Livskunskap - Region Örebro län

ÖREBRO LÄNS LANDSTING
Samhällsmedicinska enheten
Laboremus Nr 3 • 2006
Livskunskap
- ett gymnasieämne i alkoholpreventionens tjänst?
Leif Nilsson
Margareta Lindén-Boström
Samhällsmedicinska enheten
Målet är en god och jämlik hälsa
Laboremus
nr 3 • 2006
Laboremus är latin och
betyder "låt oss arbeta".
Redaktion
Margareta Lindén-Boström,
redaktör, tel 019/6027059
Samhällsmedicinska enheten är landstingets resurs för folkhälsoarbetet i
Örebro län. Vi fungerar som kunskapscenter för alla som vill arbeta för
en bättre folkhälsa. Det kan vara politiker och tjänstemän, myndigheter, organisationer, näringsliv, folkrörelser och andra som kan påverka
folkhälsan.
Vårt arbete koncentreras kring epidemiologi, folkhälsorapportering
och analys, planerings- och beslutsstöd samt strategiskt folkhälsoarbete.
Vårt yttersta mål är att skapa förutsättningar för en god och jämlik
hälsa i Örebro län.
Lars Kjellin, tel 019/6025889
Rapportserier för kunskapsspridning
Gunilla Fahlström, tel
019/6028848
Samhällsmedicinska enheten ger ut rapportserierna Nota Bene och
Laboremus. Med dessa vill vi sprida kunskap om folkhälsa och folkhälsoarbete.
För att publicera i Laboremus ska materialet motsvara minst kraven
för C-uppsatser på universitetsnivå. Att publicera i Nota Bene ställer
inte samma krav.
Ingmarie Arvidsson, tel
019/6027052
e-post
margareta.linden-bostrom@
orebroll.se
Publicering
Den som önskar publicera i
Laboremus vänder sig till redaktionen som gör en kvalitetsbedömning av materialet.
Ansvarig utgivare
Thomas Falk, chef, Samhällsmedicinska enheten
Tryck
Tryckeriet, Örebro läns landsting, 2006
ISSN 1651-3207
Beställning av rapporter
Rapporterna kan beställas från Samhällsmedicinska enheten. De finns
också att hämta som pdf-filer på vår hemsida www.orebroll.se/samhallsmedicin.
Livskunskap –
ett gymnasieämne i
alkoholpreventionens tjänst?
Leif Nilsson
Margareta Lindén – Boström
FÖRORD
Barn och unga lever idag i en verklighet där droger, negativa trender, mobbning och
trycket från samhället ökar. Ett sätt att försöka stärka ungas möjligheter till ett tryggt och
hälsosamt liv är att införa ämnet livskunskap i skolan. Livskunskap handlar om att arbeta
med bland annat värdegrundsfrågor, livsstilsfrågor och social och emotionell kompetens.
Det är ett sätt att utveckla reflektion, dialog och samtal i skolan och härigenom förbättra
relationerna mellan eleverna och därmed det sociala klimatet i barn- och
ungdomsgrupperna. I livskunskapen ges möjlighet att ta upp till exempel alkohol- och
drogrelaterade frågor. Hur detta återspeglar sig i attityder och beteenden behövs det dock
mera kunskap om. Syftet med föreliggande forskningsprojekt är att studera ett
primärpreventivt livskunskapsprograms möjligheter att påverka gymnasieungdomars
hälsotillstånd, skoltrivsel och alkoholvanor. Systembolagets Råd för Alkoholforskning
har bidragit med ekonomiskt stöd till projektet ”Livskunskap – ett gymnasieämne i
alkoholpreventionens tjänst?”.
Örebro, november 2006
Leif Nilsson
Margareta Lindén-Boström
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Sammanfattning ...................................................................................... 1
Inledning ................................................................................................. 3
Dagens situation ............................................................................................................................3
Skolan som preventiv arena .........................................................................................................3
Syfte med forskningsprojektet.....................................................................................................4
Frågeställningar..............................................................................................................................4
Bakgrund ................................................................................................. 5
Ungdomars hälsa ...........................................................................................................................5
Utvecklingen av ungdomars alkoholvanor ................................................................................5
Primärpreventiva program ...........................................................................................................6
Vad är livskunskap?.......................................................................................................................7
Livskunskap i skolan .....................................................................................................................8
Metod och material................................................................................. 11
Inledning ................................................................................................................ 11
Studien på S:t Lars gymnasieskola......................................................................... 11
Tidsplan för materialinsamlingen .........................................................................................11
Intervjuer..................................................................................................................................11
Undersökningen Liv & hälsa ung ..........................................................................12
Enkät.........................................................................................................................................12
Population och undersökningsgrupp...................................................................................13
Beskrivning av skolorna .........................................................................15
S:t Lars ....................................................................................................................15
En kort beskrivning av skolan ..............................................................................................15
Livskunskapsprojektet............................................................................................................15
Bergaskolan ............................................................................................................16
En kort beskrivning av skolan ..............................................................................................16
Livskunskap på skolan ...........................................................................................................16
Bäckskolan..............................................................................................................17
En kort beskrivning av skolan ..............................................................................................17
Livskunskap på skolan ...........................................................................................................18
Införandet av livskunskap på S:t Lars gymnasium....................................................19
Det första årets arbete – intervjuer med elever ......................................................19
Livskunskapens innehåll ........................................................................................................19
Livskunskapens berättigande ................................................................................................19
Intervju med referensgrupp................................................................................... 20
Projektets målsättning och innehåll......................................................................................20
Projektets genomförande.......................................................................................................20
Intervju med lärare .................................................................................................21
Livskunskap som inslag i skolarbetet...................................................................................21
Planering och genomförande av projektet ..........................................................................21
Sammanfattande slutsatser ....................................................................................................22
Andra årets erfarenheter – elevintervjuer .............................................................. 22
Undervisningens innehåll och omfattning ..........................................................................22
Elevernas medverkan och engagemang...............................................................................23
Lärarnas insatser......................................................................................................................23
Lärarintervjuer ....................................................................................................... 23
Undervisningens innehåll och omfattning ..........................................................................23
Elevernas medverkan och engagemang...............................................................................24
Lärarnas undervisningsstrategi..............................................................................................25
Intervjuer med processledare och gymnasiechef................................................................25
Sammanfattande slutsatser ....................................................................................................26
Resultat från enkäten Liv och hälsa ung............................................................... 27
Elevernas alkoholvanor..........................................................................................................27
Attityder till olika drogrelaterade beteenden.......................................................................28
Skolmiljö...................................................................................................................................29
Hälsa .........................................................................................................................................30
Diskussion ..............................................................................................31
Elevernas och lärarnas syn på livskunskapsprogrammet ......................................31
Livskunskapsprojektets röda tråd.........................................................................................31
Lärarnas roll .............................................................................................................................31
Externt samarbete...................................................................................................................32
Ämnesintegration....................................................................................................................32
Livskunskap – alkoholvanor? ................................................................................ 33
Elevernas alkoholkonsumtion...............................................................................................33
Livskunskap – skolmiljö och hälsa? ...................................................................... 33
Elevernas trivsel och hälsostatus ..........................................................................................33
Metoddiskussion ................................................................................................... 34
Intervjuerna..............................................................................................................................34
Enkätstudien............................................................................................................................34
Slutsatser................................................................................................................ 35
Livskunskap för hela skolan ..................................................................................................35
Lärarnas engagemang och kompetens .................................................................................35
Ämnesintegrationens betydelse.............................................................................................35
Programmets betydelse för elevernas beteende..................................................................35
Tankar inför framtiden...........................................................................................................36
Referenser .............................................................................................. 37
Bilaga 1 ...................................................................................................41
Bilaga 2 .................................................................................................. 43
SAMMANFATTNING
Barn och ungdomar utgör enligt flera lokala och nationella dokument en speciell
målgrupp för insatser av olika slag på alkohol- och drogområdet. Skolans viktiga roll när
det gäller att påverka elevernas framtida alkoholkonsumtion påpekas i olika
sammanhang. Enligt läroplanen ska skolan ge eleverna grundläggande kunskaper om
förutsättningarna för en god hälsa och en förståelse för den egna livsstilens betydelse för
hälsa och miljö. Ett steg i den riktningen är att införa bredare preventiva program jämfört
med en traditionell ANT-undervisning. Syftet med detta forskningsprojekt är att därför
att studera ett primärpreventivt livskunskapsprograms möjligheter att påverka
gymnasieungdomars hälsotillstånd, skoltrivsel och alkoholvanor.
Studien grundar sig på material insamlat från två olika undersökningar. Fokus är på
en gymnasieskola – S:t Lars – som under höstterminen 2003 införde livskunskap för
alla nya elever i årskurs ett. Dessa elever i årskurs ett följs sedan upp i årskurs två. Två
andra gymnasieskolor – Bergaskolan och Bäckskolan – används som kontrollgrupp
utifrån materialet i undersökningen Liv och hälsa ung 2005. Bergaskolan och
Bäckskolan har inget primärpreventivt program som motsvarar livskunskapen på S:t
Lars. Enkäten Liv och hälsa ung besvarades av alla länets gymnasieelever i årskurs två.
Det aktuella projektet på den studerade skolan har haft en planering för ett innehåll
för de olika årskurserna, där tanken var att alla elever på skolan ska få del av detta
under sina tre år på skolan. Utgångspunkten har varit att ta upp olika moment inom
ramen för de ordinarie ämnena. Resultatet visar att många elever efterfrågar den röda
tråden, då de knappast märkt att de haft ”Livskunskap”. Eleverna önskar också mer tid
för livskunskapsmomenten, vilket troligen skulle stärka den röda tråden. De två
undersökta åren avsattes cirka 14 timmar till livskunskapen. Forskning visar att
primärpreventiva program fungerar bäst när de omfattar minst 40 timmar plus
uppföljande lektioner. Både lärare och elever vittnar om att det finns lärare som ser
livskunskapsinslagen som störande för den normala undervisningen. Om projektet ska
lyckas i sina intentioner krävs det att majoriteten av personalen anammar de
grundläggande värderingarna i livskunskapen, annars blir det svårt att fullfölja idén att
detta är hela skolans uppgift.
Resultaten från enkätundersökningen i gymnasiets årskurs 2 visar inte på några
signifikanta skillnader på gruppnivå mellan ”livskunskapsskolan” och kontrollskolorna
med avseende på alkoholvanor. Det är dock inte rimligt att förvänta sig någon
genomgripande effekt beträffande elevernas alkoholvanor och alkoholattityder med
tanke på hur livskunskapsprojektets två första år har gestaltat sig. Antalet timmar har
varit begränsat, alla lärare har inte anammat idén och alla elever har inte fått ta del av
konceptet. Det finns säkert enskilda individer som påverkats i sitt beteende, men detta
kan inte avläsas på gruppnivå.
1
Resultaten indikerar att pojkarna på S:t Larsskolan skiljer sig från andra pojkar. De
anger även en sämre hälsa än flickorna i flera avseenden, vilket är klart avvikande från
vad vi känner till från andra studier om ungdomars hälsa. De avviker också från vad
som generellt gäller för länet som helhet. Möjligen kan man leta förklaringar till detta
redan vid valet av skola, utifrån vilka program som dominerar elevantalet eller att
förväntningar på en viss ”skolkultur” styr eleverna. Kanske kan man också anta att
flickornas stora dominans på skolan kan medföra att killarna känner sig lite ”utanför”
och därför rapporterar mer negativa upplevelser.
När det gäller elevdemokrati är livskunskapsskolan bättre än kontrollskolorna. Detta
kan vara svårt att koppla till införandet av livskunskapsprogrammet och handlar
förmodligen mer om hur skolarbetet i alla ämnen överlag läggs upp och om hur
skolledningen agerar kring dessa frågor.
2
INLEDNING
DAGENS SITUATION
Alkoholsituationen i Sverige har under den senaste tioårsperioden förändrats radikalt och
den ökade internationaliseringen har fått avsevärda konsekvenser på alkoholområdet.
Ökade införselkvoter via EU-länder och en illegal handel har medfört en ökad
alkoholkonsumtion i befolkningen. I och med att flertalet av de statliga alkoholpolitiska
instrumenten inte längre är gångbara måste därför andra vägar sökas för att begränsa
problemen. Trycket på att den kommunala/lokala nivån ska förebygga och i
förekommande fall åtgärda uppkomna problem har därför accentuerats.
Barn och ungdomar utgör enligt flera lokala och nationella dokument en speciell
målgrupp för insatser av olika slag på alkohol- och drogområdet. Exempelvis anges i de
nationella målen för folkhälsa att trygga och goda uppväxtvillkor är avgörande för barns
och ungdomars hälsa och för folkhälsan på lång sikt. Särskilt ska barns och ungdomars
levnadsvanor uppmärksammas. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt
från narkotika och dopning tas upp i målområde 11 (Proposition:35, 2002/03). I de
nationella handlingsplanerna för alkohol och narkotika anges barn och ungdomar som
de viktigaste målgrupperna i det förebyggande arbetet (Proposition:30, 2005/06). Även i
flertalet kommunala alkohol- och drogpolitiska program uttrycks också att barn och
ungdomar är prioriterade grupper.
SKOLAN SOM PREVENTIV ARENA
Skolans viktiga roll när det gäller att påverka elevernas framtida alkoholkonsumtion
påpekas i olika sammanhang. Enligt läroplanen ska skolan ge eleverna grundläggande
kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa och en förståelse för den egna livsstilens
betydelse för hälsa och miljö. Elever med missbruk har ofta svårigheter att klara skolan
och känner inget engagemang i skolarbetet (Myndigheten-för-skolutveckling, 2003).
Genom att:
…ge möjlighet för både flickor och pojkar att kunna tala om utsatthet,
hemmastress och svåra livshändelser…har skolan en stor möjlighet att verka
förebyggande för alkohol- och drogproblem genom att skapa en lugnare
skolmiljö (de Bejczy & Spak, 2003)1.
Skolan har en stor potential och räckvidd genom att den når och omfattar en så stor del av
ungdomsgruppen och den ska också genom läroplanen arbeta med alkohol-, narkotika- och
tobaksfrågor (ANT). Möjligheterna att här främja hälsa och utveckling är därför stor. Ett
steg i den riktningen är att införa bredare preventiva program jämfört med en traditionell
ANT-undervisning.
1
Sid. 309
3
SYFTE MED FORSKNINGSPROJEKTET
Syftet med projektet är att studera ett primärpreventivt livskunskapsprograms möjligheter
att påverka gymnasieungdomars hälsotillstånd, skoltrivsel och alkoholvanor.
FRÅGESTÄLLNINGAR
1. Hur uppfattar elever och lärare på en gymnasieskola införandet av ett livskunskapsprogram?
2. Har en gymnasieskola med livskunskap en lägre andel elever med avancerade
alkoholvanor jämfört med gymnasieskolor som bedriver traditionell ANTundervisning, alternativt inte har någon ANT-undervisning alls?
3. Finns det något samband mellan elevernas trivsel i skolan, deras allmänna hälsa
och livskunskap?
4
BAKGRUND
UNGDOMARS HÄLSA
De flesta barn och ungdomar i svenska skolor uppger sig vara friska, är i stort sett nöjda
med sina liv och trivs i skolan. Men skoltrivseln minskar med stigande ålder och flickor
är mer missnöjda med sina liv än pojkar (Myndigheten-för-skolutveckling, 2003). Det
finns avsevärda skillnader i hälsoprofiler mellan olika elevgrupper i gymnasieskolan
(Lundberg & Westman, 2002). Elever på yrkesinriktade linjer, både pojkar och flickor,
uppger mer tobaksanvändning och pojkar i allmänhet dricker större mängder alkohol.
Flickor rapporterar fler psykosomatiska besvär och upplevelser av nedstämdhet
(Barncentrum-ÖLL, 2002; Helstelä & Sourander, 2001; Lindén-Boström, 2003b;
Lundberg & Westman, 2002; SOU-2006:77, 2006; Vingilis, Wade, & Seeley, 2002).
Det går att betrakta negativa hälsobeteenden som ett utslag av ett syndrom med
problembeteenden, som i tonåren har sitt ursprung i en önskan att vara okonventionell.
Detta gäller både i fråga om personlighet och med avseende på social miljö (Donovan &
Jessor, 1985). Positiva rollmodeller i familjen kan göra att barn och ungdomar utvecklar
sunda hälsobeteenden (Williamson & Drummond, 2000).
Ungdomars bekymmer kretsar ofta kring tre teman – familjen, vuxnas tid och
ensamhet (Torbiörnsson, 1996). Familjen kan skapa en positiv känslomässig bas och ge
tid för ungdomar att ventilera sina frågor och funderingar. Ensamhet leder ofta till dåligt
självförtroende och kan vara ett hinder för hälsa och välbefinnande. Socialt stöd
utvecklar positiva hälsoupplevelser och beteenden (Vingilis et al., 2002). Kamratstöd,
skoltrivsel, fysisk aktivitet och social kompetens hjälper barn och ungdomar att
reducera stress, vilket i sin tur minskar de psykosomatiska besvären (Berntsson &
Gustafsson, 2000).
UTVECKLINGEN AV UNGDOMARS ALKOHOLVANOR
Majoriteten av ungdomar i årskurs 9 är alkoholkonsumenter. Andelen bland pojkarna är
71 procent och bland flickorna 74 procent och cirka en fjärdedel uppger
intensivkonsumtion någon gång per månad eller oftare (CAN, 2005). Trots den ökande
mängden alkohol i samhället visar såväl nationella som vissa regionala undersökningar i
årskurs 9 på en stagnerande trend när det gäller andel alkoholkonsumenter, intensivkonsumtion och berusningsdrickande (CAN, 2005; Hagquist & Nilsson, 2002; LindénBoström, 2003a). Flickors beräknade årskonsumtion av alkohol har dock fortsatt öka
(CAN, 2005).
Bilden är klart mörkare när det gäller äldre ungdomars användning av alkohol. I
ungdomsgruppen 16-19 år har det skett en ökning i den totala årskonsumtionen sedan
mitten av 1990-talet (CAN, 2005). Även om den exakta storleken av ökningen kan
diskuteras i och med att mätningarna har genomförts av olika undersökningsinstitut,
5
vilket vi vet sedan tidigare har betydelse för resultatet av dessa undersökningar
(Andersson & Lindén-Boström, 1998), torde dock den ökningstrend som syns kunna
betraktas som reell. Den ökade alkoholkonsumtionen gäller både flickor och pojkar.
Pojkarna dricker dock fortfarande ungefär dubbelt så stora mängder som flickorna
(CAN, 2005; Lindén-Boström & Andersson, 2001). Beträffande intensivkonsumtion
någon gång per månad eller oftare råder det emellertid ingen större skillnad mellan
flickor och pojkar som det framkommer i skolundersökningar i årskurs 9 (CAN, 2005).
Riksrepresentativa undersökningar som belyser trender i gymnasieelevers drogvanor
finns inte på samma sätt som när det gäller skolår 9. Undersökningar från år 2004 och
2005 av elever i gymnasiets år 2 visar dock att cirka 85 procent av både flickor och
pojkar är alkoholkonsumenter. Ungefär hälften av eleverna dricker sig berusade varje
eller nästan varje gång de dricker alkohol (Hvitfeldt & Rask, 2005).
PRIMÄRPREVENTIVA PROGRAM
Mycket tyder på att många program som syftar till att få tonåringar på rätt spår är för
enkelriktade, för kortsiktiga, startar för sent och inriktar sig på att skydda från
riskbeteende istället för att främja positiva handlingsvägar (Burt, 2002). Internationell
forskning visar att de primärpreventiva program som har haft positiva effekter när det
gäller alkohol- och drogkonsumtion har kombinerat olika slags åtgärder (Blanck, 2003;
Payton et al., 2000; Peterson, Cooper, & Laird, 2001). Dessa program:
•
Förmedlar kunskap om drogers verkan och skadeeffekter.
•
Ger ungdomar en realistisk uppfattning om droganvändningens vardag.
•
Stärker förmågan att tacka nej och stödjer drognegativa attityder.
•
Förstärker självförtroendet och erbjuder alternativa vägar att bli populär i
kamratkretsen.
•
Innehåller interaktiva moment som rollspel och diskussioner.
•
Omfattar minst 40 timmar – plus uppföljande lektioner.
Social påverkan och strategier för att nå social och emotionell kompetens verkar vara
ansatser som bidrar till avståndstagande från drogkulturen (Botvin, 2000; Burt, 2002;
Payton et al., 2000; Williams, Holmbeck, & Neff Greenley, 2002). Det är dessutom
viktigt att dessa skolprogram kompletteras med föräldrautbildning och insatser i
närsamhället. Hälsoundervisningen bör dessutom helst genomföras på ett systematiskt
sätt under lång tid och genomsyra hela skolans arbete (Myndigheten-för-skolutveckling,
2003; Weissberg, Resnik, Payton, & Utne O'Brien, 2003).
Det som är mest negativt för skolbarns hälsoutveckling – både för pojkar och flickor
– är problem i kamratkontakterna (Gillander Gådin, 2002). Detta leder ofta till
stressrelaterade problem (Buddeberg-Fischer, Klaghofer, Leuthold, & Buddeberg,
6
2000). För barn och ungdomar är det därför betydelsefullt att få arbeta med sin
självkännedom, sin sociala kompetens, den empatiska förmågan och hur man hanterar
sina egna och andras känslor (Nilsson, 2001).
En hälsofrämjande skola ska helst uppfylla följande grundelement:
Skolan är…en plats där eleverna upplever glädje och tränar sin förmåga att
påverka sina egna liv och det samhälle de skall växa upp i.
Hälsoundervisning handlar därför inte om att utveckla sunda barn, utan
snarare om att utbilda barn, som visar sig förstå hälsans värde och som ökar
elevernas handlingskompetens (Bruun Jensen, 1996)2.
Ett gott skolklimat stärks ytterligare av följande komponenter i skolans arbete
(Myndigheten-för-skolutveckling, 2003):
•
Samarbete och dialog mellan skola och föräldrar.
•
Samtalsbaserad undervisning i ANT-frågor.
•
Innehållsrik och strukturerad fritidsverksamhet med skolan som bas.
•
Samarbete mellan elevhälsan och den pedagogiska verksamheten.
Det verkar som att klimatet i skolan försämras ju högre upp i klasserna eleverna kommer
(Buddeberg-Fischer et al., 2000). Relationer mellan kollegor och skolledningen är viktigt
för skolans arbetsklimat, liksom hur personalen samverkar och kommunicerar med
varandra (von Zweigbergk, 2003).
VAD ÄR LIVSKUNSKAP?
Barn och unga lever idag i en verklighet där droger, negativa trender, mobbning och
trycket från samhället ökar. Livskunskap handlar om att arbeta med bland annat
värdegrundsfrågor, livsstilsfrågor och social och emotionell kompetens. Det är ett sätt
att utveckla reflektion, dialog och samtal i skolan och därmed förbättra relationerna
mellan eleverna och därmed det sociala klimatet i barn- och ungdomsgrupperna.
En strukturerad och kontinuerlig undervisning i livskunskap är ett sätt att stödja
skapandet av relationer, men också ett sätt att ge kunskap och insikt i att ta ställning i
viktiga livsfrågor. Det hjälper skolorna att skapa ett hälsofrämjande klimat där
värderingsfrågor och elevernas sociala och emotionella utveckling tas på allvar.
I livskunskapen får eleverna arbeta med livsfrågor som:
2
•
Att hantera sina känslor
•
Självkännedom
Sid. 137
7
•
Motivation
•
Empati
•
Social kompetens
Livskunskapen ger möjlighet till samtal där ANT-temat kan vara en del. Men det kan
likaväl handla om gemenskap, sex och samlevnad, vänskap, framtiden eller trosfrågor.
Metoden innehåller olika övningar, till exempel värderingsövningar, jagstärkande och
gruppstärkande övningar och tillitsövningar. Undervisningen kan vara baserad på
såväl samtal och skrivövningar som fysiska lekar3.
LIVSKUNSKAP I SKOLAN
Mycket tyder på att en kommuns mångåriga satsning på förebyggande och
tvärsektoriellt ungdomsarbete resulterar i mindre riskbeteende och bättre hälsa än i en
motsvarande kommun som inte gjort samma insatser (Berg Kelly et al., 1993). En sådan
offensiv satsning påverkar även föräldrars attityder genom att de känner ett samhälleligt
stöd i sin fostrargärning. Skolan har en nyckelroll för att främja utsatta barn och
ungdomars hälsa och utveckling. Det viktigaste är att eleverna trivs i skolan och att de
upplever skolsituationen som meningsfull (Bremberg, 1998; SOU-2006:77, 2006;
Williams et al., 2002).
Det finns få vetenskapliga bevis för att hälsoundervisningen i den svenska skolan
kan påverka ungdomars hälsovanor (Bremberg, 1990). Den traditionella hälsoundervisningen karakteriseras ofta av att den (Bruun Jensen, 1996):
•
Fokuserar sjukdomsperspektivet.
•
Handlar om livsstil och beteende.
•
Har som mål att påverka elevernas beteende i en på förhand fastlagd riktning.
•
Inte har någon effekt eftersom de avsedda beteendeförändringarna uteblir.
•
Ofta leder till oro och resignation hos eleverna istället för att skapa
handlingskraft.
Det har visat sig att två breda ansatser är viktiga för ett positivt hälsoarbete i skolan –
skapandet av en god lärandemiljö och att relationer och existentiella frågor fokuseras i
undervisningen (Myndigheten-för-skolutveckling, 2003). Därför pratar man om
livskunskap (life skills) som ett koncept för att förebygga droger och destruktiva
livsstilar (Strasburger, 2000; Williams et al., 2002). Denna kunskap är både
personrelaterad – som handlingskraft och beslutsfattande – och social som att kunna
säga nej och att visa självmedvetenhet (Dalis & Dodd, 2001; Elias & Weissberg, 2000;
3
Se http://www.orebroll.se/oll/page____16909.aspx (gäller hela avsnittet).
8
Weissberg et al., 2003). Ett program för socialt och emotionellt lärande (social and
emotional learning, SEL) bör ge:
…systematic classroom instruction that enhances children’s capacities to
recognize and manage their emotions, appreciate the perspectives of others,
establish prosocial goals and solve problems, and use a variety of terpersonal
kills to effectively and ethically handle developmentally relevant tasks
(Payton et al., 2000)4.
Det handlar alltså om att när ett problem väl har identifierats ska mål sättas upp,
ansvarsfulla beslut ska tas och med hjälp av sociala färdigheter genomförs handlingen
eller aktiviteten (Payton et al., 2000). Kunskaper och attityder påverkar vanor och
färdigheter avseende människors hälsobeteende (Kilander, 2001).
Avgörande för om skolan ska lyckas i det drogpreventiva arbetet är lärarnas
engagemang i viktiga livsfrågor (Kouvonen, 2000). Detta bekräftas av en finländsk
undersökning av Tyrväinen som försökte ta reda på varför preventionen i alkohol- och
drogfrågor spelade en så obetydlig roll i skolan (Lilja & Larsson, 2003).
Sammanfattningsvis fann man att följande orsaker var viktigast:
•
Lärarna var osäkra om målen för undervisningen.
•
Lärarna var villrådiga inför hur undervisningen skulle genomföras.
•
Undervisningen kom ibland i konflikt med normer som fanns i elevernas hem.
•
Ämnesövergripande teman gavs inte tillräckligt med tid.
•
Lärarna upplevde att de var dåligt förberedda för ANT-undervisningen och det
saknades läromedel.
Även Skolverkets kvalitetsgranskning av de svenska skolorna bekräftar denna bild.
Här fann man brister i (Myndigheten-för-skolutveckling, 2003):
•
Målsättningen för undervisningen,
•
Kompetensutvecklingen för personalen,
•
Uppföljningen av arbetet,
•
Elevernas medverkan, samt
•
Skolans samverkan med närsamhället och föräldrarna.
Således kan man konstatera att lärarnas utbildning och motivation är av stor strategisk
betydelse för att få ett väl fungerande drogpreventivt arbete i skolan. Särskilda träningsprogram för skolpersonal kan vara en framkomlig väg till bättre hälsopromotion i
4
Sid. 179
9
skolan (Bremberg, 1998; McClanahan et al., 1998; Payton et al., 2000; Peterson et al.,
2001). För att nå ett positivt resultat måste det:
…finnas ett sammanhang i undervisningen, en röd tråd genom skolåren, där
man tar hänsyn till ungdomarnas mognad, erfarenheter och kön (Blanck,
2003)5.
Skolans ledningsstruktur, hälsofrågans status på skolan, informationsrutiner inom
skolan och samarbetet mellan ämnes- och yrkeskategorier är avgörande faktorer för hur
hälsoprojekt i skolan kommer lyckas (von Zweigbergk, 2003). Det gäller också att
integrera undervisningen i socialt och emotionellt lärande i de vanliga kursplanerna, så
att det blir en del av vardagen i skolarbetet (Elias & Weissberg, 2000).
5
Sid. 323
10
METOD OCH MATERIAL
INLEDNING
Studien grundar sig på material insamlat från två olika undersökningar, vilka beskrivs
nedan. Fokus är på en gymnasieskola – S:t Lars6 – som under höstterminen 2003 införde
livskunskap för alla nya elever i årskurs ett. Dessa elever i årskurs ett följs sedan upp i
årskurs två. Två andra gymnasieskolor – Bergaskolan och Bäckskolan – används som
kontrollgrupp utifrån materialet i undersökningen Liv och hälsa ung. Bergaskolan och
Bäckskolan har inget primärpreventivt program som motsvarar livskunskapen på S:t
Lars. Enkäten Liv och hälsa ung besvarades av alla länets gymnasieelever i årskurs två.
STUDIEN PÅ S:t LARS GYMNASIESKOLA
Tidsplan för materialinsamlingen
Material samlades in vid tre olika tillfällen:
•
Våren 2004 – intervjuer med ett urval av elever i årskurs ett och ett urval av
personal.
•
Våren 2005 – intervjuer med ett urval av elever i årskurs två och ett urval av
personal.
•
Hösten 2005 – intervjuer med personalrepresentanter för S:t Lars skola och från
de två kontrollskolorna.
Intervjuer
För att få en bild av hur livskunskapsprojektet fungerat under det första året
genomfördes i maj 2004 fyra gruppintervjuer – en med referensgruppen, en med en
lärargrupp och två gruppintervjuer med elever. Gruppintervjuerna varade cirka 60
minuter och dokumenterades genom att en sekreterare skrev ner det viktigaste på en
bärbar dator under intervjuns gång. Direkt efter intervjuerna kompletterade intervjuaren
och sekreteraren tillsammans den nedskrivna texten. Utskriften lästes igenom ett antal
gånger och från detta växte sedan centrala teman fram. För vardera gruppen fanns det en
intervjuguide som bestod av 12 frågor. Hälften av frågorna var gemensamma för alla,
medan resten var specifikt inriktade på de olika målgrupperna (se bilaga 1).
Referensgruppen hade varit ansvarig för planeringen av projektet och bestod vid
intervjutillfället av sju personer – gymnasiechefen, tre programrektorer, skolsköterskan
och två lärare varav den ena har haft uppgiften som samordnare av projektet. Den
intervjuade lärargruppen innehöll fyra svensklärare och två samhällskunskapslärare,
6
Skolornas namn är fingerade.
11
eftersom livskunskapen under den första årskursen främst handlade om drogmissbruk
och kärleksrelationer. Den ena elevgruppen bestod av fem tjejer – en estet, en
samhällsvetare, två naturvetare och en från en preparandkurs för invandrare. Den andra
elevgruppen var planerad för killar, men det blev till slut sju killar och en tjej som tagit
fel på tiden för sin intervju. Av dessa åtta elever var fyra stycken esteter (varav en tjej),
en samhällsvetare, två naturvetare och en från en preparandkurs för invandrare. Urvalet
grundade sig på principen att få representranter för alla klasser, alla program
(naturvetenskapligt, samhällsvetenskapligt och estetitiskt) och båda könen. Klasserna
fick själva utse vilka som skulle representera dem.
För att få en bild av hur livskunskapsprojektet fungerat under det andra året
genomfördes i maj 2005 sju gruppintervjuer – två med lärare och fem gruppintervjuer
med elever. Gruppintervjuerna varade cirka 45-60 minuter och dokumenterades genom
att en sekreterare skrev ner det viktigaste på en bärbar dator direkt under intervjuns
gång. Samma analysförfarande som vid den första intervjuomgången användes även nu
(se ovan). För vardera gruppen fanns en intervjuguide som bestod av 17 frågor och som
berörde följande områden (se bilaga 2):
•
Undervisningens innehåll och omfattning
•
Elevernas medverkan och engagemang
•
Lärarnas insatser/undervisningsstrategi
De intervjuade lärarna var de sex naturkunskaps- och biologilärare som genomfört
livskunskaplektionerna i sex- och samlevnadsfrågor. Eleverna bestod av nio tjejer och
fem killar – fem esteter, fem samhällsvetare och fyra naturvetare. Samma urvalsprincip
gällde som vid intervjuerna i årskurs ett (se ovan).
Under hösten 2005 gjordes två kompletterande uppföljningsintervjuer med skolans
gymnasiechef och processledaren för projektet. Under samma tidsperiod genomfördes
också två intervjuer på de två andra deltagande skolorna, för att få en bild av hur deras
arbete med ANT-frågor organiserades.
Intervjuerna med lärare och elever ligger till grund för resultatredovisningen av hur
livskunskapsprojektet har fungerat under de två första åren på S:t Lars gymnasieskola.
Denna redovisning besvarar således den första frågeställningen i studien: ”Hur uppfattar
elever och lärare på en gymnasieskola införandet av ett livskunskapsprogram?”
UNDERSÖKNINGEN LIV & HÄLSA UNG
Enkät
Undersökningar av ungdomars alkohol-, narkotika och tobaksvanor genomförs
kontinuerligt i många län och kommuner. I det undersökta länet har sådana gjorts vart
tredje år på samtliga elever i årskurs 9 sedan mitten av 1990-talet. Under senare år har
12
det upplevts ett behov av att ta upp fler aspekter av ungdomars liv och leverne än enbart
ANT-vanor. Även att utöka den studerade gruppen till ungdomar i andra åldersgrupper,
det vill säga till elever i framför allt årskurs 7, 9 och gymnasiets andra årskurs. En sådan
bredare totalundersökning genomfördes på samtliga elever i nämnda årskurser i länet
våren 2005. För det här projektets vidkommande används material från gymnasiets
andra skolår.
Eleverna besvarade anonymt ett frågeformulär i klassrummet under en lektionstimme. Tillvägagångssättet överensstämmer med det som vanligen används vid den här
typen av undersökningar, exempelvis Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysnings årliga drogvaneundersökningar (Hvitfeldt & Rask, 2005). Eftersom
samtliga enkäter besvaras anonymt av eleverna är de jämförelser som görs på gruppnivå
uppdelat efter skola och kön.
Frågeformuläret tar upp ett brett spektrum av frågor alltifrån sociala bakgrundsvariabler som vilka man bor tillsammans med, fritidssysselsättning, förhållande till
föräldrar, kamrater, lärare, regler hemma, hälsa, besvär och olycksfall, kost och motion,
skolmiljö (trivsel, elevinflytande, skolk med mera). Ett område rör specifikt ANTområdet.
I den här studien är det framför allt följande frågor från Liv & hälsa ung som har
använts för att besvara frågeställningarna 2 och 3:
•
Alkoholvanorna mäts med de tre första AUDIT-frågorna som rör riskfylld
alkoholkonsumtion (Bergman, 2000), vilka modifierats något för att bättre passa
ungdomsgruppen, och med en fråga om berusningsdrickande. Det ställs också
frågor om inställning till alkohol och narkotika och känslor inför kamraters
alkohol- och drogrelaterade beteenden. (Frågeställning 2)
•
Frågor som rör skolan och skolmiljön gäller elevinflytande, om eleven varit
utsatt för mobbning och skoltrivsel. (Frågeställning 3)
•
De hälsorelaterade frågorna tar upp generellt hälsotillstånd, symtom och besvär
som ängslan/oro, nedstämdhet, stress och framtidstro. (Frågeställning 3)
För att studera skillnader mellan grupper har chi-två-test använts.
POPULATION OCH UNDERSÖKNINGSGRUPP
Antalet elever i gymnasiets år två var i länet 2930 vårterminen 2005. Andelen svarande
uppgick totalt till 76,9 %. På S:t Larsskolan, där livskunskapsprojektet bedrivits, gick
234 elever fördelade på tre program. Det samhällsvetenskapliga med 86 elever, det
estetiska med 96 och det naturvetenskapliga med 52 elever, tabell 1. Andraårseleverna
hade vid enkättillfället omfattats av livskunskapsprojektet under drygt ett och ett halvt
läsår. I analysen används två skolor från samma stad som kontrollgrupp, Bergaskolan
och Bäckskolan, vilka har samma program som S:t Larsskolan. De har i analysen slagits
13
samman till en enhet. Det finns även andra program på dessa skolor men de är
exkluderade i analysen för att göra jämförelsen så renodlad som möjligt. Antalet elever
är här 266 på det samhällsvetenskapliga programmet, 82 på estetiska och 169 på det
naturvetenskapliga.
Svarsfrekvensen är totalt 74,4 % på S:t Larsskolan och 76,8 % i kontrollgruppen.
Eleverna på estetiskt program har lägre svarsfrekvens än de på de samhälls- och
naturvetenskapliga programmen.
Tabell 1. Antal och andel elever uppdelat efter skola, gymnasieprogram och svarsfrekvens.
Gymnasieprogram
S:t Larsskolan
Antal elever
Andel
svarande
(procent)
Berga/Bäck
Antal elever
Andel
svarande
(procent)
Samhällsvetenskapligt
Estetiskt
Naturvetenskapligt
86 (36,7)
96 (41,0)
52 (22,2)
79,1
63,5
86,3
266 (51,5)
82 (15,9)
169 (32,7)
82,0
65,9
74,0
Totalt
234 (100)
74,4
517 (100)
76,8
Elevsammansättningen skiljer sig något åt mellan skolorna med avseende på vissa
variabler som kan vara betydelsefulla när det gäller alkohol- och drogrelaterade frågor.
Könsfördelningen är olika. Andelen flickor bland de svarande på S:t Larsskolan är
80,9 % och på Berga-/Bäckskolan 53,9 %. Ett annat exempel är att andelen elever som
har föräldrar födda utanför Sverige är högre i kontrollgruppen. På S:t Larsskolan har
13,3 % en far som är född utomlands jämfört med 20,3 % på kontrollskolorna. Även
andelen med utlandsfödd mor och att själv vara född utomlands är något högre på de
sistnämnda skolorna. Majoriteten av de utlandsfödda föräldrarna är födda utanför
Europa. Andelen med religiös anknytning, mätt som att man minst någon eller några
gånger per år går i kyrkan, moské, synagoga eller liknande är högre på Berga/Bäckskolan, 39 % jämfört med 30 %. Däremot råder det inga större skillnader mellan
skolorna med avseende på andel föräldrar som arbetar, är arbetslösa eller
långtidssjukskrivna.
Det interna bortfallet är lågt och varierar mellan 0 och 2 %.
14
BESKRIVNING AV SKOLORNA
S:t LARS
En kort beskrivning av skolan
Skolan har estetiskt, naturvetenskapligt, samhällsvetenskapligt och individuellt program
i sitt utbud. Den ligger centralt i en mellanstor svensk stad och är en av Sveriges äldsta
skolor. Skolans fokus ligger på internationalisering och kultur och samarbetar med
många olika andra skolor ute i Europa. I skolans ledningsdeklaration sägs det att
skolledningen aktivt ska arbeta för:
•
Allas delaktighet
•
Gemensamt ansvarstagande
•
Kvalitetsutveckling
•
Samverkan och helhetssyn
•
Trygghet och tillit
•
Ömsesidigt lärande
•
Öppenhet mot omvärlden
Livskunskapsprojektet
Gymnasieskolan har ett uppdrag att ge eleverna utbildning om dels alkohol, narkotika,
tobak (ANT) och moral etik, sex och samlevnad. Tidigare har den aktuella skolan
anordnat denna undervisning som temadagar, men dessa kom alltmer att upplevas som
isolerade öar utan koppling till den övriga undervisningen. Detta försvårade den viktiga
för- och efterbearbetningen av innehållet. Det förekom dessutom mycket skolk på dessa
moment och lärarna hade ibland svårigheter att kunna delta. Som en följd av detta ville
personal och skolledning få en förändring till stånd och idén om ett livskunskapsprojekt
föddes. Målen för den planerade verksamheten var följande:
•
Att skapa ett utbildningsprogram för skolans 900 elever med en tydliggjord röd
tråd som sträcker sig över hela gymnasieperioden.
•
Att utbilda och medvetandegöra personalen i drogfrågor och därmed öka
beredskapen för att tidigt kunna signalera till föräldrar och eventuellt sociala
myndigheter vid behov.
•
Att förbättra samarbetet med andra aktörer utanför skolan.
•
Att skapa en ökad ämnesintegration och stärka den pedagogiska grundvalen för
programmets genomslagskraft.
15
Hela idén med projektet är att livskunskapen ska vara en naturlig del av den ordinarie
undervisningen och således integreras i denna. Vissa kurser måste kanske utvidgas för
att livskunskapinslagen ska få önskat utrymme. Fördelen med denna konstruktion skulle
vara att lärarna finns på plats, elevernas närvaro säkras och deras prestationer bedöms
tillsammans med den övriga undervisningen.
På den undersökta skolan kom man fram till att följande moment skulle ingå i
livskunskapen under elevernas tre år på skolan: droger, kriminalitet, etik och moral,
människosyn, sex och samlevnad, stress och kriser, ätstörningar och slutligen relationer.
Under första årskursen planerades cirka tio timmar till livskunskapen (missbruk och
kärleksrelationer) och under årskurs två hade fyra timmar avsatts för satsningen (sexoch samlevnad).
BERGASKOLAN
En kort beskrivning av skolan
Skolan ligger en liten bit utanför centrum i en mellanstor svensk stad. På skolan finns
programmen estetiskt, handels- och administration, barn- och fritid, omvårdnad, individ
och samhälle, naturvetenskapligt, samhällsvetenskapligt och individuellt. I sin
verksamhetsplan för 2005-2006 betonas fyra utvecklingsområden för hur skolan bäst
ska kunna bidra till elevernas lärande och utveckling. Dessa utvecklingsområden är:
•
En lärande organisation.
•
En främjande skola för alla elever.
•
En hälsofrämjande arbetsplats och en god arbetsmiljö för alla.
•
Internationalisering, integration och jämställdhet.
Livskunskap på skolan
På skolan finns ett Hälsoutvecklingscentrum (HUC) som syftar till att öka ungdomars
intresse för att arbeta med människor deras välbefinnande och att utveckla elevernas
medvetenhet och kunskap kring människor, livsstilar och andra viktiga livsfrågor. HUC
erbjuder undervisning på individ och samhällsprogrammet, barn- och fritidsprogrammet
och omvårdnadsprogrammet. Inom ramen för dessa program ges hälsoinriktade kurser
som till exempel livskunskap, må bra – fungera bättre, folkhälsokunskap och hälsopedagogik. Det är således endast ett fåtal av eleverna i kontrollgruppen – samhällsvetare, naturvetare och esteter – som läser kursen i livskunskap.
Målet för livskunskapskursen är att ge eleven verktyg för att bättre förstå och
hantera sin livssituation. Kursen ska också ge förståelse för andra människors åsikter
och livssituation. Målet är att eleverna ska utveckla sin förmåga att känna empati med
andra människor och respektera dem som de är. Dessutom bör eleverna tillägna sig
16
kunskaper om vad som påverkar den egna hälsan och ta lärdom av detta för sin egen
livsstil.
I en gruppintervju med skolans gymnasiechef, två lärare och en elevassistent
framkommer att skolan inte har någon övergripande planering för hur alla elever ska
delges ANT-undervisning. Däremot finns inom ramen för HUC en speciell kurs i
livskunskap som på vissa program är obligatorisk och på andra program – till exempel
samhällsvetenskapligt, naturvetenskapligt och estetiskt – finns den som en valbar
möjlighet. De intervjuade menar också att mycket av ANT-frågorna kommer upp som
naturliga delar i den vanliga undervisningen i flera olika ämnen. Men skolan saknar ett
samlat grepp för genomförandet av dessa moment. Det fanns förhoppningar om att när
omvårdnadsprogrammet flyttades till skolan, och när Hälsoutvecklingscentrum (HUC)
etablerades, så skulle ett hälsoinriktat perspektiv sprida sig över hela skolan. Detta har
tyvärr inte skett. För att lyckas i framtiden krävs det därför att alla lärare ser det viktiga
i att prioritera dessa frågor. Idag är det många lärare som upplever livskunskapsinslagen
som störande för den övriga undervisningen. Samtidigt som det krävs ett starkare
engagemang av lärarna är det minst lika viktigt att även eleverna blir mer delaktiga i
processen.
BÄCKSKOLAN
En kort beskrivning av skolan
Skolan, som ligger centralt i en mellanstor svensk stad, erbjuder programmen media,
naturvetenskap, samhällsvetenskap, teknik, språk- och innehållsintegrerad undervisning
på engelska (SP och NV programmen), individuellt, temainriktning och idrottsinriktning. Skolans verksamhetsidé kan sammanfattas i följande punkter:
• Personalen är skolans viktigaste resurs.Arbets- och studiemiljön ska vara
modern, stimulerande, trivsam och hälsosam.
• Arbetsklimatet ska vara tillåtande och kännetecknas av förtroende, respekt,
nyfikenhet, tolerans, värme och humor.
• Inflytandet för personal och elever ska vara stort.
• Jämlikhet och jämställdhet ska utvecklas.
• Arbetsorganisationen bygger på ämnesknutna arbetslag.
• Studieorganisationen ska innehålla ett varierat, valbart kursutbud.
• Arbetssätt och arbetsformer ska vara omväxlande, påverkbara och valbara.
• God kvalitet ska prägla allt som görs.
17
Livskunskap på skolan
I en intervju med skolans kurator kan det konstateras att skolan inte har några specifika
kurser i livskunskap eller någon övergripande planering för ANT-frågor som gäller hela
skolan. Däremot förekommer det givetvis moment och undervisning kring dessa frågor,
men detta är helt beroende av enskilda individer och sker inte som en sammanhållen
helhet. Det fungerade bättre under 1980- och 1990-talet när skolan hade ett ämnesövergripande Hälsolag som ägde frågan. Idag finns det ingen som tar ansvar för
helheten. Kurator och skolsköterskor var i Hälsolaget viktiga personer som drev ANTfrågorna, men idag har dessa inte tid att ta ansvar för detta. De har nog med att hjälpa
alltfler elever som behöver stöd i sin privata livssituation. Fokus ligger då på
individnivå istället för på gruppnivå. Den intervjuade kuratorn önskar att skolan kunde
erbjuda en kurs i livskunskap. Framförallt gäller det att jobba med värdegrundsfrågor
som etik, moral, ansvar och hänsyn. Skolans naturvetenskapliga och tekniska prägel gör
det dock svårt att lyfta fram ”mjuka” frågor.
18
INFÖRANDET AV LIVSKUNSKAP PÅ S:T LARS GYMNASIUM
DET FÖRSTA ÅRETS ARBETE – INTERVJUER MED ELEVER
Livskunskapens innehåll
Eleverna säger sig inte ha varit med och planerat livskunskapens innehåll och
uppläggning, eftersom de inte fanns på skolan när förarbetet gjordes. Enligt eleverna har
det inte varit något nytt som kommit upp under dessa timmar. Det mesta känner de igen
sedan sin tidigare skoltid. Men de anser ändå att livskunskapsmomenten är viktiga som
stöd för tankarna kring centrala livsfrågor. Några elever tycker att det vore bra om
avsnitten i livskunskapen blev tydligare avgränsade från annan undervisning, medan
andra menar att det är bra att momenten är integrerade i de vanliga ämnena. Hittills har
livskunskapen inte helt lyckats bli en naturlig del av ämnena – för framtiden krävs en
bättre röd tråd.
Det finns också elever som förordar att temadagar är bättre och att det behövs
chockerande inslag för att få folk att tänka till. Till exempel föreslås möten med före
detta missbrukare för att komma närmare verkligheten. Flera av eleverna menar också
att det behövs mer tid för livskunskapsinslagen – annars kommer de ändå inte att få
avsedd verkan. De vill gärna även ha fler timmar kring etik och moral.
Livskunskapens berättigande
Eleverna är överens om att det är bra att jobba med livskunskap tillsammans i klassen.
Genom detta får de del av andras funderingar och synpunkter kring svåra livsfrågor, till
exempel med hjälp av värderingsövningar där eleverna får ta ställning i olika dilemmasituationer. Uppföljningen av livskunskapsmomenten har fungerat olika – ibland har
det blivit genomarbetade diskussioner och vid andra tillfällen har det runnit ut i sanden.
Några elever menar att en del lärare ser livskunskapen som något som inkräktar på den
normala kursplanen. Ibland känns det som att lärarna vill få dessa moment
undanstökade så snabbt som möjligt. Detta att kursplanerna styr gör det svårare för
lärarna att samarbeta över ämnesgränserna.
Sammanfattningsvis tycker eleverna att det varit bra att livskunskapen vävts
samman med den övriga undervisningen. Det har även varit positivt att dessa inslag
kommit det första året på gymnasiet, eftersom värderingsövningar och diskussioner
kring livsfrågor är ett bra sätt att lära känna varandra. Men det är viktigt för
fortsättningen att göra projektinnehållet tydligare så att det märks hur olika saker hänger
ihop. Det finns också önskemål att mer tid satsas på dessa moment och att fler personer
utifrån bidrar med sin kompetens. Även fler studiebesök står på elevernas önskelista.
Eleverna är glada för att projektet fortsätter in i nästa årskurs, men vill då att elevreferensgruppen går ut i klasserna och tar in förslag på innehåll. Det finns nämligen
många som vill påverka undervisningens innehåll.
19
INTERVJU MED REFERENSGRUPP
Projektets målsättning och innehåll
Referensgruppen menar att målen med projektet främst varit att uppfylla läroplanens
intentioner och att hjälpa eleverna att växa till mogna människor. Genom att integrera
momenten i de vanliga ämnena kommer det att ges större möjligheter till kvalitetssäkring av innehållet. I dagens samhälle finns det ett stort behov hos ungdomar att prata
kring frågor som rör deras hela livssituation. Den snabba samhällsutvecklingen och det
starka medieflödet gör det svårt för unga och oerfarna ungdomar att sovra och att göra
”riktiga” val. Skolan kan då vara en faktor som skapar stabilitet och riktning och ger
möjlighet till fördjupning kring viktiga frågor. Många ungdomar får inte möjlighet att
bearbeta viktiga livsfrågor i sin familj vilket medför att skolans roll blir större.
Diskussioner kring sociala och emotionella livsfrågor kan ses ur ett hälsofrämjande
perspektiv eftersom kunskaper kan öka självkänslan, vilket i sin tur ger styrka i att göra
val som kanske inte alltid stämmer med omgivningens. Skolans lärare har en blandad
beredskap för att undervisa kring dessa frågor, men det har funnits ett intresse för att
fortbilda sig. En grupp lärare har som inledning till projektet fått en riktad
drogförebyggande fortbildning.
Gruppen menar att det kändes givet att börja med ANT-frågorna i årskurs ett, med
fokus på det innehåll som redan tas upp i ämnena svenska och samhällskunskap.
Projektsatsningen kan ses som en förstärkning av det som redan gjorts tidigare och som
en riktningsgivare för alla lärare att kunna sortera bland alla moment.
Projektets genomförande
I förarbetet har inga elevrepresentanter eller föräldrar deltagit. Men under våren 2004
har en elevreferensgrupp bildats för att delta i det fortsatta arbetet med livskunskapsprojektet. Ett syfte med projektet har varit att öka ämnesintegrationen mellan olika
ämnen. Det samarbete som redan funnits tidigare har fortsatt, men det har inte blivit
speciellt mycket mer än tidigare. Ett problem är att gymnasiets kursutformning gör det
svårt att finna tidsutrymme för gemensamma satsningar över ämnesgränserna.
Alla i referensgruppen tycker att det varit positivt att projektet kommit igång. Det
har medfört att viktiga frågor uppmärksammats både externt och internt. Processledaren
uppskattar den positiva respons hon fått för sitt arbete, men känner ibland besvikelse
över att vissa lärare inte engagerar sig. Viktigt för fortsättningen är att lärargruppen inte
förtröttas i sitt engagemang och att det sker ett jobb för att alla lärarlag känner ett
engagemang för kunskapsinnehållet i livskunskapen. Hittills har lärarnas deltagande
mycket hängt på frivillighet, men gymnasiechefen är inför framtiden beredd att
tydligare peka på att livskunskapen måste genomföras i alla grupper.
20
INTERVJU MED LÄRARE
Livskunskap som inslag i skolarbetet
Enligt lärarna ger arbetet med livskunskap en bra plattform för diskussioner kring
moraliska och etiska frågeställningar. Denna kunskap kan förhoppningsvis stärka
elevernas självkänsla och självkännedom. Eleverna behöver dessa kunskaper i det
”verkliga” livet utanför skolan. Lärarna tycker att det är bra att dessa undervisningsmoment är integrerade i de vanliga ämnena. Det har varit uppskattat med en
processledare som ansvarat för samordning och utveckling av projektet. För det
intervjuade arbetslaget känns arbetssättet inte främmande, men alla lärarlag på skolan är
ännu inte helt med i processen. Men skolledningen är positiv och drivande för att
projektets intentioner ska genomföras.
Lärarna uppskattade den utbildning de fick inför starten av projektet och kunskapspärmen som följde med har gett ett bra underlag för fortsättningen. En svårighet för
lärarna kan vara den stora åldersskillnaden till eleverna. Även inom elevgruppen finns
det stora skillnader i mognadsgrad trots samma fysiska ålder. Detta kan göra det svårt
att diskutera vissa frågor eftersom utgångspunkterna är så olika.
Planering och genomförande av projektet
Organiseringen och planeringen av projektet har fungerat bra. Det är viktigt att någon är
ansvarig och driver på arbetet och denna person ska helst vara en lärare som känner till
de aktuella förhållandena. Lärarna har hela tiden hållits informerade av processledaren,
men eleverna har knappast på klassrumsnivå vetat om att de haft livskunskap.
Egentligen skiljer sig inslagen inte speciellt mycket från tidigare år, men tanken nu är
att alla ska få del av utbudet. Hittills har projektet fungerat som ett smörgåsbord som
erbjudit olika aktiviteter och teman, men ännu verkar inte alla lärare ha nappat på
erbjudandet.
Det vore viktigt att ha någon studiedag för lärarna som tar upp aktuella saker inom
ramen för livskunskap och att nya impulser utifrån inhämtas för att ge inspiration för
fortsättningen. Ett problem är att skolans resursteam, med bland annat skolsköterska
och kurator, är så hårt ansträngt att de inte kan delta i genomförandet av de olika
momenten i livskunskapen. Dessa personer kunde bidra till att det skapas en naturlig
länk mellan lärargruppen och övriga funktioner i skolans verksamhet.
21
Sammanfattande slutsatser
•
Skolan är viktig som forum för diskussioner kring sociala och emotionella
livsfrågor. Att stärka elevens självkänsla ger styrka till positiva val i livet.
•
Fler lärare på skolan måste bli delaktiga och engagerade i projektet.
•
Det är bra att livskunskapen integreras i de vanliga ämnena.
•
Det har varit positivt med en processledare som binder ihop trådarna.
•
Egentligen har inte så mycket förändrats i själva uppläggningen och innehållet i
den aktuella undervisningen, förutom att det nu funnits en inspiratör och att det
givits extra resurser till vissa aktiviteter.
•
Eleverna vill få större möjlighet att påverka innehållet och uppläggningen av
livskunskapen.
•
Livskunskapsprojektet uppskattas av eleverna, men de skulle gärna se att
innehållet ”fördjupas” och förnyas i sin uppläggning.
•
Eleverna anser att det behövs mer tid för att livskunskapen ska få den avsedda
effekten.
•
Den röda tråden i livskunskapen behöver göras mycket tydligare.
•
Det är viktigt att alla elever får del av innehållet och att undervisningen ser
någorlunda lika ut i de olika klasserna.
ANDRA ÅRETS ERFARENHETER – ELEVINTERVJUER
Undervisningens innehåll och omfattning
De intervjuade eleverna i årskurs två ger ett positivt betyg till sex- och samlevnadsundervisningen som helhet. Den har varit intressant och bra, men tiden har varit alltför
knapp. Endast fyra timmar var planerat till detta undervisningsmoment. Det lilla
tidsutrymmet har inte givit plats för diskussioner, till exempel kring etik och moral.
Innehållet blev mest ”skrap på ytan” och fördjupningen hanns inte med. En reflektion
var att dessa timmar skulle passa bättre ihop med det ”Kärlekstema” som genomfördes i
årskurs ett och då skulle också en bättre samordning kunna ske med till exempel
samhällskunskapsundervisningen. Som redan har påpekats saknar eleverna tid för
diskussioner – de menar att fakta givetvis behövs, men att de redan kan mycket från
högstadiet. Det hade inte heller varit fel att jobba i mindre grupper och med lite olika
typer av värderingsövningar kring dessa frågor.
Eleverna ser sex- och samlevnadsundervisningen på gymnasiet som angelägen och
de anser att skolan har en viktig roll som motvikt till samhällets kommersiella utbud.
Visserligen har individer olika behov utifrån sin erfarenhet och mognad, men skolan
22
måste ändå ställa upp på att försöka ge alla goda förutsättningar för att ta sunda beslut i
sitt liv. För att göra detta möjligt krävs det dock ett större tidsutrymme i kursplanerna.
Det behövs säkert minst det dubbla timantalet – 8 timmar. Det har rått obligatorisk
närvaro på timmarna, men det har inte alltid uppfattats så av alla eftersom
livskunskapen inte har betygsatts.
Elevernas medverkan och engagemang
Eleverna har delvis haft möjligheter att påverka innehållet på lektionerna i sex och
samlevnad. Vissa klasser blev presenterade ett antal förslag till innehåll och andra fick
ställa egna frågor vid starten av kursmomentet. Men eleverna ser gärna att de skulle få
möjlighet att styra innehållet ännu mera. Skolans elever består till trefjärdedelar av
tjejer och detta sätter givetvis sin speciella prägel på undervisningen i sex och
samlevnad. Undervisningen har blivit ”tjejorienterad”, eftersom det har varit svårt för
killarna att göra sig hörda. Men trots detta vill eleverna att undervisningen ska ske i
könsblandade klasser. Däremot framhåller eleverna att undervisningen gärna kunde
genomföras i mindre grupper för att minska spänningarna och för att skapa bättre
diskussioner.
De intervjuade eleverna säger att deras kunskaper i sex och samlevnad kommer från
föräldrar, kompisar, skolsköterska, media, internet, ungdomsmottagning och högstadiets
undervisning. Men de ser också att gymnasiet har en viktig roll att spela för att
konsolidera dessa kunskaper – och fördjupa diskussionerna – eftersom dessa frågor
speglar en så viktig del av livet.
Lärarnas insatser
I de flesta klasserna var eleverna nöjda med lärarnas insatser. De har visat sig ambitiösa
och framåt och har förståelse för dagens ungdomar. Totalt sett har undervisningen legat
på rätt nivå och gett en bra grund, men det krävs mer tid för att nå djupare in i
ämnesområdet. Meningarna är delade bland eleverna om undervisningen har berört dem
emotionellt – vissa menar att så är fallet medan andra inte håller med. Elevernas förslag
för att utveckla sex- och samlevnadsundervisningen är främst att ge momentet ett större
tidsutrymme. Detta skulle ge möjligheter till flera intressanta diskussioner där elevernas
behov ännu tydligare hamnar i fokus. Önskemål finns också om att undervisningen i
livskunskap ska få en tydligare struktur och planering i relation till övriga moment i
naturkunskap och biologi. Denna undervisning upplevs ligga vid sidan av det ordinarie
innehållet i ämnena.
LÄRARINTERVJUER
Undervisningens innehåll och omfattning
De sex intervjuade naturkunskaps- och biologilärarna är i stort sett nöjda med timmarna
i sex- och samlevnad. Eleverna har varit motiverade, förutom hög frånvaro i en klass.
23
Ett problem var dock att få tiden att räcka till. Fyra extratimmar hade avsatts till detta
moment, men en lärare hade exempelvis använt 11½ timmar för att hinna med. De flesta
är överens om att cirka 8 timmar vore lagom för att göra något bra av det tänkta
innehållet. Dessutom bör detta kompletteras med att vissa aspekter av ämnesområdet
även speglas till exempel i ämnena samhällskunskap, religionskunskap och svenska.
Men lärarna pekar på att det finns praktiska svårigheter med samarbete över
ämnesgränserna. Dels är det svårt att hinna med att träffas och dels ligger inte alltid
kurserna parallellt i tiden. Några lärare påpekar att dessa extratimmar inte får inkräkta
på den ordinarie undervisningen i biologi och naturkunskap.
Utifrån diagnostiska tester menar lärarna att kunskapen är relativt låg bland eleverna
kring sex och samlevnad. Därför krävs det undervisning i baskunskaper. Detta har tagit
det mesta av den avsatta tiden och det har därför i flera klasser inte funnits något
utrymme för diskussioner eller olika typer av värderingsövningar. Innehållsmässigt har
lärargruppen haft en diskussion i förväg för att få en gemensam utgångspunkt, men
sedan har detta landat mycket olika i de separata klasserna.
Lärarna är genomgående positiva till att sex- och samlevnad ska finnas som
undervisningsmoment på gymnasiet. Skolan kan ge en positiv motbild till det som
eleverna möter i till exempel reklam och media. Även det vanliga majoritetsmissförståndet att alla andra är så erfarna kan diskuteras och avväpnas genom bra
undervisning och guidning från erfarna vuxna. Skolans vuxna kan peka på de positiva
sidorna i samlivet och ge eleverna kunskaper för ”vettiga” val i livet. För att ge status åt
momentet krävs det förmodligen att det kommer in i kursplanen. Annars blir det lätt att
elever och lärare inte ger det berättigad prioritet.
Elevernas medverkan och engagemang
Enligt de intervjuade lärarna har eleverna fått möjlighet att påverka innehållet i
undervisningen genom att ställa frågor i inledningen, eller genom att välja olika
alternativ utifrån en presenterad lista. Även det diagnostiska testet blev vägledande för
hur innehållet skulle prioriteras. Resultatet visar – enligt lärarna – att eleverna besitter
mindre kunskaper än de förespeglar.
Lärarna ser inga problem med att ha könsblandade grupper kring sex- och
samlevnadsfrågor. Svårigheterna finns snarare mellan olika tjejgrupper med olika
erfarenheter och mognadsgrad. Den sneda könsfördelningen har medfört att vissa killar
tycker att det blivit för mycket tjejsnack. Enligt lärarna visar det sig att elever som inte
annars brukar prata speciellt mycket oftare gör sig hörda inom detta undervisningsmoment. Kanske beror detta på ämnets karaktär och att det inte finns ett betygsfokus
inblandat. Någon lärare beskriver också att stämningen i klassen överlag blivit mer
öppen efter timmarna i sex- och samlevnad.
24
Lärarnas undervisningsstrategi
Lärarna menar att det är viktigt att vara lyhörd för elevernas frågor och eftersom dagens
elever är mer öppna och mogna än tidigare fungerar detta bra som vägledning för
undervisningen i sex och samlevnad. De intervjuade anser att skolans vuxna har relativt
bra koll på ungdomskulturen, men att det ändå var bra för lärargruppen att få en
uppdatering. Enligt lärarna har det gått hyfsat bra att hålla rätt nivå på undervisningens
innehåll, trots att eleverna befinner sig på olika erfarenhets- och mognadsnivå. Lärarna
upplever att momentet har berört eleverna och de har varit lätta att motivera. Dock gör
betygsfriheten att några väljer att inte delta. Det verkar som att årskurs två är en
passande tidpunkt för att ta upp dessa frågor. Möjligen kan en ”sexuell stress” bland
eleverna göra att det finns behov av att ta diskussionen tidigare.
Inför framtiden vore det viktigt att momentet planeras på ett bättre sätt så att
eleverna ser kopplingen till övrig undervisning. Naturkunskaps- och biologilärarna
behöver också få bättre insikt i vad andra lärare gjort tidigare inom ramen för
livskunskapen. De etiska frågeställningarna borde ges ett större utrymme, kanske i
samarbete med religionskunskapen. Det vore inte heller fel att få tillgång till den
kompetens som finns på skolan, från till exempel kurator och skolsköterska.
Intervjuer med processledare och gymnasiechef
Processledaren ser positivt på att projektet medfört att ANT-frågorna kommit in
naturligt i de vanliga ämnena, istället för att ligga vid sidan av som temadagar.
Samordningen mellan lärarna har delvis fungerat, men det har varit svårt att hitta
tidsutrymme för de möten som krävs. Den röda tråden i undervisningen har blivit
tydligare, men vissa avnitt har tilldelats för lite tid. Ämnesintegrationen har möjligen
förstärkts lite, men kan utökas ytterligare. Efter projekttiden – som finansierats med
externa medel – tänker skolan satsa egna resurser på att ha kvar en projektsamordnare
som driver utvecklingen framåt. Det finns fortfarande en del arbete kvar för att få med
alla lärare på idén.
Gymnasiechefen är nöjd med projektet så här långt. Problemet är att det är svårt att
utläsa om det har gett något konkret resultat i elevernas beteende. Det kvarstår en del
arbete för att motivera alla lärare att projektet är rätt arbetssätt för ANT-frågorna.
Uppemot en fjärdedel av lärarna har fortfarande inte nog starkt engagemang för
projektidén. Främst handlar detta om att innehållet i livskunskapen konkurrerar om
tiden med det övriga innehållet i ämnena. Även gymnasiechefen menar att den röda
tråden i undervisningen kring ANT-frågor har tydliggjorts genom projektet och att
livskunskap som begrepp blivit etablerat på skolan. Det är dock svårt att se att
ämnesintegrationen skulle ha ökat, men kanske detta kommer med en satsning på
arbetslag.
25
Sammanfattande slutsatser
•
Eleverna i årskurs två är till största delen positiva till sex- och samlevnadsundervisningen.
•
De flesta anser dock att fyra timmar är för lite tid och att åtta timmar vore ett
mer lagom tidsutrymme.
•
Eleverna saknar tid för diskussioner kring viktiga etiska frågor som rör sex och
samlevnad. Dessa diskussioner kunde gärna genomföras i mindre grupper.
•
Det har givits möjligheter för eleverna att påverka innehållet på lektionerna, men
eleverna ser gärna att de fick möjlighet att påverka ännu mer.
•
Lärarna får till största delen positiva omdömen av eleverna, men eleverna ser
gärna mer struktur för momentet och bättre samordning med lärare i andra
ämnen.
•
Osäkerhet har rått angående livskunskapens betydelse för elevernas betyg i de
olika ämnena.
26
RESULTAT FRÅN ENKÄTEN LIV OCH HÄLSA UNG
Elevernas alkoholvanor
Andelen som aldrig druckit alkohol under de senaste 12 månaderna är jämnt fördelade
mellan både skolor och kön och utgör ungefär en femtedel av eleverna, tabell 2. Bland
flickorna är det 44 % på båda skolorna som säger att de dricker minst fem glas vid ett
typiskt dryckestillfälle. Denna andel är högre bland pojkarna. När det gäller berusning
är det drygt var fjärde som aldrig druckit sig berusad under de senaste 12 månaderna
bland flickorna och bland pojkarna på S:t Larsskolan jämfört med nära var tredje pojke
på kontrollskolorna. Den högsta andelen som berusar sig finns på S:t Lars där en
tredjedel druckit sig berusade minst två gånger per månad. Inga av dessa skillnader är
dock signifikanta. När AUDIT-skalan används för de tre första frågorna i tabellen, med
gränsvärdet 6 för flickor och 8 för pojkar, framkommer ingen skillnad i andel
riskkonsumenter mellan skolorna7.
Tabell 2. Alkoholvanor bland elever uppdelat efter skola och kön. Procent.
Flickor
Pojkar
S:t Larsskolan
Berga/Bäck
S:t Larsskolan
Berga/Bäck
Hur ofta under de
Aldrig
senaste 12 månaderna
>2 gånger
har du druckit alkohol?
/månad
Tot. ant.
svar
17,9
19,2
21,2
21,9
26,4
31,8
30,3
23,5
140
214
33
183
Hur många glas
dricker du en typisk
gång då du dricker
alkohol?
1-2 glas
>5 glas
11,0
44,0
18,6
44,1
20,8
75,0
14,8
60,7
Tot. ant.
svar
109
161
24
135
28,7
13,9
37,6
16,5
25,0
28,5
23,4
20,6
Tot. ant.
svar
115
170
28
145
Aldrig/
enstaka gång
>2 gånger
/månad
25,7
26,0
26,9
32,4
26,5
24,9
34,6
22,5
Tot. ant.
svar
113
169
26
142
Hur ofta dricker du
Aldrig
sex sådana glas eller
>2 gånger
fler vid samma tillfälle? /månad
Hur ofta under de
senaste 12 månaderna
har du druckit så
mycket alkohol att du
känt dig berusad?
7
Riskkonsumtion enligt AUDIT beräknas utifrån tre frågor som ger ett index: hur ofta och hur mycket vid
ett vanligt tillfälle samt hur ofta en större mängd dricks vid ett och samma tillfälle. Indexet kan anta värdet 012. Kvinnor som har 6-12 poäng och män som har 8-12 poäng klassas som riskkonsumenter.
27
Attityder till olika drogrelaterade beteenden
I enkäten ställdes flera frågor som löd ”Vad skulle du tycka om din bästa kompis gjorde
följande?” och sen följde olika drogrelaterade påståenden att ta ställning till. Svarsalternativen var; tycker det är okey, är neutral till, ogillar respektive ogillar starkt. I
tabell 3 redovisas andelen elever som visar en tillåtande inställning till drogrelaterade
beteende. Flickorna på S:t Larsskolan har en mer positiv inställning till berusning och
tobaksrökning än kontrollgruppen. För pojkarnas del gäller däremot att de är mer
positiva till narkotikaanvändning än pojkarna på kontrollskolorna. Inställningen går
hand i hand med egna erfarenheter av såväl alkohol, tobak som narkotikabruk. Det vill
säga de som själva ofta dricker alkohol eller är riskkonsument, röker eller har använt
narkotika har också en mer tillåtande inställning till användning av alkohol, narkotika
och tobak.
Tabell 3. Andel elever som tycker det är okey eller är neutrala till olika drogrelaterade beteenden, uppdelat
efter skola och kön. Procent.
Flickor
S:t Larsskolan Berga/Bäck
Tycker det är okey/är neutral till 83,3
att bästa kompisen dricker sig
berusad
Totalt antal svar
138
Tycker det är okey/är neutral till 52,8
att bästa kompisen röker
cigaretter
Totalt antal svar
140
Tycker det är okey/är neutral till 10,8
att bästa kompisen röker
marijuana/ hasch
Totalt antal svar
139
Tycker det är okey/är neutral till 10,8
att bästa kompisen prövar
amfetamin, heroin eller liknande
Totalt antal svar
138
Pojkar
S:t Larsskolan Berga/Bäck
73,8 p=0,037
75,8
78,2
210
33
179
38,9 p=0,010
51,5
47,5
211
33
181
7,1
33,3
18,1 p=0,046
210
33
182
7,1
33,3
18,1 p=0046
211
33
179
28
Skolmiljö
Majoriteten elever säger att de trivs bra i skolan, tabell 4. Här skiljer sig dock pojkarna
på S:t Lars ut sig, både i jämförelse med kontrollgruppen och i jämförelse med flickorna
på samma skola. Cirka 64 % trivs ganska/mycket bra jämfört med 82 % i kontrollgruppen. Det är också en högre andel som har blivit mobbad under skolterminen, 15 %
jämfört med 6 % bland Berga/Bäckskolornas pojkar. Däremot anser flickorna på S:t
Lars i högre grad än kontrollgruppen att ingen behöver känna sig rädd eller hotad på
skolan.
Elevdemokratin upplevs som god speciellt bland flickorna på S:t Larsskolan i
jämförelse med kontrollgruppen, tabell 4. Det märks både när det gäller att få vara med
och påverka det man gör i skolan och att lärarna planerar tillsammans med eleverna.
Tabell 4. Andel elever som svarat på frågor om skoltrivsel, elevdemokrati och mobbning. Procent.
Trivs ganska/mycket bra i
skolan
Totalt antal svar
Flickor
Pojkar
S:t Larsskolan Berga/Bäck
S:t Larsskolan Berga/Bäck
84,3
82,8
63,6
82,2 p=0,053
140
209
33
180
28,6 p=0,001
42,4
28,8
210
33
177
52,5
24,9 p=0,000
51,5
34,8
139
209
33
178
77,4
61,4 p=0,002
66,7
70,9
137
210
33
175
2,1
2,8
15,2
6,0 p=0,067
140
212
33
182
Eleverna får ganska ofta/nästan 46,8
alltid vara med och påverka det
man gör i skolan
Totalt antal svar
139
Lärarna planerar ganska
ofta/nästan alltid tillsammans
med eleverna
Totalt antal svar
På min skola behöver ingen
känna sig rädd eller hotad.
Stämmer ganska bra/precis
Totalt antal svar
Har blivit mobbad av någon
skolkamrat under terminen
Totalt antal svar
29
Hälsa
Generellt sett anser majoriteten av eleverna att de har en bra allmän hälsa, tabell 5.
Dock skiljer sig pojkarna på S:t Larsskolan från de andra. De har en signifikant lägre
andel som uppger god hälsa jämfört med kontrollgruppen men även i jämförelse med
flickorna på samma skola. Flickor redovisar i allmänhet sämre hälsa än pojkar och
högre grad av psykosomatiska symtom och besvär.
När det gäller besvär som att under de tre senaste månaderna ofta/alltid ha känt sig
ängslig/orolig eller stressad är det en högre andel av pojkarna på S:t Larsskolan som
anger detta jämfört med kontrollgruppen. Flickorna på S:t Lars redovisar i större
utsträckning besvär än skolans pojkar men det är ingen skillnad i förhållande till
flickorna på Berga/Bäckskolorna.
Tabell 5. Andel elever som svarat på frågor om hälsa och framtidstro. Procent.
Flickor
S:t Larsskolan Berga/Bäck
Pojkar
S:t Larsskolan Berga/Bäck
Mycket bra/bra allmän hälsa
83,3
75,6
68,8
86,3 p=0,047
Totalt antal svar
138
211
32
182
Har under de 3 senaste
månaderna ofta/alltid känt sig
ängslig/orolig
Totalt antal svar
28,5
31,0
18,2
13,3 p=0,014
137
210
33
180
Har under de 3 senaste
månaderna ofta/alltid känt sig
nedstämd
Totalt antal svar
27,7
27,5
21,2
14,9
137
211
33
181
Har under de 3 senaste
månaderna ofta/alltid känt sig
stressad
Totalt antal svar
71,5
68,5
51,5
32,0 p=0,074
137
213
33
181
Ser mycket/ganska ljust på
framtiden
Totalt antal svar
81,4
75,7
75,0
79,9
140
210
32
179
30
DISKUSSION
ELEVERNAS OCH LÄRARNAS SYN PÅ LIVSKUNSKAPSPROGRAMMET
Livskunskapsprojektets röda tråd
Det finns mycket som tyder på att ett hälsopromotivt arbete i skolan kräver
sammanhang i undervisningen, genom att de olika delmomenten löper som en röd tråd
genom alla skolåren (Blanck, 2003). Dessutom bör hälsoundervisningen genomföras på
ett systematiskt sätt under lång tid och vara en naturlig del av hela skolans arbete
(Myndigheten-för-skolutveckling, 2003; Weissberg et al., 2003). Två breda ansatser är
viktiga – en god lärandemiljö och att relationer och existentiella frågor får en
framträdande roll i skolans arbete (Myndigheten-för-skolutveckling, 2003).
Det aktuella projektet på den studerade skolan har planerat livskunskapen så att alla
elever på skolan ska få del av denna under sina tre skolår. Utgångspunkten har varit att
ta upp olika moment inom ramen för de ordinarie ämnena, vilket också stöds av nyare
forskning (Elias & Weissberg, 2000). Det kan dock finnas ett problem med detta –
nämligen att innehållet i livskunskapen styrs allt för mycket av de redan befintliga
kursplanerna, istället för att ha den omvända utgångspunkten. Många elever har också
efterfrågat den röda tråden, då de knappast har märkt att de haft livskunskap. I detta
ligger en paradox då integrationen i ämnena skapar anonymitet för livskunskapen,
samtidigt som man vill få eleverna att se denna som något viktigt och centralt. En
lösning vore kanske att göra eleverna mer delaktiga i planeringen och genomförandet av
undervisningsmomenten i livskunskap.
Eleverna efterfrågar mer tid för livskunskapsmomenten, vilket troligen skulle stärka
den röda tråden. Det finns forskning som visar att primärpreventiva program fungerar
bäst när de omfattar minst 40 timmar plus uppföljande lektioner. Dessa program bör
bland annat innehålla moment som förstärker elevernas självförtroende och det är bra
om de delvis genomförs som rollspel och diskussioner (Blanck, 2003; Payton et al.,
2000; Peterson et al., 2001)
Lärarnas roll
Skolan har en central roll för att främja barn och ungdomars hälsa och utveckling,
främst genom att få dem att trivas och känna meningsfullhet i det de gör (Bremberg,
1998; Williams et al., 2002). Avgörande för om skolan ska lyckas med detta är lärarnas
engagemang i viktiga livsfrågor (Kouvonen, 2000). Men tidigare forskning har visat att
lärarna inte känt sig helt säkra i sin roll som ”livskunskapsförmedlare” (Lilja & Larsson,
2003), vilket medfört att undervisningen inom området visat prov på stora brister
(Myndigheten-för-skolutveckling, 2003).
Det utvärderade projektet på livskunskapsskolan har haft ett inslag med utbildning
för en grupp lärare. Utbildningen var uppskattad och det material som var utgångs-
31
punkten har varit ett nyttigt stöd under året. Det är viktigt för framtiden att många fler
lärare blir bärare av idéerna kring livskunskapsprojektet. Både lärare och elever vittnar
nämligen om att det finns lärare som ser dessa inslag som störande för den normala
undervisningen. Det finns förslag om att ta upp dessa frågor på studiedagar och att låta
nya grupper lärare få samma kurs som genomförts tidigare. Om projektet ska lyckas i
sina intentioner krävs det att majoriteten av personalen anammar de grundläggande
värderingarna i livskunskapen, annars blir det svårt att fullfölja idén att detta är hela
skolans uppgift.
Externt samarbete
I planeringsprocessen av projektet hade referensgruppen bland annat kontakter med
representanter för olika aktörer inom kommun och landsting. Dessa bidrog med sin
kompetens för att utformningen av projektet skulle bli så bra som möjligt. Under själva
genomförandet har landstingets Tobakspreventiva enhet deltagit och även länets
ungdomsmottagning har använts som resurs. För lärarnas utbildning har en extern
konsult anlitats.
Det har funnits planer på att fler externa aktörer skulle engageras i livskunskapsprojektet, men än så länge har det blivit en begränsad skara. Eleverna efterlyser mer
studiebesök och att verkligheten kommer till skolan för att bidra med nya perspektiv.
Det är alltid enkelt att prata om samarbete och kontakter, men det kan vara praktisk
svårt att få tider och tillfällen att passa ihop. Risken finns också att besök utifrån blir
avgränsade ”happenings” som inte passar in i sammanhanget. Det gäller att värdera
externt stöd utifrån helhetsperspektivet – då kan det bli en resurs som förstärker och
förgyller det vardagliga arbetet i skolan.
Ämnesintegration
Det finns inget som tyder på att ämnesintegrationen har ökat som en följd av att
livskunskapsprojektet har startat. De som jobbat över ämnesgränserna tidigare fortsätter
med det, liksom de övriga fullföljer sitt som vanligt. Det nya kursinriktade gymnasiet
gör det svårt att skapa ett friutrymme där ämnesövergripande samarbete kan frodas. Ska
livskunskapen genomsyra hela skolans arbete krävs det förmodligen skapandet av nya
fora för diskussioner, där lärare kan mötas och utbyta synpunkter kring innehåll och
uppläggning. Dessutom gäller det att se till att kursplanerna ger det erforderliga
utrymmet för momenten i livskunskapen. Viktigt här är att fokus sätts på friskbeteende
och inte på riskbeteende. Mår eleverna bra och trivs i skolan kommer de också att
prestera bra.
32
LIVSKUNSKAP – ALKOHOLVANOR?
Elevernas alkoholkonsumtion
Målsättningen för projektet har varit att alla elever skulle få del av undervisningen i
livskunskap. Men det finns indikationer på att det rått frivillighet för de enskilda lärarna
att använda det smörgåsbord som har serverats. Vår studie visar att detta medfört att
vissa av inslagen i livskunskapen inte nått alla elever i årskurs ett och det var ju under
detta år som momentet kring alkohol och droger skulle genomföras. Om man ska
betrakta projektet som hela skolans angelägenhet, där alla elever är målgruppen, måste
det till en tydligare markering från skolledningen att detta är något som prioriteras.
Annars kommer det förmodligen att stanna vid att några engagerade eldsjälar driver
arbetet i sina klasser, medan andra elever står utanför det planerade konceptet. Det
gäller också att stärka elevernas självförtroende genom rollspel och diskussioner och att
programinslagen får ett större tidsutrymme, åtminstone 40 timmar (Blanck, 2003;
Payton et al., 2000; Peterson et al., 2001).
Resultaten från enkätundersökningen i gymnasiets år 2 visar inte heller på några
signifikanta skillnader på gruppnivå mellan ”livskunskapsskolan” och kontrollskolorna
med avseende på alkoholvanor. Snarare syns en tendens till mer avancerade vanor för
pojkarnas del på S:t Larsskolan. När det gäller attityder till drogrelaterade beteenden är
det en större andel både bland flickorna och pojkarna som har en mer liberal inställning
jämfört med kontrollskolorna. Det är dock inte rimligt att förvänta sig någon
genomgripande effekt beträffande elevernas alkoholvanor och alkoholattityder med
tanke på hur livskunskapsprojektets två första år har gestaltat sig. Antalet timmar har
varit begränsat, alla lärare har inte anammat idén och alla elever har inte fått ta del av
konceptet. Det finns säkert individer som påverkats i sitt beteende, men detta kan inte
avläsas på gruppnivå.
LIVSKUNSKAP – SKOLMILJÖ OCH HÄLSA?
Elevernas trivsel och hälsostatus
Tonåringar måste få bli medaktörer i sitt eget liv och för att de ska kunna bli det måste
de få vara med och ta beslut kring saker som påverkar deras liv och hälsa (Dickey &
Deatrick, 2000). Det har visat sig att skoltrivsel och social kompetens reducerar stress
vilket i sin tur minskar de psykosomatiska besvären hos barn och ungdomar (Berntsson
& Gustafsson, 2000). Majoriteten av de undersökta eleverna säger att de trivs bra i
skolan. Dock skiljer sig pojkarna på S:t Larsskolan genom en lägre trivsel och en högre
andel som blivit mobbade under terminen. Också i hälsoavseende avviker S:t
Larsskolans pojkar. Där anger en lägre andel god allmän hälsa och de har i större
utsträckning känt sig nedstämda och stressade jämfört med kontrollskolorna. För
flickornas del finns inga signifikanta skillnader mellan S:t Lars och de två andra
skolorna.
33
Resultaten indikerar att pojkarna på S:t Larsskolan skiljer sig från andra pojkar. De
anger även en sämre hälsa än flickorna i flera avseenden, vilket är klart avvikande från
vad vi känner till från andra studier om ungdomars hälsa. Det avviker också från vad
som generellt gäller för länet som helhet. Möjligen kan man leta förklaringar till detta
redan vid valet av skola, utifrån vilka program som dominerar elevantalet eller att en
viss ”skolkultur” styr förväntningarna hos eleverna. Kanske kan man också anta att
flickornas stora dominans på skolan kan medföra att killarna känner sig lite ”utanför”
och därför rapporterar mer negativa upplevelser.
När det gäller elevdemokrati är livskunskapsskolan bättre än kontrollskolorna. Detta
kan vara svårt att koppla till införandet av livskunskapsprogrammet och handlar
förmodligen mer om hur skolarbetet i alla ämnen överlag läggs upp och om hur skolledningen agerar kring dessa frågor.
METODDISKUSSION
Intervjuerna
Det finns vissa fördelar med gruppintervju som metod för att studera människors
upplevelser och beteenden. Gruppens deltagare ges nämligen möjlighet att interagera
med varandra i en diskussion, vilket hjälper till att avslöja konsensuppfattningar kring
det undersökta fenomenet. Gruppdiskussionen ger också bättre förutsättningar för
fylligare svar eftersom deltagarna kan bemöta varandras synpunkter. Deltagarnas åsikter
vässas av att brytas mot andras argument. Men man måste även räkna med risken att
grupptrycket håller tillbaka vissa synpunkter, framförallt från individer som inte har för
vana att ta sig ton i en grupp. Möjligen leder detta till att extrema ståndpunkter har
svårare att få genomslag, än om intervjuerna skulle ha gjorts enskilt (Denscombe, 2000;
Kjaer Jensen, 1995; Svenning, 2000).
Urvalet av deltagare i gruppintervjuerna har inte gjorts utifrån en strikt
representativ princip. I intervjuerna med personalen har valet inte varit svårt, eftersom
det har handlat om att prata med de som varit aktiva i den aktuella undervisningen.
Eleverna är ju betydligt fler och har därför krävt en tydligare strategi. Utgångspunkten
har varit att klasserna utsett sina representanter och att dessa varit intresserade och
motiverade att delta i intervjuerna. Här finns risken att de som har accepterat att delta
inte ger uttryck för vad de flesta i klassen har upplevt. Men hela gruppen kommer ändå
att representera en stor bredd av synpunkter, som dessutom genom gruppformen ger en
fördjupad bild av deltagarnas erfarenheter.
Enkätstudien
Kan det finnas metodologiska förklaringar till varför resultaten inte är bättre på livskunskapsskolan och att de i vissa fall snarare går åt det motsatta hållet? Undersökningsgruppens storlek kan här vara av betydelse. Urvalet är tämligen litet med 234 elever på
livskunskapsskolan. Av dem svarade 174 på frågeformuläret som ligger som grund för
34
analysen av alkoholvanor, hälsa och skolmiljö. De jämförelser som har genomförts har
varit uppdelade på kön eftersom kön är en så stark bakomliggande faktor som det är
nödvändigt att ta hänsyn till. Detta har medfört små tal i analyserna. Mycket tyder på att
den undersökta gruppen pojkar på livskunskapsskolan inte är representativ för pojkar i
länet som helhet, vilket kan ha påverkat resultaten.
Även om inga skillnader i önskad riktning kan ses på gruppnivå när det gäller
alkohol respektive hälsa, utesluter inte detta att sådana skett på individnivå. Indikationer
på att så har varit fallet har framkommit i de intervjuer som har gjorts.
SLUTSATSER
Livskunskap för hela skolan
Innehållet i livskunskapen har till största delen presenterats som ett smörgåsbord från
vilket de enskilda lärarna kan välja och vraka. Detta har medfört att många elever inte
kommit i kontakt med alla moment. Det är inget fel i att utformningen av
undervisningen i klasserna kan se olika ut, men finns det något allvar bakom att alla
elever ska få livskunskap borde detta också garanteras alla elever. Nu verkar detta vara
utlämnat till lärarnas godtycke. Den röda tråden är dessutom ganska tunn, mest
beroende på att man utgått från existerande inslag i befintliga kurser, istället för att
starta med behovet och låta detta styra strukturen.
Lärarnas engagemang och kompetens
Delar av personalen har fått vidareutbildning som de är nöjda med. Det krävs säkert en
fortsättning på detta och fler lärare behöver känna sig delaktiga i satsningen som helhet.
För att lyckas bättre i framtiden krävs det att fler lärare är aktiva bärare av
livskunskapens grundidé, annars kommer genomslaget inte att förbättras nämnvärt.
Ämnesintegrationens betydelse
Det förekommer öar av samarbete över ämnesgränserna, men det är fortfarande långt
kvar till en situation där de olika ämneskompetenserna kompletterar varandra för att ge
eleverna en mer sammansatt bild av verkligheten. Undervisningens uppläggning skulle
också vinna på ett större inslag av rollspel, värderingsövningar och gruppdiskussioner.
Programmets betydelse för elevernas beteende
Studien visar att eleverna på skolan som infört livskunskapsprogrammet knappast kan
sägas leva ett ”sundare” liv jämfört med eleverna på andra gymnasieskolor. Går det då
att dra slutsatsen att programmet inte haft någon effekt alls? För att förstå resultatet bör
man ta hänsyn till tidsaspekten. För det första tar det lång tid att förändra människors
beteende, så resultatet kan förhoppningsvis avläsas lite längre fram. För det andra är det
första gången som skolan genomför programmet, vilket av naturliga skäl innebär att
misstag begås vilka förhoppningsvis undviks vid nästa försök. För det tredje har alltför
35
få undervisningstimmar ägnats åt innehållet för att de realistiskt ska kunna påverka i
någon större utsträckning.
Tankar inför framtiden
Utifrån det resultat som här har presenterats är det viktigt att ta ställning till följande
aspekter inför fortsättningen:
•
Mer undervisningstid måste satsas på innehållet i livskunskapen – nu har antalet
timmar varit minimalt i relation till den totala timplanen.
•
Projektet måste drivas och struktureras så att alla lärare är delaktiga, vilket
skulle medföra att alla elever får tillgång till livskunskapen.
•
Man måste få till ett bättre samarbete mellan lärarna över ämnesgränserna.
•
Det måste skapas en tydligare röd tråd där eleverna kan se kopplingen mellan de
olika undervisningsmomenten.
•
Det måste införas mer rollspel, diskussioner och värderingsövningar i
undervisningen.
36
REFERENSER
Andersson, B., & Lindén-Boström, M. (1998). Ungdomars alkohol- och narkotikavanor.
Stockholm: CAN.
Barncentrum-ÖLL. (2002). Barns situation i Örebro län - ur hälso- och sjukvårdens
perspektiv. Örebro: Örebro läns landsting.
Berg Kelly, K., Alvén, B., Erdes, L., Erneholm, T., Johannisson, I., & Mattsson-Elofsson,
E. (1993). Ungdomars hälsovanor och riskbeteenden. Stark kommunal satsning ger
bättre hälsa. Läkartidningen, 90(8), 710-717.
Bergman, H. (2000). Befolkningens alkoholvanor enligt AUDIT-testet. Sänkt gränsvärde
fördubblade andelen kvinnor med riskabla alkoholvanor. Läkartidningen, 97,
2078-2084.
Berntsson, L. T., & Gustafsson, J.-E. (2000). Determinants of psychosomatic complaints in
Swedish schoolchildren aged seven to twelve years. Scandinavian Journal of Public
Health, 28, 283-293.
Blanck, P. (2003). "Det var roligt och man kom på saker som man inte tänkt på innan"gymnasieungdomars samtal kring alkohol. Socialmedicinsk tidskrift(4), 317-323.
Botvin, G. J. (2000). Preventing drug abuse in schools: Social and competence
enhancement approaches targeting indivdual-level etiologic factors. Addictive
Behaviors, 25(6), 887-897.
Bremberg, S. (1990). Elevhälsans teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Bremberg, S. (1998). Bättre hälsa fö r barn och ungdom. En strategi fö r de sämst ställda.
Stockholm: Folkhälsoinstitutet.
Bruun Jensen, B. (1996). Hälsoundervisningen är alltför naturvetenskaplig. In A. Nilsson
(Ed.), Är Pippi Långstrump en hälsoupplysare eller hälsorisk? En antologi om
hälsoarbete i skolan. Stockholm: Skolverket.
Buddeberg-Fischer, B., Klaghofer, R., Leuthold, A., & Buddeberg, C. (2000).
Unterrichtsklima und symptombildung. Zusammenhänge zwischen Schulstress,
Kohärenzgefühl und psyschichen Beschwerden von Gymnasisten. Psychotherapie,
Psychosomatik, medizinische Psychologie, 50(5), 222-229.
Burt, M. R. (2002). Reasons to invest in adolescents. Journal of Adolescent Health, 31, 136152.
CAN. (2005). Drogutvecklingen i Sverige 2005. Rapport nr 91. Stockholm:
Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.
Dalis, G. T., & Dodd, G. R. (2001). The effect of personal/social skills lessons: The
missing link in prevention curricula on urban middle school student tobacco use.
American Journal of Health Education, 32(4), 199-205.
de Bejczy, A., & Spak, F. (2003). Riskfaktorer för hög alkoholkonsumtion under
ungdomsåren. Socialmedicinsk tidskrift(4), 303-310.
Denscombe, M. (2000). Forskningshandboken - fö r småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Dickey, S. B., & Deatrick, J. (2000). Autonomy and decision making for health promotion
in adolescence. Pediatric Nursing, 26(5), 461-467.
Donovan, J. E., & Jessor, R. (1985). Structure of problem behavior in adolescence and
young adulthood. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 53(6), 890-904.
Elias, M. J., & Weissberg, R. P. (2000). Primary prevention: Educational approaches to
enhance social and emotional learning. Journal of School Health, 70(5), 186-190.
37
Gillander Gådin, K. (2002). Does the psychosocial school environment matter fö r health?
A study of pupils in Swedish compulsory school from a gender perspective. Umeå:
Umeå universitet.
Hagquist, C., & Nilsson, T. (2002). Alkohol- och narkotikavanor bland niondeklassare.
Karlstad: Karlstads universitet.
Helstelä, L., & Sourander, A. (2001). Self-reported competence and emotional and
behavioral problems in a sample of Finnish adolescents. Nordic Journal of
Psychiatry, 55, 381-385.
Hvitfeldt, T., & Rask, L. (2005). Skolelevers drogvanor 2005. Rapport nr 90. Stockholm:
Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.
Kilander, H. F. (2001). Testing health information of students and adults. Journal of School
Health, 71(8), 411-413.
Kjaer Jensen, M. (1995). Kvalitativa metoder fö r samhälls- och beteendevetare. Lund:
Studentlitteratur.
Kouvonen, P. (2000). Umgängesformer och rusmedelsbruk. Ny forskning om ungdomar
och vuxna i Norden. Nordisk alkohol- och narkotikatidskrift, 17(5-6), 385-393.
Lilja, J., & Larsson, S. (2003). Ungdomsliv, identitet, alkohol och droger. Stockholm:
Statens folkhälsoinstitut.
Lindén-Boström, M. (2003a). Drogvanor bland elever i årskurs 9 i Örebro län 2002.
Örebro: Samhällsmedicin, Örebro läns landsting.
Lindén-Boström, M. (Ed.). (2003b). Fö räldrars livsvillkor och barns hälsa. Liv & hälsa år
2000. CDUST.
Lindén-Boström, M., & Andersson, B. (2001). Pojkar dricker dubbelt så mycket som
flickor. Alkohol & Narkotika(2).
Lundberg, T., & Westman, G. (2002). Stora skillnader i hälsovanor bland gymnasister. En
femårsuppföljning av årliga enkäter till studerande på olika program.
Läkartidningen, 99(19), 2159-2163.
McClanahan, K. K., McLaughlin, R. J., Loos, V. E., Holcomb, J. D., Gibbins, A. D., &
Smith, Q. W. (1998). Training school counselors in substance abuse risk reduction
techniques for use with children and adolescents. Journal of Drug Education,
28(1), 39-51.
Myndigheten-för-skolutveckling. (2003). Insatser i skolan som stärker hälsofrämjande
skolutveckling och fö rebygger alkoholskador och narkotikamissbruk. Stockholm:
Myndigheten för skolutveckling.
Nilsson, A. (2001). Livskunskap. Det goda samspelet - går det att lära ut? Stockholm:
Stiftelsen Allmänna Barnhuset.
Payton, J. W., Wardlaw, D. M., Graczyk, P. A., Bloodworth, M. R., Tompsett, C. J., &
Weissberg, R. P. (2000). Social and emotional learning: A framework for promoting
mental health and reducing risk behavior in children and youth. Journal of School
Health, 70(5), 179-185.
Peterson, F. L., Cooper, R. J., & Laird, J. M. (2001). Enhancing teacher health literacy in
school helath promotion: A vision for the new millenium. Journal of School
Health, 71(4), 138-144.
Proposition:30. (2005/06). Nationella alkohol- och narkotikahandlingsplaner. Stockholm:
Regeringen.
Proposition:35. (2002/03). Mål fö r folkhälsan. Stockholm: Regeringen.
SOU-2006:77. (2006). Ungdomar, stress och psykisk ohälsa - Analyser och åtgärder.
Stockholm.
Strasburger, V. C. (2000). Getting teenagers to say no to sex, drugs, and violence in the new
millenium. Medical Clinics of North America, 84(4), 787-810.
38
Svenning, C. (2000). Metodboken. 4:e upplagan. Eslöv: Lorentz förlag.
Torbiörnsson, A. (1996). Ungdomars frågor, identitet och hälsa. In A. Nilsson (Ed.), Är
Pippi Långstrump en hälsoupplysare eller hälsorisk? En antologi om hälsoarbete i
skolan. Stockholm: Skolverket.
Weissberg, R. P., Resnik, H., Payton, J. W., & Utne O'Brien, M. (2003). Evaluating social
and emotional learning programs. Educational Leadership, 60(6), 46-50.
Williams, P. G., Holmbeck, G. N., & Neff Greenley, R. (2002). Adolescent health
psychology. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 70(3), 828-842.
Williamson, D. L., & Drummond, J. (2000). Enhancing low-income parents´ capacities to
promote their children´s health: Education is not enough. Public Health Nursing,
17(2), 121-131.
Vingilis, E. R., Wade, T. J., & Seeley, J. S. (2002). Predictors of adolescent self-rated health.
Canadian Journal of Public Health, 93(3), 193-197.
von Zweigbergk, L. (2003). Jämlikhet och hälsa i skolan. JÄHS-projektet. Stockholm:
Samhällsmedicin, Stockholms läns landsting.
39
40
BILAGA 1
GRUPPINTERVJUFRÅGOR – ÅR 1
Lärarfrågor:
1. Vad innebär begreppet ”Livskunskap” för er? Behövs detta inslag i skolarbetet?
Varför/varför inte?
2. Vilken motivation och vilket engagemang finns det för att arbeta med dessa frågor på
skolan?
3. Känner ni att ni har tillräckligt stöd från skolledningen för att arbeta med dessa
frågor?
4. Känner ni att ni har tillräcklig kompetens för att jobba med dessa frågor? I vad
behövs ytterligare kompetensutveckling?
5. Hur har organiseringen och planeringen av projektet fungerat?
6. Har ni kunnat påverka innehållet i projektet? Har eleverna erbjudits att delta i
planeringen? På vilket sätt?
7. Hur har genomförandet av projektet fungerat? Har ämnesintegrationen ökat som en
följd av projektet?
8. Hur har Livskunskapsinslagen mottagits av eleverna? Hur har lektionerna fungerat i
de olika programmen?
9. Vad anser ni om Livskunskapsprojektet som helhet?
Innehåll
Genomförande
Uppföljning
10. Vad har varit det mest positiva med Livskunskapsprojektet?
11. Är det något som bör förändras?
12. Vad har ni för tankar om fortsättningen av projektet?
Referensgruppsfrågor:
1. Vilka är målen med projektet? Vilken är den ”röda tråden”?
2. Vad menar ni med ”Livskunskap”? Varför behövs detta inslag i skolan?
3. Vilka influenser har ni använt er av när ni planerade projektet? Har ni tittat på
liknande projekt? Hur växte programmet fram?
4. Hur har ni valt ut de olika inslagen i livskunskapsmomenten?
5. Innehåller projektet inslag av social och emotionell träning? På vilket sätt? Är detta
viktigt för att nå ett positivt resultat?
6. Kan projektet ses som ett hälsofrämjande arbete? På vilket sätt?
7. Har det skett en samverkan med elever, föräldrar och närsamhälle/externa aktörer?
På vilket sätt?
8. Har ämnesintegrationen ökat genom detta projekt?
9. Vad anser ni om Livskunskapsprojektet som helhet?
Innehåll
Genomförande
Uppföljning
10. Vad har varit det mest positiva med Livskunskapsprojektet?
11. Är det något som bör förändras?
12. Vad har ni för tankar om fortsättningen av projektet?
41
Elevfrågor:
1. Har ni kunnat påverka innehållet i projektet? Skulle ni vilja det?
2. Har ni lärt er något nytt? Vad? Har inslagen varit på rätt nivå?
3. Är det något inslag/moment ni skulle vilja ha mer utav? Varför?
4. Har ni saknat något som skulle vara viktigt att ta upp? Vad?
5. Är Livskunskapsinslagen rätt sätt att arbeta på om man vill stärka ungdomars
positiva tankar och beteenden? Hur får man ungdomar att göra kloka val ur ett
hälsoperspektiv?
6. Är det skolans uppgift att arbeta med dessa frågor? Varför/varför inte?
7. Hur har uppföljningen av de enskilda momenten fungerat?
8. Upplever ni att lärarna samarbetar kring inslagen i Livskunskapen?
9. Vad anser ni om Livskunskapsprojektet som helhet?
Innehåll
Genomförande
Uppföljning
10. Vad har varit det mest positiva med Livskunskapsprojektet?
11. Är det något som bör förändras?
12. Vad har ni för tankar om fortsättningen av projektet?
42
BILAGA 2
GRUPPINTERVJUFRÅGOR – ÅR 2
Lärarfrågor:
Innehåll och omfattning
1. Hur tycker ni att innehållet på sex- och samlevnadslektionerna tagits emot av
eleverna? Vad har varit mest positivt/negativt?
2. Hur har ni tänkt kring innehåll och utformning av detta undervisningsmoment?
Var det något som ni skulle vilja ha gjort annorlunda? I så fall vad?
3. Har ni gjort några värderingsövningar under sex- och samlevnadslektionerna?
tex ”att säga nej”, ”grupptryck”, ”heta stolen” mm? Varför/varför inte?
4. Är sex- och samlevnadslektioner ett bra sätt att arbeta på om man vill påverka
ungdomars beteenden?
5. Är det viktigt att ta upp detta ämne i skolan? Varför/varför inte?
6. Tycker ni att fyra timmar sex- och samlevnad är tillräckligt för att lära sig något?
Vilken omfattning är rimlig?
Elevernas medverkan/bedömning/engagemang
1. Hur har eleverna kunnat påverka innehållet i sex- och samlevnadslektionerna?
2. Är det svårt att ha sex- och samlevnadslektioner tjejer/killar tillsammans?
Tycker ni att man ha skilda lektionstimmar könen emellan?
3. Ska man arbeta i mindre grupper eller fungerar det bra med klassundervisning?
Varför/varför inte?
4. Tycker ni att alla elever har kunnat komma till tals på lektionerna?
5. Har det varit svårt att få igång diskussioner i klassen/klasserna kring ämnet?
Varför/varför inte? Hur ser ni på balansen mellan fakta och diskussion?
6. Var – tror ni – hittar ungdomar oftast information om detta ämne?
Lärarnas insatser/upplägg
1. Hur håller ni er ajour när det gäller aktuella frågor kring sex- och samlevnad? Vad
tyckte ni om utbildningen ni fick av Knuffen?
2. Har det gått bra att hålla lektionerna på rätt nivå? Har undervisningen legat rätt i
tiden?
3. Har det känts att det som tagits upp på lektionerna har berört eleverna? På vilket sätt?
4. Hur ska sex- och samlevnadslektioner läggas upp för att ge bästa möjliga motivation
bland eleverna?
5. Har ni något att tillägga?
Elevfrågor:
Innehåll och omfattning
1. Vad tycker ni om innehållet på sex- och samlevnadslektionerna som helhet? Vad har
varit mest positivt/negativt?
2. Hur har blandningen mellan fakta och diskussioner varit? Var det något som ni
skulle vilja ha haft mer/mindre av? I så fall vad?
43
3. Har ni gjort några värderingsövningar under sex- och samlevnadslektionerna? tex
”att säga nej”, ”grupptryck”, ”heta stolen” mm?
4. Är sex- och samlevnadslektioner ett bra sätt att arbeta på om man vill påverka
ungdomars beteenden?
5. Är det viktigt att ta upp detta ämne i skolan? Varför/varför inte?
6. Tycker ni fyra timmar sex- och samlevnad är tillräckligt för att lära sig något? Vilken
omfattning är rimlig?
Elevernas medverkan/bedömning/engagemang
1. Har ni kunnat påverka innehållet i sex- och samlevnadslektionerna?
2. Är det svårt att ha sex- och samlevnadslektioner tjejer/killar tillsammans? Tycker ni
att man ha skilda lektionstimmar könen emellan?
3. Ska man arbeta i mindre grupper? Varför/varför inte?
4. Tycker ni att alla elever har fått komma till tals på lektionerna?
5. Har det varit svårt att få igång diskussioner i klassen kring ämnet? Varför/varför
inte?
6. Var hittar ungdomar i er ålder oftast information om detta ämne?
Lärarnas insatser/upplägg
1. Hur är lärarnas kunskapsnivå och engagemang när det gäller aktuella frågor
kring sex- och samlevnad?
2. Har lektionerna legat på rätt nivå? Rätt i tiden?
3. Har det känts att det som tagits upp på lektionerna berört er? På vilket sätt?
4. Hur ska sex- och samlevnadslektioner läggas upp för att ge bästa möjliga
motivation?
5. Har ni något att tillägga?
44
Samhällsmedicinska enheten
Folkhälsoundersökningarna Liv & hälsa
Enkätundersökningarna Liv & hälsa 2000 och Liv & hälsa 2004 är ett samarbete
mellan Upplands, Sörmlands, Västmanlands, Värmlands och Örebro läns landsting.
Inom ramen för undersökningarna har följande rapporter givits ut. Du kan beställa
dem från Samhällsmedicinska enheten eller hämta dem som pdf-filer på vår hemsida.
Liv & hälsa år 2004
1. Liv & hälsa 2004. Resultat från en
undersökning om livsvillkor, levnadsvanor, hälsa och vårdkontakter.
(2005)
2. Liv & hälsa 2004 – en undersökning
om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor
i Värmland. Forskning och folkhälsa,
Utvecklingsstaben, Landstinget i
Värmland (2005)
3. Sörmlänningar tycker om vården.
Resultat från Liv & hälsa 2004.
Fou-enheten, Landstinget Sörmland
(2005)
4. Feldman I. Länsinvånarna är nöjda
med vården men…- Resultat från Liv
& hälsa 2004. Samhällsmedicinska
enheten. Uppsala läns landsting.
(2005)
5. Folkhälsomål kopplat till Liv &
hälsa - Södermanlands kommuner.
Folkhälsoenheten och FoU enheten,
Landstinget Sörmland. (2005)
6. Kalander Blomqvist M, Janson S
(red). Värmlänningarnas liv och hälsa
2004. Landstinget i Värmland och
Karlstads universitet (2005)
7. Västmanlänningarnas hälsa. Sammanställning av resultat från enkätstudier och befintlig statistik år 2006.
Landstinget Västmanland (2006)
8. Berglund K, Brantefors B, Feldman
I, Fichtel Å, Jonason E, Lindberg
C. Folkhälsopolitik för en jämlik
hälsa. Resultat från befolkningsundersökningen Liv & hälsa i Uppsala
län. Samhällsmedicinska enheten,
Uppsala läns landsting (2006)
5. Janson S, Molarius A, Starrin B,
Svensson N, Eriksson U-B. Folkhälsan i Värmland 2000. Del 2. Resultat
från enkätstudien Liv & hälsa 2000.
Arbetsrapport nr 1 2002. Institutionen för samhällsvetenskap, Karlstads
Universitet. (2002)
9. Lindén-Boström M, Eriksson C,
Hagberg L, Persson C, Ydreborg B.
Den goda men ojämlika hälsan - Liv
& hälsa i Örebro län 2004, Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns
landsting (2006)
6. Hälsan i Sörmland 2002 – en kommunbeskrivning. FoU-enheten,
Landstinget Sörmland.(2002)
Liv & hälsa år 2000
1. Liv och hälsa år 2000. Resultat från
en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. (2000)
2. Carlsson P, Lambe M. Liv & hälsa år
2000 i Uppsala län och dess kommuner. Hälso- och sjukvårdsavdelningen. Landstinget i Uppsala län. (2000)
3. Ydreborg B. Den pigga pensionären.
Om äldres hälsa i Örebro län år
2000. Samhällsmedicinska enheten,
Örebro läns landsting. (2001)
4. Eriksson C, Lindén-Boström M,
Persson C, Skarped G, Wallin A-M,
Ydreborg B. Den odemokratiska
hälsan! En rapport från undersökningen om hälsa, levnadsvanor och
livsvillkor, Liv & hälsa 2000. Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns
landsting. (2001)
7. Wallin A-M, Carlberg M. Hälsan ur
ett etniskt perspektiv. En rapport från
undersökningen om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor, Liv & hälsa 2000.
Samhällsmedicinska enheten, Örebro
läns landsting. (2003)
8. Berglund K, Eriksson C, Eriksson H,
Feldman I, Lambe M, Molarius A,
Nordström E. Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. En rapport från
undersökningen om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor, Liv & hälsa 2000.
(2003)
9. Lindén- Boström M (red). Föräldrars
livsvillkor och barns hälsa. En rapport från undersökningen om hälsa,
levnadsvanor och livsvillkor, Liv &
hälsa 2000. (2003))
Dessutom har ett tiotal artiklar i vetenskapliga tidskrifter publicerats med materaial från Liv & hälsa 2000 och 2004
Samhällsmedicinska enheten
Vill Du veta mer om folkhälsa och
folkhälsoarbete?
Samhällsmedicinska enheten ger ut rapportserierna Nota Bene och Laboremus. Du kan beställa
dem från Samhällsmedicinska enheten eller hämta dem som pdf-filer på vår hemsida.
Utgivna nummer av Nota
Bene
1. Byansansa J, Hellmén O, Wallin A-M.
”Har dom inte fattat att vi är här för att
stanna?” En intervjuundersökning bland
somaliska barnfamiljer. (1999)
2. Hellid L, Schröder A, Wallin A-M,
Isacsson P, Kjaergaard D, Öhrman A.
Näbbtorgsmottagningen. Primärvårdens
resursteam för flyktingar i Örebro län.
(1999)
3. Johansson E, Häggström H. ”Tjejdag
och jungfrumässa”. Beskrivning och
utvärdering av en skola/fritidsaktivitet
med unga flickor i fokus. (2000)
4. Ydreborg B, Skånberg G. Barnsköter­
skors arbetsinsatser i två kommundelar i
Örebro 1998-1999. (2000)
5. Wallskär H, Linderholm S, Elo S.
”Stressen gjorde oss helt blockerade”.
Hälso­främjande arbete bland undersköterskor och sjuksköterskor vid infektionskliniken, Regionsjukhuset i Örebro,
1998-2000. En lägesbild inför det sista
projektåret. (2000)
6. Wallskär H, Löfvenberg Å, Elo S. ”Det
måste finnas någon som driver på”. Hälso­
främjande arbete bland undersköterskor
och vårdbiträden vid Karlskoga lasarett
1998-2000. En lägesbild i december
1999. (2000)
7. Wallskär H, Löfvenberg Å, Elo S.
”Det här är vår chans”. Kvinnors hälsa
- hälso­främ­jande arbete bland personliga
assistenter inom Karlskoga kommuns
äldre- och handikappomsorg 1998-2000.
En lägesbild i november 1999. (2000)
8. Iarpe K, Wallin A-M, Hydén M-L,
Ahlström I, Skog G. Adam och Eva. En
interaktiv metod i hälsoundervisning för
låtutbildade invandrade kvinnor. (2000)
9. Ydreborg B, Tegerhult A-C. Noraprojektet - ett sätt att arbeta med patienter med
psykosociala besvär inom primärvården.
(2000)
21. Leijen T. Gemensamt föräldraskap-med
pappor i fokus! Ett utvecklingsarbete
om föräldraskap utifrån vad män tänker.
(2003)
10. Ivarsson-Sporrong L, Elo S, Johansson E,
Landström I, Ryö L. Våld mot kvinnor
- bemötande och stöd. (2000)
22. Persson C, Fernberg O. Socioekonomiska kluster i Örebro län - tandhälsa
hos barn och ungdomar . (2003)
11. Elo S. Primärvårdens ansvar och medverkan i folkhälsoarbetet i Örebro län.
Underlag för diskussion och planering i
samverkan. (2000)
23. Nybäck M. Lokalt folkhälso­arbete i
norra Örebro län med fokus på barn och
ungdom. (2004)
12. Hertting A, Wallskär H. Samtal om hälsa
med kvinnor i industrin. (2001)
13. Backteman P, Bergman C, Johansson
E, Elo S. Unga flickor i Nora kommun
- flickornas år 1999. Ett lokalt projekt
för att främja unga flickors livssituation.
(2002)
14. Löfvenberg Å, Swift-Johannison A. Att
bryta mönster - exemplet Tjejkraft i Hällefors. (2002)
15. Geidne J. Resurs för lokalt folkhälso­
arbete? Utvärdering av Örebro läns
idrotts­för­bunds folkhälsoenhet. (2002)
16. Munksten B, Persson C. Att vara barn
i Kumla kommun - en betraktelse över
barns liv och hälsa och kommunens
organisation av arbetet med barn och
ungdom. (2002)
17. Ydreborg B, Tegerhult A-C,
Engholm R. Mötet-ett verktyg för att
hantera livet. Uppföljning av Noraprojektet efter ett år. (2002)
18. Geidne J, Ydreborg B. Uppföljning av
projekt Kumla skofabrik. (2002)
24. Hagberg L, Fahlström G, Falk C. Utvärdering av Hälsotorg på apotek.- utvärdering av ett treårigt projekt på apoteket
Hjorten i Örebro. (2004)
25. Nilsson L, Hälsovetare på apotek - en
kompletterande utvärdering av projektet
”Hälsotorg” på apoteket Hjorten i Örebro. (2004)
26. Nilsson L. Avtal för strategiskt folkhälsoarbete i Örebro län. En utvärdering efter
halva avtalsperioden. (2004)
Utgivna nummer av
Laboremus
1. Hagberg L. Ska primärvården behandla
med fysisk aktivitet? En hälsoekonomisk
analys av MÅ BRA-projektet.(2002)
2. Nilsson L. Fysisk aktivitet på recept i
primärvården. En implementeringsstudie
i Örebro län (2005)
3. Nilsson Leif, Lindén-Boström Margareta. Livskunskap - ett gymnasieämne i
alkoholpreventionens tjänst? (2006)
19. Lindén-Boström M. Drogvanor bland
elever i årskurs 9 i Örebro län. (2003)
20. Geidne J, Häggström H. Kumla Rehabutvärdering av en multiprofessionell rehabiliteingsutredning i samverkan. (2003)
www.orebroll.se/samhallsmedicin
Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting, Box 1613, 701 16 Örebro.
Besöksadress: Eklundavägen 9-15, Örebro. E-post: [email protected]
Telefon 019–602 74 00, telefax 019–602 70 49