Middlefart mars 2010
Gudrun Svensson, Linnéuniversitet , Växjö
[email protected]
• Att lära sig simma som
fisken i vattnet – hur gör
man det bäst när man
nu inte är född som en
fisk i vattnet?
• En diskussion om språk
och matematik med
utgångspunkt från
räknehändelser i
nationella provet för
årskurs 3 (9 -10 års ålder)
En presentation och diskussion om bedömningar och
resultat med utgångspunkt från olika grupper av
andraspråkselever och elever med svensk bakgrund
Räknehändels
er
- vilken genre?
Räkning eller
händelse
En räknehändelse- vad är det?
• Uppgift H nr 5 och 6
• Skriv en
räknehändelse om
Nova och Troy som
passar till
• 12
=3
• 4
• 5 X 3 = 15
Hur provet gått till
•
De matematiska proven inramas av en berättelse om Nova och Troj.
•
Utifrån denna berättelse ska barnen sedan lösa matematiska uppgifter
kring olika teman, exempelvis mått, storlekar, former
•
Barnen har inför detta avsnitt först fått höra en liten berättelse om hur Nova
och Troj kommit till en kulfabrik, där de möter en liten tant, som är bekymrad
över att hennes arbetare har blivit sjuka i en konstig pricksjuka och därför
inte får sina kulor färdiga i tid för vårens kullekar. Nova och Troj ska nu
hjälpa henne.
•
Eleverna får 30 - 40 minuter på sig att lösa 6 olika uppgifter som prövar de
fyra räknesätten. Läraren introducerar och förklarar först hur eleverna ska
arbeta med uppgifterna och går också igenom på tavlan vad som menas
med att skriva en räknehändelse (se bilaga 5 och 6).
•
Eleverna har tränat på räknehändelser tidigare så detta är inget nytt sätt för
dem att beskriva händelser med räknandet i fokus
Vad ska barnen kunna uppfatta om
hur uppgiften ska utföras?
• Uppgift H nr 5
• Skriv en
räknehändelse om
Nova och Troy som
passar till
• 12
• 4 =3
• Beskriva en händelse
• Händelsen ska ha med
räkning att göra
• Nova och Troj ska vara
inblandade
• Den ska utgå från
divisionen tolv delat
med fyra är lika med tre
%-andel som uppfyllt kriterierna
% av eleverna med invandrarbakgrund men alla födda i Sverige
(35 stycken)
% av eleverna med svensk bakgrund (14 stycken)
en händelse
96
100
Händelsen ska ha med räkning att
göra
89
(?)
100
Nova och Troj ska vara inblandade
40
79
Den ska utgå från divisionen tolv
delat med fyra är lika med tre
17
71
Är detta samma sak?
• Benämnda tal
• Läsetal
• Räknehändelser
• Räknesagor
• Huvudregel för
sammansättningar:
• Det är det sista ledet i en
sammansättning som det
handlar om
• Tandborstmugg är en
mugg och varken en
borste eller en tand –
borsten och tanden
medför endast en
insnävning av betydelsen
• Är räkningen eller
händelsen viktigast i en
räknehändelse?
Räknehändelser
ett litet menageri
med
som leker
som var i ett tak
som spelar fotboll
och köper godis
som leker
som tängker
som ligger i
högar
som köper
trisslott
som bråkar
som badar
Händelser och räknehändelser
•
•
•
•
•
•
När man berättar en händelse är person,
plats och tid viktiga för att stadfästa
berättelsen
Men i en räknehändelse är varken tid, plats
och inte ens en specifik händelse av
betydelse.
Det ultimata svaret (enligt
bedömningsnormerna): Det fanns 4 påsar
och 12 kulor hur många kulor finns i varje
Svar:3.
I svaret ovan finns varken tid, plats eller
händelse. Ett tillstånd snarare än en
händelse
Många av barnen med utländsk bakgrund
lät händelsen komma i förgrunden och talen
i bakgrunden, 22 % började som en saga:
Det var en gång
Samtliga barn i undersökningen är födda i
Sverige,
•
det var en gång en fotbollsspelare han hete
C. Ronaldo han fick en boll han dribblade
fem spelare och sen gjorde han mål tre i
varje hög.
•
det var en fröken som pratade med en
fröken sen kom tre fröknar dom bara prata
hela dan.
•
Det var en gång flickor som hetter Asena
Elina mina Dem lekte med sina syskon och
gick ut och lekte kulor.
•
Det var tre fiskar Dem lekte med vatnet och
simmade med sina vänner. Dem ätt mat
•
Många räknehändelser innehåller både tid
och plats och andra omständigheter som
inte är av betydelse för själva uträkningen
Kommentarer och slutsatser
•
En räknehändelse ska innehålla någon
sorts slutkommentar, exempelvis en
fråga, en slutledning
•
22% av eleverna med utländsk
bakgrund gör sådana kommentarer
•
71 % av eleverna med svensk
bakgrund
•
Vi lekte Polis och tjuv vi var 10 styckna som
lekte och sen kom 5 styckna
•
Nova hitar 6 kulor och Troj hittar 6 kulor dåm
delar med små ungar som var fatig dåm
gede ungarna 3 kulor och de gede varje
barn en kula
•
Det var 15 tjuvar som ville råna bank men
polisen kom och fångade 3 och de andra
stack (multiplikationsexempel 3 x 5 = 15)
•
Troj hade 3 hårstrån och så vexte det up 5
gånger så många hur många hårstrån fick
han? (sv- multiplikationsexempel 3 x 5=15)
•
Nova och troj hade tolv Skumgumy björnar
de skulle dela så var de 4 björnar i varge
hög hur många högar fick de (sv)
Elevgrupper
• Samtliga elever är födda i Sverige och har gått i svenska
förskola
• Elever som fått sin första läs- och matematikinlärning på
modersmålet, i detta fall albanska, 8 stycken ( Albansk)
•
Elever som gått i s.k. språkklass redan från förskolan, dvs.
en klass där man satsar intensivt på språkutveckling, 9
stycken (Språkklass).
• Elever som gått i vanlig förskola utan särskild satsning på
språket, 18 stycken (klass C)
• Elever med svensk bakgrund, 14 stycken (Åsbro)
Tal med enbart siffror
Tal med bollar
De fyra räknesätten
1) Räknehändelser, 2) enbart siffror och 3)
uträkningar som baseras på skriftlig instruktion
men inte kräver språkligt baserat svar
2,00
1,80
1,60
1,40
1,20
Albansk
Språkklass
1,00
C
Svensk
0,80
0,60
0,40
0,20
0,00
1) Division
1) Multiplikation
2) Enbart siffror
3) Tal med bollar
3) De 4 räknesätten
Räknehändelser
- vilka matematiska kunskaper mäter de
egentligen?
• Slutsatser
– De svenska eleverna har bättre resultat än
elever med utländsk bakgrund i uppgifter som
är språkligt baserade
– Detta blir mest framträdande i de uppgifter där
eleverna själva ska formulera sig
– Vad gäller tal med enbart siffror ligger
grupperna jämt
Fortsättning följer:
Språk, matematik och kognition
tillsammans med matematikdidaktiker vid Linnéuniversitetet
•Uppföljning av samma räknehändelser i årskurs 4 av samma uppgifter
VT 2010
•Matematiska samtal med eleverna – inspelning VT 2010
•Uppföljning av nationella provet i årskurs 3 VT 2011 med matematiska
samtal