Vinprovning 28 - Brunello och Amarone
Venetien
Efter Apulien och Sicilien är Venetien den region i Italien som årligen
producerar störst mängd vin. Årsproduktionen brukar ligga runt 7,5
miljoner hektoliter, nästan lika mycket som hela Sydafrikas. Mer än en
fjärdedel av regionens odlingsareal är klassad som kvalitetsvin, främst
DOC. De viktigaste områdena för kvalitetsvin ligger som på ett band
österut från Gardasjön i Venetiens västra del och innefattar Bardolino,
Valpolicella och Soave. Vinerna Bardolino Superiore och Soave
Superiore har DOCG-status.
De röda vinerna från Bardolino och Valpolicella görs i stort sett på
samma blå druvsorter: corvina, rondinella och molinara. Bardolino
görs ofta med en mindre andel corvina än vinerna från granndistriktet
Valpolicella. Stilmässigt är vinerna ofta medelfylliga, ganska mjuka
med toner av körsbär. De bästa lägena återfinns i dessa områdens
centrala delar, där topografin är mer kuperad och odlingarna ligger på
sluttningar. Viner härifrån har rätt att lägga till ordet "Classico" i
ursprungsbeteckningen.
I Valpolicella görs även kraftigare röda viner med beteckningen
Amarone della Valpolicella och Recioto della Valpolicella, där den
sistnämnda har en tydlig sötma i smaken. Dessa viner görs av
likadana druvsorter som vanlig Valpolicella, men efter skörd torkas
druvorna under vinterhalvåret i väl ventilerade lagringsutrymmen för
att socker och smakämnen ska koncentreras.
Vill man ge extra smakrikedom och alkoholstyrka till en valpolicella
kan vinet jäsas ytterligare en gång på den skalmassa, eller drägg, som
blivit över vid tillverkningen av amarone. Denna metod kallas ripasso,
vilket då får anges på etiketten.
Den viktigaste druvan för tillverkning av det torra vita vinet DOC
Soave är garganega. Det är dock tillåtet att blanda i upp till 30 procent
av chardonnay, pinot bianco eller trebbiano di soave. I likhet med
Bardolino och Valpolicella har de bättre vinerna ursprunget DOC Soave
Classico. Det finns också en söt variant som heter DOCG Recioto di
Soave, som görs i liten mängd.
Bianco di Custoza och Gambellara är två DOC-områden som i likhet
med Soave gör torra vita viner av garganega. En stor del av Venetiens
produktion utgörs även av pärlande eller mousserande viner från den
vanligt förekommande gröna druvan prosecco. En hel del cabernet,
mestadels cabernet franc, och merlot odlas i DOC Piave.
Toscana
Produktionen i Toscana, med sina sex DOCG och drygt 30 DOC,
domineras av röda viner, och sangiovese är utan tvivel den främsta
druvsorten.
Strax söder om Florens ligger ett av Italiens mest kända
vinproducerande områden, DOCG Chianti. Vinerna görs huvudsakligen
av sangioveto (sangiovese) men blandas ibland upp med canaiolo för
att ge ett något lättare vin. Ett av Chiantis sju underområden, Chianti
Classico, har rätt till egen DOCG-beteckning, och endast här får man
använda 100 procent sangiovese i vinet.
DOCG Brunello di Montalcino har genom sitt något sydligare läge ett
varmare klimat än Chianti, och druvorna har därför bättre
förutsättningar att nå optimal mognad. Dessa kraftiga viner, gjorda av
brunello (sangiovese), måste fatlagras minst två år och får inte säljas
förrän fyra år efter skörd. De röda vinerna från DOCG Vino Nobile de
Montepulciano görs av sangiovese-klonen prugnolo och hamnar
smakmässigt någonstans mellan Chianti och Brunello di Montalcino.
Norr om Florens ligger det lilla DOCG-området Carmignano, där
sangiovese får sällskap av en mindre del cabernet sauvignon. Det enda
vita DOCG-vinet är Vernaccia di San Gimignano, ett fruktigt, torrt vin
av vernaccia. Mer känt bland vita viner är Vin Santo, som görs av
torkade trebbiano- och malvasiadruvor och lagras minst tre år på små
fat. Vinet får en tydligt oxiderad ton under lagringen och kan vara allt
från torrt till sött.
Toscana har också stått i fokus för utvecklingen av de så kallade
"superbordsvinerna", viner ofta gjorda på de klassiska druvsorterna
från Bordeaux. Denna inofficiella benämning användes på viner av
högsta kvalitet som på grund av sin druvsammansättning bara fick
klassas som VdT. I dag har flera av dessa viner och områden infogats i
DOC-strukturen, exempelvis Bolgheri vid västkusten. Något längre
söderut görs smakrika rödviner av sangiovese i DOC Morellino di
Scansano.
Zenato Valpolicella Classico (nr 12385/98)
Valpolicella Classico (Zenato)
Färg Mörk, blåröd färg.
Doft Fruktig doft med inslag av fat, mörka körsbär, plommon
och kryddor.
Smak Fruktigt, kryddig smak med inslag av fat, mörka körsbär
och plommon.
Fyllighet Strävhet Fruktsyra
Brunello di Montalcino (nr 12357/252)
Brunello di Montalcino (Col d'Orcia)
Färg tegelröd färg.
Doft Stor, komplex, utvecklad doft med fatkaraktär, inslag av
plommon, mörka körsbär, läder, örter och sötlakrits.
Smak Smakrikt, mycket friskt, utvecklat, komplext vin med
fatkaraktär, inslag av plommon, körsbär, örter och mörk
choklad.
Tommasi Amarone della Valpolicella Classico (nr 22350/242)
Amarone della Valpolicella (Tommasi)
Färg Mörkröd färg med tegelnyans.
Doft Stor, kryddig, aningen bränd doft med inslag av mörka
körsbär, russin, fat och peppar.
Smak Smakrikt, kryddigt, eldigt vin med inslag av mörka
körsbär, vanilj, fat och kakao.
Fyllighet Strävhet Fruktsyra
Masi Campofiorin Ripasso 1985 (nr 99523/291)
Venetien (Masi)
Färg Brunorange färg.
Doft Stor, mogen, kryddig, bränd doft med starkvinston, inslag
av fat, torkad frukt, plommon, nötter, choklad och kaffe.
Smak Mogen, bränd, kryddig smak med starkvinston, inslag av
fat, nötter, torkad frukt och choklad.
Fyllighet Strävhet Fruktsyra
Fyllighet Strävhet Fruktsyra
