Nr 3/04,
2004-12-29
Ansvarig utgivare:
Jolanta Green
EU-NYTT/ INFO FRÅN KEMI
Inga EU-lagar om hormonstörande
ämnen
EUs strategi mot hormonstörande kemikalier
har ännu inte gett något avtryck i lagstiftningen.
En del kemikalier liknar hormoner hos djur och
människor. De kan störa olika system i kroppen. Ett exempel är etinylöstradiol från p-piller,
som lett till feminisering av fiskar nedströms
avloppsreningsverk. EU-kommissionen har för
andra gången gått igenom vad EUs strategi mot
sådana kemikalier har lett till. I rapporten står
att den här typen av ämnen kanske kommer
att regleras mer i framtiden, till exempel inom
EU:s nya kemikaliepolitik Reach. Dessutom
nämns 21 ämnen som misstänks vara hormonstörande i samband med vattendirektivet.
Hormonstörande kemikalier kan också komma
att påverkas av direktiven för grundvatten och
dricksvatten. http://register.consilium.eu.int/pdf
/en/04/st14/st14341.en04.pdf
Global klassificering (GHS) inom EU
bör gälla i samband med REACH
Det finns nu ett färdigt paket med ett globalt
harmoniserat system för klassificering och
märkning av kemikalier (GHS). Världens länder
uppmanas av FN att införa GHS senast år 2008.
Om GHS införs senare riskerar företagen att
behöva lämna uppgifter om klassificering för
sina produkter två gånger; först enligt dagens
regler och sedan en gång till då GHS har införts. EU-kommissionen har börjat förbereda
för att ta fram förslag till att införa GHS inom
EU. Enligt KemI bör hela GHS-systemet införas så snart som möjligt, och senast i samband
med att REACH-systemet införs. I dag innehåller förslaget till REACH-förordning ingenting
om GSH. I stället hänvisar REACH till de nuvarande reglerna för klassificering och märkning i de s.k. ämnes- och preparatdirektiven
(67/548/ EEG och 1999/45/EG). GHS-rekommendationen omfattar klassificering och
märkning av kemikalier både för försäljning/
användning och för transport. Enligt Jan
Hammar KemI är det något som rimligen skulle
underlätta mycket både för företagen som ska
bedöma och märka kemikalier, och för de som
ska använda och tolka märkningen för att
skydda sig själva eller miljön från skador, samt
kommer att innebära stora förbättringar att få ett
gemensamt internationellt system för klassificering och märkning av kemikalier. Räddningsverket ansvarar för klassificering och märkningsreglerna vid transport. Verket anser i likhet med KemI att GHS bör införas så snart som
möjligt. Dokumentet om GHS är publicerat av
FN och nås via www.kemi.se eller www.unce
.org/trans/danger/public/ghs/officialtext.htm
Fortfarande oklart vilka typer av
produkter som ska undantas i RoHS
RoHS-direktivet (Restriction of Hazardous
Substances) ska träda i kraft inom EU senast 1
juli 2006, men än så länge är det bara ett fåtal
medlemsländer som hunnit med att införliva
RoHS i den nationella lagstiftningen. Anledningen till dröjsmålet i Sverige är att Miljödepartementet på samma gång vill införa det
angränsande avfallsåtervinningsdirektivet
WEEE. Sverige representeras av KemI i RoHSfrågor och av Naturvårdsverket för WEEEfrågor i TAC. Detaljerna om hur lagförslaget
ska tolkas är fortfarande oklara. En stor fråga är
omfattningen av RoHS i de fall där en elektronisk produkt ingår i en slutprodukt som inte
passar in i någon av produktkategorierna. Ett
exempel kan tas från flygindustrin. Flygplan har
inte någon produktkategori och omfattas därför
inte av RoHS. En dator passar in i kategori 3
(IT- och telekommunikationsutrustning) och
omfattas av RoHS. Men om datorn används i ett
flygplan blir det oklart om den ska omfattas av
RoHS eller ej. Flygplansindustrin anser att
dessa datorer inte ska omfattas. För gränsvärden
inom RoHS föreslår kommissionen att föroreningar ska vara max 0,1 procent av de farliga
ämnena i homogent material och för kadmium
0,01 procent i homogent material. Medlemsländerna stöder tolkningen att homogent material i princip är råmaterialet. Dessutom finns det
ett antal gråzonspunkter t.ex. parkeringsautomater, analysinstrument och larm.
EU:s direktiv 2002/95/EG om begränsning
av användning av vissa farliga ämnen,
(RoHS, Restriction of Hazardous Substances) och om avfall som utgörs av eller
innehåller elektriska eller elektroniska
produkter, 2002/96/ EG, (WEEE, Waste
Electrical and Electronic Equipment) trädde
i kraft den 13 februari 2003. RoHS-direktivet begränsar användningen av vissa farliga ämnen vid tillverkningen av elektriska
och elektroniska produkter. Ämnena är bly,
kvicksilver, kadmium, sexvärt krom och
flamskyddsmedlen polybromerade bifenyler
(PBB) och polybromerade difenyletrar
(PBDE) som används i plaster.
Förslag på nationellt
flamskyddsförbud klart
Den 30 november 2004 överlämnade KemI en
utredning om det bromerade flamskyddsmedlet
deka-BDE till regeringen. Utredningen visar
hur ett nationellt förbud mot det bromerade
flamskyddsmedlet deka-BDE skulle kunna utformas om regeringen väljer att införa ett
sådant. KemI konstaterar att deka-BDE som
kemiskt ämne inte längre används vid tillverkning av varor i Sverige. Det finns inte några
brandskyddsstandarder som kräver att dekaBDE behöver användas. I stället finns alternativa ämnen eller metoder. Det kan dock komma
in i landet via varor som importeras från andra
länder, både innanför och utanför EU. DekaBDE anses vara mycket svårnedbrytbart och har
påvisats både i människor och i miljön, bland
annat i pilgrimsfalkar och deras ägg. Utifrån
försiktighetsprincipen anser myndigheten att
man bör hindra att det sprids ytterligare. 80
procent av all deka-BDE används i elektronik,
där det kommer att förbjudas den 1 juli 2006
enligt Rohs-direktivet. Direktivet ska dock
revideras i början av 2005 och frågan om
undantag från förbudet mot deka-BDE kan då
tas upp. Enligt KemI:s utredning minskar ett
eventuellt nationellt förbud tillförseln och
användningen av deka-BDE, men kommer att
ha en begränsad räckvidd. Det är inte heller
juridiskt möjligt att hindra att deka-BDE
används i motorfordon enligt EU-direktivet om
typgodkännande av motorfordon.
SKÅNENYTT
Projektläge
Projekt 2004 – Tillsynskampanj: Kemikaliehantering i skolor.
Under år 2004 har miljöinspektörer från 23 av
33 skånska kommuner genomfört ett tillsynsprojekt riktat mot skolor som hanterar kemikalier i sin verksamhet. Projektet samordnades av
Länsstyrelsen i Skåne län och utfördes i samverkan med Arbetsmiljöinspektionen. Sammanlagt har 105 skolor kontrollerats med anledning
av det gemensamma projektet. Nästan 900
kemikalier kontrollerades i detalj avseende
märkningskrav. Hos ca hälften av skolorna
konstaterades avsaknad av egenkontroll enligt
gällande regler. Brister avseende förvaring och
märkning, främst labbkemikalier samt hantering
av farligt avfall konstaterades, vilket ledde till
att vissa av verksamheter polisanmäldes.
Verksamhetsplanering - 2005
Sammanlagt 20 kommuner svarade på Länsstyrelsens enkät med förslag till temadagar
2005, med inriktning på delmålsåtgärder inom
Giftfri miljö. Intresset för de förslagna seminarierna har fördelats jämt. Seminarierna kommer
att genomföras i mars, juni och november i
Hässleholm, Lund respektive Höör. Närmare
information om temadagrna m m kommer att
skickas till samtliga berörda i god tid.
Uppföljningsträff 24 november 2004
Den årliga uppföljningsträffen ägde rum på
Länsstyrelsen i Malmö och samlade ca 65 deltagare. Träffen kombinerades med ett halvdagsseminarium om KemI:s senaste inspektioner
hos skånska förtag. Polisanmälningarna, och i
ett fall utdömda miljösanktionssavgifter, blev
resultatet av en kontrollkampanj där 79 kemiska
tillverkare och importörer granskades i våras.
Resultatet är bättre än tidigare enligt inspektionen. Tidigare kontroller i Skåne (1996) har lett
till att över hälften har fått anmärkningar.
I övrigt bjöd uppföljningsträffen på en redovisning av årets projekt ”Kemikaliehantering i
skolor”, information om nästa års temadagar
samt redovisning av projektet ”Screening av
butyl- och alkylfenoler och bisfenol i Skånes
miljö”.
Kölmediedagen den 2 december
2004
Den årliga handläggarträffen för köldmediefrågor anordnades på Länsstyrelsen i Malmö och
samlade ca 45 deltagare. Under dagen redogjorde Maria Ujfalusi från NV för de senaste
nyheterna inom regelverket för köldmedier.
Kjell Jonsson (teknisk bedömare för SWEDAC)
berättade om de praktiska aspekterna inom det
aktuella tillsynsområdet. Flera frågor diskuterades inte minst under rasterna.
BESLUT AV INTRESSE
Detaljist slapp miljösanktionsavgift
för bristande varningsmärkning
En detaljist har till allmänheten sålt behållare
med kemiska produkter som saknat föreskriven
kännbar varningsmärkning. Produkten hade
levererats av Volvo Personbilar i Sverige AB.
Miljö- och byggnämnden beslutade om miljösanktionsavgift. Beslutet överklagades till
Miljööverdomstolen (MÖD) som konstaterade,
med syftning på 3 kap. 1 § KIFS 1998:8,
följande. ”Enligt sin ordalydelsen skall bestämmelserna om bl.a. kännbar varningsmärkning
tillämpas ”i första hand” av den som tillverkar
eller importerar kemiska produkter. Däremot
går det inte att läsa ut av bestämmelserna om
också detaljister – som i ett senare led tar
befattning med produkterna – har någon form
av sekundärt ansvar för märkningen eller i vilka
situationer ett sådant ansvar skulle kunna
aktualiseras. Ordalydelsen ger inte stöd för att
lägga ansvaret på någon annan än tillverkaren
och importören. Ändamålsskäl talar också för
att det är just tillverkaren och importören som
skall svara för märkningen.” MÖD kom slutligen fram till att det saknas otvetydigt stöd i
författningen för att det legat på detaljisten att i
detta fall förse behållare som innehåller kemiska produkter med kännbar varningsmärkning.
Detaljisten behövde därför inte betala miljösanktionsavgift. (Dom 2004-09-13, Mål nr M
11234-02).
Förbudet mot att använda utrustning
med CFC efter årsskiftet upphävs.
Regeringen har beslutat att kylskåp och andra
små kyl-, värme och klimatanläggningar med
det ozonnedbrytande ämnet får användas på
samma plats tills de tjänat ut. Yrkesmässig
användning av CFC i kylskåp och andra små
kyl-, värme och klimatanläggningar skulle
förbjudas från årsskiftet 2004/05. Detta i sin tur
skulle medföra en ohanterlig mängd avfall om
alla anläggningar skrotas direkt efter årsskiftet.
Beslutet gäller små befintliga kyl-, värme och
andra klimatanläggningar som har en köldmediemängd av 900 gram CFC eller mindre.
Det nya beslutet innebär till exempel att kylskåp som hyresvärdar har installerat i sina
lägenheter får användas till dem har tjänat ut.
ÖVRIGT
Nya, ändrade bestämmelser inom
kemikalieområdet
Förordning (1998:941) om kemiska produkter
och biotekniska organismer. Senast ändrad
genom SFS 2004:716 (28 §)
Förordning (2002:187) om ämnen som bryter
ned ozonskiktet. Senast ändrad genom
SFS 2004:1035 (4 §)
KIFS 2004:5 Föreskrifter om ändring i
Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS
1998:8) om kemiska produkter och biotekniska
organismer
Ändring: bilaga 9.
KIFS 2004:6 Föreskrifter om ändring i
Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS
1998:8) om kemiska produkter och biotekniska
organismer.
Ändring: 9 kap. 10-13 §§ upphör att gälla, 10
kap. 15 §, 17 kap. 5 §, bilagor 5, 6, 8 och 14,
nya 10 kap. 15 a och 26-28 §§, nonylfenol,
nonylfenoletoxilater, krom, växtskyddsmedel,
bekämpningsmedel.
KIFS 2004:7 Föreskrifter om ändring i Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 1994:12)
om klassificering och märkning av kemiska
produkter
Ändring: 10 § och bilaga 5.
KIFS 2004:8 Föreskrifter om ändring i
Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS
1998:8) om kemiska produkter och biotekniska
organismer.
Ändring: upph. 10 kap. 8 §, 17 kap. 2-4 §§
samt 20 kap. 18 a, 19 och 22 §§, rubr. närmast
före 20 kap. 22 §, ändr. 3 kap. 1 och 3 §§, 7
kap. 4 § 11-12, 10 kap. 4 a §, 15 a § 7 och 22 §,
17 kap. 5 §, 18 kap. 3 §, 20 kap. 2, 20 och 21
§§, bilagorna 8 och 14, rubriken närmast före
20 kap. 20 § och rubriken till bilaga 4.
Ändringarna i 3 kap. avser att förtydliga
detaljistens ansvar för barn och synskadade
samt en ändrad beteckning på standard.
Ändringarna i 7 kap. och 10 kap. 15 a § utgör
anpassning till gällande terminologi.
Ändringarna i 10 kap. 4 a § och 22 § genomför
direktiven 1999/77/EG (asbest) och 2004/98/
EG (flamskyddsmedel i flygplan).
Ändringen i 18 kap. senarelägger redovisningen
av mängduppgifter för bekämpningsmedel.
Ändringen i 20 kap. 2 § avser att bättre ansluta
till artikel 1.2 i biocidirektivet.
De övriga ändringarna är en konsekvens av att
övergångstiden för märkning av bekämpningsmedel har gått ut.
KIFS 2004:9 Föreskrifter om ändring i
Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS
1994:12) om klassificering och märkning av
kemiska produkter
Ändring: (2 §) Ändringarna är en konsekvens
av att övergångstiden för märkning av
bekämpningsmedel har gått ut.
Litteraturtips
KemI:s hemsida, se under:
TRYCKSAKER, PM
Pesticide Risk Indicators at
National Level and Farm Level
– A Swedish Approach
KemI PM 6/04
Best.nr 510 793 (finns som pdf).
Diffusa emissioner från varor
KemI PM 7/04
En vägledning vid bedömning av
diffusa emissioner från varor.
Best.nr 510 796 (finns som pdf).
Biocid 2004. KemI PM 9/04
Ett inspektionsprojekt om myggflugoch fästingmedel.
Best.nr 510 800 (finns som pdf).
KemI:s hemsida, se under:
TRYCKSAKER, Rapporter
KemI Rapport 5/04
Dekabromdifenyleter (dekaBDE)
- underlag till ett nationellt förbud
KemI, november 2004
Best.nr 360 799 (Pris: 150 kr +moms)
(finns som pdf).
God fortsättning och ett Gott
Nytt År!
Jolanta Green
Projektsamordnare
