Fågelmalaria hos Dubbelbeckasin (Gallinago media)
– Förändringar med tiden, överlevnad och partnerval
Peter Halvarsson
Dubbelbeckasinen är en flyttfågel som lever i våta marker. Den flyttar från afrika till europa för att häcka. I
skandinavien häckar den i fjällen och i östra europa mest i floddeltan. Förr i tiden häckade den även på
översvämningsmarker i Sverige. Hanarna samlas i grupper (lekkar) och visar upp sig för honor och andra
hanar. Det gör det lätt att observera dem noggrant.
Precis som andra djur kan dubbelbeckasinen drabbas av parasiter som lever av och på sin värd. Vissa
parasiter kan vara farliga för sin värd, eftersom de blir sjuka och kan dö av parasiten. Värden kan dock
försvara sig med hjälp av sitt immunsystem. En typ av parasiter som drabbar fåglar är malaria parasiter. De
sprids till blodet hos fåglarna med myggor och knott när de suger blod. Det finns många olika typer av
malaria prasiter som drabbar fåglar, men de som drabbar fåglar sprids inte till människor och andra
däggdjur. När ett djur har fått malaria så har det alltid malaria om det inte medicineras.
I min undersökning har jag letat efter två grupper av malariaparasiter. Den ena gruppen (Plasmodium och
Haemoproteus) sprids i afrika och i varmare delar av europa av myggor och svidknott. Den andra gruppen
(Leucocytozoon) sprids i norra europa av knott. Jag har använt mig av blodprover från dubbelbeckasiner. I
blodet finns Dubbelbeckasinens DNA och malariaparasitens DNA om de är infekterade. Är de inte
infekterade finns bara Dubbelbeckasinens DNA. Genom att leta efter parasitens DNA, går det att hitta de
som är infekterade.
Jag hittade malariaparasiter i 30% av alla Dubbelbeckasiner. 29% hade ena gruppen av parasiter och 5 %
hade den andra gruppen. 3,5% hade båda parasitgrupperna. Att det var så många som 29% i den ena
gruppen beror på att de blir infekterade i afrika där de stannar större delen av året. Det fanns
dubbelbeckasiner som fångats på olika ställen, på ett ställe hade alla malaria vilket var mycket mer än det
borde funnits. Vissa år har fler dubbelbeckasiner malaria än andra år. Det beror på att det regnar olika
mycket varje år och då kläcks det olika mycket myggor som kan sprida malarian. Det kan också bero på att
det finns andra fåglar som har malaria i närheten av dubbelbeckasinerna.
Dubbelbeckasinerna kan bli upp till 10 år och under den tiden så hinner de få många myggstick. Om de får
många myggstick så är det större sannolikhet att någon av myggorna kan smitta dem med malaria. Det
innebär att det kan förväntas att fler äldre fåglar har malaria jämfört med unga. Så är det inte hos dubbelbeckasinerna, för hos de äldre fåglarna är det färre som har malaria än de som är unga. Det innebär att fler
de unga dubbelbeckasinerna dör av att ha malaria eller att deras immunförsvar dödar alla parasiter. Ur ett
annat perspektiv kan man säga att de som är infekterade av malaria lever kortare än de som inte är det.
Det finns djurhonor som ser eller luktar om hanen har parasiter och undviker dem när de ska para sig, men
det gör inte dubbelbeckasinhonorna. De parar sig lika mycket med infekterade hanar som med
oinfekterade.
Den här sammanfattningen är den del av mitt examensarbete som jag gjort på avdelningen för populationsbiologi vid
Evolutionsbiologiskt Centrum, Uppsala universitet under 2004-2005 under handledning av Professor Jacob Höglund.
Copyright © Peter Halvarsson, 2005
