Kostprogrammets riktlinjer i Finspångs kommun, sektor social omsorg

Bilaga 6
Datum
2013-05-06
Kostprogrammets riktlinjer i Finspångs
kommun, sektor social omsorg
____________________________________________________________
INLEDNING
Mat är ett av de glädjeämnen i livet som vi först förvärvar och som sist lämnar oss. Ätandet och aptiten påverkas också när vi blir äldre vilket medför att
risken för sjukdom och undernäring ökar. Det är därför av extra stor vikt att
de måltider som serveras i verksamheten håller hög kvalitet och anpassas efter den äldres egna behov, vanor och önskemål. Maten och måltiden ska inte
bara tillgodose våra behov av energi och näringsämnen utan engagera alla
sinnen och utgöra en höjdpunkt på dagen.
”Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och
återvinna hälsa. Alla individer, friska, sjuka, unga och gamla har rätt att erhålla en adekvat, till individen och dennes (sjukdoms-) tillstånd anpassad näringstillförsel” (1).
Det är viktigt att identifiera risker för undernäring tidigt eftersom undernäringstillstånd är vanligt. Undernäring orsakas av en kombination av brist på
energi, protein eller andra näringsämnen och inflammation som medför
ogynnsamma förändringar i kroppens sammansättning och nedsatt funktion.
En riskbedömning (Senior Alert) bör genomföras så snabbt som möjligt efter
det att en person har flyttat in till ett äldreboende, helst inom en vecka. Det är
särskilt viktigt att bedöma risken för undernäring hos personer med svår eller
långvarig sjukdom, eller både och (2).
Nutritionsbehandling kan vara förebyggande, för att undvika undernäring eller behandling vid konstaterad undernäring. Nutritionsbehandling innebär att
tillföra energi och näringsämnen för att tillgodose en persons energi- och näringsbehov på ett optimalt sätt. Grunden för behandlingen är att äta vanlig
mat för att få i sig energi och näring. En komplett måltid består av varmrätt
och dryck samt sallad, smör och bröd samt dessert. Mindre mål som frukost
och mellanmål är viktiga för att man ska kunna täcka sitt energi- och näringsbehov (2).
___________________________________________________________________________1
Finspångs kommun
Bergslagsvägen 13-15
612 80 Finspång
[email protected] www.finspang.se
Telefon 0122-850 00
Fax 0122-850 33
KOSTPROGAM
Finspångs kommuns Kostprogram, sektor social skall vara vägledande för att
säkerställa kvaliteten på kosten, hanteringen av livsmedel och situationen
kring måltiden. Programmet bygger i första hand på Socialstyrelsens rapport
”Näring för god vård och omsorg - en vägledning för att förebygga och behandla undernäring (2).
Kostprogrammet innehåller två delar, en Kostpolicy som är en avsiktsförklaring för att kvalitetssäkra måltidsverksamheten i kommunens dagliga arbete,
antagen av Kommunstyrelsen 2011, och en del med riktlinjer. ”Riktlinjerna”
ska ge verksamheterna verktygen för att uppnå Kostpolicyns avsiktsförklaring.
SYFTE
Syftet är att alla matgäster inom sektor social omsorgs måltidsverksamheter
ska känna sig trygga i att det serveras välsmakande och näringsriktig mat
samt att den håller hög kvalité med avseende på livsmedelshygien.
Att skapa enhetliga riktlinjer som kan underlätta för verksamheten att bevara
en hög kvalitet i kosten och nutritionsomhändertagande. Förtydliga ansvarsfördelningen mellan olika yrkeskategorier och utgöra ett styrmedel i målarbete, uppföljning och utvärdering av verksamheten.
ÖVERGRIPANDE MÅL
Det övergripande målet är att kostprogrammet ska vara en interagerad del av
all vård och omsorg samt ge förutsättningar att bevara eller öka det individuella sociala, fysiska och psykiska välbefinnandet i ett överblickbart perspektiv.
___________________________________________________________________________2
Finspångs kommun
Bergslagsvägen 13-15
612 80 Finspång
[email protected] www.finspang.se
Telefon 0122-850 00
Fax 0122-850 33
DIAGNOS UNDERNÄRING
Swedish Society for Clinical Nutrition and Metabolism (SWESPEN) har föreslagit en definition av tillståndet undernäring.
”Tillstånd där brist på energi, protein eller andra näringsämnen har orsakat
mätbara och ogynnsamma förändringar i kroppens sammansättning, funktion eller av en persons sjukdomsförlopp” (2).
För att ett tillstånd ska betecknas som undernäring, ska patienten ha en
viktförlust på mer än 10 procent av sin habituella vikt. Patienten ska
också ha något av följande symtom:
• Body mass index (BMI) <19 kg/m2 om <70 år, <21 kg/m2 om >70 år
• Fettfrimasseindex (FFMI) <15 kg/m2 (kv), <17 kg/m2 (män)
• Fettmasseindex (FMI) <4 kg/m2 (kv), <2 kg/m2 (män)
• Gånghastighet <1 m/s
• Nedsatt handgreppsstyrka (mätt med validerat instrument och relaterat
till relevant ung referenspopulation)
Figur 1. Diagnoskriterier för tillståndet undernäring (2)
ENERGI- OCH PROTEINBEHOV
Energibehovet bestäms av en rad faktorer som kön, ålder och grad av fysisk
aktivitet. Det definieras som den mängd energi som går åt för att motsvara
energiutgifterna. Om intaget balanserar utgifterna bibehåller man sin
kroppsvikt, men om det uppstår en konstant obalans förändras vikten (2).
Energiomsättningen minskar normalt med stigande åldern, både till följd av
minskad basalomsättning och mindre fysisk aktivitet. Men det finns sjukdomar och sjukdomstillstånd som kan vara extra energikrävande t.ex. kronisk
obstruktiv lungsjukdom, Parkinsons sjukdom med darrningar och
stela/spända muskler, dementa som är fysiskt aktiva och rör sig mycket samt
stora operationer, sepsis och brännskador.
Hälso- och sjukvården har inte fastställt det optimala intaget av protein för
maximal muskelproteinsyntes bland äldre. Ett högre proteinintag kan troligen
minska förlusten av cellvävnad vid vissa undernäringstillstånd (2).
___________________________________________________________________________3
Finspångs kommun
Bergslagsvägen 13-15
612 80 Finspång
[email protected] www.finspang.se
Telefon 0122-850 00
Fax 0122-850 33
Tabell 1. Man kan få ett ungefärligt värde på den vuxna personens behov av energi
med hjälp av nedanstående tabell ur skriften Mat och näring för sjuka inom vård och
omsorg (3)
Genomsnittligt energibehov i
kalorier/kg aktuell kroppsvikt
och dag.
Basalmetabolism
20
Sängliggande
25
Uppegående
30
Återuppbyggnadsfas 35-40
Dessa värden korrigeras erfarenhetsmässigt om patienten är
• mager (+10 procent)
• 18–30 år (+10 procent)
• 70 år (-10 procent).
För varje grads temperaturförhöjning (+10 procent). Vid övervikt (BMI > 25) kan den
kroppsvikt som motsvarar BMI = 25 användas, med tillägg av 25 procent av den överskjutande vikten.
Tabell 2. Genomsnittligt proteinbehov per kilo aktuell kroppsvikt och dygn
(2)
Genomsnittligt proteinbehov i
gram/ kg aktuell kroppsvikt
och dag.
Friska 0,75-0,8
Sjuka 1,0-1,5
MÅLTIDSORDNING OCH ÄTTID
Det är viktigt att sprida ut måltiderna jämnt över dagen. Därför har man i
Kostpolicyn beslutat att ättiden inte bör underskrida 13 timmar. Patienten bör
erbjudas mat vid minst sex tillfällen under dygnet, fördelat på tre huvudmåltider och tre mellanmål (enligt förslaget till måltidsordning i nedanstående
tabell). Personer som ofta vaknar på natten kan lämpligen få tillgång till något att äta även under natten.
Typ av måltid
Tidpunkt
Energifördelning
Frukost
Mellanmål
Middag
Mellanmål
Kvällsmat
Mellanmål
07.00 - 08.30
09.30 - 10.30
11.30 - 13.00
14.00 - 15.00
17.00 - 18.30
19.00 - 22.00
ca. 20 %
ca. 10 %
ca 25 %
ca 10 %
ca 25 %
ca 10 %
___________________________________________________________________________4
Finspångs kommun
Bergslagsvägen 13-15
612 80 Finspång
[email protected] www.finspang.se
Telefon 0122-850 00
Fax 0122-850 33
GRUND- OCH SPECIALKOSTER
Målet ska vara att matsedlarna är näringsvärdesberäknade och måltiderna ska
vara utformade enligt gällande svenska näringsrekommendationerna för den
äldre befolkningen. Måltiderna ska vara vällagade, välsmakande och beredda
av råvaror av hög kvalité. Grundkosten finns i tre varianter: A-, E och SNR
Vid näringsvärdesberäkningen bör man ha i åtanke att rekommendationerna
om näringsämnen och energi ses i ett större perspektiv än den enskilda måltiden. Man bör se rekommendationerna för näringsämnen i ett perspektiv på
en till två veckor. Enstaka måltider kan alltså avvika från rekommendationerna, utan att det behöver medföra några problem(4).
SNR-kost
SNR-kost är avsedd för friska som är normalt fysiskt aktiva och för personer
med sjukdomar som inte påverkar näringstillståndet eller kräver någon särskild kostbehandling.
Allmän kost för sjuka, A-kost
A-kost är grundkosten för många äldre och är avsedd för personer med måttlig eller ingen fysisk aktivitet. Den är även avsedd för personer som riskerar
att utveckla undernäring på grund av sjukdomens påverkan på personens aptit eller näringsbehov, eller både och.
Energi- och proteinrik kost, E-kost
Energi- och proteinrik kost (E-kost) rekommenderas till personer som bedöms vara undernärda eller i riskzonen för att utveckla undernäring i kombination med dålig aptit, och där A-kosten inte räcker till. En ordination av Ekost bör alltså baseras på en individuell bedömning av patientens näringstillstånd och näringsbehov. E-kost bygger på flera mindre portioner, utspridda
över dygnet.
Tabell 3. Energi- och näringsfördelning i grundkoster (2)
Beteckning
SNR-kost
A-kost
E-kost
E% protein
10-20
15-20
15-25
E% fett
25-35
35-40
40-50
E%kolhydrater
50-60
40-50
25-45
SPECIALKOSTER
Fettreducerad kost
Fettreducerad kost används främst när man har diagnosen Mb Crohn eller
mesenterialkärlsocklusion (kärlkatastrof). Vid strålskadad tarm eller annan
skada på tarm och som innebär omfattande diarréer och/eller steatorré
(fettrika diarréer) till följd av resektion eller skada på nedersta delen av tunntarmen (distala ileum).
___________________________________________________________________________5
Finspångs kommun
Bergslagsvägen 13-15
612 80 Finspång
[email protected] www.finspang.se
Telefon 0122-850 00
Fax 0122-850 33
Glutenfri kost
Glutenfri kost är avsedd för personer med celiaki (glutenintolerans) som
följd av förändringar i tunntarmens slemhinna, och för personer med hudsjukdomen dermatitis herpetiformis (blåsbildningar). Gluten utgör en stor del
av proteinerna i vete, råg och korn.
Laktosreducerad kost
Laktosreducerad kost är avsedd för personer med laktosintolerans. Laktos
finns i varierande grad i olika mjölkprodukter.
Proteinreducerad kost
Proteinreducerad kost är främst avsedd för personer med kronisk njursvikt
utan dialys.
Dialyskost
Personer med kronisk njursvikt har svårt att utsöndra både vatten, salter och
kvävehaltiga ämnen.
KONSISTENSANPASSAD KOST
Hel och delad
Hel och delad innebär mat med normal konsistens som vid behov delas på
tallriken.
Grov paté
Är lämplig vid lättare ätsvårigheter, motoriska problem och orkeslöshet. Den
karaktäriseras av en luftig, mjuk och grovkorning konsistens, till exempel
som saftig köttfärslimpa. Den ska vara lätt att dela och äta med gaffel.
Timbal
Timbalkonsistens är lämplig vid uttalade tugg- och sväljsvårigheter. Den
kräver ingen grundligare bearbetning i munnen men håller ihop, vilket underlättar vid störd tung- och munmotorik. Den kan fungera för dem som hamstrar mat i kinderna eller äter långsamt. Konsistensen karaktäriseras av
att vara mjuk, slät, kort och sammanhållen av typ omelett, och maten kan
ätas med gaffel eller sked.
Gelé
Gelékonsistens lämpar sig vid allvarliga sväljsvårigheter, en trögutlöst sväljreflex och skadad eller känslig munhåla. För en del personer med grava tuggoch sväljproblem, där enteral nutrition står för huvuddelen av personens
energi- och näringsintag, kan små portioner av gelékonsistens vara ett värdefullt komplement genom att ge personen möjlighet till en smakupplevelse
och till att dela gemenskapen vid måltiden.
Kosten karaktäriseras av mjuk och hal konsistens, så att den är lätt att äta
även vid uttalade sväljproblem. Mat med gelékonsistens kan ätas med gaffel
eller sked.
___________________________________________________________________________6
Finspångs kommun
Bergslagsvägen 13-15
612 80 Finspång
[email protected] www.finspang.se
Telefon 0122-850 00
Fax 0122-850 33
Flytande
Flytande konsistens är lämplig vid förträngningar eller skador i svalg och
matstrupe. Konsistensen karaktäriseras av att vara slät och rinnande, som tomatsoppa. Exempel på maträtter är släta, berikade kött-, fisk- eller grönsakssoppor, både varma och kalla. Flytande konsistens är mindre krämig än
tjockflytande.
Tjockflytande
Vid sväljsvårigheter kan tjockflytande konsistens upplevas som lättare att
svälja än tunnflytande. Den kan vara lättare att hantera i munnen och att få
ner i matstrupen. Tjockflytande konsistens och gelékonsistens har visat sig
fungera bra vid förlamning i svalget (svalgpares) i samband med stroke.
Konsistensen är slät och trögflytande, ungefär som gräddfil. Den droppar
från skeden, men kan inte ätas med gaffel. För personer med dysfagi behöver
man ofta tillsätta förtjockningsmedel i tunnflytande dryck.
Individuellt anpassad kost (Önskekost)
En individuell anpassning av kosten kan ske av olika skäl, till exempel
en medicinsk diagnos, allergi, biverkningar av en medicinsk behandling, sår i
mun och svalg efter strålbehandling, trosuppfattning och personliga preferenser som minuskost och önskekost.
Näringsprodukter/kosttilägg (SÄRNÄR)
Näringsprodukter definieras som ett komplement till vanlig kost när den inte
räcker för att tillfredsställa en persons behov av energi och näringsämnen.
Dessa kallas livsmedel för speciella medicinska ändamål (Food for special
medical purposes, förkortas FSMP). Det finns särskild lagstiftning för
FSMP, Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2000:15) om livsmedel för
speciella medicinska ändamål, som gäller utöver de generella sär-närföreskrifterna. FSMP delas in i tre kategorier:
1. Kompletta, till exempel sondnäring och näringsdryck (inte klara)
2. Kompletta sjukdomsspecifika, till exempel produkter med minskat
proteininnehåll för personer som lider av lever- eller njursjukdom
3. Icke kompletta, till exempel kosttillägg och energiberikningspulver(2)
Dryck
Dryck bör finnas tillgänglig hela dygnet då äldre är känsliga för vätskebrist.
Förmågan att känna törst avtar med stigande ålder. Att dricka är viktigt för
att undvika uttorkning och att hålla tarmarna i gång så att förstoppning undviks. Särskild uppmärksamhet måste ges de som inte själva kan ta sig att
dricka. Se rutiner gällande vätskeintag.
___________________________________________________________________________7
Finspångs kommun
Bergslagsvägen 13-15
612 80 Finspång
[email protected] www.finspang.se
Telefon 0122-850 00
Fax 0122-850 33
Ätstödjande åtgärder
Många personer som är undernärda eller är i riskzonen för att utveckla undernäring behöver inte bara näringsstöd. De behöver även individuellt anpassade ätstödjande åtgärder av olika slag. Ätstödjande åtgärder syftar till att
stödja, underlätta och göra det möjligt för patienten att uppnå ett optimalt
energi- och näringsintag, och känna värdighet och välbefinnande genom kosten. Ätstödjande åtgärder är till exempel matning, äthjälpmedel och assistans
eller tillsyn vid måltiderna. Måltiderna bör präglas av lugn och ro och det är
viktigt att inte för många personal är involverade i själva måltidssituationen.
Att kunna ät själv hänger intimt samman med självkänslan och att ta emot
mat från någon kräver att man känner tillit och förtroende för den som matar.
Det är viktigt att anpassa matningstakten och tuggstorleken efter den enskilda
personens ork och förmåga att äta.
Livsmedelshygien
Enligt lagstiftning ska varje tillagnings-, mottagnings- och serveringskök ha
ett program för egenkontroll som omfattar bland annat kontroll av temperaturer, hygien samt mikrobiologisk kvalitet.
ANSVARSFÖRHÅLLANDEN
I Socialstyrelsens allmänna råd och föreskrifter om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete(SOSFS 2011:9) framgår vikten av att klargöra hur
ansvar, befogenheter och samarbetsförhållanden är definierade och dokumenterade samt att i skrift klargöra hur samverkan och samarbete skall ske
internt mellan personalen som har det dagliga ansvaret för den enskilde vårdtagaren.
Organisationens ansvar
Ytterst ansvarig för vård och omsorg i kommunen är kommunstyrelsen. I
detta ansvar ligger också att tillse att de boende får en bra och fullgod kost
samt att det finns säkra rutiner.
Kostenhetens ansvar
Kostenhetens ansvar är att leverera god omväxlande och näringsberäknad
kost till äldreomsorgen, främst huvudmålet mitt på dagen. Matsedeln skall
utformas på sådant sätt att den passar äldres kostvanor. Kostenheten skall ta
hänsyn till de äldres normala behov av energiinnehåll samt beakta deras önskemål.
Enhetschefens ansvar
Enhetschefen är ytterst ansvarig för sin enhets rutiner vad gäller kosthantering och måltidsordning. Enhetschefen ansvarar också för att kostombuden
och vårdpersonalen har tillräcklig kompetens inom kostområdet.
___________________________________________________________________________8
Finspångs kommun
Bergslagsvägen 13-15
612 80 Finspång
[email protected] www.finspang.se
Telefon 0122-850 00
Fax 0122-850 33
Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS)
På området mat och näring är MAS:en ansvarig för att goda rutiner finns i
verksamheterna för bedömning, behandling och uppföljning av undernäringstillstånd
Nutritionsansvarig dietist (NAD)
NAD ansvarar för att utforma övergripande rutiner och kvalitetssystem för
kost och nutrition i samarbete med MAS. Ansvara för nutritionsutbildning
och fortbildning av personal samt vara sammankallande och ett stöd för
kostombuden.
Biståndshandläggare
Individuellt anpassad mat och tillräckligt med tid ska avsättas för hjälp vid
måltiden i ordinärt boende. Där har biståndshandläggaren en nyckelroll och
ett ansvar för att måltidssituationens servicegrad, samt ett ansvar för uppföljning av insatser.
Sjusköterskans ansvar
Sjuksköterskan är tillsammans med enhetschefen ansvarig för att genomföra
de rutiner som finns beskrivna i kostprogram och policyn. Sjuksköterskan
skall vid ankomstsamtal/status uppmärksamma den boendes kosthållning och
önskemål och vid risk för undernäring upprätta en nutritionsvårdplan i omvårdnadsjournalen.
Arbetsterapeuten och sjukgymnast ansvar
Arbetsterapeuten och sjukgymnasten kan med sina kompetenser bidra till att
den enskilde kan få en bra situation vid måltiden. Det kan handla om den fysiska och sociala miljön, hjälpmedel, ergonomi, sittställning och träning. Rehabpersonalen kan också stödja och utbilda vårdpersonalen så att insatserna
vid måltiden utgår från ett rehabiliterande arbetssätt.
Kostombudens uppdrag och ansvar
Kostombuden ansvarar tillsammans med enhetschefen att en lugn och trevlig
måltidsmiljö upprätthålls. Man ansvar också för att ny personal får information om kostprogrammet och vilka måltidsrutiner som gäller på enheten.
Kostombuden har ett ansvarar att synpunkter gällande maten förs vidare till
rätt instans och vara de boendes representant kostfrågor, och vara ombud i
dialogen mellan boende, enhet och kök.
Vårdpersonalens ansvar
Vårdpersonalen ansvarar för att tillsammans med kostombuden medverka till
att genomföra de rutiner som finns beskrivna i ”Kostpolicyn” och i detta
kostprogram. Vårdpersonalen ska också medverka vid riskbedömningen och
uppföljning av Senior Alert. Man ansvarar också för att måltiden blir en
höjdpunkt på dagen och att etiska överväganden beaktas vid måltiden. Att
förändring i mat- och vätskeintag, matsmältningsproblem, tugg- och sväljproblem, och rapporteras till den omvårdnadsansvariga sjuksköterskan eller
___________________________________________________________________________9
Finspångs kommun
Bergslagsvägen 13-15
612 80 Finspång
[email protected] www.finspang.se
Telefon 0122-850 00
Fax 0122-850 33
till distriktssköterskan. Samt att uppmärksamma förändringar eller avvikande
beteende hos personen, t.ex. vid viktförändring,
INTERNKONTROLL
Varje enhet ska följa och genomföra ”Internkontrollprogram för Kost och
Nutrition i Finspångs kommun” På organisationsnivå ansvarar man för att
sammanställa och utvärdera resultatet en gång per år.
Referenser
1. Näringsproblem i vård och omsorg, Socialstyrelsen, rapport 2000:11
2. Näring för god vård och omsorg – en vägledning för att förebygga och behandla undernäring, Socialstyrelsen, rapport 2011-9-2.
3. Mat och näring för sjuka inom vård och omsorg
4. Bra mat i äldreomsorgen. Livsmedelsverket 2010. http://www.slv.se
Arbetsgruppen kostprogram för Finspångs kommun:
Mårten Davidsson
MAS
Yvonne Wengström
Dietist
Leila Marttila
Undersköterska
Catharina Stenhammar
Kostchef
Anna Creutz
Enhetschef
Veronica Liljedahl
Sjuksköterska
Revidering senast december 2014
___________________________________________________________________________
10
Finspångs kommun
Bergslagsvägen 13-15
612 80 Finspång
[email protected] www.finspang.se
Telefon 0122-850 00
Fax 0122-850 33
Bilaga 1
Kunskapsunderlag för Kostprogrammet i Finspångs kommun, sektor social omsorg
______________________________________________
Att beskriva normala åldringsförändringar är ofta svårt då det i hög ålder
blir allt svårare att särskilja normalt åldrande från sjukliga förändringar.
I de flesta fall bibehålls den intellektuella funktionen långt upp i åldern.
Den funktion som minskar generellt är psykisk snabbhet genom att
tiden för bearbetning i hjärnan förlängs.
Med åldrandet följer naturligt att kroppen genomgår förändring. Risken för
funktionsnedsättning av varierande slag och grad kommer att uppträda efter
hand. Både fysiska och psykiska förändringar, naturliga som sjukdomsorsakade kan påverka individens näringsintag. Eftersom allt fler blir allt äldre,
kommer personal inom äldreomsorgen allt oftare stöta på olika former av
ätproblem hos personen, orsakade både av naturligare funktionsnedsättningar och av sjukdom.
FYSIOLOGISKA FÖRÄNDRINGAR
Cirkulation och andning: Hjärtats funktion avtar med stigande ålder, och
man har som äldre lägre maximal hjärtfrekvens än yngre vilket gör att man
blir lättare ansträngd. Den minskade cirkulationen kan också leda till ökad
risk för infektioner och svårläkta sår. Vid uttalad hjärtsvikt kan enkla vardagliga aktiviteter som att tvätta sig, klä på sig och att äta bli fysiskt ansträngande.
Förändringar i mun, svalg och matstrupe: Förändringar som gör det svårare
att tugga och svälja är minskad och/eller förändrad saliv, förslappad muskulatur i mun och svalg samt långsammare nervimpulser. Att svälja fel och få
mat eller dryck i luftstrupen, beror till stor del på att samordningen mellan
svalgmuskler och struplock försämras, men också på att slemproduktionen
är sänkt i matstrupen och att man får för kort tid på sig att äta.
Matstrupens muskulatur försvagas och blir stelare och samordning av musklernas arbete med att transportera tuggan kan bli störd. Följden kan bli att
tuggan stannar på vägen genom matstrupen och orsakar irritation eller smär___________________________________________________________________________
11
Finspångs kommun
Bergslagsvägen 13-15
612 80 Finspång
[email protected] www.finspang.se
Telefon 0122-850 00
Fax 0122-850 33
tor i bröstet. Smärtorna kan bli så starka att de ibland kan förväxlas med besvär från hjärta eller lungor.
Synen: Försämras med stigande ålder och behovet av ljus ökar kraftigt. En
tilltagande synsvaghet är ett allvarligt hinder i matsituationen.
Längd, vikt och kroppssammansättning
Vikt och längd minskar med stigande ålder och ofta i samband med sjukdom. Det har visat sig att bibehållen vikt, även om den kan betraktas som
något hög, snarare utgör ett hälsotecken i hög ålder, och när vikten börjar
sjunka kan det vara ett varningstecken på ohälsa.
Även kroppssammansättningen förändras genom att mängden kroppsvätska
och kroppscellmassan (muskler) minskar och fettmassan ökar. Den ändrade
kroppssammansättningen är viktig att känna till, då den på många sätt påverkar den äldre. Ett stort problem med muskelförlust är en försämrad livskvalitet, då det är vår muskelmassa som håller oss på fötter, och som gör att
vi kan röra på oss. Styrketräning och nutritionsåtgärder i form av ett fullgott
energi och protein intag, kan minska förlusten av muskelstyrka och muskelmassa. Den minskade mängden kroppsvatten leder till ökad risk för uttorkning, framförallt i samband med diarré och kräkning. Med åldern minskar också skelettets kalktäthet, vilket ökar risken för benskörhet. Detta ökar
i sin tur risken för benbrott och kotkompressioner.
Fysiskt och funktionellt åldrande
Rörligheten minskar i hög ålder och leder till minskad muskelstyrka och
förändringar i centrala nervsystemet. Det ger också en ökad svårighet att
koordinera rörelser som tar längre tid att utföra. Omfattningen av dessa problem kan variera och påverkas av omgivnings- och miljöfaktorer. Att åldras
är ingen sjuklig process. Risken för sjukdom ökar med stigande ålder och
bland de äldsta är det vanligt med flera sjukdomar och/eller funktionsnedsättningar samtidigt. Detta innebär att både fysiska och psykiska förändringar kan, på olika sätt, begränsa den äldres möjlighet att äta själv och få i sig
den näring kroppen behöver.
LÄKEMEDEL OCH KOST
Många personer i kommunens omsorg behandlas ofta med ett flertal läkemedel. Risk finns att den boende inte vet varför han/hon är ordinerad ett läkemedel och hur man tar det. Läkemedelsomsättningen förändras med stigande ålder på grund av bl.a. upptag, omsättning, utsöndring och kroppens
reaktion på läkemedel. Ju fler läkemedel man äter, desto större risk finns för
biverkningar. Ibland leder dessa läkemedelsbiverkningar till problem med
födointag. Biverkningarna kan påverka aptit, mun/svalg och matsmältning
med risk för undernäring.
Viktigt är att både den boende och personalen är observanta på eventuella
biverkningar av läkemedel.
___________________________________________________________________________
12
Finspångs kommun
Bergslagsvägen 13-15
612 80 Finspång
[email protected] www.finspang.se
Telefon 0122-850 00
Fax 0122-850 33
Läkemedelsbiverkningar som kan påverka matintaget
 Kräkning och illamående, motverkas genom att (i de fall det är lämpligt)
läkemedlen intags tillsammans med t.ex. filprodukter eller i samband
med måltid. Om problemen huvudsakligen ligger vid en speciell tid på
dygnet bör måltiderna placeras med hänsyn till detta. Även läkemedel
som motverkar illamående kan ordineras.
 Magknip kan uppkomma i samband med t.ex. intag av tarmreglerande
medel. Biverkningen avklingar oftast efter ett tag. Blanda gärna läkemedlet med vätska ex. choklad eller i filmjölk.
 Vid diarré är det viktigt att upprätthålla vätske- och salt balansen då äldre
personer blir snabbt uttorkade. Läkemedel kan med fördel ges tillsammans med olika produkter med probiotika. Även läkemedel som har en
lugnande effekt på magen kan ges.
 Vid förstoppning är det viktigt med fiberintag efter förmåga och rikligt
med vätska, även tarmreglerande eller stimulerande läkemedel kan ges.
 Vid ökad aptit, kontrollera kostintag med regelbundna viktkontroller.
 Förändrade smakupplevelser.
 Försämrat näringsupptag i tarmen.
 Vid muntorrhet, se under rubriken munhälsa
Vid läkemedelsrelaterade ätproblem bör läkare konsulteras för eventuellt
byte av läkemedel, korrigering av dos eller insättande av annat läkemedel
som kan motverka problemet. Även dietisthjälp kan vara värdefull. Viktigt
att dialog förs mellan vårdtagare och vårdpersonalen.
MUNHÄLSA OCH KOST
God munvård
Alla bör få hjälp med en fullgod munhygien. Det räcker oftast inte med bara
en vanlig tandborste, man kan också behöva använda tandtråd, stickor eller
mellanrumsborstar. Det är viktigt att rotytorna inte missas vid tandrengöringen eftersom blottade ytor vid tändernas rötter ökar risken för kariesangrepp. Förutom flourtandkräm som alla bör använda kan extra flourbehandling behövas. Många lagningar eller delproteser med klamrar, innebär skarvar och gömställen för matrester. Proteser går bra att rengöra med speciella
rengöringsmedel eller tvål och vatten(skölj noga). Svampinfektioner får lätt
fäste under protesen och rengöring av den och slemhinnan är viktig.
Munhålan
Har den man svårt att tugga eller svälja skall mun, munvinklar, tunga, tänder
och slemhinnor undersökas. Om man har protes kontrollera att protesen passar. En tandprotes som blivit för stor kan skava och ge upphov till sår och
smärta. Det är en enkel åtgärd för tandläkaren att justera en protes.
___________________________________________________________________________
13
Finspångs kommun
Bergslagsvägen 13-15
612 80 Finspång
[email protected] www.finspang.se
Telefon 0122-850 00
Fax 0122-850 33
Muntorrhet
En vanlig biverkan hos många läkemedel ger muntorrhet, som kraftigt nedsätter förmågan att känna smak. För att minska muntorrheten och därigenom
förbättra smakupplevelsen kan man försöka stimulera salivproduktionen
med hjälp av salivstimulerande livsmedel. Man kan även kompensera salivbristen genom att servera mat som är vätskerik. Salt och syrligt hjälper till
att stimulera salivutsöndringen. Det kan därför underlätta att före måltid äta
en sillbit eller dricka någon syrlig dryck som ex. citron-, lingon- eller äppeldryck. Som tillbehör till maten kan inlagd gurka, rödbetor eller lingonsylt
underlätta. Att tugga och suga är salivstimulerande och det kan därför underlätta att t.ex. få dricka sin dryck genom sugrör. Är salivsekretionen helt
utslagen är man inte hjälpt av salivstimulerande livsmedel. Då kan det
hjälpa med konstgjord saliv, som finns att köpa på apoteket, eller att fukta
munnen med matolja.
Muntorrhet vid sondmatning
Muntorrhet är vanlig hos personer som sondmatas. Matolja eller konstgjord
saliv (apoteket) kan lindra torr tunga och slemhinnor.
Muntorrhet och munsmärta vid cancer
Efter behandling kan smärta, sveda, svullnad och kanske sår uppstå i munhålan en tid. Om muntorrhet samtidigt föreligger kan en receptbelagd konstgjord saliv med bedövningsmedel vara till hjälp. I dessa fall kan man naturligtvis inte ge något som smakar starkt, surt eller salt eller som har hårda
kanter. I stället bör maten vara ytterst len och mjuk och ha mild smak.
ÄTPROBLEM VID SJUKDOM
Att åldras är ingen sjuklig process, men risken för sjukdom och funktionsnedsättning ökar. Både fysiska och psykiska förändringar kan påverka en
personens möjlighet att äta själv och få i sig den näring kroppen behöver.
Låt måltiden få ta tid!
Som en följd av olika funktionsnedsättningar kan det ta längre tid
för en äldre person att äta. Det är viktigt att betona behovet av tid,
både hos personen som äter själva och hos dem som behöver hjälp
vid måltiderna.
___________________________________________________________________________
14
Finspångs kommun
Bergslagsvägen 13-15
612 80 Finspång
[email protected] www.finspang.se
Telefon 0122-850 00
Fax 0122-850 33
Förslag vid aptitlöshet
Aptitretare - Gärna något syrligt eller salt. T.ex. en sillbit, ett litet glas cvitamin, en ostbit med vindruva eller varm buljong.
Favoriträtt/önskekost
Små portioner - Gärna E-kost. (Obs det finns sjukdomstillstånd där proteinrik mat inte bör förekomma – rådgör med läkare eller sjuksköterska.)
Dekoration
-
Servera
kosten
smakfullt
upplagt,
dekorera
gärna.
Arbetsgruppen kostprogram för Finspångs kommun:
Mårten Davidsson
MAS
Yvonne Wengström
Dietist
Leila Marttila
Undersköterska
Catharina Stenhammar
Kostchef
Anna Creutz
Enhetschef
Veronica Liljedahl
Sjuksköterska
Revideras senast december 2014
___________________________________________________________________________
15
Finspångs kommun
Bergslagsvägen 13-15
612 80 Finspång
[email protected] www.finspang.se
Telefon 0122-850 00
Fax 0122-850 33
Bilaga 2
NÅGRA EXEMPEL PÅ OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND SOM PÅVERKAR KOSTEN
DEMENSSJUKDOMAR
Målsättning:
Ett allsidigt individuellt anpassat energi- och protein intag. Att stödja och
träna det friska vid måltidssituationen.
Allmänt
För att budskapet vid måltiden skall bli så tydlig som möjligt, bör man undvika ett ”överdukat” bord. Använd enfärgade dukar i svaga färger så att den
demente personen hittar maten. Vid svårigheter att upprätthålla kontakt med
vid måltidssituationen kan fysisk beröring hjälpa, så även prat och sång om
det krävs.
Nutritionsrelaterade symtom
 Viktförlust är vanligt framförallt vid Alzheimers sjukdom. Den ökar i
takt med sjukdomens svårighetsgrad.
 Ökad aktivitet, rastlöshet och svårigheter att vara stilla gör att man kan få
ett ökat energibehov.
Förändrat ätbetende
 Minnesförlust gör det svårt att veta vad man skall göra med besticken,
svårt att komma ihåg att man skall äta, om man redan ätit, hur man gör
när man äter – lagar mat – handlar.
 Desorientering innebär t.ex. att man har svårt att hitta till och i affären,
svårt att hitta i sitt eget kök.
 Apraxi betyder att man har svårt att utföra invanda rörelser t.ex. laga mat,
använda bestick, tugga och svälja.
 Agnosi betyder att det är svårt att känna igen olika föremål eller
lukt/smak/temperatur.
 Anomi är så kallad ordglömska dvs. man har svårt att komma i håg vad
föremål eller ett livsmedel på matbordet heter.
___________________________________________________________________________
16
Finspångs kommun
Bergslagsvägen 13-15
612 80 Finspång
[email protected] www.finspang.se
Telefon 0122-850 00
Fax 0122-850 33
 Depression, oro och hallucinationer kan ge nedsatt aptit. Vid ett förvirringstillstånd kan ätandet få en underordnad betydelse för personen. En
person med demens kan således lämna matbord och mat orörd.
PARKINSONS SJUKDOM
Målsättning:
Ett allsidigt individuellt anpassat energi- och protein intag. Att stödja och
träna så att självständighet vid ätandet blir så adekvat som möjligt.
Allmänt
Magsäckens minskade rörelseförmåga leder till att tömningen (läkemedel intagna per os, blandat med mat) från magsäcken till tarm blir försenad och ev.
ojämn. På grund av konkurrensen mellan matens nedbrutna proteiner och läkemedlets verksamma substans kan absorberingen av Parkinson läkemedlet
bli otillräcklig. Parkinsonläkemedel har även biverkningar som kan påverka
ens nutritionsstatus i form av illamående/ kräkning, smak- och luktförändringar, ökad salivutsöndring, muntorrhet. Då rörelseförmågan i tarmarna är
minskad kan det leda till förstoppning.
Nutritionsrelaterade symtom/problem
 Risk för otillräckligt protein och energiintag som leder till viktförlust,
detta på grund av Parkinson sjukdomens energikrävande symtom som
darrningar, ökad muskelspänning och ev. överrörlighet.
Förändrat ätbeteende
 Ökad muskelspänning stelhet i armar, handleder och fingrar kan leda till
svårigheter att föra bestick till munnen samt att ta mat från tallriken.
 Darrning i händerna får maten att falla av från besticket
 Längre tid att tugga mat orsakad av att käk- och tuggmuskulaturen är
drabbad av minskad rörlighet.
 Tuggsvårigheter då tungmuskulaturen är drabbad vilket även kan leda till
att maten har svårt att transporteras bakåt mot svalget. Tuggan åker fram
och tillbaka i munnen.
 Risk för att sätta i halsen beroende på att struphuvudets minskade rörelseförmåga, det så kallade locket inte stängs i tid.
 Fördröjd sväljreflex medför att det är risk för att mat och dryck aspireras
i luftvägarna.
 Mat stannar i svalg/matstrupen – svalgmuskler som drabbas gör att sväljningen inte fullbordas.
 Samordningsproblem gör att det kan vara svårt att göra flera saker samtidigt ex. tugga och konversera eller äta med kniv och gaffel. Varje moment kräver stor koncentration. Ett kommando kan användas för att börja
___________________________________________________________________________
17
Finspångs kommun
Bergslagsvägen 13-15
612 80 Finspång
[email protected] www.finspang.se
Telefon 0122-850 00
Fax 0122-850 33
och underlätta en rörelse. Ex ”ta”, som är ett viljemässigt kommando till
handen. Därefter kan rörelsen lättare upprepas.
 On/off problem – att plötsligt t.ex. mitt i en tugga drabbas av ett offtillslag som innebär att tuggan mitt under själva sväljandet ”stoppar upp”.
STROKE
Mål
Ett allsidigt individuellt anpassat energi- och protein intag. Att stödja och
träna så att självständighet vid ätandet blir så adekvat som möjligt.
Allmänt
Känslor av ledsamhet och skam kan uppstå då man i ett större sammanhang
t.ex. i en matsal eller vid ett matbord kan känna att man inte kan äta/ha det
bordskick som man tidigare har haft. Man kan ha svårare att känna vad maten smakar. Aptitlöshet kan inträffa på grund av nedstämdhet och depression.
Att börja försiktigt, vid svårigheter att svälja bör man i början av rehabiliteringen ätträna teskedsvis. Det är viktigt med ett positivt och stöttande förhållningssätt.
Nutritionsrelaterade symtom
Risk för otillräckligt protein och energiintag som leder till viktförlust. Risk
för uttorkning i de fall där förmågan att känna att man är törstig blivit försvagad.
Förändrat ätbeteende
 Blindhet, dubbelseende och synbortfall, att inte se sin tallrik, att se ”fler”
tallrikar, att endast se halva tallriken. Vrid tallriken vid synfältsbortfall
efter halva måltiden så man ser och kan äta även från den andra halvan.
 Sväljsvårigheter (dysfagi), sämre känsla i munnen, svårigheter med att
transportera tuggan bakåt, dålig sväljreflex.
 Svårigheter att föra maten till munnen på grund av försämrad koordination och motorik eller matbestick/tallrik som inte är anpassade efter det
föreliggande behovet. Hjälp då till med försiktig lotsning genom att t.ex.
stötta och leda armrörelsen från tallrik till munnen.
 Svårigheter att tugga maten på grund av försämrad tung- och ansiktsmotorik, det är då viktigt att placera maten där känseln är som bäst.
 Svårigheter med att behålla maten inne i munnen på grund av försämrad
tung- och ansiktsmotorik
 Aspirationsrisk, risk att få ned mat och dryck i luftstrupe på grund av dålig eller ingen hostreflex med eventuell lunginflammation eller kvävning
som följd.
 Risk för brännskada då man kan ha svårt att känna om maten är för het.
___________________________________________________________________________
18
Finspångs kommun
Bergslagsvägen 13-15
612 80 Finspång
[email protected] www.finspang.se
Telefon 0122-850 00
Fax 0122-850 33
 Distraktion, man blir störd av den yttre miljön och får svårt att koncentrera sig på måltiden.
 Tänk på att det tar att lära sig äta på nytt.
DIABETES
Mål
Ett allsidigt individuellt anpassat energi- och protein intag, jämt fördelat under dagen, för att kunna erhålla en bra och stadig nivå på blodsockernivån utifrån personens individuella förutsättningar.
Allmänt
 Måltidsordningen ska vara jämt fördelad under minst tretton av dygnets
tjugofyra timmar.
 Regelbunden blodsockermätning. Om personen har stabilt blodsocker,
mätning cirka två gånger per år. Vid ostabila blodsockervärden bör mer
frekventa mätningar ske, samt även flera mätningar under dygnet.
 Rätt tidsförhållanden till insulindos och måltid är viktigt, vilket betyder
att avpassa när insulinet skall ges i förhållande till måltiden.
 Vid törst är det fördelaktigt att använd drycker med lågt kolhydratinnehåll (1g socker/dl dryck)
Nutritionsrelaterade symtom
För högt blodsocker
 Vid infektioner som sår, förkylningar, urinvägsinfektioner
 Vid ökat kalori intag eller ett annorlunda kostintag eller vid minskad fysisk aktivitet påverkas blodsockret.
 För låg dosering diabetesrelaterade läkemedel.
För lågt blodsocker
 Vid för litet kostintag eller för lång tid mellan måltider.
 Ökad fysisk aktivitet
 För hög dosering av diabetesrelaterade läkemedel.
Svängande blodsocker
 Kan bero på nervstörningar som reglerar tiden för magsäckens tömning.
 Dålig planerad måltidsordning
 Växlande mängd kolhydrater i måltiderna
Allmänt
___________________________________________________________________________
19
Finspångs kommun
Bergslagsvägen 13-15
612 80 Finspång
[email protected] www.finspang.se
Telefon 0122-850 00
Fax 0122-850 33
 Dålig sårläkning, tiden för sårläkning är bl.a. relaterad till personens
blodsockerhalt och energi/näringstillstånd.
 Illamående, sura uppstötningar, uppspändhet, diarréer på grund av för
långsam tömning av magsäcken kan ske om man haft sin diabetes länge.
Orsaken kan vara nervstörningar eller förhöjd blodsockerhalt.
 Magont och illamående kan bero på insulinbrist och förväxlas med magsjuka.
OBSTIPATION
Mål
Ett kostfiber och vätskeintag efter den enskilda personens förmåga. Att
minska användandet av avföringsmedel.
Allmänt
Förstoppningen upplevs en allmän oro känsla som gör det svårare att få ro att
äta. Man kan att det är fullt i magen och inte orka äta mer. Mag- och tarm
smärta är vanligt. Förebyggande är det viktigt med regelbundna toalettvanor.
Vid avvikande avföring t.ex. avvikande färg, slemmig och/eller blodig avföring skall läkare och sjuksköterska kontaktas då sjukdomsrisk föreligger. Avföringslista är viktigt att använda hos personen som är i behov av regelbunden uppföljning, markera frekvens, storlek och konsistens.
Fysisk aktivitet t.ex. promenader gör att matlusten blir bättre och magen kan
fungera bättre.
Fiberrik kost efter förmåga för att motverka förstoppning, observera, att det
är viktigt med rikligt intag av vätska annars får det ökade fiberintaget motsatt
effekt. Maten bör innehålla naturliga fibrer i form av spannmålsprodukter,
frukt, bär och grönsaker
Lösgörande drycker och röror kan användas vid behov exempelvis katrinplommondryck eller röra, produkter med probiotika exempelvis vissa filprodukter, Proviva. Servera gärna pajalagröt eller molinogröt för att förebygga
eller behandla obstipation på naturlig väg.
Laxermedel
Laxermedel kan behövas då kost och fysisk aktivitet är otillräckligt. Tarmretande laxermedel kan vid långvarigt och regelbundet användande leda till
ett beroende då tarmfunktionen blir kraftigt försämrad. Gäller även produkter
som Senna och Ricinolja. Vissa sjukdomar/läkemedel kan kräva regelbundet
användande av laxermedel. Mixtra aldrig själv med laxermedel utan kontakta
alltid sjuksköterskan.
Tänk på att bulkmedel kräver extra vätskeintag
___________________________________________________________________________
20
Finspångs kommun
Bergslagsvägen 13-15
612 80 Finspång
[email protected] www.finspang.se
Telefon 0122-850 00
Fax 0122-850 33
Nutritionsrelaterade symtom, förändrat ätbetende
Aptitlöshet då passagetiden i mag- och tarmkanalen är fördröjd. Man upplever inte de normala hungersignalerna.
Illamående orsakade av förstoppning och aptitlöshet.
Obehag och smärta i mage och tarm som gör det svårare att känna aptit.
BRA ATT TÄNKA PÅ
Det sociala
 Aptitligt serverad mat, både vanlig och konsistensanpassad ska serveras
på ett sådant sätt att den stimulerar aptiten. Anpassa portionsstorleken till
varje enskild individ och dess behov.
 Använd fantasi, humor, inlevelseförmåga och förnuft för att skapa en
trygg och varm atmosfär.
 Lyssna, var passiv på ett aktivt sätt.
 Att minska antalet personal som ansvarar för den enskilde kan ge ökad
trygghet, bättre förutsättningar för kommunikation. Speciellt viktigt om
personen i ett senare skede skulle bli ordlös.
 Återorientering, låt personen vara med om man så önskar vid dukning,
matlagning, bakning eller andra praktiska förberedelser.
 Om man har förlorat en förmåga är det viktigt att guida, visa och demonstrera hur man agerar i en viss situation.
 Observation om hur man hanterar sitt ätande, kan ge viktigt information
om hur man som personal kan underlätta för i ätsituationen. Exempelvis
om man behöver hjälp med att skära maten i mindre bitar, komponera
maten annorlunda eller använda hjälpmedel.
 Undvik att ställa fram all mat på en gång, en rätt i taget. Återkoppla till
barndomens välkända föremål t.ex. använda en tillbringare för mjölken
istället för att ställa fram en mjölktetra.
 Låt måltiden ta tid, var tålmodig, låt lugn och ro få råda vid måltiden. Det
ska vara en stressfri miljö. Detta påverkar också tarmen på ett positivt
sätt.
Måltiden
 Måltidsordning, servera maten på bestämda tider, tre huvudmål samt tre
mellanmål varje dag. Om så är önskvärt även ett nattmål för korta av
nattfastan, som ska vara högst 11 timmar. En lång nattfasta kan resultera i
aggressivitet och irritabilitet samt försämrad nattsömn. Oro och rastlöshet
kan även leda till matvägran. Ättiden bör ej understiga 13 timmar.
 Energiberika maten, går att göra på ”egen han” eller med hjälp av olja,
smör och feta mejeriprodukter som grädde. Använd inte lättprodukter.
___________________________________________________________________________
21
Finspångs kommun
Bergslagsvägen 13-15
612 80 Finspång
[email protected] www.finspang.se
Telefon 0122-850 00
Fax 0122-850 33
 För personen som inte kan täcka sitt energibehov från kosten kan speciella kosttillägg ordineras av sjuksköterskan eller dietisten.
 Förtjockningsmedel, vid svårigheter att svälja tunnflytande vätska finns
förtjockningsmedel (med eller utan fibrer) att tillsätta både kall och varm
vätska. Det är viktigt att anpassa konsistensen till den enskildes ätförmåga.
 Tänk på att servera lagom varm mat, om maten är för varm kan brännskador uppstår vid försämrad känsel i munnen.
 Vätska, i de fall där törstkänslan försvunnit, se till att personen får tillräckligt med vätska, under och mellan måltiderna. Kolsyrad dryck, kan
vara lättare än annan tunnflytande dryck
 Vid läkemedelsbetingat illamående kan en skorpa eller en halv brödskiva
lindra illamåendet om den äts innan ett medicinintag.
Hjälpmedel
 Riktig placering vid bordet, man skall sitta i en stadig stol med fötterna
mot golvet för att få en god balans. Detta är viktigt även när man har
svårt att röra huvud, armar och händer.
 Huvudplacering, vid sväljsvårigheter kan det underlätta om man vrider
huvudet mot den svaga sidan eller för hakan mot bröstet i sväljmomentet.
Lämna inte en person med sväljsvårigheter utan tillsyn vid måltid.
 Hjälpmedel, vid behov ska väl avpassade hjälpmedel användas t.ex. ”peti-mot-kant”, glidskydd, special designade bestick. Ta kontakt med arbetsterapeut.
 Tallriksplacering, tänk på att placera tallriken så att den syns och är lättåtkomlig. Använd gärna något rött som sylt eller gelé på maten. Rött påkallar uppmärksamheten, och är den färg som man som gammal kan relatera till längst.
Slutligen
Vid misstanke om försämring skall sjuksköterska, läkare, dietist eller logoped rådfrågas.
Arbetsgruppen kostprogram för Finspångs kommun:
Mårten Davidsson
MAS
Yvonne Wengström
Dietist
Leila Marttila
Undersköterska
Catharina Stenhammar
Kostchef
Anna Creutz
Enhetschef
Veronica Liljedahl
Sjuksköterska
Revideras senast december 2014
___________________________________________________________________________
22
Finspångs kommun
Bergslagsvägen 13-15
612 80 Finspång
[email protected] www.finspang.se
Telefon 0122-850 00
Fax 0122-850 33