HANDLEDNING TILL OH-BILDER

advertisement
Arbetsplats
Datum
Dok nr
Sida
PV Luleå/ Boden
111103
1.
1 av 4
Upprättat av
Godkänt av
Ansvarig
Christina Persson, dietist PV Luleå/
Boden
Länsenheten, BHV, NLL
Dietister, PV Luleå/ Boden
HANDLEDNING TILL OH-BILDER - MAT FÖR SPÄDBARN
Bild nr 1
Materialet är gjort av primärvårdsdietisterna Luleå/ Boden.
Källa: Livsmedelsverket
Bild nr 2 Introduktion av mat
• Under barnets första levnadsår är bröstmjölk, alternativt modersmjölksersättning, den viktigaste näringskällan och under det första halvåret den enda näringen barnet behöver. Bröstmjölken innehåller många biologiskt viktiga proteiner, däribland enzymer, hormoner och tillväxtfaktorer. Den innehåller även
immunoglobuliner som ger ett skydd mot infektioner och stärker immunförsvaret.
• Tidigast från 4 mån ålder kan barnet få smaka av familjens vanliga mat om det
verkar intresserat. Med små mängder menas ca 1 krm, ex på fingret eller på en
liten sked. Saltad mat går bra när det gäller så små mängder. Full amning gäller
fram till 6 mån ålder, alternativt ersättning.
• Från 6 mån ålder behöver bröstmjölken kompletteras med annan mat för att
täcka barnets näringsbehov men det handlar i början enbart om små mängder
och långsam introduktion. Bröstmjölken/ersättningen är fortfarande den viktigaste näringskällan.
• Vanlig mat är ett tillägg och inte en ersättning för bröstmjölk/ modersmjölksersättning i smakportionsåldern. I början handlar det om att barnet ska vänja sig
vid nya och fler smaker, olika konsistenser, att äta från sked och att lära sig
tuggrörelser.
Bild nr 3 Introduktion av mat
• Barnet ska få prova flera olika livsmedel redan från början. Barnet känner igen
och accepterar oftast lättare den mat mamman har ätit under både graviditet
och amningstid (via fostervatten/ bröstmjölk). Det är viktigt att maten har mjuk
konsistens så att barnet inte sätter i halsen.
• Börja med någon tesked de första dagarna, sedan kan mängden mat successivt
ökas men det är viktigt att mängden mat ökas långsamt. Fortsätt under introduktionstiden att amma/ ge ersättning. Det är bra att introducera alla livsmedelsgrupper redan under det första levnadsåret.
• Kryddad mat går bra men salt mat och salta livsmedel bör man vänta med till
barnet är ett år då små barn har begränsad förmåga att reglera saltbalansen. Ge
därför inte salta snacks, korv och andra salta charkvaror så ofta. Äter barnet
samma mat som de äldre i familjen kan man ta undan mat till spädbarnet innan
man saltar maten till de övriga.
Bild nr 4 Måltidsordning
• I början när barnet får smakportioner är portionerna små. Mängden mat ökas
successivt för att så småningom bli hela måltider. Barnet kan fortsätta att amma
fritt så länge man eller barnet vill, gärna hela första året eller längre.
• Lunchen är vanligtvis måltiden som brukar införas först men det går lika bra
med middag eller både lunch och middag.
Arbetsplats
Datum
Dok nr
Sida
PV Luleå/ Boden
111103
1.
2 av 4
Upprättat av
Godkänt av
Ansvarig
Christina Persson, dietist PV Luleå/
Boden
Länsenheten, BHV, NLL
Dietister, PV Luleå/ Boden
• När barnet börjar vänja sig vid vanlig mat kan man införa flera måltider, t.ex.
gröt/ välling till frukost eller mellanmål.
• Det går inte att säga hur många eller stora portioner ett barn ska äta i smakportionsåldern utan man får pröva sig fram.
Bild nr 5 Fett
• Procentuellt sett har små barn, upp till ca 2 års ålder, större behov av fett. Blanda därför ca 1 tsk fett/ portion i hemlagad mat. Olja/ flytande margarin har en
bra fettsammansättning, dvs högre innehåll av omättat fett jämfört med hårda
fetter.
• Naturligt feta rätter behöver dock inget extra fett.
• Industritillverkad barnmat är tillräckligt fet.
• Bra om barnet vänjer sig vid nyckelhålsmärkta livsmedel. Det går redan i
smakportionsåldern bra att använda lättmjölk och andra magrare mejeri- och
charkvaror. Barnets behov av fett kan istället tillgodoses med extra flytande
fett i maten.
Bild nr 6 Gluten
• Gluten finns i sädesslagen vete, korn, havre och råg.
• Gluten introduceras som andra livsmedel, senast från 6 mån ålder eller tidigast
via smakprov från 4 mån ålder. Introduceras gluten långsamt i samband med
amning minskar risken för glutenintolerans. En långsam introduktion av gluten
minskar risken för glutenintolerans även för barn som inte ammas men risken
minskar mer för barn som ammas.
• Eftersom havregryn innehåller mycket små mängder gluten är det bra om vete
också används.
Bild nr 7 Mjölk och mjölkprodukter
• Mjölk är näringsrikt men har ett lågt innehåll av järn. Ska därför inte ges som
dryck förrän vid 12 mån ålder. Detta gäller även filmjölk och yoghurt som huvudingrediens i en måltid. Risken är annars att mejeriprodukterna konkurrerar
ut mer järnrika livsmedel.
• Mjölk har ett högt innehåll av salt och proteiner och är inte anpassad för små
barn. Den bästa mjölken för spädbarn är därför bröstmjölk/ ersättning.
• Till gröt och i matlagning går det dock bra att använda mjölk.
• Servera inte opastöriserad mjölk vilken kan innehålla bakterier.
Bild nr 8 Järn
• Barn har järndepåer som räcker ca 6 mån. Därefter behöver barnet järnrik mat.
• Spädbarn har ett högt järnbehov pga. att de växer fort.
• Kött är en viktig järnkälla.
• Barnvälling och barngröt är järnberikade och är ofta viktiga källor för småbarn.
• Obs, att barn med låg födelsevikt, <2,5 kg, kan behöva extra järntillskott
Arbetsplats
Datum
Dok nr
Sida
PV Luleå/ Boden
111103
1.
3 av 4
Upprättat av
Godkänt av
Ansvarig
Christina Persson, dietist PV Luleå/
Boden
Länsenheten, BHV, NLL
Dietister, PV Luleå/ Boden
Bild nr 9 Vatten och dryck
• Använd inte ljummet kranvatten till barngrötar och vällingar utan kallt som
värms. Det varma kranvattnet kan innehålla koppar från ledningarna vilket kan
ge diarré hos känsliga barn.
• Har man egen brunn bör vattnet kontrolleras vart tredje år innan spädbarn ska
börja få det.
• Så länge spädbarnet får bröstmjölk/ modersmjölksersättning behövs ingen måltidsdryck. Sedan är vatten en bra måltidsdryck. Undvik helt söta drycker såsom
läsk och saft.
• Små barn bör inte få större mängder kaffe, te, chokladdryck eller energidrycker
eftersom de innehåller mycket koffein som kan ge illamående, kräkningar magont och diarré.
Bild nr 10 Socker och sötade livsmedel
• Små mängder socker har mindre betydelse men barnet behöver inte vänja sig
vid att tycka om söta livsmedel.
• Livsmedel med stora mängder socker, ex godis, glass, fikabröd, läsk och saft,
ger minimalt med näringsämnen.
• Om en stor del av energiintaget utgörs av socker och sockerrika livsmedel kan
mer näringsrika livsmedel konkurreras ut vilket leder till ett lägre näringsintag.
Bild nr 11 Speciella livsmedel
• Honung ska inte ges till barn under ett år pga. möjlig förekomst av sporer av
bakterien Clostridium botulinum. Även en liten mängd honung kan vara skadligt om den innehåller bakteriesporer. Spädbarnsbotulism är en allvarlig sjukdom även om risken att smittas via honung är mkt liten. Äldre barn och vuxna
påverkas inte av sporerna.
• Rödbetor och gröna bladgrönsaker såsom salladsblad, spenat, ruccola, mangold, bladselleri och nässlor bör inte ges till spädbarn pga. nitratinnehållet. Nitrat kan ombildas till nitrit som minskar blodets syretransporterande förmåga.
Små mängder är troligtvis riskfritt.
• Grön eller skadad potatis kan innehålla solanin som kan ge magsmärtor, kräkningar och diarré. Varken barn eller vuxna ska äta sådan potatis. Är potatisen
enbart svagt grönfärgad på ett mindre område räcker det med att skära bort den
delen med god marginal. Färskpotatis innehåller relativt höga halter solanin i
skalet, därför bör den skalas till spädbarn.
• Ge ej linfrön till barn vid förstoppning pga cyanidinnehållet. Höga doser cyanid kan ge andnöd och i värsta fall vara livsfarligt. Krossade/ malda linfrön ger
mer cyanid än hela. Små mängder linfrön i bröd eller musli är däremot inte farligt.
Bild nr 12 D-droppar
• Intaget av vitamin D täcks som regel inte genom kosten. 5 D-droppar dagligen
bör ges till alla barn, från en veckas ålder, hela året, under de första två lev-
Arbetsplats
Datum
Dok nr
Sida
PV Luleå/ Boden
111103
1.
4 av 4
Upprättat av
Godkänt av
Ansvarig
Christina Persson, dietist PV Luleå/
Boden
Länsenheten, BHV, NLL
Dietister, PV Luleå/ Boden
nadsåren. D-dropparna ska vara läkemedelskontrollerade enligt EUlagstiftningen.
• För barn som får D-vitaminberikade matfetter (i praktiken alla margariner),
berikad mjölk (lätt- och mellanmjölk) och brukar vara ute i solen är D-droppar
efter två års ålder inte lika viktigt.
• För barn som har mörk hudfärg, inte vistas utomhus eller bär täckande kläder
på sommaren, inte får D-vitaminberikade mejeriprodukter/ bordsmargarin eller
inte äter fisk rekommenderas D-droppar till åtminstone 5-6 års ålder.
Bild nr 13 Övrigt att tänka på
• Livsmedelsverket avråder från att ge tillskott av vitaminer och mineraler till
barn förutom D-droppar. Det bästa sättet att tillgodose behovet av vitaminer
och mineraler är genom att äta livsmedel från matcirkelns alla delar. Ett alltför
högt intag av vitaminer och mineraler, vilket lätt kan ske via tillskott, kan ev
vara skadligt för barn. Ex så är vitamin D toxiskt i höga doser och får barnet
tillskott av preparat innehållande vit D samt D-droppar kan det totala intaget
bli för högt och därmed skadligt. Livsmedelsverket avråder även från att ge
hälsokostpreparat till barn.
• Små barn kan med fördel få vänja sig vid vegetarisk mat. Det är hälsosamt för
alla att ibland äta vegetariskt men att helt utesluta animaliska livsmedel, så kallad vegankost kräver mycket goda kunskaper och tillgång till berikade livsmedel och/ eller kosttillskott när det gäller växande individer. Livsmedelsverket
avråder dock inte längre från att ge spädbarn vegankost då utbudet av berikade
produkter har ökat.
• Tillsatser i livsmedel är vetenskapligt bedömda, godkända och betraktas som
säkra både för barn och vuxna. Reglerna för tillsatser i barnmat är särskilt
stränga, ex får inte färgämnen ingå.
Bild nr 14 Allergi/ överkänslighet
• Idag finns inga speciella rekommendationer ur allergisynpunkt när det gäller
introduktion av smakportioner. Risken att utveckla allergi minskar inte om man
väntar med att ge vissa födoämnen till efter ett års ålder. De flesta barn (9095%) blir inte allergiska eller överkänsliga mot livsmedel.
• Vissa barn kan reagera med rodnad kring munnen efter intag av vissa grönsaker, frukt och bär ex paprika, tomat, apelsin eller jordgubbar. Detta är inte någon allergi utan en överkänslighetsreaktion. Det är inte säkert att dessa födoämnen helt måste uteslutas utan vänta ett tag och prova igen.
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

organsik kemi

5 Cards oauth2_google_80bad7b3-612c-4f00-b9d5-910c3f3fc9ce

Multiplacation table

156 Cards Антон piter

Fysik

46 Cards oauth2_google_97f6fa87-d6cd-4ae9-bcbf-0f9c2bb34c13

Create flashcards