Hållbar utveckling och
etisk reflektion
Mars 2016
Hållbar utveckling i vår programkontext:
I examensmålen för alla teknikutbildningar finns krav på
kunskap som bidrar till hållbar utveckling
HÖGSKOLEINGENJÖR: - visa förmåga att utforma och
hantera produkter, processer och system med hänsyn till
människors förutsättningar och behov och samhällets mål
för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling
CIVILINGENJÖR: - visa förmåga att utveckla och utforma
produkter, processer och system med hänsyn till
människors förutsättningar och behov och samhällets mål
för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling
Hållbar utveckling i vår programkontext:
Ordet hållbar utveckling nämns inte i examensmålen för
generella examina men studenterna ska för en kandidatexamen kunna:
- göra bedömningar med hänsyn till relevanta
vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa insikt om kunskapens roll i samhället och om
människors ansvar för hur den används
vilket kan förmodas förutsätta kunskap om hållbar
utveckling.
DEFINTION Hållbar utveckling:
Begreppet hållbar utveckling definierades ursprungligen av
en FN-kommission (Brundtlandkommissionen) 1987 och löd
"En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredställer
dagens behov utan att äventyra kommande generationers
möjligheter att tillfredsställa sina behov."
Begreppet har utvecklats vidare och vid en FN-konferens i Rio
de Janeiro 1992 fastslogs att en hållbar utveckling måste
inkludera både ekonomiska, sociala och ekologiska faktorer.
Hållbarhetsrådet definierar på sin hemsida begreppet: ”En
hållbar utveckling innebär att skapa ett samhälle där
ekonomisk utveckling, social välfärd och sammanhållning
förenas med en god miljö.”
Hållbar utveckling i LiU-kurser:
2008 gjordes en inventering av ”hållbarhetsinslag” i LiUkurser. Inför detta definierade en arbetsgrupp de tre
dimensionerna
- ekonomisk
- social
- ekologisk
som en vägledning till kursansvariga.
Ekonomisk hållbar utveckling:
Ekonomidimensionen: En ekonomisk hållbar utveckling innebär en
balanserad tillväxt som på lång sikt inte leder till skuldsättning
eller förstörelse av grundläggande tillgångar. Centralt är att
långsiktigt hushålla med mänskliga och materiella resurser.
Exempel på nyckelord:
Värdeskapande; effektivitet; sysselsättningsgrad; resurshantering;
tillväxt; naturresurser; hushållning med knappa resurser; resursfördelning; välfärd; välfärdsfördelning; investeringar; externa
effekter; institutionella- och ansvarsförhållanden; äganderätter;
samhällsekonomiska (sociala) kostnader
Socialt hållbar utveckling:
Sociala dimensionen: Utgångspunkten för en socialt hållbar
utveckling är att förutsättningar finns för långsiktig stabilitet,
flexibilitet och trygghet. Centralt är social sammanhållning och
delaktighet, jämställdhet, sysselsättning och lärande, barns och
ungdomars utveckling, en levande kultur, trygghet samt förmåga,
rätt och möjlighet till andlig och materiell autonomi.
Exempel på nyckelord:
Ekonomisk trygghet; tillgång till utbildning, sjukvård och arbete;
mångfald; kultur; jämlikhet; folkhälsa; demokrati; marginalisering;
andlighet; genus; lokala förhållanden; kulturell identitet; förhållande
mellan generationer; missbruk; relationer; familj; trygghet; sysselsättningsgrad; fattigdomsfrågor; hälsa; mänskliga rättigheter; rättvisefrågor; brottslighet; social och samhällelig stabilitet; bostadsförhållanden.
Ekologiskt hållbar utveckling:
Miljödimensionen av hållbar utveckling: Med ”Miljö” förstås här
människans påverkan på naturen exempelvis i form av klimatpåverkan, utarmning av naturresurser och spridning av skadliga
ämnen och organismer. Till området räknas också människans sätt
att förstå, hantera och förebygga denna påverkan.
Exempel på nyckelord:
biologisk mångfald; utnyttjande och hushållning med natur-resurser;
avfallshantering; klimatpåverkan; naturvård; renings-teknik;
föroreningar; miljöskydd; ekologiskt jord- och skogsbruk; buller;
strålskydd; energi och energibärare; energieffektivitet;
processoptimering; förnybara energikällor; kemiska hälsorisker;
miljöriskbedömningar; materialval; återvinning; utveckling av
miljöteknik; miljöanpassad produktutveckling; materialutveckling;
trafikplanering; miljöövervakning, miljöpolitik, miljöadministration,
natursyn.
Enkät till våra examinatorer om inslag av
hållbar utveckling och etiska reflektioner
• Genomfördes under hösten 2015
• Enkel utformning – svara på webben:
Innehåller din kurs någon/några frågeställningar som kräver etisk
reflektion? Moment om socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar
utveckling?
Beskriv gärna kortfattat typ av frågeställning och hur den kommer in
i kursen.
Examineras någon form av etisk reflektion/socialt, ekonomiskt eller
ekologiskt hållbar utveckling under kursen?
Resultat:
• Långt ifrån fullständig information erhölls
• En hel del görs inom båda delområdena även om
studenterna kanske inte alltid ”ser etiketten”
• Även många lärare är förvirrade av begreppet hållbar
utveckling och ser inte hur deras kurser kan bidra
vi
pratade med Lars Westerberg (Didacticum).
Workshop 14/4 fm: ”Hållbar utveckling är väl bra, men
passar det i mina kurser?”
• Etiska reflektioner generellt: Skulle önska lite mer och
speciellt studentaktiva moment som tränar detta –
dilemman tas upp på föreläsningar, men…..
Ett exempel KBcv åk 1-3:
KB cv:
Åk 1
Ht
Biokemi 1 6hp
Allmän kemi 1 & 2 12hp
Vt
Organisk kemi 1 6hp
Grundkurs i matematik 6hp
Genetik 6hp
Mikrobiologi 6hp
Cellbiologi 6hp
Envariabelanalys 2
Envariabelanalys 1 6hp
Åk 2
Ht
Organisk kemi 2 6hp
Fys. princ. och etik 6hp
Progr. och problemlösn. 6hp
Mekanik 6hp
Vt
Analys B, flera variabler 6hp
Biokemi 2 6hp
Spektroskopi och kinetik 6hp
Molekylärgenetik 6hp
Linjär algebra 6hp
Fysik TB 6hp
Åk 3
Ht
Biomätteknik 6hp
Fysikalisk kemi 6hp
Projekt i kemisk biologi 6hp
Reglerteknik 6hp
Genteknik 3hp
Bioinformatik 3hp
Vt
Proteinkemi 6hp
Matematisk statistik 6hp
Systembiologisk modellering 2hp Protein Eng. kandidatprojekt 16hp
OBLIGATORISKA KURSER ÅK 1-3:
HÅLLBAR UTVECKLING:
Allmän kemi, Organisk kemi 1: Handhavande av kemiska ämnen och säkerhetsrisker samt avfallshantering.
Organisk kemi 2, Biokemi 1: Hantering och hälsorisker med vissa kemikalier. Genomföra riskanalyser. Biokemi 1 tar även upp lite kring antibiotikaresistensutveckling.
Mikrobiologi: Tar upp användandet av antibiotika och resistensutveckling ur flera perspektiv.
Reglerteknik: Möjligen indirekt då tillämpningsexempel från t.ex vindkraft kan förekomma.
ETIKINSLAG:
Genetik: Grupparbete och seminarium där GMO diskuteras utifrån olika intresseperspektiv.
Mikrobiologi: Tar upp användandet av antibiotika och resistensutveckling ur flera perspektiv.
Fysiologiska principer och etik: Innehåller en etikmodul omfattande 2hp som innebär att studenterna ska analysera etiska problem utifrån etiska principer och begrepp samt som
behandlar vetenskaplig hederlighet och professionsansvar.
Molekylärgenetik: Utgående från minst en vetenskaplig artikel som diskuterar etiska frågeställningar inom molekylärbiologin, exempelvis som behandlar genetiskt modifierade grödor
eller genetisk manipulering av mänskliga embryon) ska studenterna formulera diskussionsfrågor som antingen tar upp etiska eller tekniska frågeställningar. Diskussionsfrågorna tas sedan
upp i seminarieform. Om möjligt bjuds även en gästföreläsare som arbetar med genetisk rådgivning inom region Östergötland in till kursen.
Genteknik/Projekt i kemisk biologi: Etiska frågeställningar om DNA-sekvenser och vilken information man kan erhålla diskuteras i seminarieform.
Kandidatprojektet: Etisk reflektion ska ingå i projektrapporten.
Masterprofiler KBcv:
• Protein Science and Technology: Lite fördjupning av dessa
delar i ämneskurserna
BEDÖMNING:
Examensmålen
- visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och
behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling,
- visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa
medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete,
- visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används,
inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter
når förmodligen en acceptabel nivå. Mer information om att frågorna även tas upp inom huvudområdet för åtföljande
master är önskvärd.
• Industriell bioteknik och produktion:
BEDÖMNING:
Examensmålen
- visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och
behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling,
- visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa
medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete,
- visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används,
inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter
bedöms vara uppfyllda.
Men viss osäkerhet finns….
• Var ska ribban ligga för de två aspekterna?
Vad borde vi utifrån detta titta mer på = först
skaffa mer information om?
• Teknologie master i kemisk biologi (väldigt lite information om etisk
reflektion samt hållbarhetsaspekter under avancerade kurser i kemisk
biologi)
• Naturvetenskaplig master i kemisk biologi (se ovan)
• Teknologie master i teknisk biologi om man läst masterprofilen
Sensorer och material i biomedicinen (se ovan)
• Naturvetenskaplig master i kemi (se ovan)
• Kandidatexamen i kemi (främst etisk reflektion)
• Eventuellt: Naturvetenskaplig master i biologi om man läst
etologimastern – lite mer studentaktivitet
Andra lärosäten:
• Möte med KTH, LTH, CTH, UU och UmU i samband med
BTD-dagarna i november
• Etik: Uppsala väldigt systematiskt tänk – vi nummer två
med vår etikmodul - hos alla övriga finns delar lite här och
där, men ingen röd tråd och stor risk att samma frågeställning kommer upp flera gånger
UU: Tre första åren – fyra moduler inom befintliga
kurser 1. Grundläggande etisk teori och yrkesetik
2. Miljö- och risketik
3. Forsknings- och publiceringsetik
4. Rätten till personlig integritet
Efter varje kurs (?) görs en etisk självvärdering.
Andra lärosäten:
• Hållbar utveckling:
KTH: Använder begreppet miljö och hållbar utveckling
Virtuell kurs med kursmål och kriterier som ej ger
poäng, utan baseras på moment som integrerats i
andra kurser – röd tråd
- labbsäkerhet
- antibiotikaresistensutveckling
- projektkurs: studera ett företags hantering av frågan
- kandidatarbetet
UmU: Egen kurs på 7.5 hp
LTH, CTH: Flaggade kurser och kräver 6 hp i examen
Hur resonerar man i yrkeslivet kring hållbar
utveckling?
Vilka frågor stöter man på som kräver etisk
reflektion?
Hur går vi vidare???
