Nyheter
Torsdag 17 mars 2011
V
arje år får över 300 personer på
Gotland diagnosen cancer.
Nästan alla känner någon som
drabbats, endera personligen eller genom att en nära anhörig har insjuknat.
Överlevnaden varierar stort, beroende på vilken form av cancer det handlar om.
I en serie på fyra delar berättar GT
om cancervården på Gotland och om
personer som drabbats.
• GT i dag.
• GT 15 mars.
• GT i går.
• GT 14 mars.
CANCERVÅRDEN PÅ GOTLAND – fjärde delen
Torsdag 17 mars 2011
14
procent av alla cancerfall är hudcancer,
som är den näst
vanligaste cancerformen bland både män och kvinnor, efter prostata- respektive
bröstcancer. Bland kvinnor på
Gotland de senaste sju åren
är dock tarmcancer marginellt
vanligare är hudcancer. Antalet
hudcancrar ökar kraftigt, bland
både män och kvinnor. Främsta
orsak: solande.
Källa: Cancerfonden
280 000
kronor om året, livet ut, kostar
livsuppehållande läkemeder för
en leukemipatient.
Källa: Socialstyrelsen
60
Sverige.
år. På så lång
tid har överlevnaden i cancer
sett förbubblats i
Källa: Cancerfonden
1 000 200
svenskar drabbas varje år av
leukemi. Källa: Cancerfonden
sett.
Källa: Socialstyrelsen
Johanna Persson var 15 år gammal
och älskade att dansa. Hon siktade
på att komma in på dansgymnasiet i
Stockholm, och hon hade precis fått
en plats i en revy på Gotland, med föreställningar i två månader över årsskiftet 2009-2010.
– Men så fick jag allt mer problem
med ena knäet. Det gjorde ont, mer
och mer, när jag böjde knäet och till
slut kunde jag inte böja mer än så här,
berättar hon och böjer vänster ben i
nästan 90 graders vinkel.
– Försökte jag böja med kändes
det som att någonting var i vägen.
Jag var rädd att jag hade fått någon
form av knäskada, ett korsband eller
en menisk.
Ann-Christin Kullberg, sjukvårdschef, har en del att fundera på. Prognosen säger att antalet cancerfall kommer att ökade lavinartat under de kommande 20 åren,
och det ställer höga krav på vården.
Foto: Tommy Söderlund/gt arkiv
Stora krav
på vården
Nytt samarbete
Från 1 juni i år inleds ett nytt,
utökat samarbete mellan region
Gotland och Stockholms läns
landsting. Då bildas nämligen
sex regionala cancercentra i
Sverige, varav ett just i GotlandStockholm-regionen.
– Det handlar om ett bättre förebyggande arbete och en bättre
och mer likriktad vård, säger
Thomas Kunze, chefläkare på
Visby lasarett och en av dem som
sitter i projektgruppen GotlandStockholms cancercentrum.
En stor del av gotländsk cancervård kommer, liksom i dag,
att genomföras i Stockholm.
– Det är en kvalitetsfråga. Om
Stockholm gör en typ av behandling 150 gånger om året och vi på
Gotland som gör samma sak två
eller tre gånger, är det bättre om
alla fall tas om hand i Stockholm,
exemplifierar Thomas Kunze.
– Men fortfarande ska förstås
så stor del som möjligt av vården
genomföras på Gotland.
Några ekonomiska vinster
tror varken Ann-Christin Kull-
berg eller Thomas Kunze på när
det gäller RCC. Snarare tvärtom.
– När man höjer kvalitetsnivån på någonting – för det är ju
det det handlar om i det här fallet, det är en kvalitetshöjning – då
blir det ofta snarare så att man
måste tillsätta mer resurser, resonerar Ann-Christin Kullberg.
Dyrt – men pengar finns
Hon vill dock inte ge någon siffra
på kostnaden för cancervården,
vare sig dagens eller framtidens.
– Cancervård är utspridd på så
många avdelningar; det går inte
att säga exakt hur mycket som
går till just cancer, menar hon.
Men klart är att en stor del av
hälso- och sjukvårdsförvaltningens budget på drygt en miljard
kronor om året går till just cancer.
Och mer lär det bli i framtiden.
Att pengarna skulle ”ta slut”
när det gäller cancervård är hon
dock inte orolig för, oavsett hur
budget ser ut.
– Nej, den här patientgruppen ligger nästan alltid i grupp
ett, tillsammans med dem inom
akutsjukvården.
Christer Nilsson [email protected]
0498-20 24 04
Text
Framåt. Johanna Persson är frisk från cancern och försöker att enbart
u PERSONLIGT
n Namn: Johanna Persson. n Ålder: 17 år.
n Familj: föräldrar och en bror. n Bor: med familjen i villa i Västerhejde. n Drabbades av cancer genom att: hon fick en tumör
i benet för drygt ett år sedan. Tumören är nu bortopererad, men
hon har fortfarande två skruvar kvar genom benet där en bit av
höftbenet opererades in för att förstärka.
blicka framåt.
u FAKTA
På Gotland har antalet cancerfall
ökat stadigt, med blott några få
undantag de senaste åren. 2009
hade Gotland fler cancerfall än
någonsin tidigare, då 408 gotlänningar drabbades.
En förändrad åldersstruktur i
samhället och förbättrade metoder att upptäcka cancer är de två
skäl som anges som de viktigaste
orsakerna till att allt fler svenskar drabbas av cancer.
Och eftersom gotlänningar
är lite äldre än svensken i snitt,
torde det ytterligare öka risken
för fler cancrar på ön.
Sår i handen efter spruta i knät
Utökat samarbete ska möta
fler cancersjuka med högre
kvalitet – och högre kostnad
n En färsk rapport om cancer i
Sverige visar att Gotland ligger
ungefär i linje med rikets snitt,
83–85 procent, när det gäller
överlevnad ett år efter att ha diagnostiserats någon form av cancer.
n Samtidigt uppmanar man till
att inte tolka resultatet exakt,
eftersom Sverige är ett litet land
med ofta relativt få fall av olika
cancerformer. Särskilt varnas för
att siffrorna kan slå fel inom exempelvis Gotland, som har mycket litet bgefolkningsunderlag.
n Källa: Socialstyrelsen.
67
procent. Så mycket
ökar risken för cancer i bukspottskörteln om du snusar.
Källa: WHO
20
procent av alla
cancerfall har en
koppling till rökning.
Källa: Socialstyrelsen
150 000
fler personer skulle överleva
om övriga europeiska länder
skulle ha samma överlevnadsgrad som de skandinaviska
länderna. I Europa, exklusive
Skandinavien, är överlevnanden
(fem år eller mer) för cancerpatienter 45 procent för män och
55 procent för kvinnor. I Skandinavien överlever 57 procent.
Källa: norran.se
”Oroa sig hjälper inte”
grubblerier.
u FAKTA
nya cancerfall registreras i
Sverige, årligen.
Källa: Cancerfonden
procent av alla kvinnor lever ännu ett
år efter konstaterad
bukspottskörtelcancer. Bland männen lever 20
procent efter ett år.
Källa: Socialstyrelsen
7
GT:S ARTIKELSERIE OM CANCER HAR PUBLICERATS 14–17 MARS 2011
Hon trodde att hon drabbats av
en korsbandsskada.
Då gav läkaren beskedet: du
har en cancertumör i lårbenet.
– Jag grät och grät i flera
dagar. För mig var cancer detsamma som att jag skulle dö,
berättar Västerhejdebon Johanna
Persson som drabbades blott 15
år gammal.
Över 400 gotlänningar fick
cancer under 2009, och den
siffran väntas öka lavinartat.
Inom kort inleds ett
utökat samarbete mellan
Gotland och Stockholm på
cancerområdet.
– Det är ett sätt att möta
de ökade kraven, konstaterar sjukvårdschefen AnnChristin Kullberg.
olika cancersjukdomar finns
det totalt
50 000 24
Nyheter
Johanna Persson undersöktes på
Visby lasarett, och läkarens tes till en
början var att hon hade en förkalkning i knäet.
– Men så kom han ut med de första provsvaren: ”Du kan ha en tumör
i benet, men det kan också vara en
dansskada”, sa han, berättar Johanna
Persson, som i dag är 17 år gammal.
– Det var ett jätteobehagligt besked, men jag hoppades förstås att
det skulle vara det han kallade ”en
dansskada”.
Johanna skickades till Karolinska
universitetssjukhuset i Huddinge, där
cellprover skulle tas.
Hon minns en stor spruta med
tjock och lång nål, som dessutom satt
i ett slags stativ som kopplades runt
benet.
– De stack nålen in i knävecket, för
att suga ut cellvätska. Och det gjorde
så fruktansvärt ont! Jag bet mig i handen av smärta under tiden, så jag fick
stora sår, berättar hon.
Johanna hade en cancertumör stor
som en pingisboll i nedre delen av
vänster lårben, alldeles ovanför knäet. Cancerformen heter osteosarkom
och drabbar relativt ofta yngre personer, främst pojkar.
n Sarkom är ett samlingsnamn för
cancer i stödjevävnaderna i kroppen, exempelvis skelett, brosk, bindväv, lymfkärl,
fettväv och muskler. Sarkom delas ibland
in i två huvudgrupper: mjukdelssarkom
och skelettsarkom.
n Den vanligaste formen av mjukdekssarkom (det finns över 50 varianter) är
Johanna Persson fick cancer
som 15-åring – Nu försöker
hon enbart blicka framåt
– ”Tumören är elakartad, men den
är snäll också”, sade läkaren till mig,
minns Johanna Persson.
– Det var fruktansvärt. Jag grät och
grät och grät i flera dagar. För mig
innebar cancer att jag skulle dö.
”Jätteledsen”
Det här var i november 2009, och läkaren föreslog en operation i december. Samtidigt ville Johanna hemskt
ogärna missa revyn som skulle dra
igång kort senare. Och eftersom tumören inte växte med någon större
hastighet, spikades operationen till i
februai.
Revyföreställningarna gjorde att
Johanna fick annat att tänka på i väntan på operationen. Och det var först
senare, under de två månader som
hon tvingades gå på kryckor, som
känslorna svallade över.
– Då blev jag jätteledsen, för mig
var det som jordens undergång. Och
det gick rätt dåligt i plugget under
den tiden, medger hon.
Det största bakslaget rent studiemässigt, var att antagningen till gymnasiet skulle genomföras vid just den
här tiden.
– Antagningsproven till dansgymnasiet skulle genomföras – och jag
hoppade på kryckor... Så det är inte
frivilligt jag går samhällsprogrammet
i Visby, säger hon med en suck.
Visar röntgenbilder på flyget
Gotländskan, som bor med familjen
i Väskinde, fick inte ägna sig åt sin
dans på hela sommaren, Eftersom det
bildades ett hålrum i benet där tumören togs bort, tvingades man förstärka
lårbenet genom att ta en bit av höften
och sätta på plats i lårbenet med hjälp
av två skruvar.
Skruvarna sitter ännu kvar och sitter dessutom genom lårmuskeln, vilket ger smärtor och problem.
– Och när jag rätar ut benet, skaver knäskålen mot spetsen på den ena
skruven. Så det är inte så konstigt att
jag har ont, säger hon och ler försiktigt.
Sannolikt blir det en operation till
inom den närmsta tiden, för att av-
liposarkom (fettväv) och leiomyosarkom
(muskulatur). Vanligaste skelettsarkom
är osteosarkom, som utgår från skelettcellerna.
n Mjukdelssarkom har ofta inga symptom alls, möjligen värk. Sjukdomen
upptäcks i stället oftast genom att den
drabbade hittar en knuta eller knöl
någonstans i kroppen. Symptom för
skelettsarkom är i regel rörelse- och
belastningssmärtor.
n Sarkom behandlas i regel med operation, följt av strålning som minskar
risken för återfall.
n Orsaken till sarkom är okänd, men
till viss del handlar det om ärftlighet.
lägsna skruvarna. Johanna Persson
bär omkring på några utskrifter av
röntgenbilderna i väskan.
En visar tumören i benet, före operationen.
En annan visar skruvarna som håller det ”nya” benet på plats.
– Jag brukar ha med mig röntgenbilderna och visa upp dem när jag ska
flyga – det piper ju om mig när jag går
igenom säkerhetskontrollen på flygplatsen, säger Johanna Persson och
skrattar.
Tänker inte på det
Johanna Persson har nära till skrattet,
och problemen efter operationen är
inte stora.
Hon är nu danslärare på Visby
dansskola och oroar sig mest för att
hon säkerligen måste ställa in en del
dansklasser i samband med nästa
operation.
Och visst tänker hon på cancersjukdomen då och då. Men hon försöker låta bli.
– Det är obehagligt att veta... Men
jag försöker att inte tänka på det; det
hjälper ju inte att gå och oroa sig. Jag
hoppas att jag aldrig drabbas igen, säger Johanna Persson.
I tio års tid framöver kommer hon
att gå på årliga kontroller av knäet
och lungorna.
Om osteosarkom kommer tillbaka,
kan det nämligen göra det i form av
lungcancer.
Christer Nilsson
reporter
0498-20 24 04
christer.nilsson@
gotlandstidningar.se
Bengan Zettergren
fotograf
0498-20 24 05
bengan.zettergren@
gotlandstidningar.se
n Sarkom i sin helhet är en av de ovanligaste cancerformerna och drabbar
mindre än en procent av alla som får
cancer. I Sverige handlar det om knappt
50 000 personer årligen, på Gotland således blott någon enstaka om året – om
ens det.
n Källa: Cancerfonden.
Han drömmer
om gotländsk
cancergala
En stor gala där alla
former av cancer uppmärksammas – det
drömmer Bertil Almberg i Väskinde om.
– Det är min stora
dröm, och jag har bollat idén med en del
intressanta personer,
säger Bertil Almberg,
själv drabbad av cancer för tre år sedan.
Bertil
Almberg,
66, vill
gärna rikta fokus
mot just
● Bertil.
cancersjukdomar, och han har
inga problem att prata
om den prostatacancer
som drabbade honom för
tre år sedan (se artikeln i
GT i förrgår).
Foto: Petra Jonsson
6
En gala för alla
Det gör att han också
funderat över hur man
kan uppmärksamma denna sjukdom, som i olika
former drabbar nästan en
gotlänning om dagen, år
ut och år in.
– Min stora dröm är att
göra något stort – en stor
cancergala där alla cancersjukdomar uppmärksammas, inte bara enskilda
former, säger han.
Babben koferencier?
Bertil Almberg är ordförande för Gotlands
folkdansare och har
bra kontakt med bland
annat dragspelarföreningen Gutebälgarna – och
många andra. Han är
hemlighetsfull, men
medger att han har diskuterat ämnet med väl
valda personer.
– Det skulle bli en musik- och dansgala, med
allt från folkmusik till
rock. Och tänk om man
kunde få hit några stora
artister – tänk att få Babben Larsson som konferencier, drömmer han.
– Det stora problemet
är nog att hitta sponsorer,
men det finns säkert dem
som skulle kunna tänka
sig att ställa upp för en god
sak. Christer Nilsson
