Blodburen smitta i ett labperspektiv

Anders Samuelsson
1
Vårdhygien Stockholms län
Blodburen smitta i ett labperspektiv
Equalis användarmöte 2014-03-06
Anders Samuelsson, hygienläkare,
Vårdhygien Stockholms län
Anders Samuelsson
2
Vårdhygien Stockholms län
Idag kommer jag att ta upp
 Blodburen/vävnadsburen smitta
– De vanligaste smittämnena
– Smittvägar
– Överföring av smittämne
 Hur förbygger man smittspridning i labmiljön?
– Basala hygienrutiner och klädregler inklusive handskanvändning
– God hygienisk arbetsmiljöpraxis/God mikrobiologisk
praxis
 Hänvisningar till lagar och förordningar
Anders Samuelsson
3
Vårdhygien Stockholms län
Blodburen smitta med mikroorganismer
 Kan ske via
– Blod och andra vävnader
– Blodprodukter (ej hänt i Sverige sedan 1986)
– Kroppsvätskor
 Viktigaste smittämnena är virus
– Hepatit B virus (HBV)
– Hepatit C virus (HCV)
– Humant immunbrist virus typ 1 (HIV-1)
Anders Samuelsson
4
Vårdhygien Stockholms län
Risk för smitta vid kanylstick
 Hepatit B
ca 30%
 Hepatit C
ca 3%
 HIV-1
ca 0,3%
Använd handskar
 50% till 85% mindre blodmängd p.g.a. handskens
”avtorkande” effekt
Anders Samuelsson
5
Vårdhygien Stockholms län
Smittvägar
 Från Blod till blodbana eller slemhinna
– Infusion av blod eller blodprodukt i blodkärl
– Kanylstick med samtidig injektion av blod
– Stick/skärskada med blodigt föremål
– Blod på slemhinna eller skadad hud
– Blodkontakt med omgivningen (instrument, ytor mm)
via skadad hud
 Sexuell kontakt
 Mor-barn-smitta (ffa i samband med förlossning),
gravida screenas på MVC
Anders Samuelsson
6
Vårdhygien Stockholms län
HIV, Hepatit B och C
 Allmänfarliga, anmälningspliktiga sjukdomar enligt
Smittskyddslagen (SFS 2004:168)
 Smittspårning
 Patienten har informationsplikt i vissa situationer i
samhället och sjukvården
Anders Samuelsson
7
Vårdhygien Stockholms län
Hepatit B
 Ca 1.500 fall/år i Sverige, ca 100-200 akuta fall och
resten kronisk hepatit (smittbärare)
 Sjukdom: Akut hepatit efter en inkubationstid på 2-6
månader, illamående, led- och muskelvärk, klåda,
utslag, ikterus. Ca 5% kronisk form med risk för
levercancer.
 Profylax: vaccination, tre doser, rekommenderas till viss
sjukvårdspersonal
 Postexpositionsprofylax helst inom 24 h (senast 48h)
med immunglobulin och/eller vaccination
Anders Samuelsson
8
Vårdhygien Stockholms län
Profylax mot Hepatit B
 17§, AFS 2005:1
– Arbetsgivaren ska vid behov och utan kostnad för
arbetstagarna erbjuda vaccination och andra
medicinska förebyggande åtgärder och kontroller om
arbetstagarna kan ha utsatts för eller riskerar att
utsättas för skadlig exponering för smittämnen eller
andra biologiska agens.
– Riskbedömning görs av verksamhetschef i samarbete
med företagshälsovården
Anders Samuelsson
9
Vårdhygien Stockholms län
Profylax mot Hepatit B, forts.

”Rekommendationer för profylax mot hepatit B - Profylax med vaccin och
immunoglobulin – före och efter exposition”, Socialstyrelsen nr 2005-130-6

Yrkesgrupper med ökad risk
– hälso- och sjukvårdsvårdpersonal med frekvent förekommande blodkontakt
där det finns risk för att hepatit B-smitta förekommer bland patienterna
– laborerande personal som analyserar blod eller andra kroppsvätskor som kan
komma från HBsAg-positiva patienter
– tandvårdspersonal med frekvent förekommande blodkontakt där det finns en
risk för att hepatit B-smitta förekommer bland patienterna
– personal inom omsorgsverksamheten vid enheter där det finns en risk för att
hepatit B-smitta förekommer
– kriminalvårdspersonal och poliser med särskilt hög risk för att komma i
kontakt med blod från smittförande personer
– vårdpersonal vid behandlingshem för narkotikamissbrukare
– ambulanspersonal
Anders Samuelsson
10
Vårdhygien Stockholms län
Hepatit C

Ca 2.000 antikroppspositiva/år i Sverige

150-200 nysmittade, resten kroniska bärare

Ca 50.000 svenskar är troligen HCV-positiva

Sjukdom. Liknar hepatit B, men vanligen mildare symptom.
60-85% får kronisk infektion. 20-30% av dessa utvecklar
levercirrhos inom 10-20 år med ökad risk för levercancer

Inget vaccin eller postexpositionsprofylax finns

Behandling med Interferon/Ribavirin

Testning rekommenderas av dem som fått blodtransfusion
1965-1991
Anders Samuelsson
11
Vårdhygien Stockholms län
HIV
 Under perioden 1985-2012 har ca 10.500 fall av HIV
anmälts i Sverige. Ca 6.000 av dessa lever idag i
Sverige.
 2011 anmäldes 465 nya fall
– Ingen ökning av antalet nysmittade i Sverige
– Drygt hälften är heterosexuell smitta
– 53 fall av AIDS
 Risk för smitta ca 0,3% vid inokulation
– Ökad risk vid djup stickskada med större blodmängd och
patient i aktivt sjukdomsstadium
– Minskad risk om patienten är välbehandlad med låga eller
inte påvisbara viruspartiklar i blodet
Anders Samuelsson
12
Vårdhygien Stockholms län
Årliga incidenser/100.000 personer av akut
Hepatit B bland sjukvårdspersonal och
befolkningen i Sverige
Orsaker till högre incidenser före mitten på 1970talet:
• Kunskapsbrist om smitta
och smittvägar
• Brister i personligt skydd
• Inadekvat/riskabelt
arbetssätt
• Dåliga eller obefintliga
desinfektionsrutiner
Anders Samuelsson
13
Vårdhygien Stockholms län
Hepatit B och C, yrkesrelaterad smitta hos
vårdpersonal, 1985-2012
Hepatit B
Yrke
Hepatit C
1985-1999
2000-2012
1990-1999
2000-2012
Läkare
6
0
2
0
Sjuksköterska
9
0
9
3
USK, biträde
3
0
3
2
Mentalvårdare
1
0
0
0
Barnmorska
0
0
0
0
Labpersonal
1
0
0
2
Tandläkare
4
0
0
0
Tandsköterska
2
0
0
0
Okänt
Totalt
1
26
0
14
8
Anders Samuelsson
14
Vårdhygien Stockholms län
Finns det risk för blodburen smitta med
andra mikroorganismer, utan anrikning?
 Bakterier
– Mucobacterium tuberculosis
– Brucella species
– Francisella tularensis
 Parasiter
– Malaria
 Virus
– Viral haemorragisk feber (ex Ebola)
– SARS-CoV (svår akut respiratorisk sjukdom)
– MERS-CoV (Middle East respiratory syndrome)
Anders Samuelsson
15
Vårdhygien Stockholms län
Basala hygienrutiner
Basala hygienrutiner ska alltid tillämpas i
varje vårdsituation

Syftet är att förhindra smitta
– från patient till personal och från
personal till patient (direkt
kontaktsmitta)
– mellan patienter, via personalens
händer och kläder (indirekt
kontaktsmitta)
Anders Samuelsson
16
Vårdhygien Stockholms län
Förutsättningar för att uppnå syftet
med basala hygienrutiner är att

huden är hel

naglarna är korta och att inte konstgjorda
naglar eller nagellack används

ringar, armband och armbandsur inte används

örhängen, andra smycken och övriga föremål
inte hänger ner i arbetsfältet

långt hår och skägg fästs upp

huvudduk fästs upp och eller stoppas in under
klädseln, byts dagligen och tvättas i minst
+60°C

handkräm används för att förebygga torra och
nariga händer
Anders Samuelsson
17
Vårdhygien Stockholms län
I basala hygienrutiner ingår

arbetskläder

handdesinfektion

handtvätt

handskar

skyddskläder

stänkskydd

andningsskydd
Anders Samuelsson
18
Vårdhygien Stockholms län
Arbetskläder

ska vara kortärmade

ska bytas dagligen samt då de blivit våta eller synligt
förorenade

ska endast användas på arbetsplatsen

ska förvaras åtskilda från privata kläder och smutsiga
arbetskläder

ska tillhandahållas av arbetsgivaren som även ansvarar för
tvätt

ska tvättas i minst +60°C
Anders Samuelsson
19
Vårdhygien Stockholms län
Handdesinfektion

använd alkoholbaserat handdesinfektionsmedel
– före patientkontakt och före rent arbete, även om du ska
använda handskar
– efter patientkontakt, orent arbete och efter
handskanvändning
Odling efter tvål och vatten
Odling efter handdesinfektion
Anders Samuelsson
20
Vårdhygien Stockholms län
Handtvätt

tvätta händerna med flytande tvål då de är så smutsiga att det
syns eller känns

tvätta alltid händerna före handdesinfektion efter kontakt med
patient med kräkning eller diarré

torka ordentligt torrt med pappershandduk/torkpapper

desinfektera därefter händerna
Anders Samuelsson
21
Vårdhygien Stockholms län
Handskar

använd alltid handskar vid kontakt med eller risk för kontakt
med blod, sekret, urin och avföring samt vid orent arbete

kasta handskarna direkt efter användning

byt handskar mellan olika vårdmoment, även hos samma
patient - berör inte omväxlande smutsigt och rent

Använd alltid handsprit före och efter du tar på och av
handskar
Anders Samuelsson
22
Vårdhygien Stockholms län
Skyddskläder

använd engångs plastförkläde eller engångs
skyddsrock vid direktkontakt med patienten eller
patientens säng samt vid hantering av smutsiga
föremål

byt skyddskläder mellan olika vårdmoment, även
hos samma patient - berör inte omväxlande
smutsigt och rent
Anders Samuelsson
23
Vårdhygien Stockholms län
Stänkskydd

använd heltäckande visir, munskydd klass IR eller IIR med
visir alternativt munskydd klass IR eller IIR med skyddsglasögon vid arbete som medför risk för stänk mot ansiktet
Visir, engångs
Munskydd med visir
Munskydd+skyddsglasögon
Anders Samuelsson
24
Vårdhygien Stockholms län
Andningsskydd

använd andningsskydd av klass FFP3 vid vård av patient med
infektion som kan spridas luftburet t ex smittsam och
misstänkt smittsam lungtuberkulos

kasta andningsskyddet direkt efter varje användning
Öppen ventil
Kondensskydd, täckt ventil
Anders Samuelsson
25
Vårdhygien Stockholms län
God mikrobiologisk praxis (1)

AFS 2005:1 (AFS 2012:7) God mikrobiologisk praxis (inkluderar God
hygienisk arbetsmiljöpraxis) innebär att:

iaktta renlighet och god ordning, planera ditt arbete

undvika ringar, armband, löst hängande hår och annat som kan försvåra god
hygien och bidra till smittspridning

inte äta, dricka, applicera kosmetika, använda tobaksvaror eller hantera
livsmedel inom arbetsområdet

inte munpipettera

undvika bildning och spridning av aerosoler, spill och stänk
–
–
–
Ta hand om spill på ett säkert sätt och desinfektera kontaminerat område, utspillt
provmaterial torkas upp med papper alt engångsduk
Bearbeta ytan med desinfektionsmedel med tensid
Arbetsbänkar och apparatur ska rengöras och desinfekteras dagligen. Använd
engångsduk

använda de tekniska hjälpmedel som behövs för att undvika smitta,

så långt möjligt undvika att använda vassa föremål,
Anders Samuelsson
26
Vårdhygien Stockholms län
God mikrobiologisk praxis (2)

hantera vassa föremål, som varit i kontakt med smittämnen eller kroppsvätskor
eller använts på människor eller djur, på ett säkert sätt och genast lägga dem i
behållare avsedda för stickande/skärande avfall

aldrig sätta tillbaka skyddshylsan på en kanyl eller ett annat vasst föremål som
använts på människor eller djur eller som kommit i kontakt med smittämnen eller
kroppsvätskor

hantera kulturer i slutna kärl eller på annat sätt för att hindra spridning,

använda skyddskläder inom, men inte utanför, arbetsområdet

använda handskar om man riskerar att komma i kontakt med smittämnen eller
kroppsvätskor

tvätta, och/eller desinfektera, händerna efter avslutat arbete och efter att ha
tagit av handskar

ha rutiner för åtgärder vid oönskade händelser
Anders Samuelsson
27
Vårdhygien Stockholms län
EU-direktiv 2010/32/EU

Tvingande direktiv som i Sverige ska vara implementerat
11 maj 2013

Ansvaret som arbetsgivare och arbetstagare har att undvika
blodburen smitta tydliggörs

Krav på en trygg arbetsmiljö mot blodburen smitta
AFS 2005:1 (AFS 2012:7) 8a § ”Om riskbedömningen i verksamheter som omfattas av 22§ och 24§visar risk för stick- eller
skärskador ska vassa föremål som är avsedda att användas på
människor eller djur och som kan komma i kontakt med kroppsvätskor vara försedda med en fungerande integrerad säkerhetsfunktion. Syftet är att minska risken för stick- och skärskador på
användaren. Detta gäller om produkter med fungerande
integrerade säkerhetsfunktioner finns framtagna för ändamålet
och är tillgängliga på marknaden.”
Anders Samuelsson
28
Vårdhygien Stockholms län
Slutligen, tänk alltid på att
 betrakta allt blod som smittsamt
 använda handskar vid risk för kontakt med blod och
andra kroppsvätskor
 vid risk för stänk använda munskydd/skyddsglasögon eller visir
 planera ditt arbete, var lugn och metodisk
 använda stickskyddade produkter
 omedelbart lägga kanyler etc. punktionssäkra kärl
Anders Samuelsson
29
Vårdhygien Stockholms län
Laglig grund och mer kunskap hittar du
lättast på www.vardhygien.nu

Arbetsmiljöverkets Författningssamling AFS 2005:1
AFS 2012:7) Mikrobiologiska arbetsmiljörisker–
smitta, toxinpåverkan, överkänslighet

Basal hygien inom hälso- och sjukvården m.m.
SOSFS 2007:19 (M), Socialstyrelsens föreskrifter

Regionala föreskrifter, Basala hygienrutiner, HSF,
Vårdhygien Stockholm version 2011-05-10 Hantering
av smittförande avfall från hälso- och sjukvården,
SoSFS2005:26

Basala hygienrutiner och personalhygien,
Vårdhandboken

Smitta och smittspridning, Vårdhandboken