


Benämn alla känsloord: glad, arg, ledsen osv. Lek tillsammans
framför spegeln och visa hur du själv ser ut när du känner de olika
känslorna.
Fråga hur ditt barn ser ut vid samma känslor.
Verbalisera barnets värld, upplevelser och känslor.

Använd alla barnens sinnen. Barnet måste själv få utforska, se,
känna, smaka, lukta och lyssna på allt nytt.

Lek lekar som innehåller turtagning. Turtagning är en förutsättning
för kommunikation.

Om barnet själv inte regredierar, lek lekar som tillhör ett tidigare
stadium, ett sätt för barn att få grunden i all utveckling. Uppmuntra
regredieringen, det är barnets sätt att få vad de behöver.

Dämpa tempot. Följ barnet. Hitta en balans mellan aktivitet och
lugna stunder.
Var tillsammans och tala mycket.
Lyssna aktivt på vad barnet vill ha sagt. Svara i handling och ord.
Använd” mormorsmetoden”, dvs sätt systematiskt ord på allt i
hemmet och på de platser barnet rör sig. Återvänd till samma
lekplatser.
Visa glädje, uppskattning över vad barnet säger och dess framsteg.
Försök på alla kreativa sätt att förstå vad det säger. Barnet behöver
förstå att det de säger är viktigt.
Repetera vad barnet har sagt i en hel mening och repetera rätt.
Rätta aldrig.
Hitta aktiviteter som är roliga för er båda.
Skratta och busa tillsammans!








Socialförvaltningen
Resursteamen barn och ungdom
SPIRA
Telefon 08-668 74 13
www.stockholm.se/adoption
Adoptivbarn och språk
Några råd och tips!
emotionell, intellektuell och social utveckling. Alla barn har en önskan,
förmåga att tala och göra sig förstådda. Språk byggs upp i vissa bestämda
steg oavsett vilket modersmålet är.
Viktigt att föräldrar är grundliga och upprepande och inte överstimulerar
barnet i sin vilja att kompensera för barnets start i livet. Barn som är
speciellt utsatta är: äldre barn, barn med stora omställningsproblem, barn
med försenad/ avvikande språkutveckling.
Språk lärs i samspel med en trygg vuxen som genom fysisk och psykisk
närhet som tolkar barnets intryck. Språkutvecklingen är en del av
anknytningen.
Skolspråket är en utmaning. För en del adopterade visar sig språkproblemen inte förrän de möter skolspråket eftersom språket då ska vara
grundat.
Barn börjar prata mellan 1 och 3 års ålder. Språket sitter i kroppen och
måste utvecklas från början. Barnet skall börja tala i” normal” tid, barn
som talar sitt första språk vid adoptionen skall kunna ganska många
svenska ord efter 6 månader. Om barnet inte har börjat tala inom 6
månader efter adoptionen ska en logoped uppsökas.
Språkutvecklingen påverkas av: ålder vid adoption, kognitiva och
personlighetsmässig förutsättningar, tidigare livserfarenhet och miljön
efter adoptionen.
Språket byggs upp i samverkan mellan arv, miljö, motorisk,
Adoption innebär alltid ett avbrott i språkutvecklingen. Adoptivbarn byter
modersmål. De är inte tvåspråkiga. De byter även kultur. T e x
kroppsspråket ser väldigt olika ut runt om i världen.
Det viktiga är kommunikationsviljan och språkförståelsen. Mindre viktiga
är uttalsavvikelser.
Beroende på vad barnet har med sig blir språkbytet olika komplicerat.
Barn som varit mycket av sin första tid i sin säng och inte kunnat krypa
runt och utforskat sin omvärld i samspel med en trygg vuxen får en dålig
kropps- och tidsuppfattning.
Barnen med språkstörning hade haft sin språkstörning även om de stannat
i ursprungslandet.
Material från: Christina Lagergren, Frank Lindblad och Anne- Lise Rygvold.
Hur man kan hjälpa barn i deras språkutveckling




Barn bygger upp sin begreppsuppfattning när de upplever samband vid
upprepade tillfällen, som ligger nära i tid. När de uppfattar vad som hör
ihop tillräckligt många gånger skapas minnesspår i hjärnan.



Föräldrar ska vara vaksamma på ”ytflyt”, vilket innebär att barnens
ytstruktur låter riktig, men barnet har inte tillräckligt god djupförståelse om orden/ begreppen, sammanhangen och tidsuppfattningen.

Ögonkontakten är viktig.
Använd ditt kroppsspråk och tonläge för att hjälpa ditt barn att
förstå.
Hud, kropp, närhet, bada och massage.
Motoriska lekar. Låt barnet ta in förståelsen för de nya orden med
hela sin kropp.
Stimulera barnets rums och kroppsuppfattning samt turtagning.
Anknytningslekar.
Använd hela kroppen och gärna även tecken som stöd. Se t ex
www.språkhatten.se
Minspel- att vara övertydlig med gester, minspel och
temperament.