Vin, vatten och geologi
Och något om begreppet ”Terroir”
Sven Jonasson
Vinkunskap II - HT 2007 – GU (MHM)
Chapa, 2006
1
Vad behövs för att göra vin ?
Koldioxid + vatten + solljus => socker + syre
6 CO2 + 6 H2O + solenergi → C6H12O6 (druvsocker) + 6 O2
Dessutom behövs:
Makronäringsämnen (N, P, K)
Mikronäringsämnen
Socker + vatten + jäst => alkohol + vatten
C6H12O6 → 2 CH3CH2OH + 2 CO2 + energi
Vinets kvalitet beror på
• Grape
• Ground
• Guy
Eller: Druva, När, Var, Hur, Vem
2
Vinplantan måste ha
någonstans att växa!
Platsen = ”Ground” = ”Var”
Bestämmer:
• Medelklimat
• Markförutsättningar
Vattentillgång (dränering och hushållning)
Näringstillgång
Solexponering
Mm
3
Terroir
”Växtplatsen och dess förhållanden”
inkl Jordmån
Dränering
Makro – och mikroklimat
Urval av mest lämpad druva
(mha ”trial- and error”)
Var odlas vin?
(Vitis vinifera – Europeiska vitis )
4
Produktionssiffrorna ej
aktuella
Summa 5 636 500 ha
5
Något om geologi
och
geologisk historia
Geologiska kretsloppet
6
Jordklotets avsvalning
är en drivande kraft för
geologiska processer
Plattektonik förändrar kontinenternas och havens
utseende och läge över tiden
7
Den geologiska åldern spelar underordnad roll för
vattenkvantitet men viss roll för vattenkvaliteten
Några viktiga geologiska begrepp
•
•
•
•
•
Mineral
Bergarter (magmatiska / sedimentära / metamorfa)
Erosion / vittring / transport
Jordarter / sediment
Jordmåner
8
Bergart / vittring / jordart / jordmån
bestämmer:
• Naturlig näringstillgång
• Dränering
• Vattenhållning / vattenmagasinering
9
Mineral – bergarter - modermaterial
Ytbergart Djupbergart
10
Amfibolit
Diabas
11
Gabbro
Granit
12
Granit – detalj (mikroskopbild)
Ådergnejs
13
Sandsten
Olika minerals vittringsbenägenhet
14
Vittring av mineral gör att näringsämnen
som finns i mineralen blir (växt)tillgängliga
Mineralnäringsämnen mm i markvatten som funktion av pH
15
Mineralnäringsämnena i markvattnet
kommer dels från vittring av mineral
och dels från gödsling
Grov men viktig
indelning av jordar / sediment
• Sand
• Silt
• Ler
16
USDA Textural triangle
Jordarna är olika grova i en sluttning, oftast mer
grovkorniga högre upp och mer finkorniga längre ner
17
• Porositet - anger hur mycket utrymme
det finns av porer och sprickor i en volym
(jord eller berg)
• Hydraulisk konduktivitet (permeabilitet)
– anger hur lätt vatten kan rinna igenom
en jord eller en bergart (hur permeabel
jorden eller berget är)
• Grova jordar (grus, sand)
– Väldränerade
(har hög hydraulisk komduktivitet)
– Magasinerar inte mycket vatten
• Finkorniga jordar (silt, lera)
– Inte särskilt väldränerade
(har låg hydraulisk konduktivitet)
– Magasinerar mycket vatten
18
Sluttningsformer och dränering
Corton Hill
19
Dränering
beror alltså både av
hur grov jorden är
och
hur marken sluttar
”Lagom” med vatten är viktigt !!
God dränering
är särskilt viktig under förhållanden där mycket nederbörd
kan förekomma och då särskilt nära tidpunkten för skörd
Möjlighet till konstbevattning
är viktig / nödvändig i områden med låg eller osäker
nederbörd
ex Mendoza i Argentina – ligger i regnskugga från Anderna
Californinen – låg nederbörd innanför bergen i Coastal Range
Bevattning ofta inte tillåten i områden där naturlig nederbörd brukar
räcka till
20
Indelning av jord och berg
utgående från ler- och kalkhalt
(av betydelse exempelvis i Alsace)
Kalk - Märgel - Ler
(tysk indelning)
Kalk(sten) - ren
hochprozentiger Kalkstein Kalkhalt 95 % - 100 %, resten lera
Märgelhaltig kalk
mergerliger Kalk
Kalkhalt 85 % - 95 %, resten lera
Märgelkalk
Mergelkalk
Kalkhalt 75 % - 85 %, resten lera
Kalkmärgel
Kalkmergel
Kalkhalt 65 % - 75 %, resten lera
Märgel
Mergel
Kalkhalt 35 % - 65 %, resten lera
Lermärgel
Tonmergel
Kalkhalt 25 % - 35 %, resten lera
Märgellera
Mergelton
Kalkhalt 15 % - 25 %, resten lera
Märgelhaltig lera
mergerliger Ton
Kalkhalt 5 % - 15 %, resten lera
Lera - ren
hochprozentiger ton
Kalkhalt 0 % - 5 %, resten lera
21
Triangeldiagram: sand, lera, kalk
Sluttningsriktning
och solexponering
22
Vad är mest betydelsefullt:
Orientering (riktning), geologiskt material, dränering ??
Olika typer av geologi / terroirer
(Fanet, 2004)
• Edge of Faults (Alsace, Bourgogne)
• Sedimentary Basins (Paris, Aquitaine, La
Rioja, Piedmont, Tuscany)
• Quaternary Terraces (Medoc, Pomerol)
• Ancient Basement (Port + Vinhos Verdes)
• Foothills of Mountains (Jura, Chile,
Mendoza, California)
• Volcanic Terroirs (Auvergne, Tokaj)
23
Bergarter i kända vinområden
Sedimentära:
• Kalksten (ex Champagne)
• Skiffer (ex Mosel)
Magmatiska:
• Granit (ex Hermitage, Beaujolais)
• Ryolit (ex Tokaj)
Exempel på vinområden
med olika typer av geologi
i Frankrike
24
25
Parisbassängen - Exempel på sedimentär bassäng
Förkastningar och tektonik
26
27
Strykning (strike) och stupning (dip)
OBS !! =>
28
Förkastningsdominerad
geologi
Exempel Alsace
Alsace
29
Vogeserna
Rhein-graben
Yngre sediment
Keuper - märgel
Muschelkalk
Buntsandstein
Granit, gnejs
30
Med både ungefär N-S
och O-V orienterade
förkastningar fås en
mosaik med olika
geologiska förhållanden
Förkastningar är ofta inte helt plana och parallella ytor
Source : Claude SITTLER
31
Flödesdominerad geologi sediment
Exempel SV Frankrike
32
Bordeaux
33
34
Medoc
Grusterrass i Medoc
35
Gruaud-Larose
2e Cru Classé
St. Julien
(Fanet, 2004)
36
Terroir
Några citat och åsikter:
Halliday (2006)
37
38
Hur finner man bästa platsen
för ny vinodling ??
Ett exempel från Kalifornien
39
40
Omfattande markundersökningar
ger underlag för rekommendationer om
vilka jordar som lämpar sig bäst
för nyodling av vin
41
