Okomplicerad malaria

advertisement
Anophelesmyggan
 Mindre än vanliga ”svenska” myggan
 Tyst mygga
 Nattaktiv, ffa vid gryning. Myggnät skyddar
 Rör sig över kortare sträckor
 Honan hinner sticka 3-4 gånger under sin
livstid
Olika typer av malaria
1. P. vivax och ovale. Infekterar enbart nya röda
blodkroppar  låg parasitemigrad, ca 1%.
48 timmars cykel.
2. P. malariae. Infekterar enbart äldre röda
blodkroppar. Också låg parasitemigrad.
72 timmars cykel.
Fortsättning olika malariatyper
3. P. falciparum. Infekterar alla stadier av röda
blodkroppar.
48 timmars cykel.
4. P. knowlesi. Nyligen upptäckt. Finns enbart i
sydostasien ffa Papua nya Guinea. Kommer från
makakiapor på Borneo. 24 timmars cykel.
Lika agressiv som P. falciparum?
Varför är p. falciparum dödligt?
 Drabbar alla stadier av röda blodkroppar.
 Det cirkulerar betydligt fler parasiter samtidigt i
blodbanan då det bildas nya avkommor hela tider
 Sekvestering  även friska röda blodkroppar drabbas
 det bildas små proppar i små kärl i flera organ.
 Ingen synkronisering, flera pågående cykler
oberoende av varandra  exponentiell ökning av
parasiter.
Vilka drabbas värst?
 Hyperendemiskt område (ffa västafrika): Enbart de i
riskgrupper dvs barn 6 mån-5 år, gravida, icke immuna
(turister, utvandrare).
 Hypoendemiskt område (resten av Afrika, vissa delar
av Asien): Alla kan drabbas.
 Epidemiskt område (tex i samband med
miljökatastrofer, människans påverkan på naturen
mm.): Alla kan drabbas.
Inkubationstider
 Falciparum: alltid minst en vecka, ofta mellan 7-30
dagar. Ibland upptill 3 månader.
 Vivax och ovale: 2-3 månader upptill 9 månader,
ibland tom år. Risk för relaps.
 Malariae: 2-4 veckor. Ibland debut efter flera år.
Symtom/fynd okomplicerad
malaria
 Feber, frossa
 Muskel- och huvudvärk
 Kräkningar, diarré, buksmärta
 Luftvägssymtom tex hosta, pipig andning ffa hos barn
 Låga antal vita- och röda blodkroppar och ffa blod-
plättar
 Nedbrytning av hemoglobin kan ge mörk urin
 Snabbsänka: normalkraftigt förhöjt
Symtom/fynd komplicerad malaria
 Kraftig blodbrist, ffa barn
 Hjärnmalaria  medvetslöshet, kramper
 Sänkt blodsocker  medvetslöshet, kramper
 Lungsvikt
 Njursvikt
 gulsot
 Ibland blödningar
Behandling vid svår malaria
 Organstödjande behandling: Syrgas, vätska (dock ej
övervätskning)
 Intensivvård vid tecken till svår malaria
 Omgående start av antimalariamedel i blod
 Antibiotikabehandling
Antimalariamedel
Okomplicerad malaria
I princip alla malaria utom falciparum.
 Klorokinfosfat ges i tablettform i 3 dagar.
 Symtomatisk beh. Mot smärta, illamående och feber
 Alla behöver inte läggas in.
 Primaquin i 14 dagar vid p. vivax och ovale.
Fort. Antimalariamedel
Okomplicerad falciparum malaria:
1- Kortare duration än 3 dagar. 2- Ingen hjärnpåverkan. 3- Ingen riskpatient.
 I princip ges alltid Artemisin i tablettform
 Områden där det inte finns Artemisin, ges Kinin
Fort. Antimalariamedel
Komplicerad malaria
Artemisin ges direkt i blodet. När pat kan äta ges det i
tablettform
Kinin i blod ges som andrahandsmedel
Prognos
 Dödlighet okomplicerad malaria: 0,6%.
 Dödlighet obehandlad komplicerd malaria:
35-40%.
 Dödlighet hos behandlad komplicerad malaria (även
vid tillgång till intensivvård): 10-15% ffa pga försening
av diagnos.
 Värst prognos hos barn > 5 år, gravida samt vuxna som
inte är immuna. Sämre prognos alltid när hjärnan är
engagerad.
Download
Random flashcards
Create flashcards