mötesplatser bygger på två centrala element. Dels skapas de kring ett tema eller ett
intresse, dels att konsumenter kommunicerar med varandra kring detta tema. Exempel på
virtuella mötesplatser är www.thewell.com eller www.foraldranatet.com.
De uppräknade typerna av aktörer på Internet är inte distinkta från varandra och det finns
aktörer som försöker göra flera av dessa saker samtidigt. Även de exempel vi har räknat upp
ovan har börjat gå in på andra områden, exempelvis har www.yahoo.com börjat med
försäljning direkt på webplatsen. Vi har intresserat oss för en typ av innehållsförmedlare,
vilken vi diskuterar nedan.
E-handel under ett tema
Vi har intresserat oss för webplatser som erbjuder e-handel och som organiseras utifrån
teman. Vi har valt att kalla denna typ av webplats för temasida. På temasidan sammanförs
varor och tjänster från olika företag och organisationer under ett tema. Temat kan exempelvis
1
bygga på ett intresse, ett behov, en livsstil eller en livssituation. Eller som Adams (1999)
utrycker det:
What I think you have to identify are: What are the top levels of interests? It is not
always about age. It can be about lifestage, lifestyle, personal values etc.
(Adams 1999)
Ett exempel på en temasida är www.babyworld.co.uk som erbjuder blivande och nyblivna
föräldrar produkter, tjänster och information som kan vara relevant i situationen. Ett annat
exempel är www.thealps.com där besökarna erbjuds produkter, tjänster och information som
är riktad mot unga äventyrs- och vintersportintresserade alpturister. Dessa beskrivs mer
utförligt i bilaga 2.
Varför har då temasidan intresserat oss? Neuborne (1999) menar att för att webplatser som
erbjuder e-handel skall ha existensberättigande krävs ett tema.
Understand the core desires and demographics of your market, and design a
variety of offerings around those points…differ from previous attempts at online
malls by gathering not just in the same physical space, but in a thematic group,
such as merchandise category, or consumer lifestyle.
(Neuborne 1999)
Temasidan är också en webplats som kan hjälpa konsumenter att göra mer än bara ett köp.
Genom att temasidan erbjuder produkter, tjänster och information från flera aktörer slipper
kunderna därför att vända sig till flera olika aktörer. Det finns förhållanden som pekar på att
konsumenter i flera fall föredrar att på ett ställe kunna göra köp av mer än en typ av vara eller
tjänst, dvs. att minska antalet alternativ genom att ha en istället för flera företagsrelationer
(Sheth & Parvatiyar 1995).
Flera av temasidorna erbjuder, liksom virtuella mötesplatser, kommunikationsmöjligheter
mellan konsumenter. Om besökarna använder temasidan för kommunikation med varandra
innebär det att aktören bakom temasidan har en god möjlighet att lära känna sina kunder och
därmed kunna anpassa temasidan och erbjudanden efter besökarnas önskemål. Även Adams
(1999) visar på denna möjlighet.
And if you are clever, what you do is create a site where the visitors create the
vast majority of the content. The issues you bring up is actually the one’s that the
visitors themselves have identified.
(Adams 1999)
Vi anser dock inte att detta är ett måste för den typ av webplats vi har intresserat oss för. Detta
gör att vi kan skilja temasidan från den virtuella mötesplatsen.
2
