Fiskslam från problem till möjlighet
- Resultat från provrötning och näringsåterföring
Varför detta projekt?
• Viktig att värna om Östersjön!
• Vi behöver fler lokala substrat att göra fordonsgas (biogas)
av för att ersätta fossila bränslen och bli netto
fossilbränslefria till år 2030.
• Kretsloppstänkande där värdefulla näringsämnen kan
återanvändas till växande gröda (fosfor).
Organisationer som deltagit i arbetet
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Västerviks kommun
Kalmar Biogas AB
Linnéuniversitetet
Västervik Biogas AB
Västervik Miljö & Energi AB
Linköpings Universitet
Biototal AB
Eurofins AB
Tekniska Verken i Linköping AB / Svensk Biogas AB
SweDan Seafood AB
Substrat
• Fiskslam (flotationsslam) som uppstår efter sköljning av
skarpsill inför infrysning.
Jämförelser med
Avloppsslam
Nötflytgödsel
Genomförda aktiviteter
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Provrötning i lab
Analys av skarpsillens innehåll av organiska miljögifter
Byggande och drifttagning av fiskslamledning
Rötning av fiskslam i fullskala under försöksperiod
Processoptimering av rötningen
Analyser där rötat fiskslam jämförs med avloppsslam och
nötflytgödsel
Jämförelser med relevanta gräns- och riktvärden
Provodlingar gödslade med fiskslam, avloppsslam och
nötflytgödsel
Analys av växternas upptag av miljögifter
Utvärdering av det rötade fiskslammets värde som
biogödsel
Provrötning i lab
• Med resurser från Linnéuniversitet samt Kalmar Biogas AB
kunde fiskslammets kapacitet som substrat för
biogasproduktion bekräftas i enlighet med tidigare tester
hos Tekniska Verken i Linköping AB.
• Slutsatsen var att fiskslammet förväntades ge nästan
samma eller något lägre gasutbyte än vanligt avloppsslam
• Med dessa resultat kunde vi gå vidare och planera rötning
i fullskala
Organiska miljögifter
• Med hänsyn till att skarpsill är en fet Östersjöfisk och att
fettlösliga organiska miljögifter (dioxin och PCB) kan
förväntas anrikas i sillen, ville vi kontrollera halten
miljögifter, för att undvika obehagliga överraskningar
längre fram i projektet.
• Resultatet var tydligt: Klart under gällande riktvärden för att
använda fisken till livsmedel.
Fiskslamledning
• En nödvändighet för att klara av att genomföra testerna
med rötning av fiskslam i fullskada.
• Fiskslammet är före rötning starkt illaluktande
• Ledningen samförlades med andra ledningar vilket
reducerade kostnaden väsentligt
• Ledningen fungerar bra!
Rötning av fiskslam i fullskala och
processoptimering
•
•
•
•
•
•
Har genomförts sedan sommaren 2012
Inledande problem med sand i slammet och gasläckage
Rötningen har sedan dess fungerat bra
Processoptimeringen har påvisat viss brist på spårämnen
Bristen på spårämnen kan klaras genom tillsatser
Vore lämpligt att blanda fiskslammet med annat substrat
Analyser och jämförelser
• Rötat fiskslam är analyserat med avseende på metaller,
organiska miljögifter och läkemedelsrester.
• Jämförelser har gjorts med avloppsslam samt
nötflytgödsel.
• Relevanta gräns- och riktvärden har använts som
referenser.
• Resultaten visar att rötat fiskslam inte innehåller några
olämpliga halter av vare sig metaller, organiska miljögifter
eller läkemedelsrester.
• Rötat fiskslam är på flera sätt ett utmärkt gödningsmedel.
Provodlingar av vall gödslade med rötat
fiskslam, avloppsslam och nötflytgödsel
• Syfte: Att klarlägga att inte den växande grödan tar upp
några miljögifter.
• Resultat: Grödan tar inte upp några organiska miljögifter.
• Anmärkning: För små provodlingar för att vetenskapligt
fastställa resulaten, men tendensen är tydlig.
Utvärdering av fiskslammets värde som
biogödsel
• Rötat fiskslam är ett utmärkt gödningsmedel.
• Om det rötade fiskslammet dessutom indunstas till högre
TS-halt, kan värdet och därmed möjligt transportavstånd
ökas väsentligt.
Utvecklingsmöjligheter
• Det är angeläget att fortsätta de lyckade försöken, men nu
med mer fiskslam, hel skarpsill eller annan fisk.
• Fortsatta försök kan visa potentalen att ta upp stora
mängder N och P från Östersjön, samtidigt som ansenliga
mängder producerad biogas ersätter fossil bensin och
diesel. Den tredje miljönyttan är en utmärkt biogödsel som
ersätter konstgödsel och därmed värnar bristande
råvarutillgång på P.
• Det finns stora vinster med att ta fram en lämplig teknik för
indunstning av rötrester med låg TS-halt såsom fiskslam.
• Trålning av skarpsill är en kostnadseffektiv metod.
• Ledig kapacitet finns för rötning och uppgradering i
fortsatta försök i Västervik.
• Berörda myndigheter och organisationer bör delta i forsatta
försök.
Tack för ert intresse!
•
•
•
•
•
Rickard Wester
Kvalitets- och miljöansvarig
Västervik Miljö & Energi AB
0490 – 25 70 61
[email protected]
