Middlefart mars 2010 Gudrun Svensson, Linnéuniversitet , Växjö [email protected] • Att lära sig simma som fisken i vattnet – hur gör man det bäst när man nu inte är född som en fisk i vattnet? • En diskussion om språk och matematik med utgångspunkt från räknehändelser i nationella provet för årskurs 3 (9 -10 års ålder) En presentation och diskussion om bedömningar och resultat med utgångspunkt från olika grupper av andraspråkselever och elever med svensk bakgrund Räknehändels er - vilken genre? Räkning eller händelse En räknehändelse- vad är det? • Uppgift H nr 5 och 6 • Skriv en räknehändelse om Nova och Troy som passar till • 12 =3 • 4 • 5 X 3 = 15 Hur provet gått till • De matematiska proven inramas av en berättelse om Nova och Troj. • Utifrån denna berättelse ska barnen sedan lösa matematiska uppgifter kring olika teman, exempelvis mått, storlekar, former • Barnen har inför detta avsnitt först fått höra en liten berättelse om hur Nova och Troj kommit till en kulfabrik, där de möter en liten tant, som är bekymrad över att hennes arbetare har blivit sjuka i en konstig pricksjuka och därför inte får sina kulor färdiga i tid för vårens kullekar. Nova och Troj ska nu hjälpa henne. • Eleverna får 30 - 40 minuter på sig att lösa 6 olika uppgifter som prövar de fyra räknesätten. Läraren introducerar och förklarar först hur eleverna ska arbeta med uppgifterna och går också igenom på tavlan vad som menas med att skriva en räknehändelse (se bilaga 5 och 6). • Eleverna har tränat på räknehändelser tidigare så detta är inget nytt sätt för dem att beskriva händelser med räknandet i fokus Vad ska barnen kunna uppfatta om hur uppgiften ska utföras? • Uppgift H nr 5 • Skriv en räknehändelse om Nova och Troy som passar till • 12 • 4 =3 • Beskriva en händelse • Händelsen ska ha med räkning att göra • Nova och Troj ska vara inblandade • Den ska utgå från divisionen tolv delat med fyra är lika med tre %-andel som uppfyllt kriterierna % av eleverna med invandrarbakgrund men alla födda i Sverige (35 stycken) % av eleverna med svensk bakgrund (14 stycken) en händelse 96 100 Händelsen ska ha med räkning att göra 89 (?) 100 Nova och Troj ska vara inblandade 40 79 Den ska utgå från divisionen tolv delat med fyra är lika med tre 17 71 Är detta samma sak? • Benämnda tal • Läsetal • Räknehändelser • Räknesagor • Huvudregel för sammansättningar: • Det är det sista ledet i en sammansättning som det handlar om • Tandborstmugg är en mugg och varken en borste eller en tand – borsten och tanden medför endast en insnävning av betydelsen • Är räkningen eller händelsen viktigast i en räknehändelse? Räknehändelser ett litet menageri med som leker som var i ett tak som spelar fotboll och köper godis som leker som tängker som ligger i högar som köper trisslott som bråkar som badar Händelser och räknehändelser • • • • • • När man berättar en händelse är person, plats och tid viktiga för att stadfästa berättelsen Men i en räknehändelse är varken tid, plats och inte ens en specifik händelse av betydelse. Det ultimata svaret (enligt bedömningsnormerna): Det fanns 4 påsar och 12 kulor hur många kulor finns i varje Svar:3. I svaret ovan finns varken tid, plats eller händelse. Ett tillstånd snarare än en händelse Många av barnen med utländsk bakgrund lät händelsen komma i förgrunden och talen i bakgrunden, 22 % började som en saga: Det var en gång Samtliga barn i undersökningen är födda i Sverige, • det var en gång en fotbollsspelare han hete C. Ronaldo han fick en boll han dribblade fem spelare och sen gjorde han mål tre i varje hög. • det var en fröken som pratade med en fröken sen kom tre fröknar dom bara prata hela dan. • Det var en gång flickor som hetter Asena Elina mina Dem lekte med sina syskon och gick ut och lekte kulor. • Det var tre fiskar Dem lekte med vatnet och simmade med sina vänner. Dem ätt mat • Många räknehändelser innehåller både tid och plats och andra omständigheter som inte är av betydelse för själva uträkningen Kommentarer och slutsatser • En räknehändelse ska innehålla någon sorts slutkommentar, exempelvis en fråga, en slutledning • 22% av eleverna med utländsk bakgrund gör sådana kommentarer • 71 % av eleverna med svensk bakgrund • Vi lekte Polis och tjuv vi var 10 styckna som lekte och sen kom 5 styckna • Nova hitar 6 kulor och Troj hittar 6 kulor dåm delar med små ungar som var fatig dåm gede ungarna 3 kulor och de gede varje barn en kula • Det var 15 tjuvar som ville råna bank men polisen kom och fångade 3 och de andra stack (multiplikationsexempel 3 x 5 = 15) • Troj hade 3 hårstrån och så vexte det up 5 gånger så många hur många hårstrån fick han? (sv- multiplikationsexempel 3 x 5=15) • Nova och troj hade tolv Skumgumy björnar de skulle dela så var de 4 björnar i varge hög hur många högar fick de (sv) Elevgrupper • Samtliga elever är födda i Sverige och har gått i svenska förskola • Elever som fått sin första läs- och matematikinlärning på modersmålet, i detta fall albanska, 8 stycken ( Albansk) • Elever som gått i s.k. språkklass redan från förskolan, dvs. en klass där man satsar intensivt på språkutveckling, 9 stycken (Språkklass). • Elever som gått i vanlig förskola utan särskild satsning på språket, 18 stycken (klass C) • Elever med svensk bakgrund, 14 stycken (Åsbro) Tal med enbart siffror Tal med bollar De fyra räknesätten 1) Räknehändelser, 2) enbart siffror och 3) uträkningar som baseras på skriftlig instruktion men inte kräver språkligt baserat svar 2,00 1,80 1,60 1,40 1,20 Albansk Språkklass 1,00 C Svensk 0,80 0,60 0,40 0,20 0,00 1) Division 1) Multiplikation 2) Enbart siffror 3) Tal med bollar 3) De 4 räknesätten Räknehändelser - vilka matematiska kunskaper mäter de egentligen? • Slutsatser – De svenska eleverna har bättre resultat än elever med utländsk bakgrund i uppgifter som är språkligt baserade – Detta blir mest framträdande i de uppgifter där eleverna själva ska formulera sig – Vad gäller tal med enbart siffror ligger grupperna jämt Fortsättning följer: Språk, matematik och kognition tillsammans med matematikdidaktiker vid Linnéuniversitetet •Uppföljning av samma räknehändelser i årskurs 4 av samma uppgifter VT 2010 •Matematiska samtal med eleverna – inspelning VT 2010 •Uppföljning av nationella provet i årskurs 3 VT 2011 med matematiska samtal