Revisionsrapport
Uppföljning av läkemedelsanvändningen vid
kommunens särskilda
boenden
Bollnäs kommun
Fredrik Markstedt
Cert. kommunal revisor
Juni 2016
Uppföljning av läkemedelsanvändningen vid kommunens särskilda boenden
Innehållsförteckning
1.
Sammanfattning ......................................................................... 1
Rekommendationer ......................................................................................................2
2.
Inledning ....................................................................................3
2.1.
Bakgrund ........................................................................................................3
2.2.
Revisionsfråga ................................................................................................3
2.3.
Kontrollmål ....................................................................................................3
2.4.
Avgränsning och metod..................................................................................3
3.
Granskningsresultat ................................................................... 5
3.1.
Vidtagna åtgärder ...........................................................................................5
3.1.1.
Årlig uppföljning av läkemedelsanvändningen ............................................................5
3.1.2.
Åtgärder på flera nivåer .................................................................................................5
3.1.3.
Läkemedelsgenomgångar ..............................................................................................5
3.1.4.
Läkemedelsberättelser ...................................................................................................6
3.2.
Utveckling av förskrivning olämpliga preparat.............................................. 7
3.2.1.
Översiktlig sammanställning avseende användning av läkemedel .............................7
3.2.2.
Användning av neuroleptika på boendenivå ................................................................7
3.2.3.
Användning av antidepressiva på boendenivå ............................................................ 8
3.2.4.
Användning av sömnmedel och/eller lugnande medel på boendenivå ..................... 8
3.2.5.
Användning av 2-3 läkemedel samtidigt ......................................................................9
3.2.6.
Fler än 10 läkemedel samtidigt på boendenivå ............................................................9
3.3.
Uppföljning av läkemedelsanvändningen.................................................... 10
3.3.1.
Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse...................................................................10
3.3.2.
Enkätsammanställning och kvalitetsgranskning .......................................................10
4.
Bilaga........................................................................................ 12
Sammanställning läkemedelsanvändning totalt och uppdelat per boende 2012-201512
Redovisning på kommunövergripande nivå ............................................................................... 12
Redovisning på boendenivå ......................................................................................................... 15
Juni 2016
Bollnäs kommun
PwC
1.
Sammanfattning
På uppdrag av Bollnäs kommuns förtroendevalda revisorer har PwC genomfört en
uppföljande granskning av läkemedelsanvändningen vid kommunens särskilda
boenden. Granskningen har besvarat följande revisionsfråga:
Säkerställer socialnämnden en ändamålsenlig
läkemedelsanvändning inom kommunens särskilda boenden?
Efter genomförd granskning är vår sammanfattande bedömning att socialnämnden
delvis säkerställer en ändamålsenlig styrning och kontroll av läkemedelsanvändningen vid kommunens särskilda boenden.
Vår sammanfattande bedömning är en sammanvägning av de iakttagelser och
bedömningar gjorda under nedanstående kontrollmål:
Kontrollmål 1 – Delvis uppfyllt
Nämnden har vidtagit aktiva åtgärder med anledning av de variationer i
läkemedelsanvändningen som framkom vid revisionens tidigare granskning
Nämnden har i flera avseenden hittat en fungerande struktur för årlig uppföljning
av läkemedelsanvändningen. Samtidigt konstateras att resultatet i nuläget inte fullt
ut används som en naturlig del i det systematiska förbättringsarbetets samtliga
faser.
Tyvärr kan vi konstatera en negativ trend avseende antalet läkemedelsgenomgångar
då de minskat från 100 procent år 2013 till att totalt 91 procent år 2015.
Minskningen av läkemedelsgenomgångar i kombination med fortsatta utmaningar
och risker i arbetet med att säkerställa en korrekt läkemedelsberättelse medför
enligt vår bedömning en påtaglig risk för en felaktig läkemedelsanvändning.
Kontrollmål 2 – Delvis uppfyllt
Förskrivningen av olämpliga preparat för äldre är så låg som möjligt
För Bollnäs kommuns del är vår bedömning i likhet med resultaten år 2012 att det
finns anledning att säkerställa att den förhållandevis höga användningen av
antidepressiva är optimal med tanke på risken för biverkningar. Bollnäs har även en
förhållandevis hög andel äldre med 10 eller fler stående läkemedel. Vidare ser vi
allmänt ett behov av att utreda och säkerställa att de i vissa fall påtagliga
variationerna i läkemedelsanvändningen mellan äldreboendena verkligen speglar
en optimal användning och att skillnaderna inte beror på andra faktorer.
Kontrollmål 3 – Delvis uppfyllt
Nämnden följer regelbundet upp läkemedelsanvändningen vid kommunens
särskilda boenden
Juni 2016
Bollnäs kommun
PwC
1 av 21
Samtidigt som uppföljning och hanteringen av läkemedelsanvändningen ger en bra
ingång till övergripande ställningstaganden är vår bedömning att det fortfarande
finns ett påtagligt behov av att uppmärksamma och använda sig av resultaten på en
mer verksamhetsnära nivå. Där finns det enligt vår bedömning fortsatta oklarheter i
såväl krav på ansvar, aktivitetsnivå och förväntade resultat.
Vidare uppmärksammar vi att kommunen ännu inte upprättat någon
patientsäkerhetsberättelse för år 2015 enligt kap.10 § i patientsäkerhetslagen (PSL).
Då resultatet och analysen i patientsäkerhetsberättelsen bland annat ska ligga till
grund för kommunens riskanalysarbete och prioritering av kommande års åtgärder
ska nämnden enligt vår bedömning snarast säkerställa att en berättelse upprättas.
Rekommendationer
De riskområden som uppmärksammats i granskningen på boendenivå indikerar i
flera avseenden att det finns fortsatta behov av olika åtgärder för att närma sig en
optimal läkemedelsförskrivning till de äldre.
Avseende vår sammanställning av läkemedelsförskrivningen på äldreboendenivå
omfattar som sagt inte granskningen några analyser och bedömningar av
läkemedelsanvändningen i förhållande till de äldres symtom och diagnoser, dvs.
medicinska bedömningar av enskilda läkemedelsterapier. Vår uppföljning ska i
första hand ses som ett diskussionsunderlag på respektive boende, mellan sjuksköterskorna och förskrivande läkare samt läkare emellan omkring olika
förskrivningsmönster utan pekpinnar vad som är rätt eller fel.
Ingen enskild åtgärd löser utmaningen i läkemedelsbehandlingen utan det bygger
på ett aktivt professionellt och kompetent agerande av sjuksköterskor och
omvårdnadspersonal i samarbete med förskrivande läkare.
Juni 2016
Bollnäs kommun
PwC
2 av 21
2.
Inledning
2.1.
Bakgrund
På uppdrag av revisorerna i Gävle och Bollnäs kommun i samverkan med Region
Gävleborgs revisorer granskade PwC under år 2012 läkemedelsanvändningen inom
såväl särskilt boende som ordinärt boende. En granskning vars resultat
presenterades i januari 2013.
För Bollnäs kommuns del var bedömningen att det fanns anledning att exempelvis
säkerställa att den förhållandevis höga användningen av antidepressiva är optimal
med tanke på risken för biverkningar. Bollnäs hade även en förhållandevis hög
andel äldre med 10 eller fler stående läkemedel. Vidare såg vi ett behov av att utreda
och säkerställa att de i vissa fall påtagliga variationerna i läkemedelsanvändningen
mellan äldreboendena verkligen speglar en optimal användning och att skillnaderna
inte beror på andra faktorer.
2.2.
Revisionsfråga
Säkerställer socialnämnden en ändamålsenlig läkemedelsanvändning inom
kommunens särskilda boenden?
2.3.
Kontrollmål
Nämnden har vidtagit aktiva åtgärder med anledning av de variationer i
läkemedelsanvändningen som framkom vid revisionens tidigare granskning
Förskrivningen av olämpliga preparat för äldre är så låg som möjligt
(jämförs med resultatet från tidigare granskning)
Nämnden följer regelbundet upp läkemedelsanvändningen vid kommunens
särskilda boenden
2.4.
Avgränsning och metod
Granskningen inriktas på socialnämndens ansvar. Granskningen omfattar de som
bor på kommunens särskilda boenden för äldre. Det innebär att t ex gruppen
psykiskt funktionshindrade och omsorgens kunder inte ingår.
Granskningen omfattar inte några analyser och bedömningar av läkemedelsanvändningen i förhållande till de äldres symtom och diagnoser, dvs. medicinska
bedömningar av enskilda läkemedelsterapier.
Granskning och analys har genomförts av aktuell läkemedelsstatistik. Statistiken
bygger bland annat på ett urval av indikatorer och kriterier från Socialstyrelsens
”Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre”. Läkemedelsstatistiken omfattar
kommunens fem särskilda boenden. Analys och sammanställning har samordnats i
nära samverkan med MAS (medicinskt ansvarig sjuksköterska).
Juni 2016
Bollnäs kommun
PwC
3 av 21
Resultatet har analyseras och jämföras med utfall vid tidigare genomförd
granskning. Särskilt fokus har varit på de brister och utvecklingsområden som
uppmärksammades i tidigare genomförd granskning. Variationerna mellan
boendena samt upprättande av läkemedelsberättelse.
Nämndens struktur och kvalitetsuppföljning har även översiktligt granskats.
Slutligen har en intervju genomförts med kommunens MAS funktion som även
sakgranskat rapportens innehåll.
Juni 2016
Bollnäs kommun
PwC
4 av 21
3.
Granskningsresultat
I följande avsnitt presenteras iakttagelserna utifrån genomförd granskning. Här
redogörs för de samlade iakttagelserna utifrån genomförd intervju och dokumentstudier, och respektive avsnitt avslutas med en revisionell bedömning av aktuellt
kontrollmål utifrån de iakttagelser som gjorts.
3.1.
Vidtagna åtgärder
Kontrollmål: Nämnden har vidtagit aktiva åtgärder med anledning av de
variationer i läkemedelsanvändningen som framkom vid revisionens tidigare
granskning
3.1.1.
Årlig uppföljning av läkemedelsanvändningen
I revisionen 2013 samlades läkemedelsstatistik in från alla särskilda boenden i
kommunerna. Denna insamling och utvärdering av statistik har sedan dess fortgått
årligen på uppdrag av medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) i alla verksamheter
där kommunen har hälso- och sjukvårdsansvar. Statistiken används huvudsakligen
vid uppföljningar av samverkansavtal för läkarmedverkan.
Generellt upplevs att den nationella fokuseringen och satsningen på äldre och
specifikt läkemedel medfört att medvetenheten och engagemanget för frågan ökat
på alla nivåer de senaste åren.
3.1.2.
Åtgärder på flera nivåer
Via kommunens MAS framkommer att de aktivt jobbar med BPSD, nationellt
kvalitetsregister och metod för att arbeta med omvårdnadsåtgärder mot svåra
symtom vid demenssjukdom. Arbetet är enligt uppgift påbörjat på samtliga enheter
inom särskilt boende. Samtidigt konstateras att man har kommit olika långt i
arbetet. Motsvarande insats håller även på att införas inom hemtjänsten. Konkreta
aktiviteter som lyfts är att gungstolar köpts in till vissa boenden och att
bemanningen ökat på demensboenden.
3.1.3.
Läkemedelsgenomgångar
För läkarmedverkan i särskilt boende, särskilt boende för personer med
funktionsnedsättning (gruppboenden, serviceboenden, gruppbostäder och
servicebostäder) samt hemsjukvården finns avtal upprättade. Avtalen fastställer att
årliga läkemedelsgenomgångar ska genomföras och att samverkan ska ske kring
genomförandet av dessa.
Resultatet för 2015 uppföljning visare att 91 procent av brukarna i särskilt boende
som fått en läkemedelsgenomgång minskat jämfört med resultatet från 2013 års
sammanställning då 100 procent fick en genomgång. I motsvarande sammanställning från Gävle kommun fick totalt 82 procent av de boende en läkemedelsgenomgång under år 2015. Ett resultat som i Gävle kommuns fall kan jämföras med
Juni 2016
Bollnäs kommun
PwC
5 av 21
95 procent år 2013. På boendenivå är det ett boende i Bollnäs kommun som sticker
ut negativt avseende läkemedelsgenomgångar där totalt 78 procent av brukarna fått
en genomgång under år 2015.
Kommunen har regelbundna utvecklingsträffar mellan SoL och HSL personal för
uppföljning av den årliga läkemedelsinventering som tas upp vid avstämning av
läkaravtalen. Tyvärr har tre av kommunens fem boenden stafettläkare i nuläget.
3.1.4.
Läkemedelsberättelser
Revisorerna i Region Gävleborg presenterade i mars 2014 en uppföljning av
läkemedelsanvändningen i Gävle och Bollnäs kommun. Här konstaterades att en
rad åtgärder genomförts för att förbättra förutsättningarna för att läkemedelsberättelser ska upprättas och ingå i utskrivningsmeddelande/epikris för att
minimera risken för överföringsfel vid vårdens övergångar. Exempelvis lyftes då att:
Länsgemensam rutin för enkel och fördjupad läkemedelsgenomgång,
inkluderande läkemedelsberättelse, tagits fram och fastställts (2013-06-20)
Beslut tagits om att införa en gemensam databas i journalsystemet Melior
som kommer att underlätta informationsöverföring inom slutenvården.
Samtidigt konstaterades att vidtagna åtgärder vid uppföljningstillfället inte medfört
att en korrekt läkemedelsberättelse upprättats i större utsträckning än tidigare för
att minimera risken för överföringsfel vid vårdens övergångar. Fortfarande kvarstod
problematiken med att exempelvis flera läkare var involverade vid vårdtillfället.
Bristfällig dokumentation i daganteckningarna medförde även svårigheter för
utskrivande läkare att göra en korrekt läkemedelsberättelse. Förutsättningarna att
upprätta läkemedelsberättelser i samband med utskrivning var även sämre på
avdelningar med hög patientgenomströmning.
Bedömning 3.1 Vidtagna åtgärder
Socialnämnden har i flera avseenden hittat en fungerande struktur för årlig
uppföljning av läkemedelsanvändningen. Samtidigt konstateras att resultatet i
nuläget inte fullt ut används som en naturlig del i det systematiska förbättringsarbetets samtliga faser. I det fortsatta utvecklingsarbetet bör därför särskilt beaktas
hur resultatet från uppföljning av läkemedelsanvändningen kan användas i fler
faser än i själva utvärderingsfasen.
Tyvärr kan vi konstatera att antalet läkemedelsgenomgångar minskat från 100
procent år 2013 till att totalt 91 procent år 2015. Minskningen av läkemedelsgenomgångar i kombination med fortsatta utmaningar och risker i arbetet med att
säkerställa en korrekt läkemedelsberättelse medför enligt vår bedömning en
påtaglig risk för en felaktig läkemedelsanvändning. Här bör särskilt beaktas det
boende där endast 78 procent av brukarna fick en läkemedelsgenomgång under år
2015.
Juni 2016
Bollnäs kommun
PwC
6 av 21
3.2.
Utveckling av förskrivning olämpliga
preparat
Kontrollmål: Förskrivningen av olämpliga preparat för äldre är så låg som
möjligt (jämförs med resultatet från tidigare granskning)
I följande avsnitt presenteras en sammanställning av läkemedelsanvändningen vid
kommunens särskilda boenden under perioden 2012- 2015. Över åren har andelen
boende som medverkat i uppföljningen pendlat mellan 95 och 98 procent. Samtliga
resultat presenteras i bilaga 1 Sammanställning läkemedelsanvändning totalt och
uppdelat per boende 2012-2015.
3.2.1.
Översiktlig sammanställning avseende användning av
läkemedel med hög risk för biverkningar hos äldre
Användningen av neuroleptika och andelen brukare som använder lugnande och
sömnmedel har minskat under mätperioden. Däremot har andelen brukare med
antidepressiva preparat ökat något jämfört med år 2012.
Diagram 1 Användning av läkemedel med hög risk för biverkningar hos äldre
Hög risk för biverkningar
80
65
70
70
68
62
60
50
36
40
30
20
17
10
12
13
32
33
29
10
0
Andel med neuroleptika
Andel med antidepressiva
2012
3.2.2.
2013
2014
Andel med lugnande och/eller
sömnmedel
2015
Användning av neuroleptika på boendenivå
Vid fyra av fem boenden har andelen brukare som använder neuroleptika minskat
mellan åren 2012-2015. Användningsområdet är för patienter med psykotiska
tillstånd. Stor risk finns för biverkningar som förvirring, kognitiva (intellektuella)
störningar samt störningar på sociala funktioner och känslolivet. Andelen äldre som
använder medlen ska vara så låg som möjligt och medlet bör undvikas i möjligaste
mån.
Ett av boendena står för den i särklass största minskningen. Vid det boende med
högst andel boende med neuroleptika preparat är andelen 18 procent. Vid boendet
med lägst andel använder tre procent av de boende neuroleptika.
Juni 2016
Bollnäs kommun
PwC
7 av 21
3.2.3.
Användning av antidepressiva på boendenivå
Granskningen visar att vid två av fem boenden har andelen brukare med
antidepressiva preparat ökat, vid två är andelen mer eller mindre oförändrad och
vid ett har den minskat, vilket även framgår av diagram 2 nedan. Vid det boende
med högst andel brukare med antidepressiva preparat är andelen 84 procent.
Samma boende står även för den högsta ökningen med 35 procent under perioden.
Vid det boende med lägst är andelen 44 procent och den största minskningen är 29
procent sett till samtliga boenden under perioden.
Diagram 2 Andel med antidepressiva
Andel med antidepressiva (%)
90
80
70
70
65
68
62
60
50
40
30
20
10
0
2012
Gutenberg
3.2.4.
2013
Hamrelund
Hällagården
2014
Karlslund
2015
Ängslunda
Totalt
Användning av sömnmedel och/eller lugnande medel på
boendenivå
Lugnande medel/bensodiazepiner är oftast beroendeframkallande och kan ge
påtagliga biverkningar hos den äldre som dagtrötthet, balansstörningar och fall,
kognitiva störningar, muskelsvaghet. Stående ordinationer av sömnmedel är inte
lämpliga, omprövning av användningen bör ske senast inom en månad som en del i
den löpande uppföljningen av de äldres medicinering. Andelen äldre som har dessa
medel bör vara låg.
Andelen brukare som använder sömnmedel och/eller lugnande medel har minskat
vid tre av boendena och ökat vid två. Ett boenden utmärker sig som de boenden
som drastiskt har ökat sin andel boende som använder lugnande och sömnmedel.
Det bör dock noteras att samma boenden var det som hade de lägsta siffrorna 2012.
Vid det boende med högst andel boende med lugnande och sömnmedel 2015 är
andelen 50 procent. Vid det boende med lägst är andelen 18 procent.
Juni 2016
Bollnäs kommun
PwC
8 av 21
3.2.5.
Användning av 2-3 läkemedel samtidigt med hög risk för
biverkningar på boendenivå
Vid fyra av fem boenden har andelen brukare som använder 2-3 läkemedel med hög
risk för biverkningar minskat. Den högst uppmätta siffran 2015 är där 64 procent av
brukarna använder 2-3 läkemedel med hög risk för biverkningar. Den lägsta siffran
är 15 procent. Den största ökningen för ett enskilt boende under 2012-2015 är 33
procent. Den största minskningen för ett enskilt boende under samma period är 28
procent.
3.2.6.
Fler än 10 läkemedel samtidigt på boendenivå
Fyra av fem boenden har haft en ökad andel brukare som använder mer än 10
läkemedel samtidigt. Den högsta noterade siffran 2015 är 52 procent och samma
boende står även för den största ökningen under perioden sett till andelarna av de
boende som får med 10 läkemedel samtidigt. Från den lägsta andelen 2012 till det i
särklass högsta år 2015. Ett boende utmärker sig positivt i sammanhanget då det år
2012 hade den högsta andelen boende med mer än 10 läkemedel till att år 2015 ha
den lägsta andelen.
Diagram 5 Andel med mer än 10 läkemedel
Andel med fler än 10 läkemedel (%)
70
60
50
40
40
36
32
38
30
20
10
0
2012
Gutenberg
2013
Hamrelund
Hällagården
2014
Karlslund
2015
Ängslunda
Totalt
Avslutningsvis kan konstateras att det lägsta värdet år 2015 var 22 procent. Den
största ökningen var 36 procent och den största minskningen var 39 procent.
Bedömning 3.2
Inledningsvis konstateras att läkemedelsanvändningen på övergripande nivå
avseende av lugnande och sömnmedel och neuroleptika har minskat jämfört
resultaten från 2012. Användningen antidepressiva har däremot ökat sett över
perioden. I likhet med tidigare granskningsresultat synliggörs vidare påtagliga
variationer i läkemedelsanvändningen på boendenivå.
Juni 2016
Bollnäs kommun
PwC
9 av 21
Då vi jämför läkemedelsanvändningen mellan boendena noterar vi en differens i
andel på 30 till 40 procent mellan högsta och lägsta notering för flertalet av
indikatorerna. Specifikt bör nämnas att användningen av antidepressiva i likhet
med 2012 års resultat är höga jämfört många andra kommuner. Vid det boende
med högst andel brukare med antidepressiva preparat är exempelvis andelen 84
procent. Samma boende står även för den högsta ökningen med 35 procent under
perioden. Vid det boende med lägst är andelen 44 procent.
Ytterligare ett exempel som i likhet med 2012 års resultat sticker ut i
sammanställningen är användningen av tio eller fler läkemedel. Fyra av fem
boenden har haft en ökad andel brukare som använder mer än 10 läkemedel
samtidigt. Den högsta noterade siffran 2015 är 52 procent och samma boende står
även för den största ökningen under perioden sett till andelarna av de boende som
får med 10 läkemedel samtidigt. Från den lägsta andelen 2012 till det i särklass
högsta år 2015.
3.3.
Uppföljning av läkemedelsanvändningen
Kontrollmål: Nämnden följer regelbundet upp läkemedelsanvändningen vid
kommunens särskilda boenden
3.3.1.
Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse
Vi konstaterar att ingen kvalitetsberättelse eller patientsäkerhetsberättelse
upprättats än för år 2015. Enligt kommunens MAS har nuvarande arbetsbelastning
resulterat i att dessa frågor prioriterats ned men att detta självklart ska arbetats
fram inom kort.
3.3.2.
Enkätsammanställning och kvalitetsgranskning
I syfte att minska antalet olämpliga läkemedel inom särskilt boende samt
hemsjukvård har MAS i enlighet med vad som nämns inledningsvis i granskningsrapporten genomfört tillsyn i form av enkätfrågor utifrån Socialstyrelsens
indikatorer för olämplig läkemedelsbehandling för äldre.
Aleris har även ett kvalitetsarbete kring läkemedelshanteringen med anställd
apotekare.
Bedömning 3.3
Samtidigt som uppföljning och hanteringen av läkemedelsanvändningen ger en bra
ingång till övergripande ställningstaganden är vår bedömning att det fortfarande
finns ett påtagligt behov av att uppmärksamma och använda sig av resultaten på en
mer verksamhetsnära nivå. Där finns det enligt vår bedömning fortsatta oklarheter i
såväl krav på ansvar, aktivitetsnivå och förväntade resultat.
Juni 2016
Bollnäs kommun
PwC
10 av 21
Juni 2016
Fredrik Markstedt
Projektledare
Juni 2016
Bollnäs kommun
PwC
11 av 21
4.
Bilaga
Sammanställning läkemedelsanvändning totalt och
uppdelat per boende 2012-2015
Redovisning på kommunövergripande nivå
Deltagande i granskningen
Andel deltagande (%)
99
98
98
98
98
97
97
96
96
96
95
95
95
94
94
2012
2013
2014
2015
Totalt
Juni 2016
Bollnäs kommun
PwC
12 av 21
Användning av läkemedel med hög risk för biverkningar hos äldre
Hög risk för biverkningar
80
65
70
70
68
62
60
50
36
40
32
33
30
20
17
12
13
10
29
10
0
Andel med neuroleptika
Andel med antidepressiva
2012
2013
2014
Andel med lugnande och/eller
sömnmedel
2015
Användning av flera läkemedel samtidigt
Polyfarmaci (andel i %)
45
40
35
40
36
34
28
30
29
38
32
29
25
20
15
10
5
0
0
Andel med 2-3 av
neuroleptika, antidepressiva
och lugnande/sömnmedel
Andel med mer än 10
ordinarie läkemedel
2012
Juni 2016
Bollnäs kommun
PwC
2013
2014
0
0
2
Andel med mer än 20
ordinarie läkemedel
2015
13 av 21
Användning av olämpliga läkemedel
Olämpliga läkemedel (andel i %)
5
4
3
3
2
2
1
1
1
2012
2013
0
2014
2015
Andel med NSAID-preparat
Läkemedelsgenomgång
Andel med årlig läkemedelsgenomgång (%)
102
100
100
98
96
94
92
90
90
91
88
86
84
2013
2014
2015
Andel med årlig läkemedelsgenomgång
Juni 2016
Bollnäs kommun
PwC
14 av 21
Redovisning på boendenivå
Användning av läkemedel med hög risk för biverkningar hos äldre
Andel med neuroleptika (%)
30
25
20
17
15
13
12
10
10
5
0
2012
2013
Gutenberg
Hamrelund
2014
Hällagården
Karlslund
2015
Ängslunda
Totalt
Förändring av andel med neuroleptika
mellan år 2012 och 2015
150%
100%
100%
50%
0%
-10%
-50%
-57%
-59%
-100%
-41%
-86%
Gutenberg
Juni 2016
Bollnäs kommun
PwC
Hamrelund
Hällagården
Karlslund
Ängslunda
Totalt
15 av 21
Andel med antidepressiva (%)
90
80
70
70
65
68
62
60
50
40
30
20
10
0
2012
2013
Gutenberg
Hamrelund
2014
Hällagården
Karlslund
2015
Ängslunda
Totalt
Förändring av andel med antidepressiva mellan år
2012 och 2015
40%
35%
30%
20%
11%
10%
5%
2%
0%
-10%
-7%
-20%
-30%
-29%
-40%
Gutenberg
Juni 2016
Bollnäs kommun
PwC
Hamrelund
Hällagården
Karlslund
Ängslunda
Totalt
16 av 21
Andel med lugnande och/eller sömnmedel (%)
60
50
40
36
33
32
29
30
20
10
0
2012
2013
Gutenberg
Hamrelund
2014
Hällagården
Karlslund
2015
Ängslunda
Totalt
Förändring av andel med lugnande och/eller
sömnmedel mellan år 2012 och 2015
200%
170%
150%
100%
50%
6%
0%
-18%
-50%
-21%
-19%
-53%
-100%
Gutenberg
Juni 2016
Bollnäs kommun
PwC
Hamrelund
Hällagården
Karlslund
Ängslunda
Totalt
17 av 21
Användning av flera läkemedel samtidigt
Andel med 2-3 läkemedel med hög risk för
biverkningar (%)
70
60
50
40
34
29
28
30
29
20
10
0
2012
2013
Gutenberg
Hamrelund
2014
Hällagården
Karlslund
2015
Ängslunda
Totalt
Förändring av andel med 2-3 olämpliga läkemedel
mellan år 2012 och 2015
106%
120%
100%
80%
60%
40%
20%
0%
-20%
-40%
-60%
-80%
-16%
-25%
-15%
-42%
-64%
Gutenberg
Juni 2016
Bollnäs kommun
PwC
Hamrelund
Hällagården
Karlslund
Ängslunda
Totalt
18 av 21
Andel med fler än 10 läkemedel (%)
70
60
50
40
40
36
32
38
30
20
10
0
2012
2013
Gutenberg
Hamrelund
2014
Hällagården
Karlslund
2015
Ängslunda
Totalt
Förändring av andel med mer än 10 läkemedel
mellan år 2012 och 2015
250%
225%
200%
150%
90%
100%
28%
50%
19%
0%
-20%
-50%
-64%
-100%
Gutenberg
Juni 2016
Bollnäs kommun
PwC
Hamrelund
Hällagården
Karlslund
Ängslunda
Totalt
19 av 21
Användning av olämpliga läkemedel
Andel med NSAID-preparat (%)
8
7
6
5
4
3
3
2
2
1
1
1
0
2012
Gutenberg
2013
Hamrelund
Hällagården
2014
Karlslund
2015
Ängslunda
Totalt
Förändring av andel med NSAID-preparat
mellan år 2012 och 2015
300%
250%
250%
200%
150%
100%
100%
50%
0%
-50%
-50%
-100%
Gutenberg
Juni 2016
Bollnäs kommun
PwC
Hamrelund
Hällagården
Karlslund
Ängslunda
Totalt
20 av 21
Andel med årlig läkemedels genomgång
Andel med årlig läkemedels genomgång (%)
120
100
100
91
90
80
60
40
20
0
2013
Gutenberg
Juni 2016
Bollnäs kommun
PwC
2014
Hamrelund
Hällagården
2015
Karlslund
Ängslunda
Totalt
21 av 21
