Handledning till OH-bilder

Handledning till OH-bilder Mat för spädbarn
Bild nr 1
Materialet är gjort av dietisterna, hälsocentralerna Luleå/ Boden,
länsdietistenheten.
Källa: Livsmedelsverket
Bild nr 2 Introduktion av mat

Under barnets första levnadsår är bröstmjölk, alternativt
modersmjölksersättning, den viktigaste näringskällan och under
det första halvåret den enda näringen barnet behöver.
Bröstmjölken innehåller många biologiskt viktiga proteiner,
däribland enzymer, hormoner och tillväxtfaktorer. Den innehåller
även immunoglobuliner som ger ett skydd mot infektioner och
stärker immunförsvaret.

Tidigast från 4 mån ålder kan barnet få smaka av familjens
vanliga mat om hen verkar intresserad. Med små mängder menas
ca 1 krm, ex på fingret eller på en liten sked. Saltad mat går bra
när det gäller så små mängder. Full amning gäller fram till 6 mån
ålder, alternativt ersättning.

Från 6 mån ålder behöver bröstmjölken kompletteras med annan
mat för att täcka barnets näringsbehov men det handlar i början
enbart om små mängder och långsam introduktion.
Bröstmjölken/ersättningen är fortfarande den viktigaste
näringskällan.

Vanlig mat är ett tillägg och inte en ersättning för bröstmjölk/
modersmjölksersättning i smakportionsåldern. I början handlar
det om att barnet ska vänja sig vid nya och fler smaker, olika
konsistenser, att äta från sked och att lära sig tuggrörelser.

Barnet ska få prova flera olika livsmedel redan från början.
Barnet känner igen och accepterar oftast lättare den mat mamman
har ätit under både graviditet och amningstid (via fostervatten/
bröstmjölk). Det är viktigt att maten har mjuk konsistens så att
barnet inte sätter i halsen.

Börja med någon tesked de första dagarna, sedan kan mängden
mat successivt ökas men det är viktigt att mängden mat ökas
långsamt. Fortsätt under introduktionstiden att amma/ ge
ersättning. Det är bra att introducera alla livsmedelsgrupper redan
under det första levnadsåret.
Bild nr 3 Introduktion av mat
Huvudprocess
Mage och tarm; Barnhälsovård
Dokumenttyp
Patientinformation
Ansvarig
Processledare
Sida
Anna Granström
Anna Granström
1 av 5
Dokument-Id
Godkänt datum
Version
VARD-5-2771
2017-04-06
5.0

Kryddad mat går bra men vänta med salt mat och salta livsmedel
tills barnet är ett år. Detta för att barnet inte ska vänja sig vid den
salta smaken. Ge därför inte salta snacks, korv och andra salta
charkvaror så ofta. Äter barnet samma mat som de äldre i
familjen går det bra att ta undan mat till spädbarnet innan maten
saltas till de övriga.
Bild nr 4 Måltidsordning

I början när barnet får smakportioner är portionerna små.
Mängden mat ökas successivt för att så småningom bli hela
måltider. Barnet kan fortsätta att amma fritt så länge barnet och
den ammande föräldern vill, gärna hela första året eller längre.

Lunchen är vanligtvis måltiden som brukar införas först men det
går lika bra med middag eller både lunch och middag.

När barnet börjar vänja sig vid vanlig mat går det bra att införa
flera måltider, t.ex. gröt/ välling till frukost eller mellanmål.

Det går inte att säga hur många eller stora portioner ett barn ska
äta i smakportionsåldern utan var och en får pröva sig fram.
Bild nr 5 Fett

Procentuellt sett har små barn, upp till ca 2 års ålder, större behov
av fett. Blanda därför ca 1 tsk fett/ portion i hemlagad mat. Olja/
flytande fett har en bra fettsammansättning, d.v.s. högre innehåll
av omättat fett jämfört med hårda fetter.

Naturligt feta rätter behöver dock inget extra fett.

Industritillverkad barnmat är tillräckligt fet.

Bra om barnet vänjer sig vid nyckelhålsmärkta livsmedel. Det går
redan i smakportionsåldern bra att använda lättmjölk och andra
magrare mejeri- och charkvaror. Barnets behov av fett kan istället
tillgodoses med extra flytande fett i maten.

Gluten finns i sädesslagen vete, korn, havre och råg.

Gluten introduceras långsamt tidigast via smakprov från 4 mån
ålder.

Mellan 2014 och 2016 har det kommit ny forskning som visar
att risken för att utveckla glutenintolerans inte påverkas av
själva tidpunkten, det vill säga det spelar inte någon roll när
under barnets första fyra-tolv månader som mat med gluten
introduceras. Att barnet ammas samtidigt som gluten
introduceras tycks inte heller ge något ytterligare skydd, vilket
tidigare forskning har pekat på. Däremot bör mängden gluten
som ges inte vara för stor under introduktionen och under
resten av barnets första år.

Eftersom havregryn innehåller mycket små mängder gluten är det
bra om vete också används.
Bild nr 6 Gluten
Huvudprocess
Mage och tarm; Barnhälsovård
Dokumenttyp
Patientinformation
Ansvarig
Processledare
Sida
Anna Granström
Anna Granström
2 av 5
Dokument-Id
Godkänt datum
Version
VARD-5-2771
2017-04-06
5.0



Bild nr 7 Mjölk och mjölkprodukter
Den bästa mjölken för spädbarn är bröstmjölk/ ersättning.
Mjölk är näringsrikt men har ett lågt innehåll av järn. Ska därför
inte ges som dryck förrän vid 12 mån ålder. Detta gäller även
filmjölk och yoghurt som huvudingrediens i en måltid. Risken är
annars att mejeriprodukterna konkurrerar ut mer järnrika
livsmedel.
Till gröt och i matlagning går det bra att använda mjölk.

Servera inte opastöriserad mjölk eftersom den kan innehålla
bakterier.

Barn har järndepåer som räcker ca 6 mån. Därefter behöver
barnet järnrik mat.

Spädbarn har ett högt järnbehov eftersom de växer fort.

Kött är en viktig järnkälla.

Barnvälling och barngröt är järnberikade och är ofta viktiga
källor för småbarn.
Bild nr 8 Järn

kikärtor, linser och tofu är vegetariska källor till järn.
Bild nr 9 Vatten och dryck

Använd inte ljummet kranvatten till barngrötar och vällingar utan
kallt som värms. Det varma kranvattnet kan innehålla koppar från
ledningarna vilket kan ge diarré hos känsliga barn.

Vid användning av vatten från egen brunn bör vattnet
kontrolleras vart tredje år innan spädbarn ska börja få det.

Så länge spädbarnet får bröstmjölk/ modersmjölksersättning
behövs ingen måltidsdryck. Sedan är vatten en bra måltidsdryck.
Undvik helt söta drycker såsom läsk och saft.

Små barn bör inte få större mängder kaffe, te eller chokladdryck
eftersom de innehåller koffein som kan ge illamående, kräkningar
magont och diarré. Ge ej energidryck.
Bild nr 10 Socker och sötade livsmedel

Små mängder socker har mindre betydelse men barnet bör inte
vänja sig vid att tycka om söta livsmedel.

Livsmedel med stora mängder socker, ex godis, glass, fikabröd,
läsk och saft, ger minimalt med näringsämnen.

Om en stor del av energiintaget utgörs av socker och sockerrika
livsmedel kan mer näringsrika livsmedel konkurreras ut vilket
leder till ett lägre näringsintag.
Huvudprocess
Mage och tarm; Barnhälsovård
Dokumenttyp
Patientinformation
Ansvarig
Processledare
Sida
Anna Granström
Anna Granström
3 av 5
Dokument-Id
Godkänt datum
Version
VARD-5-2771
2017-04-06
5.0

Undvik att sysselsätta eller trösta barnet med småätande av
sötsaker eller annat. Det är inte bra att vänja sig vid att ständigt ha
något i munnen. Det påverkar barnets tänder och matlust.

Honung ska inte ges till barn under ett år pga. möjlig förekomst
av sporer av bakterien Clostridium botulinum. Även en liten
mängd honung kan vara skadligt om den innehåller
bakteriesporer. Spädbarnsbotulism är en allvarlig sjukdom även
om risken att smittas via honung är mycket liten. Äldre barn och
vuxna påverkas inte av sporerna.
Rödbetor och gröna bladgrönsaker såsom salladsblad, spenat,
ruccola, mangold, bladselleri och nässlor bör inte ges till
spädbarn pga. nitratinnehållet. Nitrat kan ombildas till nitrit som
minskar blodets syretransporterande förmåga. Små mängder är
troligtvis riskfritt.

Bild nr 11 Speciella livsmedel

Grön eller skadad potatis kan innehålla solanin som kan ge
magsmärtor, kräkningar och diarré. Varken barn eller vuxna ska
äta sådan potatis. Är potatisen enbart svagt grönfärgad på ett
mindre område räcker det med att skära bort den delen med god
marginal. Färskpotatis innehåller relativt höga halter solanin i
skalet, därför bör den skalas till spädbarn.

Ge ej linfrön till barn vid förstoppning pga cyanidinnehållet.
Höga doser cyanid kan ge andnöd och i värsta fall vara livsfarligt.
Krossade/ malda linfrön ger mer cyanid än hela. Små mängder
linfrön i bröd eller musli är däremot inte farligt.
Riskakor och vegetabiliska drycker gjorda på ris innehåller
arsenik. Små barn är känsligare än större och därför bör barn
under ett år inte ges riskakor och risdrycker.

Bild nr 12 D-droppar

Intaget av vitamin D täcks som regel inte genom kosten. 5 Ddroppar dagligen bör ges till alla barn, från en veckas ålder, hela
året, under de första två levnadsåren. D-dropparna ska vara
läkemedelskontrollerade enligt EU-lagstiftningen.

För barn som får D-vitaminberikade matfetter (i praktiken alla
margariner), berikad mjölk (lätt- och mellanmjölk) och brukar
vara ute i solen är D-droppar efter två års ålder inte lika viktigt.

För barn som har mörk hudfärg, inte vistas utomhus eller bär
täckande kläder på sommaren, inte får D-vitaminberikade
mejeriprodukter/ bordsmargarin eller inte äter fisk
rekommenderas D-droppar till åtminstone 5-6 års ålder.
Huvudprocess
Mage och tarm; Barnhälsovård
Dokumenttyp
Patientinformation
Ansvarig
Processledare
Sida
Anna Granström
Anna Granström
4 av 5
Dokument-Id
Godkänt datum
Version
VARD-5-2771
2017-04-06
5.0
Bild nr 13 Övrigt att tänka på

Livsmedelsverket avråder från att ge tillskott av vitaminer och
mineraler till barn förutom D-droppar. Det bästa sättet att
tillgodose behovet av vitaminer och mineraler är genom att äta
livsmedel från matcirkelns alla delar. Ett allt för högt intag av
vitaminer och mineraler, vilket lätt kan ske via tillskott, kan
eventuellt vara skadligt för barn. Livsmedelsverket avråder även
från att ge hälsokostpreparat till barn.

Små barn kan med fördel få vänja sig vid vegetarisk mat. Det är
hälsosamt för alla att ibland äta vegetariskt. Att helt utesluta
animaliska livsmedel, så kallad vegankost, kräver goda kunskaper
för att maten ska bli fullvärdig. Livsmedelsverket avråder dock
inte längre från att ge spädbarn vegankost då utbudet av berikade
produkter har ökat.
Tillsatser i livsmedel är vetenskapligt bedömda, godkända och
betraktas som säkra både för barn och vuxna. Reglerna för
tillsatser i barnmat är särskilt stränga, ex får inte färgämnen ingå.

Bild nr 14 Allergi/ överkänslighet

Idag finns inga speciella rekommendationer ur allergisynpunkt
när det gäller introduktion av smakportioner. Risken att utveckla
allergi minskar inte genom att vänta med att ge vissa födoämnen
till efter ett års ålder. De flesta barn (90-95%) blir inte allergiska
eller överkänsliga mot livsmedel.

Nötter går bra men ska anpassas till lämplig konsistens för barnet.

Vissa barn kan reagera med rodnad kring munnen efter intag av
vissa grönsaker, frukt och bär ex paprika, tomat, apelsin eller
jordgubbar. Detta är inte någon allergi utan en
överkänslighetsreaktion. Det är inte säkert att dessa födoämnen
helt måste uteslutas utan vänta ett tag och prova igen.
Huvudprocess
Mage och tarm; Barnhälsovård
Dokumenttyp
Patientinformation
Ansvarig
Processledare
Sida
Anna Granström
Anna Granström
5 av 5
Dokument-Id
Godkänt datum
Version
VARD-5-2771
2017-04-06
5.0