Avsnitt 2
Populationstillväxt
Biologisk Mångfald
Konkurrens inom populationen kring en
resurs
Mångfald i skogslandskapet
Sveriges miljömål
Målen för våtmarker och skog
Kursens uppläggning
Populationsekologi
Sveriges Biologiska Mångfald.
Kunskaper om populationstillväxt
Populationernas interaktioner med miljö och andra arter
Tillstånd och förändringar
Hot
Sveriges miljömål (de som berör biologisk mångfald)
Bestämdes 2001/2002, skall vara uppfyllda 2020
Hur ser det ut idag 2003?
Konkurrens inom en population
Kallas inomartskonkurrens
Konkurrensen sker ofta om en begränsad resurs
Är resursen begränsad så blir också populationen
begränsad
Vanligast är föda eller revir-boplatser
Ex 1: Födan räcker enbart till 40 individer
Ex 2: Det finns 30 träd som har hål som passar en uggleart.
Obs! I exempel 1 kanske det finns bohålor-revir i
överflöd och i exempel 2 kan det finns hur mycket
föda som helst. I båda fallen är ändå populationen
begränsade.
Hur tillväxer en population som är
begränsad pga konkurrens om en
resurs?
Konceptuell modell:
Populationen är begränsad uppåt. Begränsningen brukar
kallas Bärförmåga och ha enheten antal individer.
Populationen bör inte uppleva mycket av konkurrensen då
populationen är liten, dvs långt mindre än bärförmågan.
Dvs hög tillväxt per individ för små populationer.
Konkurrensen bör vara hög då populationen har en storlek
som motsvarar bärförmågan: Dvs tillväxt per individ är noll
eller mycket liten.
Konkurrensen bör vara förödande om populationen är klart
över bärförmågan. Dvs negativ tillväxt (utdöende) om
populationen är större, mycket större än bärförmågan.
Hur blir populationstillväxten?
Från konceptuella
modellen:
1. Hög tillväxt vid få
3.
4.
1200
3
1000
antal individ
2.
individer
Låg tillväxt då
populationen nära
bärförmågan.
Ingen tillväxt vid
bärförmågan
Negativ tillväxt om
över bärförmågan.
populationstillväxt, inomartskonkurrens
2
800
600
400
200
1
0
0
10
20
30
Tid
40
50
Hur blir populationstillväxten?
Från konceptuella
modellen:
1. Hög tillväxt vid få
3.
4.
2500
4
2000
antal individ
2.
individer
Låg tillväxt/utdöende
då populationen nära
bärförmågan.
Ingen tillväxt/utdöende
vid bärförmågan
Negativ tillväxt om
över bärförmågan.
populationstillväxt, inomartskonkurrens
1500
2
3
1000
500
0
0
10
20
30
Tid
40
50
Hur blir populationstillväxten?
2.
3.
4.
individer
Låg tillväxt då
populationen nära
bärförmågan.
Ingen tillväxt vid
bärförmågan
Negativ tillväxt om
över bärförmågan.
Ekvation:
N(t+1)=r(1-N/K)N +N. En diskret modell,
ett tidsteg i taget, se exceldokument.
dN/dt=r(1-N/K)N. En kontinuerlig modell,
oändligt små tidsteg (derivata), s k
differentialekvation.
populationstillväxt, inomartskonkurrens
1200
1000
antal individ
Från konceptuella
modellen:
1. Hög tillväxt vid få
800
600
400
200
0
0
10
20
30
Tid
40
50
Vad betyder detta för biologisk
mångfald och ev. hot?
Att hoten kan bestå i att
någon resurs begränsar
populationen av en art.
Att någon resurs
påverkas och minskar.
Därmed minskar
populationen.
Människan eller någon
annan art påverkar
förekomsten av en
begränsande resurs
Typiska exempel är att vi
förändrar förekomsten av
habitat t ex i skogsbruket
eller jordbruket.
populationstillväxt, inomartskonkurrens
1200
1000
antal individ
800
600
400
200
0
0
10
20
30
Tid
40
50
Vad betyder detta för biologisk
mångfald och ev. hot?
Typiska exempel är att vi förändrar förekomsten av
habitat t ex i skogsbruket eller jordbruket.
populationstillväxt, inomartskonkurrens
antal individ
1200
Habitaten minskar och
bärförmågan blir 400
Bärförmåga 1000
1000
800
600
400
200
0
0
10
20
30
40
50
Tid
60
70
80
90
100
Vad betyder detta vid en skörd/uttag
ur en population som är begränsad
av någon resurs?
populationstillväxt, inomartskonkurrens
Att konkurrensen borde
minska om det sker ett
uttag/skörd
Att uttaget/skörden i antal
individer borde var olika
stor om populationen är
liten (tillväxer) eller stor
(vid bärförmågan)
Att det borde finna ett
maximalt uttag ur en
population
1200
1000
antal individ
800
600
400
200
0
0
10
20
30
40
Tid
Använd excelprogrammet
för att förstå skörd/uttag
och inomartskonkurrens
50
Vad betyder skörd/uttag för
biologisk mångfald och ev. hot?
Det finns klara risker med uttag eftersom det är svårt att
avpassa till populationsstorlek, tillväxt och begränsad
resurs. Ett vanligt exempel är utfiskning vilket vi
återkommer till senare.
Uttaget i sig kanske inte resulterar i ett hot för den art
som skördas. Dock kan de bli sekundära effekter. Ett
exempel är just skogsbruk. Hoten mot arterna gran
och tall är inte så stor, dock mot en del arter som
lever i gammal gran- och tallskog.
Sveriges miljömål: skogslandskapet
En biologisk mångfald och genetisk variation i
skogen skall säkras.
Skogen skall brukas så att växt- och djurarter
som naturligt hör hemma i skogen ges
förutsättningar att fortleva under naturliga
betingelser och i livskraftiga bestånd.
Hotade arter och naturtyper skall skyddas.
FSC - skogens märkning
frivilliga åtgårder, organisationer
Svenska Naturskyddsföreningen har sedan 1994
arbetat med miljö- och rättvisemärkning av
skogsbruket inom ramen för FSC. FSC står för Forest
Stewardship Council. Det är en internationell
sammanslutning av miljöorganisationer,
skogsproducenter, fackliga organisationer, företag
som köper skogsprodukter och ursprungsbefolkningar
m.fl.
Idag är mer än 37 miljoner hektar skog och
plantager i 55 länder FSC-certifierade (april 2003).
Vad är egentligen hoten?
Lite obrukad skog, så kallad naturskog, finns
kvar i Sverige
Man vet inte om skogsbruket bedrivs med
metoder som är ekologiskt hållbara.
Bara 0,8 % av skogen nedanför den fjällnära
skogen är skyddad.
Hur stort är problemet?
Av de växt- och djurarter som lever i skogen
står 2101 arter på forskarnas "röda listor".
Idag är Sveriges yta täckt till 2/3 av skog.
Ekologisk forskning visar på vikten av kontakt
mellan olika habitat och att det finns en bra
mix av unga till gamla habitat (skogar).
Hot mot mångfalden eller inte?
Hot mot enskilda arter är inte nödvändigtvis
detsamma som hot mot biologisk mångfald, dvs mot
artrikedom.
Frågan debatteras både av ekologiska forskare och i
samhället i övrigt.
Viktigt att vet vilket man argumenterar för.
Givetvis minskar den biologiska mångfalden om en
art dör ut men ... Det kanske inte påverkar den
biologisk mångfalden i någon större utsträckning om
det finns många arter totalt sett.
Hotade skogar?
Sveriges naturskyddsförening har gjort en lista
på hotade skogar så kalade kampanjskogar
Du hittar dem via http://skog.snf.se/karta.cfm
Exempel:
Skogsområde inom Östergötland
Vid Ågelsjön, en mil norr om Norrköping, är naturen
dramatisk, med höga berg som stupar rakt ner i
vattnet. Här finns urskog, med mycket gamla tallar
och döda träd, som gynnar många arter. Här finns
också lundar och ädelskogsbestånd insprängda, och
vackra stränder. Från kommunens högsta berg, 171
meter över havet, ser man 3-4 mil ut över Bråviken.
Området besöks flitigt av vandrare, barnfamiljer och
bergsklättrare. Här finns en rad hotade arter:
nötkråka, smalskaftlav, grön sköldmossa, rosa
skärelav, vedtrappmossa, brun nållav och ullticka.
Denna tidigare häckplats för pilgrimsfalk och berguv
saknar skydd.
Debatten om skogsskyddet
Bo Dockered, Sveaskogs ordförande, kritikiserar i en
debattartikel det statliga skogsskyddet. 29/9 2003
Dockered hävdar att för mycket skog sätts ur
produktion och därmed hämmar utveckling av
skogsnäring och arbetstillfällen.
Naturvårdsverkets chef Lars-Erik Liljelund har svarat
i Dagens Nyheter på kritiken. 7/10 2003
Naturvårdsverkets styrelse har också skrivit till
statsministern om att Sveaskog inte tar sitt ansvar.
Sveaskog är statligt
Naturvårdsverkets replik
Fakta presenteras vad gäller det mål om
reservat som skall vara uppfyllda 2010:
Idag är mindre än 1% av ickefjällnära skog
skyddad.
2010 skall mindre än 3% av icke fjällnära skog
vara formelt skyddad.
Hur mycket skogsmark
är skyddad i Sverige
idag?
En preliminär prognos
visar att det kan finnas
över 400 000 hektar
statlig skogsmark som
är värd att skyddas. Av
den ligger cirka hälften
nedanför fjällskogarna.
Rödlistans skogsarter
Tabell 1. Antalet skogsarter fördelade på biotoptyp och rödlistekategori
Biotop
Rödlistade
RE
CR
EN
VU
NT
DD
Alla biotoper
2101
115
121
262
551
812
240
Ekhage rik
630
31
34
77
183
269
36
Övrig ädellövskog
542
20
30
61
159
230
42
Bokskog ängstyp
453
19
21
54
134
209
16
Löväng
370
20
13
52
107
164
14
Barr o Lövblandskog
350
14
13
26
90
148
59
Ekhage mager
339
22
20
41
108
136
12
Alm o Askskog
335
15
19
50
88
147
16
Granskog rik
324
10
13
23
92
152
34
Granskog mager
258
8
9
26
83
101
31
Tallskog övrig
248
12
8
22
67
102
37
Aspskog
222
7
10
20
57
108
20
Bokskog hedtyp
190
9
10
20
45
98
8
Klibbalskog
172
6
8
17
40
87
14
Björkhage
164
9
6
17
33
90
9
Gransumpskog
162
5
7
16
45
66
23
Övrig triviallövskog
155
9
9
8
33
79
17
Försvunnen (RE); Akut hotad (CR); Starkt hotad (EN); Sårbar (VU); Missgynnad (NT)
och Kunskapsbrist (DD).
Forts nästa bild
Rödlistans skogsarter
Tabell 1. Antalet skogsarter fördelade på biotoptyp och rödlistekategori
Biotop
Rödlistade
RE
CR
EN
VU
NT
DD
Lindskog
140
6
4
16
56
54
4
Fjällnära barrskog
131
2
3
11
37
67
11
Tallskog kalkrik
122
4
1
16
32
59
10
Hällmarkstallskog
111
7
2
14
39
46
3
Björksumpskog
96
4
3
4
27
45
13
Hygge med träd
96
5
3
9
31
44
4
Dyntallskog
93
2
3
15
24
42
7
Ekkratt
91
9
3
11
29
34
5
Brandfält
90
6
3
13
26
37
5
Gråalskog
88
2
5
4
18
47
12
Asksumpskog
76
4
3
11
15
38
5
Fjällbjörkskog
59
2
1
7
12
29
8
Hygge
43
2
2
2
15
19
3
Tallmosse
41
2
1
5
11
18
4
Försvunnen (RE); Akut hotad (CR); Starkt hotad (EN); Sårbar (VU); Missgynnad (NT) och
Kunskapsbrist (DD).
Sammanfattning av ArtDatabankens presentation vid seminariet
”Rödlistan och nyckelbiotoperna i skogen” 2003-02-05
Ulf Gärdenfors och Oskar Kindvall
För att bevara den biologiska mångfalden i skogslandskapet krävs att åtgärder som
sänker utdöenderisken sätts in för åtminstone de rödlistade arterna eftersom dessa
förväntasförsvinna först.
De kvarvarande arealerna av vissa biotoptyper är idag så små att de kraftigt
underskridertröskelvärdena för livskraftiga populationer för många av de arter som
är beroende avbiotopen.
Det finns en avsevärd utdöendeskuld i svensk skogsmark, dvs. ett stort antal arter
förväntas dö ut bara till följd av tidigare biotopreduktion.
Den prognosticerade utdöendehastigheten för landets skogsarter under perioden
2000-2100 är betydligt högre än vad vi observerat under perioden 1850-1950.
Ska vi uppfylla miljömål och konventioner räcker det för flera biotoptyper inte att
spara vad som finns kvar utan biotoper måste återskapas och ibland aktivt hävdas.
För en korrekt rödlistning är det viktigt att alla observationer av rödlistade arter
rapporteras till ArtDatabanken ([email protected];
www.ArtData.slu.se)
En art som hotas av dagens
skogsbruk
Tjäder. Tjädern är vår
största hönsfågel och hör
hemma i medelgammal till
gammal skog. Den är starkt
knuten till tall och finns
över hela landet, utom på
Gotland.
Stammen nådde sin högsta
kända nivå kring 1930- och
början på 40-talet. Nu
förmodligen högst en
tredjedel av toppårens.
Tjäderns utbredning i europa
Våtmarker:
Mångfald i myrlandskapet
Våtmarker kan vara flera olika naturtyper, t ex myrar,
sumpskogar, vattendrag och grunda sjö- och
havsområden. Internationellt sett är det få länder som
har så stor andel våtmarker som Sverige. Just det gör
att Sverige har ett extra ansvar.
Våtmarker
Våtmarker är småbiotoper med ett rikt djuroch växtliv och fungerar dessutom som
naturens egna reningsverk. Genom att ta upp
näringsämnen från jordbruket motverkar de
övergödningen i havet.
En stor torrläggning av odlingslandskapet
pågick under hundra år, från mitten av 1800talet till mitten av 1900-talet
Vad händer i en våtmark?
När nederbördsvattnet rör sig ner genom marken följer
näringsämnen med. När detta vatten passerar genom en
våtmark på sin väg ut mot havet avtar
strömningshastigheten och jordpartiklar och fasta
föroreningar sjunker till botten och binds i
bottensedimentet. Vattnet blir klarare.
Under vegetationsperioden tas så dessa näringsämnen upp av
strandvegetationen.
En annan process är denitrifikationen som utförs av
bakterierna i en syrefattig miljö. Bakterierna tar hand om
syret i nitratet och därmed övergår kvävet till ofarlig
kvävgas.
Exempel på art i våtmarkerna som
är hotad
Lövgrodan finns bara i södra
Skåne med ett antal som
varierar mellan 5 000 och 12
000 vuxna individer. Arten är
beroende av små vatten utan
fisk.
Arten har minskat de senaste 30
åren främst på grund av
granplantering i tidigare
naturbetesmarker och lövskog.
Lekvatten har också förstörts
genom tippning, dikning och
inplantering av fisk och kräftor.
Lövgroda
Hyla arborea
