Vasaskolan
2009-09-23
Fastställt i Lg
Kunskap och kreativitet i samspel med lust och glädje:
”Jag kan, jag vill, jag törs, jag duger”
Vasaskolans pedagogiska verksamhet
Vårt uppdrag och vår ambition är
att få glada och trygga elever som känner arbetsglädje
att eleverna utvecklas optimalt både kunskapsmässigt och socialt
utifrån sina förutsättningar.
Detta förutsätter en god arbetsmiljö och väl fungerande inlärningssituationer.
Vi uppnår detta genom:
1. En pedagogisk plattform.
2. Klara roller och ansvar.
3. Ett gemensamt och aktivt förhållningssätt bland alla vuxna kring viktiga frågor.
4. Ett aktivt samarbete mellan skola och föräldrar.
Vi beskriver närmare hur vi resonerar och arbetar med detta i följande dokument:
Skoldokument
Elevdokument (under framtagande)
Föräldradokument (under framtagande)
SKOLDOKUMENT
Vårt uppdrag och vår ambition är:
att få glada och trygga elever som känner arbetsglädje
att eleverna utvecklas optimalt både kunskapsmässigt och socialt utifrån sina förutsättningar.
Detta förutsätter en god arbetsmiljö och väl fungerande inlärningssituationer.
Vi uppnår detta när ett antal förutsättningar finns uppfyllda:
1.
2.
3.
4.
En pedagogisk plattform
Klara roller och ansvar
Ett gemensamt och aktivt förhållningssätt bland alla vuxna
Ett aktivt samarbete mellan skola och föräldrar
1. EN PEDAGOGISK PLATTFORM
där eleverna får…
1.1 … uppleva en välordnad och inlärningsfrämjande miljö
1.2 … möta en undervisning med höga pedagogiska kvaliteter
1,3 … möjlighet att reflektera över sitt lärande genom löpande utvärdering
1.4 … möta ett elevcentrerat synsätt
1.5 … utveckla sina sociala färdigheter
1.6 … utveckla sina motoriska färdigheter
1.7 Tillämpning av estetisk ämnesintegrering och entreprenöriellt lärande på Vasaskolan
1.7.1 Bakgrund
1.7.2 Exempel på estetisk ämnesintegrering
1.7.3 De närmaste åren
1.7.4 Exempel på hur det entreprenöriella lärandet tillämpas på Vasaskolan
1.1 Eleverna får uppleva en välordnad och inlärningsfrämjande miljö
vilken…
kännetecknas av arbetsro och ordnat klimat, trygghet, gemenskap och arbetsglädje
har konsekvent tillämpning av rättvisa, klara och begripliga regler
lägger tyngdpunkten på positiv bekräftelse
är strukturerad, stimulerande och har en tydlig uppgiftsorientering
har lärare som förebilder och auktoriteter
har tydliga normer beträffande rättigheter och skyldigheter i det sociala umgänget i skolan
har höga positiva förväntningar på elevernas uppförande och beteende
ger uppmuntran.
1.2 Eleverna får möta en undervisning med höga pedagogiska kvaliteter
Betoningen läggs på dialogen mellan lärare och elev samt på diskussion och samarbete i
grupp. Dialogen och diskussionen skapar ett utbyte av tankar och idéer.
Eleverna får härigenom tillgång till andras erfarenheter vilket stimulerar till ökad inlärning.
Vi låter inlärning och social träning samverka för att det ska kännas meningsfullt för dem.
Elevernas kunskapsutveckling tillgodoses också genom att de får pröva olika arbetssätt och
arbetsformer. Vi vill engagera och stimulera eleverna genom olika pedagogiska metoder i
2
undervisningen såsom t.ex. temaarbeten. Olika ämnen integreras då till en helhet. Färdigheter
som att läsa och skriva övas i funktionella sammanhang. Då kopplas innehållet i undervisningen
tydligt till elevernas föreställningsvärld och vardag. Vi tar tillvara på elevernas nyfikenhet och
uppmuntrar nya idéer, påhittighet och initiativförmåga.
Det är viktigt att integrera de estetiska ämnena, såsom bild, musik, slöjd, media, med andra
ämnen. Eleverna får också då möjlighet att uppfatta helheten och se sammanhang. När de
skapar beskriver de verkligheten och lär sig även att forma den. De får pröva och utveckla tankar
och idéer som resulterar i färdiga produkter.
Vi samarbetar med Danderyds Kulturskola.
För att uppnå detta
har lärarna goda ämneskunskaper.
organiserar lärarna sina klassrum och planerar varje dag med framförhållning. Under
strukturerade lektioner klargör läraren målen för lektionen och hänvisar till dem då och då för
att behålla fokus.
förmedlas höga förväntningar direkt till eleverna. Flera undersökningar visar att lärarnas
förväntningar har en tendens att fungera som ”självuppfyllande profetior”, och att elever
lever upp till, men också ned till, förväntningarna.
ger lärarna olika former av positiv bekräftelse.
uppmuntras eleverna till självständigt arbete.
involveras föräldrar/vårdnadshavare på ett ändamålsenligt sätt.
Vi förbereder eleverna för fortsatta studier i Sverige eller övriga världen och för internationellt
arbete och vi strävar efter att Vasaskolan framgångsrikt ska kunna jämföras med de bästa
nationella och internationella motsvarigheterna.
1.3 Eleverna får möjlighet att reflektera över sitt lärande genom löpande
utvärdering såsom
regelmässiga och systematiska uppföljningar av skolarbetet
utvärdering varje vecka samt efter större temaarbeten
dokumentation av elevens arbeten, resultat från prov och tester i basämnena svenska,
engelska och matematik. Dessa visar på elevens kunskapsutveckling från år F - 6.
Läsutvecklingen dokumenteras med hjälp av diagnosmaterialet ”Nya Språket lyfter”. Vi
sparar också de mera konstnärliga arbetena vilka också speglar elevens utveckling.
utvecklingssamtal mellan elev, lärare och föräldrar. En del samtal leds av klassläraren,
andra av eleven själv.
Forskning visar att de elever som knäcker skolsystemets koder är de elever som klarar sig bäst i
skolan. Elevledda utvecklingssamtal är en metod som kan bidra till detta.
I samtalet kommuniceras elevens ansvarstagande för sin och andras arbetsmiljö, skolarbetet,
resultat, mål för arbetet och de strategier som krävs för att nå målen.
Tanken är att eleverna ska få en tydlig struktur i sin egen utveckling av lärandet, bli mer
delaktiga och därmed också ta ett större ansvar för sin egen inlärning.
3
1.4 Eleverna får möta ett elevcentrerat synsätt där
elevernas rättigheter understryks och respekteras
eleverna spelar en aktiv roll och har medansvar för beslut och för sitt eget lärande
eleverna är delaktiga och kan påverka
eleverna får egna ansvarsuppgifter
varje elev ges möjlighet att utvecklas efter sina egna förutsättningar och i sin egen takt
eleverna känner sig värdefulla som människor.
1.5 Eleverna får utveckla sina sociala färdigheter
Det är viktigt att kunna samverka med och känna empati för andra.
Därför uppmärksammar vi särskilt förmågor som:
att våga uttrycka sina tankar
att lyssna och att vänta (att kunna känna in situationen, låta andra synas och höras)
att glädjas åt andras framgångar
att vara artig (hänsyn och respekt)
att vara ärlig (tydlighet)
att uttrycka sina känslor i vissa situationer och ha dem under kontroll i andra
att erkänna misstag (kunna be om ursäkt och rätta till sina fel).
Vi tränar våra elever i dessa färdigheter genom ett gemensamt förhållningssätt hos hela
personalen, dramaövningar, aktiva klass- och elevråd, kamratstödjare, faddersystem samt etiska
samtal.
För att ytterligare stärka elevernas självkänsla har vi ”Livskunskap” med samarbets- och
värderingsövningar. Att göra roliga och ”märkvärdiga” saker tillsammans är viktigt för att
stärka gemenskapen i klassen. Det kan vara gemensamma upplevelser i klassrummet,
studiebesök, utflykter, klassens timme, klassfest o.s.v.
1.6 Eleverna får utveckla sina motoriska färdigheter
En mycket viktig del av barnens fostran är att skapa goda motionsvanor för att säkra
studiebefrämjande motorik och kondition. Inom idrotten tränas eleverna enligt de varierande
moment som ingår i kursplanerna. På slöjden tränas finmotorik samt öga-hand-koordination
Vi har även ”Rörelse Ro” varje vecka samt ”Handslaget” (Idrottslyftet).
1.7 Tillämpning av estetisk ämnesintegrering och entreprenöriellt lärande på
Vasaskolan
1.7.1 Bakgrund
Två olika styrdokument styr vårt arbete, läroplanen Lpo 94 och Danderyds kommuns
utbildningsplan.
1.7.1.1 Läroplanen, Lpo 94
”I skolarbetet skall de intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna
uppmärksammas. …
Eleverna skall få uppleva olika uttryck för kunskaper.
De skall få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar.
Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form skall vara inslag i
skolans verksamhet.
4
En harmonisk utveckling och bildningsgång omfattar möjligheter att pröva, utforska, tillägna
sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter.
Förmåga till eget skapande hör till det som eleverna skall tillägna sig.” (Lpo 94 sid. 6-7)
Därför arbetar vi med att integrera de estetiska ämnena med andra ämnen.
1.7.1.2 Danderyds kommuns utbildningsplan
Enligt Danderyds kommuns utbildningsstrategi från december 2008 ska skolornas verksamhet
genomsyras av tio mål. Ett av dessa mål är att ”skolan engagerar och stimulerar eleverna till
ökad kunskap”. För att nå detta mål uppmuntras skolorna bl. a. att
”använda estetiska lärprocesser och ämnesövergripande arbetssätt för att öka elevernas
förståelse för sammanhang och händelseförlopp och
att främja lärande där eleverna skolas i att ta egna initiativ och hitta egna lösningar, s.k.
entreprenöriellt lärande.” (sid. 4)
Vi samarbetar med Danderyds Kulturskola.
1.7.2 Exempel på hur ämnesintegreringen kan tillämpas
1.7.2.1 Bild och form
Eleverna läser sagor i svenskan (eller engelskan) och vi samtalar om hur böckernas olika texter
och bildvärldar är uppbyggda. Sedan kan eleverna skapa egna sagor.
Personerna i elevernas sagor har olika karaktärer och kan gestaltas i bild (teckning) och/eller
form (lerskulptur). Temat kan avslutas med en utställning där de också läser sina sagor för
kamraterna i klassen och för yngre åldersgrupper. (Här kan även andra ämnen vävas in såsom
musik, dans, drama, matematik ...)
I matematiken lär man sig bl.a. geometri. För att göra ämnet mer begripligt kan eleverna få
bygga sina ”drömrum” i kartong. De får då på ett lustfyllt och meningsfullt sätt träna
längdenheter, area, omkrets, skala, former m.m. Medan man bygger uppstår frågor som man
måste ta reda på för att gå vidare.
Eleverna kan skapa affischer för att göra reklam, informera, propagera eller argumentera för
något (samhällsorienterande ämnen, svenska, matematik m.m.).
1.7.2.2 Musik
Eleverna kan måla till musik. De kan skapa egna texter eller dikter (svenska) till musik och
vice versa. Det är ett alternativt sätt för eleverna att göra sina röster hörda. De får ta del av
varandras tankar och åsikter. Detta stärker elevernas självkänsla.
Eleverna kan också hålla ett litet föredrag om en fritt vald artist, grupp eller kompositör.
Eleverna kan sjunga engelska alfabets- och månadssånger, ramsor och färgsånger. De
diskuterar sångtexters innehåll, översätter texter och tränar engelskt uttal.
När eleverna läser om 1700-talets Sverige kan de sjunga t.ex. Bellman-sånger i musikhistoria.
När de läser om olika länder kan man knyta an till den musiken (samhälls- och
naturorienterande ämnen).
5
De lär sig olika taktarter, såsom att räkna fjärdedelar, åttondelar o.s.v. De kan sjunga
månadssången till Beethovens 9:a. Genom att leka och sjunga blir det roligt att lära sig
multiplikationstabellen (matematik).
Under år 6 övar kören till en musikal, t.ex. ABBA – the musical (engelska). Det brukar bli en
mycket uppskattad föreställning i slutet av läsåret då klasskamrater, släkt och vänner bjuds in.
1.7.2.3 Slöjd
Eleverna gör egna beräkningar när de formger och konstruerar sina arbeten. I träslöjden kan
eleverna tillverka t.ex. ett träskrin. Då får de träna på att mäta och använda de fyra räknesätten.
Geometriska former aktualiseras, de får bl.a. lära sig att göra räta vinklar och förhållandet mellan
millimeter-centimeter-decimeter-meter uppmärksammas (matematik).
Locket till skrinet kan smyckas med karvsnitt (träsnideri), en gammal teknik som användes för
att dekorera träföremål. Eleverna får en djupare insikt i gångna tiders levnadsförhållanden och
teknologiska utveckling när de får lära sig äldre hantverkstekniker (historia).
I textilslöjden arbetar eleverna bl.a. med återbruk. Avlagda kläder eller hemtextilier, som
eleverna själva tar med till skolan, kan göras om till något nytt och användbart. Ett par urväxta
byxor kan t.ex. sys om till en väska (entreprenöriellt lärande, miljö, hushållsekonomi)
1.7.2.4 Media/film/foto
Eleverna kan producera film i olika genrer, såsom reklamfilm, korta dokumentärer, naturfilm,
små filmer om mobbning, kärlek, skräck. De skriver först manus och tvingas då strukturera och
utveckla sitt tänkande.
De kan också filma intervjuer med olika personer angående t.ex. ”egna och andras minnen”,
”kamraters intressen eller hobbyer” (svenska, samhälls-/naturorienterande ämnen m.m.).
Eleverna kan ha en egen ”naturruta” i skogen kring Ösbysjön. De använder digitalkamera och
fotograferar naturen vid de olika årstiderna och undersöker naturens förändring under ett år
(naturorienterande ämnen).
Eleverna kan fotografera sina husdjur, familj eller fritidsaktiviteter. De kan fotografera något de
tycker om att göra, utan att tala om vem det handlar om. Sedan får kamraterna gissa vem fotona
tillhör (livskunskap).
Eleverna på mellanstadiet läser om Europa. Läraren kan berätta om ett land, man tittar på film,
läser tillsammans, pratar om politik, naturtillgångar, städer, kända personer i sport- eller
musiksammanhang o.s.v. (svenska, samhälls- och naturorienterande ämnen).
Eleverna kan sedan få göra en imaginär resa som turist genom landet. De kan skriva en egen
dagbok om alla de upplevelser de gör under resan. Man kan även väva in landets musik, konst,
dans, idrott m.m.
Eleverna söker information och hämtar bilder på Internet. De kan skriva berättelser och
faktatexter på datorerna samt öva sig att tänka källkritiskt. De kan exempelvis göra en
skoltidning där de förmedlar sina kunskaper till kamrater, familjer och släktingar.
6
1.7.2.5 Drama
Eleverna läser om Gustav Vasa på mellanstadiet (historia). De kan delas in i grupper och
dramatisera Gustav Vasas öden och äventyr i Dalarna i teaterform.
Det blir lustfyllt och de får lära sig att bearbeta information, planera, samarbeta, fantisera,
uppträda m.m. Det man gjort med kroppen minns man bättre.
I grammatiken (svenska/engelska) arbetar man med olika ordklasser. Eleverna dramatiserar
olika verb eller adjektiv och kamraterna får sedan gissa.
När eleverna lär sig om olika djur (naturorienterande ämnen) kan de få turas om att gestalta ett
djur. Kamraterna får gissa vilket djur det är.
Man kan ha rollspel med t.ex. olika sagofigurer, politiker, intervjuer med olika personer,
historiska eller nu levande …
I ämnet Livskunskap kan eleverna spela olika rollspel i smågrupper. De får bl.a. lära sig att läsa
av människor och situationer, hantera starka känslor och konflikter, problemlösning, samarbete
m.m. (Se mer under rubriken det ”entreprenöriella lärandet”)
1.7.2.6 Idrott
Eleverna får tillgång till andra språk och uttrycksformer inom idrotten. De får dansa
internationella danser samt lära sig danser från vårt svenska kulturarv. De lär sig hitta egna
uttryck för sina känslor genom improvisationer.
De senaste åren har alla i år 2-6 fått undervisning i modern dans genom ett samarbete med
Danderyds kulturskola.
I många lekar och idrottsgrenar blir eleverna medvetna om matematiska mått och enheter. När
de orienterar tränar de väderstreck, skalor och avståndsbedömning. Även allemansrätten och
miljöfrågor kommer upp till diskussion vid dessa tillfällen (naturorienterande ämnen).
När eleverna lär sig om ”Kroppen” (naturorienterande ämnen) samarbetar idrottsläraren med
klassläraren. De får lära sig vad som händer med kroppen när man vilar eller tränar under
idrottslektionerna. Man gör övningar som ökar pulsen, eleverna får känna hur hjärtat pumpar
ut mer blod till musklerna. Genom anpassad styrketräning lär sig eleverna vilka muskler som är
viktiga i olika sammanhang.
Hjärt- och lungräddning (HLR) ingår i varje årskurs.
Eleverna får också träna på att stå inför klassen och instruera en lek. Elever i år 6 planerar och
genomför egna lektioner med elever i yngre årskurser.
1.7.3 Den estetiska ämnesintegreringen på Vasaskolan de närmaste åren
Vår ambition är att arbeta ämnesövergripande genom att
pedagogerna väljer arbetssättet oftare, mer medvetet och aktivt
alla elever arbetar tematiskt under en period varje termin
samarbeta med Danderyds Kulturskola.
7
1.7.4 Exempel på hur det entreprenöriella lärandet tillämpas på Vasaskolan
”Det entreprenöriella lärandet” syftar till att utveckla elevernas förmåga till entreprenörskap. Ett
entreprenöriellt förhållningssätt är att se möjligheter istället för hinder, att kunna driva en idé till
handling.
1.7.4.1 Livskunskap
Livskunskap är ett schemalagt ämne som ska genomsyra hela verksamheten på Vasaskolan.
Ämnet innefattar strukturerade värderingsövningar. Vi arbetar med ett program, SET, Social och
Emotionell Träning.
Vi använder rollspel, positiv förstärkning samt träning både i och utanför skolan. Vi hjälper
eleverna att utveckla de färdigheter som är viktiga för framgång i skola, familj, samhälle,
arbetsplats och i livet i stort.
Exempel på entreprenöriella förmågor hos eleverna, som kan utvecklas genom SETprogrammet, är självkänsla, ansvarstagande, kreativitet, samarbetsförmåga, initiativtagande,
uthållighet och handlingskraft.
1.7.4.2 Från idé till handling – ett exempel
Eleverna i en klass på mellanstadiet tog, under höstterminen, på flera klassråd upp att det inte
fanns så mycket att sysselsätta sig med på skolgården. De saknade en rolig klätterställning. De
tog ärendet vidare till skolans elevråd. Där fick eleverna veta att skolan inte hade några pengar
till detta.
Klassläraren pratade med eleverna och förklarade att man kanske inte behöver nöja sig med det,
utan kan ta tag i saker själv. Eleverna fick i grupper diskutera och komma med förslag på hur
de skulle kunna få ihop pengar till en ny klätterställning. De gjorde en lista på olika tänkbara
aktiviteter.
De arrangerade kafé och lottförsäljning, disco och loppmarknad. De gjorde ett besök hos
skolrådet samt engagerade föräldrar.
Eleverna fick härmed lära sig att göra en aktivitetsplan, tidplan för genomförande, ekonomisk
kalkyl, plan vid eventuella hinder m.m.
1.7.4.3 NTA
Naturvetenskap och teknik för alla – NTA – är ett skolutvecklingsprogram för ämnena kemi,
fysik, teknik och biologi. Det består av 15 olika teman som passar från år F-6. Ett tema sträcker
sig över en hel termin och består av ett antal olika uppdrag, vilka eleverna måste lösa.
Det laborativa och undersökande arbetssättet sporrar eleverna att själva ställa frågor, göra
förutsägelser, genomföra sina undersökningar och dokumentera resultatet. De får utveckla sin
kreativitet och problemlösningsförmåga.
8
2. KLARA ROLLER OCH ANSVAR
Det är grundläggande att alla i ”skolorganisationen” är medvetna om sina roller och sitt ansvar.
Det är därför viktigt
att eleverna förstår varför de går i skolan och vilket ansvar de förväntas ta såväl för sitt lärande
som för vår gemensamma arbetsmiljö.
att föräldrar är införstådda med att de har huvudansvaret för sitt barns uppfostran och att de
aktivt engagerar sig i sitt barns skolgång.
att skolans personal i sina respektive yrkesroller strävar efter att eleverna når de i läroplanen
uppställda målen.
3. ETT GEMENSAMT OCH AKTIVT FÖRHÅLLNINGSSÄTT
BLAND ALLA VUXNA
För att nå en väl fungerande skola är det viktigt att alla vuxna, d.v.s. skolledning, arbetslag,
pedagoger, övrig skolpersonal och föräldrar, har ett gemensamt och aktivt förhållningssätt. Detta
innebär:
att ha positiva förväntningar på eleverna/barnen, uppmuntra dem och ge beröm. Att sätta på
sig sina ”positiva glasögon” innebär att man uppmärksammar och fokuserar på det som
fungerar bra. På så sätt skapas positiva cirklar.
att se mycket allvarligt på händelser som innebär att elever/vuxna inte tar ansvar för sin och
andras skoldag/arbetsmiljö (ex när någon uppträder störande på lektioner eller uppträder illa
mot varandra).
att ingripa direkt när något oönskat inträffar (genom att ex gå emellan, lösa konflikten,
samtala, informera vidare…)
att respektera och tillämpa det konsekvensupplägg (se Elevdokumentet) som beskriver hur
vi hanterar elevernas avvikelser mot det accepterade ansvaret.
4. ETT AKTIVT SAMARBETE MELLAN SKOLA OCH
FÖRÄLDRAR
Vi tror att förutsättningarna för att få en god arbetsmiljö och väl fungerande inlärningssituationer
ökar om skola och föräldrar har ett aktivt samarbete…
… via möten
Upprop och avslutningar
Föräldramöten, 1 g/termin
”Lära känna”- samtal, 1 g/ht, förskoleklass, år 1 och år 4
Utvecklingssamtal, 1 gång/termin
Enskilda möten/meddelanden vid behov när eleven riskerar att inte nå målen, inte tagit
tillräckligt ansvar för sitt lärande eller arbetsmiljö eller annan anledning. Därefter
återkoppling när det fungerar bra.
Skolrådet, 3 ggr/termin.
Vasaskolans kväll
Öppet Hus
9
… via föräldrar som…
är positiva till skolan och har förtroende för oss
är delaktiga i skolan
hjälper sina barn att förbereda sig inför skoldagen
turas om att anordna aktiviteter för hela klassen
är skolrådsrepresentanter
är klassföräldrar
… via Internet (SchoolSoft)
Veckobrev från klasslärare angående den gångna veckan, nästkommande veckas läxor,
särskilda aktiviteter, läget i klassen m.m.
Resultat från läxförhör och prov
Omdömen inför utvecklingssamtal
Aktiviteter såsom lov, idrottsdagar, skolfotografering o.s.v.
Frånvaro rapporteras av lärarna
Sjukanmälan anmäls av föräldrar
Vasa-aktuellt, information från skolan
Enkäter
10
