Benämn alla känsloord: glad, arg, ledsen osv. Lek tillsammans framför spegeln och visa hur du själv ser ut när du känner de olika känslorna. Fråga hur ditt barn ser ut vid samma känslor. Verbalisera barnets värld, upplevelser och känslor. Använd alla barnens sinnen. Barnet måste själv få utforska, se, känna, smaka, lukta och lyssna på allt nytt. Lek lekar som innehåller turtagning. Turtagning är en förutsättning för kommunikation. Om barnet själv inte regredierar, lek lekar som tillhör ett tidigare stadium, ett sätt för barn att få grunden i all utveckling. Uppmuntra regredieringen, det är barnets sätt att få vad de behöver. Dämpa tempot. Följ barnet. Hitta en balans mellan aktivitet och lugna stunder. Var tillsammans och tala mycket. Lyssna aktivt på vad barnet vill ha sagt. Svara i handling och ord. Använd” mormorsmetoden”, dvs sätt systematiskt ord på allt i hemmet och på de platser barnet rör sig. Återvänd till samma lekplatser. Visa glädje, uppskattning över vad barnet säger och dess framsteg. Försök på alla kreativa sätt att förstå vad det säger. Barnet behöver förstå att det de säger är viktigt. Repetera vad barnet har sagt i en hel mening och repetera rätt. Rätta aldrig. Hitta aktiviteter som är roliga för er båda. Skratta och busa tillsammans! Socialförvaltningen Resursteamen barn och ungdom SPIRA Telefon 08-668 74 13 www.stockholm.se/adoption Adoptivbarn och språk Några råd och tips! emotionell, intellektuell och social utveckling. Alla barn har en önskan, förmåga att tala och göra sig förstådda. Språk byggs upp i vissa bestämda steg oavsett vilket modersmålet är. Viktigt att föräldrar är grundliga och upprepande och inte överstimulerar barnet i sin vilja att kompensera för barnets start i livet. Barn som är speciellt utsatta är: äldre barn, barn med stora omställningsproblem, barn med försenad/ avvikande språkutveckling. Språk lärs i samspel med en trygg vuxen som genom fysisk och psykisk närhet som tolkar barnets intryck. Språkutvecklingen är en del av anknytningen. Skolspråket är en utmaning. För en del adopterade visar sig språkproblemen inte förrän de möter skolspråket eftersom språket då ska vara grundat. Barn börjar prata mellan 1 och 3 års ålder. Språket sitter i kroppen och måste utvecklas från början. Barnet skall börja tala i” normal” tid, barn som talar sitt första språk vid adoptionen skall kunna ganska många svenska ord efter 6 månader. Om barnet inte har börjat tala inom 6 månader efter adoptionen ska en logoped uppsökas. Språkutvecklingen påverkas av: ålder vid adoption, kognitiva och personlighetsmässig förutsättningar, tidigare livserfarenhet och miljön efter adoptionen. Språket byggs upp i samverkan mellan arv, miljö, motorisk, Adoption innebär alltid ett avbrott i språkutvecklingen. Adoptivbarn byter modersmål. De är inte tvåspråkiga. De byter även kultur. T e x kroppsspråket ser väldigt olika ut runt om i världen. Det viktiga är kommunikationsviljan och språkförståelsen. Mindre viktiga är uttalsavvikelser. Beroende på vad barnet har med sig blir språkbytet olika komplicerat. Barn som varit mycket av sin första tid i sin säng och inte kunnat krypa runt och utforskat sin omvärld i samspel med en trygg vuxen får en dålig kropps- och tidsuppfattning. Barnen med språkstörning hade haft sin språkstörning även om de stannat i ursprungslandet. Material från: Christina Lagergren, Frank Lindblad och Anne- Lise Rygvold. Hur man kan hjälpa barn i deras språkutveckling Barn bygger upp sin begreppsuppfattning när de upplever samband vid upprepade tillfällen, som ligger nära i tid. När de uppfattar vad som hör ihop tillräckligt många gånger skapas minnesspår i hjärnan. Föräldrar ska vara vaksamma på ”ytflyt”, vilket innebär att barnens ytstruktur låter riktig, men barnet har inte tillräckligt god djupförståelse om orden/ begreppen, sammanhangen och tidsuppfattningen. Ögonkontakten är viktig. Använd ditt kroppsspråk och tonläge för att hjälpa ditt barn att förstå. Hud, kropp, närhet, bada och massage. Motoriska lekar. Låt barnet ta in förståelsen för de nya orden med hela sin kropp. Stimulera barnets rums och kroppsuppfattning samt turtagning. Anknytningslekar. Använd hela kroppen och gärna även tecken som stöd. Se t ex www.språkhatten.se Minspel- att vara övertydlig med gester, minspel och temperament.