Hälsoplan - Eda kommun

Hälsoplan
2015-2019
Reviderad 2008, 2011 och 2015
Bakgrund och organisation
1996 bildades ett folkhälsoråd i Eda kommun. I sin nuvarande form har
det funnits sedan 1999 och fungerar även som trygghetsråd. Folkhälsorådet består av sju förtroendevalda och fem tjänstemän från kommunens
Bildningsutskott, Allmänna utskottet, Vårdutskott samt Samhällsbyggnadsutskott. Övriga deltagare är Eda vårdcentral - Landstinget i Värmland, Friskvården i Värmland/Eda samt Närpolisen. Folkhälsorådet är
organisatoriskt sorterat under Kommunstyrelsen och sammanträder
minst 4 gånger per år eller oftare om någon särskild fråga kräver detta.
Utvärdering och uppföljning
Eda kommun antog 2003 en hälsoplan utifrån prioriterade folkhälsomål
som ska tjäna som vägledning för samtliga utskotts arbete. Utskottens
prioriterade folkhälsomål och konkreta åtgärder redovisas årligen i verksamhetsberättelse gällande respektive utskott. Revidering av hälsoplanen skall ske vart fjärde år utifrån befintlig folkhälsodata och i samband
med detta görs också en återkoppling och redovisning till kommunstyrelsen.
Syfte
Folkhälsorådet ska vara ett tvärsektoriellt forum där olika aktörer i
kommunen samverkar för att förbättra folkhälsan i kommunen. Rådet
ska utveckla, samordna och stödja folkhälsoarbetet i kommunen i dialog
med offentliga, privata och frivilliga aktörer.
Medlemmarna i Folkhälsorådet ska bidra med sina erfarenheter och
kunskaper, utifrån de områden man är verksam inom samt ha mandat att
förankra folkhälsoarbetet i sina egna verksamheter.
Mål
Målet för rådets arbete är att främja hälsa och att förebygga ohälsa så att
alla människor i Eda kommun ska ha möjlighet att göra hälsosamma val.
3
Uppgifter
En av Folkhälsorådets uppgifter är att utifrån tillgängliga data och
statistik kartlägga och analysera hälsoläget i kommunen och utifrån de
kartlagda behoven föreslå och ta initiativ till satsningar som främjar
folkhälsan i Eda kommun. Ytterligare uppgift är att följa upp Hälsoplanen med prioriterande områden som utgår från de elva nationella
folkhälsomålen men som bygger på befintliga folkhälsofakta och lokala
förutsättningar. I arbetet med vilka mål som ska prioriteras har Kommunstyrelsens utskott föreslagit vilka målområden de anser som viktiga
utifrån sin verksamhet. Aktiviteterna som föreslås utifrån prioriterade
mål ska följas upp och utvärderas i den årliga verksamhetsberättelsen.
Folkhälsorådet ska ha kunskap om pågående folkhälsoarbete i kommunen och även fungera som kunskapsspridare inom folkhälsa. Folkhälsorådet ska vara remissinstans i frågor som kan få konsekvenser på
folkhälsan, bland annat vid den fysiska planeringen i kommunen.
4
Vad är folkhälsa?
Det är ett uttryck för en befolknings hälsotillstånd som tar hänsyn till såväl nivå som fördelning av hälsa. Man kan säga att hälsa är en resurs för
individen medan folkhälsa är ett mål för samhället. Att ha en god hälsa
är ett av de viktigaste värdena i livet.
Figuren här nedan illustrerar olika faktorer som på ett eller annat sätt
påverkar vår hälsa.
Vårt biologiska arv och sociala miljö påverkar naturligtvis vår hälsa
men också våra val som exempelvis matvanor, motion, rökning och
alkoholvanor.
Den tredje nivån visar på faktorer som ofta bestäms av politiska
beslut, på många områden på lokal nivå. Den fjärde nivån illustrerar
den globala nivån.
Kommunen har därmed ansvar för många frågor av avgörande betydelse
för folkhälsan. Barn och äldreomsorg, skola och socialtjänst har grundläggande uppgifter för den sociala tryggheten. Bostadsområden, fysisk
planering, översiktsplanering, hälsoskydd, kultur och fritid är andra
exempel på kommunala ansvarsområden av betydelse för folkhälsan.
Befolkningens hälsa är en betydelsefull resurs och ett grundläggande
villkor för positiv samhällsutveckling. En god hälsa kännetecknas av
en god livskvalitet, hög medellivslängd, låg sjuklighet och jämlik hälsa
i befolkningen. Kommuninnevånarnas hälsa är ett angeläget
politiskt mål.
Källor och kunskapsunderlag för folkhälsostatistik
Folkhälsan i Sverige årsrapport 2014, kommunala basfakta
(Folkhälsomyndigheten)
Liv & hälsa 2012 (Landstinget i Värmland, 4:e studien)
Värmlänningarnas liv och hälsa 2013 (Landstinget i Värmland)
Ung i Värmland 1988-2011 (C Hagqvist, Karlstads universitet)
Öppna jämförelser 2014 (Folkhälsomyndigheten)
Drogvaneundersökning ungdomar Värmland 2013/2014
(Landstinget i Värmland)
5
Rådslag
Syftet med ett Rådslag är att främja folkhälsodiskussionen i kommunen,
lyfta fram nya satsningar och goda exempel samt inspirera till utveckling. Rådslaget ger politiker och tjänstemän kunskap kring folkhälsoinsatser i kommunen och kan därmed identifiera behov och insatser.
Måldokument
Folkhälsoarbetet vilar på följande styrdokument.
Nationellt
För att förbättra folkhälsan och minska skillnaderna i hälsa mellan olika
grupper i befolkningen har riksdagen fattat beslut om nationella folkhälsomål där elva områden prioriterats.
Regionalt
Nya Perspektiv är ett utvecklingsarbete för Värmlands kommuner och
Landstinget i Värmland. Nya Perspektiv fokuserar på fyra utmaningar;
den sårbara familjen, riskbruk och riskbeteende, psykisk ohälsa och
äldres hälsa.
Lokalt
Eda kommuns strategiska plan med vision, övergripande mål och kännetecken har antagits av kommunfullmäktige. De övergripande målen
är bra boendemöjligheter, goda kommunikationer, utvecklat näringsliv,
berikande upplevelser, offentlig service och livslångt lärande.
6
De nationella folkhälsomålen
Riksdagen har beslutat om nationella folkhälsomål. Målet är att skapa
samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela
befolkningen.
Efter kartläggning och diskussion i utskotten samt i Folkhälsorådet, har
följande områden prioriterats:
1. Delaktighet och inflytande i samhället
2. Ekonomiska och sociala förutsättningar
3. Barns och ungas uppväxtvillkor
4. Hälsa i arbetslivet
5. Miljöer och produkter
6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård
7. Skydd mot smittspridning
8. Sexualitet och reproduktiv hälsa
9. Fysisk aktivitet
10. Matvanor och livsmedel
11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning & spel
7
Målområde
1
Delaktighet och inflytande i
samhället
Vision: Alla invånare i Eda kommun känner delaktighet i samhällslivet och har inflytande över sin livssituation.
Delaktighet och inflytande i samhället är en av de mest grundläggande
förutsättningarna för folkhälsan. Brist på inflytande och möjligheter att
påverka den egna livssituationen har ett starkt samband med hälsa.
Rätten till delaktighet och inflytande gäller oavsett kön, etnisk eller
religiös tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
För att nå det övergripande nationella folkhälsomålet ska särskild vikt
läggas vid att stärka förmågan och möjligheten till social och kulturell
delaktighet för ekonomiskt och socialt utsatta personer samt vid barns,
ungdomars och äldres möjligheter till inflytande och delaktighet i samhället. Delmål:
1. Ökad medborgardialog
2. Ökat barn- och ungdomsinflytande
3. Ökat brukarinflytande
8
Aktiviteter:
Ansvariga:
1a. Fördjupade översiktsplaner
1b. Utvecklingsberedningen
2a. Skolråd, elevråd och
utvecklingssamtal
2b. Utveckla ett fungerande
ungdomsråd omfattande
ungdomar 13-25 år
3a. Utbildning för
brukarinflytande
3b. Samverkan med olika
intresseföreningar
Samhällsbyggnadsutskottet
Kommunfullmäktige
Bildningsutskottet
Allmänna utskottet
Vårdutskottet
Vårdutskottet
9
Målområde
3
Barns och ungas uppväxtvillkor
Vision: Alla barn och ungdomar i Eda kommun är
trygga och lever under goda uppväxtvillkor.
Förhållanden under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för både
den psykiska och fysiska hälsan under hela livet. Psykiska besvär är en
av de största orsakerna till ohälsa i befolkningen som helhet. Det finns
goda möjligheter att förebygga psykisk ohälsa genom tidiga insatser
under uppväxten.
Insatser för att främja barns långsiktiga hälsa bör göras där barn är.
Viktiga miljöer för barn är exempelvis hemmet, familjecentral, förskola
och skola. I dessa miljöer går det också att göra insatser för goda
levnadsvanor, som till exempel goda kost- och motionsvanor.
Delmål:
1. Utveckla föräldrastöd
2. Helhetssyn kring barn och föräldrar
3. Föreningsstöd
4. Ökad psykisk hälsa hos barn och unga
5. Ta fram en plan för våld i nära relationer
10
Aktiviteter:Ansvariga:
1a. utveckla föräldrastöd inom:
- familjecentral
Bildningsutskottet
och vårdutskottet
- barnomsorg
Bildningsutskottet
- skola
Bildningsutskottet
2a. Familjecentral
Bildningsutskottet och
vårdutskottet
2b. Barnhälsoteam
Bildningsutskottet/vårdutskottet/
Landstinget i Värmland
2c. Stödgruppsverksamhet
Vårdutskottet
3. Föreningsstöd
Allmänna utskottetet
Vårdutskottet och bildnings4a. Utveckla första linjen (vårdnivå 1 för barn och unga utskottet
med psykisk ohälsa och/eller
riskbruk) i samverkan med
andra aktörer.
4b. Utveckla möjligheter till
Vårdutskottet
nätverk mellan olika generationer, ex ”extra mormor och
extra farfar”
4c. Använda ELSA-statistik i Bildningsutskottet
verksamheten
4d. SMARTIS används i alla
grundskolor i kommunen
Bildningsutskottet
5.
Utveckla plan och arbetssätt Vårdutskottet
för att möta utsatta
11
Målområde
5
Miljöer och produkter.
Vision: Eda kommun kännetecknas av sunda och säkra
miljöer som bidrar till god hälsa.
Målområdet Miljöer och produkter är relativt brett och omfattar vitt
skilda typer av miljöer och exponeringssituationer. Det handlar om hela
vår fysiska omgivning – luft, mark, vatten samt den bebyggda miljön.
Boende, transporter, produktion och konsumtion av varor ger också
upphov till många faktorer som på olika sätt påverkar hälsan. Även skadeperspektivet innefattas i målområdet och syftar till att skapa säkerhet
i olika typer av miljöer som t.ex. trafikmiljö, arbetsmiljö, bostad, skola
och fritid. En långsiktigt god folkhälsa är beroende av en hälsofrämjande och säker yttre miljö. .
Delmål:
1. God inomhus- och utomhusmiljö i förskola och skola
2. Fler gång- och cykelvägar
3. Tillgängliga friluftsområden
4. God tillgänglighet för funktionshindrade
5. God inomhus- och utomhusmiljö på särskilda boende och i seniorhus
12
Aktiviteter:
Ansvariga:
1a. Projekt med syfte att säkra
en god inomhusmiljö inom
skola och förskola.
1b. Utveckla arbetet med skolgårdar och och skolskogar.
1c. Kvalitetsöversyn av lekplatser i kommunen
Samhällsbyggnadsutskottet
Bildningsutskottet
Samhällsbyggnadsutskottet
Samhällsbyggnadsutskottet
1d. Ta hänsyn till miljömål när
man bygger om eller bygger
nya lokaler för bildnings
verksamheter.
1e. Vid nybyggnationer och
ombyggnation planera och
anpassa miljön hälsoinriktat
och skadeförebyggande
2. Utöka antal gång- och cykelvägar
3a. Utveckling och marknadsföring av kommunens
friluftsområden.
3b. App för marknadsföring av
Tallmons friluftsområde
4. Inventera tillgängligheten och
utifrån den, ta fram en handlingsplan, där prioriteringsordning framgår.
5. Vid ny- och ombyggnation
planera och anpassa miljön
hälsoinriktat och skadeförebyggande
13
Bildningsutskottet och
Samhällsbyggnadsutskottet
Samhällsbyggnadsutskottet
Samhällsbyggnadsutskottet
Allmänna utskottet
Allmänna utskottet
Samhällsbyggnadsutskottet
Vårdutskottet
Samhällsbyggnadsutskottet
Målområde
9
Fysisk aktivitet.
Vision: Eda kommuns invånare är medvetna om levnadsvanornas betydelse för den egna hälsan och har
möjlighet till daglig fysisk aktivitet utifrån sina egna
förutsättningar.
Det finns idag god vetenskaplig grund för att fysisk aktivitet främjar
hälsa och kan användas för att förebygga och behandla många folksjukdomar bl a hjärt- kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, högt blodtryck och
övervikt. Fysisk aktivitet är en av våra starkaste friskfaktorer.
Långvarigt stillasittande bör undvikas och ny forskning visar att stillasittandet i sig, oberoende av motionsvanor, är en egen riskfaktor för
ohälsa. Minskat stillasittande är en av delarna i de nya rekommendationerna om fysisk aktivitet för vuxna från oktober 2011.
Delmål:
1. Öka den fysiska aktiviteten och minska stillasittandet hos den vuxna befolkningen
2. Öka den fysiska aktiviteten och minska stillasittandet hos barn och unga
3. Ökat fritidsutbud för funktionshindrade
4. Ökat fritidsutbud för äldre medborgare
14
Aktiviteter:
1a Öka medvetenhet kring fysisk
aktivitet och dess betydelse för
vår hälsa
1b. Tillgång och förutsättning för
fysisk aktivitet i närmiljön.
1c. Föreningsstöd, föreningslivet i kommunen har avgiftsfritt nyttjande av kommunens
fritidsanläggningar samt
bidrag till föreningar med
verksamhet för barn/ungdomar.
2a. Föreningsstöd, föreningslivet
i kommunen har avgiftsfritt
nyttjande av kommunens
fritids anläggningar samt
bidrag till föreningar med
verksamhet för pensionärer.
2b. Öka den dagliga fysiska
aktiviteten i alla grundskolor.
Utveckla och implementera
SMARTIS i alla grundskolor.
(omfattar fysisk aktivitet,
kost och självkänsla)
3. Öka samverkan med
föreningsverksamhet, t ex
handikappidrotten
4. Öka samverkan med
föreningsverksamhet, t ex
pensionärsorganisationer.
15
Ansvariga:
Kommunstyrelsen, Landstinget
i Värmland och Friskvården i
Värmland.
Kommunstyrelsen
Allmänna utskottet
Allmänna utskottet
Bildningsutskottet
Vårdutskottet
Vårdutskottet
Målområde
10
Matvanor och livsmedel.
Vision: Alla kommuninvånare ska ha kunskap om
matens betydelse för hälsan och ha möjlighet att göra
hälsosamma val som främjar en god hälsoutveckling
hos befolkningen.
Maten har en avgörande betydelse för hälsan. Goda matvanor kan leda
till en bättre hälsa och ett ökat välbefinnandet vilket är en förutsättning
för en positiv hälsoutveckling i befolkningen.
Goda matvanor, i kombination med framförallt fysisk aktivitet, kan
förebygga en rad olika ohälsoproblem exempelvis hjärt-kärlsjukdomar,
typ 2-diabetes, stroke, fetma, vissa cancerformer samt även psykisk
ohälsa.
Delmål:
1. Ökad medvetenhet om maten och dess betydelse för hälsan
2. Minskat antal överviktiga barn och ungdomar
3. Ökad medvetenhet om kost och dess påverkansfaktorer för äldre
16
Aktiviteter:
1a. Information
Ansvariga:
Kommunstyrelsen, Landstinget
i Värmland och Friskvården i
Värmland
1b. Arbetsgrupp ”Bra mat i Eda” Samhällsbyggnadsutskottet
2a. Kostpolicy gällande utbud
Bildningsutskottet
och kvalitet inom den
Samhällsbyggnadsutskottet
kommunala verksamheten.
Vårdutskottet
Allmänna utskottet
2b. SMARTIS (omfattar fysisk
Bildningsutskottet
aktivitet, kost och självkänsla)
2c. ELSA (databas med resultat
Bildningsutskottet
från elevhälsans hälsosamtal i
Värmland)
3a. Ta fram riktlinjer och rutiner Vårdutskottet
för god kosthållning på
Samhällsbyggnadsutskottet
särskilda boenden.
3b. Skapa mötesforum för äldre, Vårdutskottet
där kostens betydelse för
hälsan finns på dagordningen.
17
Målområde
11
Tobak, alkohol, narkotika,
dopning & spel
Vision: Ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt att alla ungdomar väljer att avstå från tobak och alkohol.
Bruket av beroendeframkallande medel liksom spelberoende påverkar
hälsan. Det krävs ett ökat fokus på dessa faktorers samlade effekter och
inbördes kopplingar. Åtgärder mot skador på grund av tobak, alkohol och
spel samt ett samhälle fritt från narkotika och dopning är nödvändigt för
att nå det övergripande målet.
Rökning har minskat betydligt sedan 1980-talet i Sverige, men är fortfarande en av de största hälsoriskerna som den enskilde kan påverka. Eda
kommun ligger över länssnittet när det gäller antal dagligrökare, antal
personer som vistas i lokaler där andra röker exempelvis i hemmet och på
arbetet. Idag erbjuds alla elever i åk 6-9 i Eda kommun att skriva på tobakskontrakt och för personal inom Eda kommun gäller Rökfri arbetstid.
Regeringen har formulerat fyra tobaksförebyggande delmål:
•
•
•
•
en tobaksfri livsstart
en halvering av antalet ungdomar som börjar röka eller snusa
en halvering av andelen rökare bland de grupper som röker mest
ingen ska ofrivilligt utsättas för rök i sin omgivning
(Sveriges regering, 2002)
Delmål:
1. Minskat tobaksanvändande bland kommunens invånare
2. Höja åldern för ungdomars alkoholdebut
3. Minska andelen ungdomar och vuxna i gruppen riskkonsumenter av
alkohol
4. Aktivt arbeta för att kommunens invånare inte använder narkotika
18
Aktiviteter:
1a. Aktivt arbeta med förhållningssättet kring kommunens
tobakspolicy och ”Rökfri
arbetstid”.
1b. Aktiv tillsyn av tobaksförsäljning och alkoholhandläggning
1c. Erbjuda rökavvänjningskurser.
1d. Utveckla arbetet med policydokument i grundskolan
och gymnasieskolan, vilket
omfattar tobak, alkohol och
narkotika
2a. Delta på föräldramöten kring
programmet Effekt.
2b. Fältarbete vid arrangemang i
samverkan med polis.
Polisen arbetar utifrån
Kronobergsmodellen.
3a. Utveckla arbetet i öppenvårdsteamet och med stödgruppsverksamhet.
3b. Utveckla samverkan mellan
kommunens olika verksamheter när det gäller det förebyggande arbetet.
4. För att nå resultat på punkt 4,
krävs en samordning och ett
aktivt arbete med punkterna
1-3 i alla verksamheter i
samverkan med polis.
19
Ansvariga
Folkhälsorådet
Kommunstyrelsen
Samhällsbyggnadsutskottet
Kommunstyrelsen, Landstinget
i Värmland och Friskvården i
Värmland
Bildningsutskottet
Bildningsutskottet
Bildningsutskottet
Vårdutskottet
Allmänna utskottet
Vårdutskottet
Bildningsutskottet
Allmänna utskottet
Vårdutskottet
Samhällsbyggnadsutskottet
Kommunstyrelsen
Kontaktuppgifter:
Margaretha Persson ordförande i Folkhälsorådet
[email protected]
Mimmi Adolfson folkhälsosamordnare
[email protected]
tfn: 0571-281 17
2015-09