Livsvillkor för medlemmar i SRF – Ur Handu 2005 Bertil Sköld Rapportserie 2006:1 2 Innehåll Förord .......................................................................................... 4 Allmänt om intervjupersonerna..................................................... 6 Hälsa ........................................................................................... 9 Hjälpinsatser och assistans ........................................................ 13 Hjälpmedel ................................................................................. 16 Resande .................................................................................... 19 Familj och umgänge................................................................... 21 Bostad ....................................................................................... 23 Arbete och försörjning ................................................................ 25 Fritid........................................................................................... 29 Inkomster och merkostnader ...................................................... 32 Diskriminering ............................................................................ 36 Medborgerliga aktiviteter ............................................................ 39 Levnadsförhållanden totalt sett .................................................. 41 3 Ur HANDU 2005 – Livsvillkor för medlemmar i SRF Bertil Sköld Förord Via medel från Allmänna Arvsfonden, har Synskadades Riksförbund, Sveriges Dövas Riksförbund, Hörselskadades Riksförbund och De Handikappades Riksförbund gjort en levnadsvillkorsundersökning i samverkan med Utredningsinstitutet HANDU AB. I denna PM görs en analys av situationen för medlemmar i SRF. Några korta reflexioner utifrån tre problemområden. Synskadade har stora svårigheter med vardagliga aktiviteter som att kunna ta sig fram i samhället, med att handla, sköta sitt hushåll med mera. Det är 65 % som behöver hjälp med matinköp, 58 % med städning, 47 % med att hantera sin tvätt 47 %. Här finns inga jämförelsesiffror med befolkningen i övrigt. Frågorna ställs inte för det är så självklart att klara sånt här själv för de allra flesta. Lösningen är att söka i personlig service och ledsagning. Regeringen har ett ambitiöst folkhälsoprogram och det är viktigt att även synskadades situation uppmärksammas i det sammanhanget. Läget är att synskadade generellt har sämre hälsa än befolkningen i stort. Av Sveriges befolkning är det 75 % som säger att deras hälsotillstånd är mycket gott eller gott. Av SRF:s medlemmar är det 55 %. Det är dubbelt så många SRF-medlemmar som säger att deras hälsotillstånd är dåligt i jämförelse med hela befolkningen. Synskadade får lite motion, har sömnbesvär, känner ängslan, oro och ångest och känner sig trötta för jämnan i betydligt högre utsträckning än andra. Ungefär en tredjedel av våra medlemmar upplever ett eller flera av de nämnda problemen. Hälsoområdet är också ett område där kvinnor har en sämre situation än män. Lösningen är ett brett folkhälsoarbete på alla delområden som identifierats i regeringens folkhälsoprogram. En bred och allsidig rehabilitering är en nödvändig nyckel för att förbättra livsvillkoren. Mycket viktigt är det också att understryka den stora betydelse den allmänna politiken har för medborganas hälsa. 4 Endast omkring hälften av våra medlemmar har ett förvärvsarbete. Det är bara 13 % som arbetar heltid. 1990 var den siffran 24 %, även det lågt, men nu väldigt lågt. Det är 53 % som är anställda med lönebidrag. En ökning sedan Medlemsundersökningen 1990, då cirka 30 % hade lönebidrag. Siffrorna visar på att det blivit svårare för synskadade på arbetsmarknaden. Inkomst hänger ju ihop med arbete, och vi vet från egna och andras undersökningar att personer med synskada har sämre ekonomi än genomsnittet i befolkningen. I den här undersökningen ligger 65 % av medlemmarna på en inkomst under 160 000 kronor om året. Genomsnittsinkomsten i Sverige var 210 000 kronor 2003 och det lär ha ökat sedan dess. Lösningen här är bland annat förbättrade insatser för att stärka synskadades ställning på arbetsmarknaden. Det behövs dock också åtgärder för att minska de direkta kostnaderna för att vara synskadad. Undersökningen visar till exempel på en alltmer tilltagande kostnad för hjälpmedel. Sammanfattningsvis vill jag återkomma till vikten av stöd i vardagslivet för den stora gruppen synskadade, vi behöver göra en grundlig analys av orsaker till hälsoläget och vidta åtgärder för att förbättra det, och slutligen behöver våra yngre medlemmar få en bättre förankring på arbetsmarknaden. 5 Allmänt om intervjupersonerna Vi har intervjuat 190 medlemmar, 111 kvinnor (58 %) och 79 män (42 %). Svarsfrekvens 67 %. Medelålder SRF SRF - 64 år 65+ år Nuvarande 50 78 Blev synskadad 16 57 Medelålder SRF SRF kvinnor män Nuvarande 69 64 Blev synskadad 44 38 Det är stor skillnad mellan medlemmar som är ålderspensionärer och de som är under pensionsåldern. De yngre var i genomsnitt 16 år när de blev synskadade, och lever alltså i stort sett hela sina liv som synskadade. De som är ålderspensionärer har vanligen fått sin synskada på äldre dagar. Det påverkar i stor utsträckning deras liv och konsekvenserna av synskadan. Noteras bör den höga medelåldern, 78 år, i äldregruppen. På en rad områden i undersökningen inverkar naturligtvis en så hög medelålder på livsvillkor och aktiviteter. Det är också så, som framgår av tabellen nedan, att yngregruppen har något gravare synskador än äldregruppen. Av de yngre är 76 % gravt synskadade (varav 18 % blinda) och i äldregruppen är det 67 % som är gravt synskadade (7 % blinda). Synskada Lätt Måttlig Grav Blind SRF SRF - 64 år 65+ år 2 3 22 31 58 60 18 7 6 Synskada Lätt Måttlig Grav Blind SRF SRF kvinnor män 4 1 34 19 57 61 5 19 Många medlemmar har ytterligare någon eller några funktionsnedsättningar. Av de yngre är det 44 % och 57 % bland äldre. Fler kvinnor än män har flera funktionsnedsättningar. Medelantal funktionsnedsättningar kvinnor 3,25 och män 2,68. I minnet bör hållas kvinnornas något högre ålder som inverkar på förekomsten av flera skador. De allra flesta av medlemmarna är födda i Sverige, 92 %, och det gäller i både yngregruppen och äldregruppen samt för män och kvinnor. Antalet födda utomlands är så litet att det inte gått att göra några särskilda analyser av deras situation. Uppfattar de flesta människorna i din omgivning att du har ett funktionshinder? Nej, de flesta uppfattar inte att jag har ett funktionshinder Ja, de flesta uppfattar att jag har ett funktionshinder SRF SRF - 64 år 65+ år 29 30 71 70 Uppfattar de flesta människorna i din SRF omgivning att du har ett funktionshinder? kvinnor Nej, de flesta uppfattar inte att jag har ett funktionshinder Ja, de flesta uppfattar att jag har ett funktionshinder SRF män 35 20 65 80 Det är inga skillnader mellan åldersgrupperna i om man tror att omgivningen uppfattar att man har ett funktionshinder. Fler av kvinnorna, 35 % mot 20 % för männen, tror inte att omgivningen uppfattar funktionsnedsättningen. Något förvånande är det 27 % 7 av de gravt synskadade som tror att omgivningen inte uppfattar att de har en funktionsnedsättning. Hur påverkas ditt dagliga liv av ditt funktionshinder? Påverkas inte nämnvärt Påverkas i viss utsträckning Påverkas i stor utsträckning Hur påverkas ditt dagliga liv av ditt funktionshinder? Påverkas inte nämnvärt Påverkas i viss utsträckning Påverkas i stor utsträckning SRF SRF - 64 år 65+ år 3 42 55 10 39 51 SRF kvinnor SRF män 8 43 49 5 38 57 De flesta intervjuade anser att synskadan i stor utsträckning påverkar det dagliga livet. Avgörande tycks vara det som ligger närmast till hands som förklaring, nämligen graden av synskada. Av gravt synskadade är det 64 % som anser att påverkan är stor, men av dem med lättare synskada är det bara 26 % som anser att påverkan är stor. 8 Hälsa Enligt SCB:s ULF-undersökningar åren 2002-2003 upplever totalt 75,2 % av svenskarna i åldern 16-84 år att deras allmänna hälsotillstånd är gott eller mycket gott och 6,3 % upplever sitt allmänna hälsotillstånd som dåligt eller mycket dåligt. Det framgår även av ULF-undersökningarna att kvinnor är något mindre nöjda med sitt allmänna hälsotillstånd än vad män är. Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? SRF SRF Är det …? - 64 år 65+ år Mycket gott 16 9 Gott 30 35 Någorlunda 42 41 Dåligt 10 12 Mycket dåligt 1 3 Medelvärde 3,5 3,4 Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? SRF SRF Är det …? kvinnor män Mycket gott 9 15 Gott 28 39 Någorlunda 49 34 Dåligt 13 9 Mycket dåligt 2 3 Medelvärde 3,3 3,6 Det är inga större skillnader beroende på ålder i hur personerna bedömer sitt allmänna hälsotillstånd. Medelvärdet på den 5-gradiga skalan är något lägre för kvinnor, 3,3 mot män 3,6. Det är avsevärt fler av männen som anser att hälsotillståndet är gott eller mycket gott, 54 % mot 37 % bland kvinnorna. Siffran är för båda grupperna avsevärt lägre än de 75 % i hela befolkningen som säger sig ha gott eller mycket gott hälsotillstånd. 9 Har du under de senaste två veckorna …praktiskt taget inte motionerat …haft sömnbesvär …känt ängslan, oro eller ångest …känt dig trött för jämnan …haft värk …känt dig stressad Inte haft något av ovanstående SRF SRF - 64 år 65+ år 22 39 22 46 18 38 30 35 32 46 23 13 30 18 Har du under de senaste två veckorna …praktiskt taget inte motionerat …haft sömnbesvär …känt ängslan, oro eller ångest …känt dig trött för jämnan …haft värk …känt dig stressad Inte haft något av ovanstående SRF SRF kvinnor män 37 28 45 25 35 25 42 23 48 33 19 15 14 34 Hälsorelaterade problem som sömnbesvär, känsla av oro eller ångest, trötthet och värk är betydligt vanligare bland kvinnor än bland synskadade män. Sömnbesvär har 45 % av kvinnorna haft och 25 % av männen. Känt ängsla, oro eller ångest 35 % av kvinnorna och 25 % av männen. Av kvinnorna är det bara 14 % som inte haft något av ovanstående problem. Motsvarande siffra för männen är 34 %. Samtliga besvär är mer vanligt förekommande bland dem som är gravt synskadade än synsvaga. På frågan om besvären berodde på funktionsnedsättningen svarade 71 % i yngregruppen och 68 % i äldregruppen ja. Bland kvinnorna svarade 73 % ja och bland männen 62 %. Enligt SCB:s ULF-undersökningar åren 2002-2003 har totalt sett 26,7 % av svenskarna i åldern 16-84 år haft problem med sömnen under de senaste två veckorna. Sammanfattningsvis kan kon10 stateras att en något högre andel av personer med rörelsehinder eller synskador har haft sömnbesvär än svenskarna generellt sett har i samma åldersgrupp. Har du under de senaste två veckorna regelbundet använt något av följande läkemedel Ja, smärtstillande Ja, sömnmedel Ja, antidepressiva medel Ja, nervlugnande medel Nej inget av ovanstående SRF SRF - 64 år 65+ år 32 44 12 32 4 7 3 7 58 43 Har du under de senaste två veckorna regelbundet använt något av följande läkemedel Ja, smärtstillande Ja, sömnmedel Ja, antidepressiva medel Ja, nervlugnande medel Nej inget av ovanstående SRF SRF kvinnor män 51 24 31 16 9 3 8 3 34 67 Läkemedelskonsumtionen är högre bland kvinnorna. Det är 51 % kvinnor mot 24 % män som använt smärtstillande medel, 31 % mot 16 % som använt sömnmedel, 9 % mot 3 % som använt antidepressiva medel och 8 % mot 3 % som använt något nervlugnande. Har du överskridit gränsen för högkostnadsskyddet och fått frikort under det senaste året? Ja, inom sjukvården Ja, på Apoteket Ja, både på Apoteket och inom sjukvården Summa procent Ja-svar Nej inte fått något frikort 11 SRF SRF - 64 år 65+ år 11 11 11 11 32 54 53 76 47 24 Har du överskridit gränsen för högkostnadsskyddet och fått frikort under det senaste året? Ja, inom sjukvården Ja, på Apoteket Ja, både på Apoteket och inom sjukvården Summa procent Ja-svar Nej inte fått något frikort SRF SRF kvinnor män 9 14 13 10 50 39 71 63 29 37 En stor majoritet utnyttjar sjukvård i den omfattning att de erhållit frikort. Av kvinnorna är det 71 % och av männen 63 %. 12 Hjälpinsatser och assistans En stor del av personer med synskada behöver hjälp med vardagliga göromål som att handla mat, sköta hemmet, sköta sin ekonomi med mera. Närmare hälften av medlemmarna inom SRF svarar att de behöver hjälp med läsning av post och annan information. De allra flesta av dem behöver också hjälp för att orientera sig i okända miljöer, totalt sett är åtta av tio synskadade i behov av ledsagning. Många är äldre och behöver också hjälp med hushållsgöromål på grund av att de dessutom har ett rörelsehinder. Det är dock så att yngre behöver hjälp i minst lika stor utsträckning som äldre, vilket tyder på att det är synskadan i sig som ger upphov till svårigheterna. Jag behöver hjälp med… …städning …matinköp …matlagning …tvätt …personlig hygien …av- och påklädning …att åka till ett ställe du inte varit på förut …att delta i ett möte …ledsagning …läsning av post och annan information …klädvård …bank- och ekonomiärenden …smärre reparationer, trädgårdsskötsel, snöskottning Jag behöver hjälp med… …städning …matinköp …matlagning …tvätt …personlig hygien …av- och påklädning …att åka till ett ställe du inte varit på förut …att delta i ett möte 13 SRF SRF - 64 år 65+ år 49 62 66 65 38 34 38 53 7 7 5 4 85 66 33 35 81 82 49 46 33 57 48 55 71 83 SRF SRF kvinnor män 53 65 59 75 23 54 35 65 6 9 3 6 74 72 35 34 …ledsagning …läsning av post och annan information …klädvård …bank- och ekonomiärenden …smärre reparationer, trädgårdsskötsel, snöskottning 78 41 34 48 88 85 57 66 59 66 Det är tydligt att sammantaget har männen större svårigheter än kvinnor att klara hushållssysslor. Till en del kan det förklaras med att något färre av kvinnorna är gravt synskadade, men det beror säkert också på könsrollsmönstret. Frågan bör aktualiseras inom rehabiliteringen. Procent får hjälp av… Fler alternativ kan anges Annan hushållsmedlem Anhörig utanför hushållet eller bekant Annan privat ordnad hjälp Kommunen (hemtjänst, hemsjukvård) Kommunens ledsagarservice Hjälp från frivilligorganisation Personlig assistent SRF SRF - 64 år 65+ år 70 44 68 77 11 11 15 33 26 16 3 4 11 1 Det vanligaste är att man får hjälp av anhöriga och vänner. Av yngre är det bara 15 % som får hjälp av kommunal hemtjänst eller hemsjukvård, medan ungefär 70 % får hjälp av anhöriga och vänner. Personlig assistent har 11 %, de är vanligen personer som även har andra funktionsnedsättningar. Det är många som inte har ansökt om kommunala insatser, (drygt 60 %), och det förklarar till stor del varför så få har kommunalt stöd. De flesta väljer av olika skäl att ordna sina förhållanden på annat sätt. Det gäller främst bland yngre. 14 Har du fått precis den hjälpinsats (i tid eller personinsats) som du har ansökt om hos kommunen eller Försäkringskassan? Ja, jag fick precis det jag ansökt om Nej, men jag fick nästan allt Nej, jag fick bara något av det jag ansökte om Nej, jag fick inget av det jag ansökte om Summa nej-svarande Jag har inte ansökt om någon hjälpinsats Har du fått avstå från någon aktivitet/verksamhet under senaste året på grund av att du inte har fått den hjälp du behövt? Ja, jag fick inte tolktjänst Ja, jag fick inte ledsagare genom kommunen Ja, jag fick inte personlig assistent Summa Ja, fått avstå Nej, jag behöver ingen hjälp Nej, jag får alltid den hjälp jag behöver SRF SRF - 64 65+ år år 21 26 12 3 3 2 3 1 18 6 62 68 SRF - 64 år 3 11 1 15 59 23 SRF 65+ år 4 1 5 86 8 Av de yngre är det en relativt stor grupp, 15 %, som säger att de fått avstå från någon aktivitet under det senaste året. Den vanligaste orsaken är brist på ledsagning. I yngregruppen är det 11 % som avstått någon aktivitet för att de inte fått ledsagare. Medan det i äldregruppen endast är 4 % som anger bristen på ledsagningen som en orsak. 15 Hjälpmedel Så gott som alla intervjuade har behov av hjälpmedel. De flesta tycker också att de har de hjälpmedel de behöver. Både bland yngre och äldre och kvinnor och män är det omkring tre av fyra som tycker att de har alla hjälpmedel de behöver. Behöver du något hjälpmedel för ditt SRF funktionshinder? - 64 år Ja, och jag har alla hjälpmedel jag behöver 71 Ja, men jag har inte alla som jag behöver 18 Ja, men jag har inte alls beviljats det jag 5 begärt/ansökt om Nej, jag är inte i behov av något hjälp1 medel Behöver du något hjälpmedel för ditt SRF funktionshinder? kvinnor Ja, och jag har alla hjälpmedel jag behöver 75 Ja, men jag har inte alla som jag behöver 18 Ja, men jag har inte alls beviljats det jag 2 begärt/ansökt om Nej, jag är inte i behov av något hjälp1 medel Exempel på hjälpmedel som synskadade har Hygien, till exempel toalettförhöjning, badbräda, med mera Förflyttning inomhus, till exempel krycka, gåbord, ortos Förflyttning utomhus, ej bil, Kök, till exempel äthjälpmedel, greppanpassade redskap Fritidshjälpmedel Hörapparat Teknikkäpp, ”vit” käpp för synskadade Förstoringsapparat CCTV DAISY-spelare Dator, datoranpassningar, tillbehör 16 SRF 65+ år 79 15 - 2 SRF män 78 13 3 3 SRF - 64 år 16 SRF 65+ år 41 14 18 17 9 43 19 20 16 84 54 68 64 10 28 64 51 53 6 Exempel på hjälpmedel som synskadade har Hygien, till exempel toalettförhöjning, badbräda, med mera Förflyttning inomhus, till exempel krycka, gåbord, ortos Förflyttning utomhus, ej bil Kök, till exempel äthjälpmedel, greppanpassade redskap Fritidshjälpmedel Hörapparat Teknikkäpp, ”vit” käpp för synskadade Förstoringsapparat CCTV DAISY-spelare Dator, datoranpassningar, tillbehör SRF kvinnor 38 SRF män 21 18 16 42 18 23 11 10 21 67 50 55 19 19 26 78 54 64 42 Som framgår av tabellerna ovan är det stora skillnader mellan gruppen yngre och äldre i vilka hjälpmedel man har. Äldre har i mycket högre utsträckning även hjälpmedel för rörelsehinder och hörselnedsättning. Daisyspelare har 68 % av de yngre och 53 % av de äldre. Vi kan alltså se att det är en klar ökning av andelen synskadade som har Daisyspelare. Det tycks dock som om yngre prioriteras. Det är nämligen bara 7 % av dem som inte tycker att de har fått Daisyspelare, medan andelen bland äldre är nästan tre gånger så hög, 20 %. Förhållandet är nästan likadant för CCTV, det vill säga ett annat dyrt hjälpmedel. 9 % av de yngre och 15 % av de äldre tycker att de har behov av CCTV men de har inte fått någon. Andelen som har dator ökar stadigt. Av de yngre är det 64 % som har dator/datoranpassningar. Bland äldre är andelen bara 6 %. Här är det dock så att ingen av de äldre som saknar dator uppger att de skulle vilja ha. Av yngre är det däremot ytterligare 12 % som skulle vilja ha dator. Synskadade anser sig bli väl bemötta när de ansöker om hjälpmedel. På frågan: ”Hur upplever du att du blir bemött, i det stora hela, när du begär/ansöker om hjälpmedel?” blir medelvärdet på en femgradig skala så högt som 4,5, yngre anger 4,2 och äldre 4,7. Avgiftssystemen för hjälpmedel har förändrats de senaste tio åren vilket även en jämförelse med 1996 års Levnadsnivåundersökning från HANDU visar. På frågan ”Betalar du avgifter för ditt/dina 17 hjälpmedel?”, svarade 1996 bara 7 % av medlemmarna att de gjorde det. Idag är den siffran 31 %. Det är också så som framgår av tabellen nedan att yngre i mycket högre utsträckning betalar själva för hjälpmedel. Det är 45 % av dem mot 21 % av de äldre som betalat för hjälpmedel. Har du själv betalat vissa av dina hjälpmedel under de senaste 5 åren, i så fall; varför? Flera svar kan ges! Ja, för jag beviljades inte hjälpmedlen/hjälpmedlet jag ansökte om Ja, för jag fick vänta så länge på beslut och jag behövde det omedelbart Ja, för det jag vill ha ingick inte i sortimentet hos landstinget Ja, för jag behövde betala egenavgift innan jag fick hjälpmedlet via landstinget Ja, på grund av annat än ovan Summa Ja-svar Summa procent de som betalat något/några hjälpmedel Nej jag har inte betalat något hjälpmedel själv de senaste 5 åren 18 SRF - 64 år 7 SRF 65+ år 4 1 1 13 3 13 7 17 52 45 6 21 21 55 78 Resande Synskadade har stora svårigheter att använda kollektivtrafiken. Totalt sett uppger 26 % av medlemmarna i SRF att deras funktionshinder gör det omöjligt för dem att åka med allmänna kommunikationer. Dessutom uppger 48 % av medlemmarna i SRF att deras funktionshinder försvårar för dem att åka med allmänna kommunikationer. Hur upplever du att det fungerar för dig att åka med allmänna kommunikationer (buss, tåg, tunnelbana, spårvagn)? Jag har inte mer problem än någon annan att åka med allmänna kommunikationer Mitt funktionshinder försvårar för mig att åka med allmänna kommunikationer Mitt funktionshinder gör det omöjligt för mig att använda allmänna kommunikationer SRF SRF - 64 år 65+ år 12 31 59 40 23 28 Det framgår av tabellen att det är färre av de yngre som anser att de utan större problem kan använda kollektivtrafiken. I yngregruppen kan bara 12 % använda den mot 31 % av de äldre. Åker du färdtjänst? Nej, jag är inte i behov av det Nej, jag fick avslag när jag ansökte Nej, jag har behov av det men har inte ansökt ännu Nej, jag har inte råd att använda färdtjänst Summa Nej Ja SRF SRF - 64 år 65+ år 15 19 1 4 - - 15 82 25 75 Nästan alla av de intervjuade åker färdtjänst, 82 % i yngregruppen och 75 % av de äldre. De allra flesta som åker färdtjänst upplever att de kan nyttja den i den omfattning de önskar. Skillnaden mellan yngregruppen och äldregruppen är relativt stor. Av de yngre är det 80 % som anser att de kan utnyttja färdtjänst i den 19 utsträckning de önskar, och av de äldre är det 90 % som anser detta. Kan du nyttja färdtjänsten i den utsträckning du önskar? Nej, jag är inte beviljad färdtjänst i den omfattning jag önskar Nej, jag har inte råd att nyttja färdtjänsten i den utsträckning jag önskar Nej, det passar inte alltid med färdtjänst när jag skall åka Nej, det fungerar inte när jag måste samåka med andra färdtjänstresenärer Procentuell andel personer som svarat något/några nej Ja, det kan jag SRF - 64 år 13 SRF 65+ år 5 3 3 1 2 3 2 14 17 80 90 Bilen är ju ett alternativ för de flesta till kollektivtrafiken. SCB uppgav år 1999 att ungefär 80 % av befolkningen har tillgång till bil. Betydligt fler än de 41 % totalt sett bland SRF-medlemmarna. Yngre har i högre grad tillgång till bil, 59 % mot 31 % av de äldre synskadade. Har du (eller någon annan i hushållet) tillgång SRF SRF till bil? - 64 år 65+ år Ja 59 31 Nej 41 69 20 Familj och umgänge Civilstånd Ogift Gift Sambo Frånskild/hemskild Änka/änkling Civilstånd SRF SRF - 64 år 65+ år 19 5 44 41 22 3 15 8 43 SRF kvinnor Ogift 8 Gift 35 Sambo 8 Frånskild/hemskild 13 Änka/änkling 36 SRF män 14 51 13 8 15 Fler i yngregruppen är gifta eller sammanboende. Har din maka/make/sambo något funktionshinder eller kronisk sjukdom? Ja Nej Jag har ingen maka/make/sambo SRF - 64 år 12 52 35 Hur ofta brukar du träffa och vara tillsammans med vänner och bekanta eller släktingar? Räkna då inte med nuvarande grannar eller arbetskamrater. Flera gånger i veckan Någon gång i veckan Någon gång i månaden Någon gång i kvartalet Mer sällan eller aldrig Medelvärde SRF 65+ år 14 30 56 SRF SRF - 64 65+ år år 16 18 37 33 37 26 5 13 4 10 3,6 3,4 Totalt sett uppger 41,0 % av hela Sveriges befolkning, 65-84 år, enligt SCB att de umgås med vänner och bekanta varje vecka. 21 Detta kan jämföras med att 52 % av SRF:s medlemmar uppger detsamma. Har du någon riktigt nära vän som du kan ta kontakt med och prata med om vad som helst? Räkna inte med medlemmar i din familj eller ditt hushåll. Ja Nej SRF SRF - 64 år 65+ år 78 22 67 33 Totalt sett, enligt SBC:s ULF-undersökning år 2002, är det 16,5 av hela befolkningen i åldersgruppen 16-84 år som uppger att de inte har någon nära vän. Bland synskadade är andelen 28 % totalt, 22 % av de yngre och 33 % av de äldre. Om du ser till de kontakter du har med andra människor, vilket av följande påståenden ligger närmast din situation? Jag känner mig i stort sett aldrig ensam Visst kan jag känna mig ensam ibland men jag upplever det inte som ett problem Ibland känner jag mig ensam och jag skulle gärna umgås mer med andra människor än vad jag gör nu Jag känner mig ofta ensam Jag känner mig nästan alltid ensam SRF SRF - 64 år 65+ år 38 37 31 47 18 13 4 3 6 2 Relativt många, omkring var fjärde, känner sig ensamma och skulle vilja umgås mer med andra människor än de gör i dag. Det är här inga skillnader mellan kvinnor och män, och inte heller beroende på grad av synskada. 22 Bostad Totalt sett bodde år 2003, enligt SCB, 58,6 % av Sveriges befolkning i åldern 16-84 år i villa, radhus eller kedjehus och 40,3 % av alla bodde i lägenhet, så kallade flerfamiljshus. Skillnaderna mellan de tillfrågade och befolkningen i övrigt kan till viss del förklaras av att en något högre andel av personerna inom flera av urvalsgrupperna bor i storstadsregionerna, där lägenhetsboende är överrepresenterat. Vilken typ av bostad bor du i? Villa/radhus Lägenhet Servicehus – serviceboende – pensionärshotell Institution – sjukhus – sjukhem – långtidsvård SRF SRF - 64 år 65+ år 52 33 48 60 7 - Totalt bor 40 % av de intervjuade i villa/radhus, 52 % av de yngre och 33 % av de äldre. Det är betydligt lägre andel än befolkningen som helhet. Skulle du under nuvarande förhållanden vilja bo annorlunda än du bor i dag med tanke på ditt funktionshinder? Nej Ja, beskriv hur och varför SRF SRF - 64 år 65+ år 85 15 80 19 Nästan var femte medlem skulle vilja bo annorlunda än de gör i dag. Skillnaderna mellan yngre och äldre är inte så stor, 15 % av de yngre och 19 % av de äldre vill bo annorlunda än de gör. I samband med att personerna svarade på den frågan har de beskrivit varför de svarat som de gjorde. - ”Skulle vilja byta till servicelägenhet med mera tillsyn.” - ”Skulle vilja ha mindre lägenhet.” - ”Lägenhet, behöver mindre yta och lättillgängligt.” - ”Skulle vilja byta till lägenhet i markplan, eftersom det är besvärligt att gå i trappor.” - ”Skulle vilja bo på servicehus.” - ”Skulle vilja ha lite mer handikappanpassat, och få lite ljusare och inga bilar. Mer grönområden.” 23 - ”Jag skulle vilja bo närmare staden, eftersom jag är mycket aktiv.” - ”Skulle vilja bo i ett serviceboende för att få lite mer sällskap. Nuvarande sätt att bo är mycket ensamt.” - ”Funderar på bostad i äldreboende.” - ”Skulle vilja bo i lite mindre bostad.” - ”En lägenhet på marken med uterum.” Har du ansökt om bostadsanpassning? Jag har allt jag behöver, och betalt det helt själv Ja, ansökt och fått allt jag behöver Ja, ansökt men fått avslag på vissa saker Ja, ansökt men fått avslag på allt Summa Ja, ansökt Visste inte att jag kan ansöka om bostadsanpassning Inte kommit mig för att ansöka Nej jag har inte behov av bostadsanpassning SRF SRF - 64 år 65+ år 4 7 34 29 16 1 7 1 58 31 3 9 4 32 10 44 Relativt många, särskilt av de yngre har någon bostadsanpassning. Det är 54 % av de yngre, men bara 37 % av de äldre som har någon anpassning. Av de som sökt bostadsanpassning har 23 % av de yngre och 2 % av de äldre inte fått det som de sökt om. Antingen har de inte fått alls eller inte allt de sökt. Enligt SCB år 2003 utbytte 41,7 % av hela Sveriges befolkning tjänster med flera familjer och 26,4 % utbytte tjänster med en familj. Totalt sett utbytte 68,1 % tjänster med någon och 31,6 % svarar att de inte utbytte tjänster. Av intervjuade SRFmedlemmar är det färre som utbyter tjänster med grannar. Enligt tabellen nedan är det 44 % av de yngre och 47 % av de äldre som inte utbyter några tjänster. Finns det någon i området där du bor som du brukar utbyta små tjänster med, till exempel genom att hjälpa varandra med blomvattning eller lån av småsaker? Ja, flera personer/familjer Ja, en person/familj Summa Ja-svar Nej 24 SRF - 64 år SRF 65+ år 21 36 56 44 17 36 53 47 Arbete och försörjning Vilken är din nuvarande sysselsättning/försörjning? 24 – 64 år Förvärvsarbetar heltid Förvärvsarbetar deltid Summa förvärvsarbetande Sjukersättning heltid Sjukersättning deltid Summa sjukersättning Aktivitetsersättning heltid Aktivitetsersättning deltid Summa aktivitetsersättning Studerande/praktiserande Arbetssökande Övrig SRF kvinnor 8 39 47 33 28 61 6 8 14 3 0 3 SRF män 18 41 59 29 24 53 0 18 18 6 3 3 SRF alla 13 40 53 31 26 57 3 13 16 4 1 3 En person kan ha både arbete och sjukersättning och det är anledningen till att procenttalen i tabellen överstiger 100. Under undersökningsperioden var varierande 76-78 % av Sveriges befolkning i åldern 20-64 år sysselsatta på den reguljära arbetsmarknaden (enligt SCB:s Arbetskraftsundersökning). Av tabellen ovan framgår att synskadade har arbete i mycket lägre grad än befolkningen. Andelen är 53 %. Av dem arbetar dock endast 13 % heltid. Skillnaderna mellan kvinnors och mäns situation är att det är fler män som har arbete, 59 % mot 47 % för kvinnor. Vidare är det färre kvinnor, 8 %, som arbetar heltid. För männen är andelen heltidsarbetande 18 %. I SCB:s undersökning hösten 2004 redovisas att av sysselsatta personer med funktionsnedsättning som leder till nedsatt arbetsförmåga, arbetar de heltid i lägre utsträckning än sysselsatta utan funktionshinder. Medan 78 % i befolkningen arbetar heltid, är motsvarande siffra för personer med funktionsnedsättning mindre än 60 %. På samma sätt som för befolkningen i sin helhet finns det stora skillnader mellan män och kvinnor där det är vanligare 25 att kvinnor arbetar deltid än att män gör det. Mer än hälften av alla kvinnor med nedsatt arbetsförmåga arbetar deltid. Även mot denna bakgrund är resultatet av Handu:s undersökning uppseendeväckande. Andelen som arbetar heltid bland personer med synskada är extremt lågt. Det är inte många som uppger sig vara arbetssökande. Av männen är det 3 % och av kvinnorna är det 0 % som är aktivt arbetssökande. Av tabellen nedan framgår vilka skäl som anges för att vara deltidsarbetande eller att inte ha arbete överhuvudtaget. Arbetar deltid eller arbetar inte. Beror på .. ... synskadan ... att det är svårt att få heltidsarbete/ett arbete … hälsan som inte har med funktionshindret att göra … studier ... att du själv vill ta hand om barntillsynen? ... vård av anhörig? ... att du har något annat skäl? SRF -64 år 40 16 13 3 2 2 22 Synskadan är orsaken säger 40 % av de intervjuade. Det är alltså 60 % som anger andra skäl än synskadan till att man inte arbetar. Näst vanligaste anledningen anges vara att det är svårt att få arbete. Personerna har med andra ord gett upp. Vi har få riktigt unga i undersökningen och siffrorna är därför osäkra om vi tittar på en delgrupp av personer utan arbete. De siffror vi har tyder dock på att det är de under 55 som anger svårigheten att få arbete som orsak oftare än de som är över 55. Intervjupersonerna anger att synskadan har stor negativ inverkan på förhållanden i arbetslivet. Synskadan har … Medfört sämre möjligheter att byta arbete eller ”göra karriär” Påverkat arbetsuppgifter till det sämre Försvårat eller omöjliggjort utbildningar Påverkat kommunikationen med arbetskamrater negativt 26 SRF -64 år 79 73 52 40 För 79 % har synskadan medfört sämre möjligheter att byta arbete eller göra karriär. Nästan tre av fyra, 73 %, tycker att synskadan påverkat deras arbetsuppgifter till det sämre. Det är så många som fyra av tio som anser att kommunikationen med arbetskamrater påverkats negativt av synskadan. Är du i behov av någon särskild anpassning av arbetsplatsen/studielokalen, så kallad arbetsplatsanpassning? Bas: Förvärvsarbetar/studerar Ja, jag har fått vissa anpassningar, inte alla Ja, och arbetsplats/studielokal är fullt anpassad Nej, jag är inte i behov av arbetsplatsanpassning SRF SRF kvinnor män 35 22 40 48 25 30 Det är relativt många som inte har fått sin arbetsplats eller studielokal fullt anpassad. Av kvinnorna är det hela 35 % som inte fått det, av männen 22 %. Är du i behov av några särskilda hjälpmedel Ja, jag har fått vissa, inte alla Ja, och jag har alla som jag behöver Nej, jag är inte i behov av hjälpmedel SRF SRF kvinnor män 20 26 55 61 25 13 Relativt många anser att de saknar vissa hjälpmedel. Något fler män har den uppfattningen, 26 % mot 20 % av kvinnorna. Är du i behov av personligt biträde Ja, men jag får inte det alla timmar som jag behöver Ja, och jag har det i den mån jag behöver Nej, jag är inte i behov av någon sådan SRF SRF kvinnor män 10 - 15 75 17 83 Nästan alla anser sig ha personligt biträde i den omfattning de behöver. Av männen anser alla det och av kvinnorna är det 10 % som önskar sig mer. Förvånande är det en stor majoritet som inte anser sig behöva personligt biträde. Bland män anser 83 % att de inte har något sådant behov och av kvinnorna 75 %. 27 Hur tycker du att dina kunskaper och färdigheter stämmer överens med ditt arbete? Är mycket överkvalificerad Är överkvalificerad i vissa avseenden Är lagom kvalificerad Behöver vissa ytterligare kunskaper Behöver en hel del ytterligare kunskaper SRF kvinnor SRF män 6 76 18 - 5 9 82 5 - De allra flesta, nära 80 %, anser att de är lagom kvalificerade för det arbete de har. Något fler män än kvinnor anser att de i viss mån är överkvalificerade för sitt arbete. Siffrorna är 14 % för män och 6 % för kvinnor. Har din fackförening tillräckliga kunskaper om hur de bör agera för dig, med tanke på ditt funktionshinder? Jag är inte medlem i fackförening Ja, de har tillräckliga kunskaper Nej, de har inte tillräckliga kunskaper Jag är med i facket, men jag vet inte vad de kan om funktionshinder SRF SRF kvinnor män 35 29 35 23 27 23 27 År 2003 var 80,2 % av de svenskar som förvärvsarbetar medlemmar i fackliga organisationer och 8,2 var fackligt aktiva, enligt SCB. Av de intervjuade synskadade som hade arbete var alla kvinnor och 77 % av männen med i facket. Ungefär var tredje tror inte att facket har tillräckliga kunskaper om hur de ska agera för synskadade. Har din arbetsgivare lönebidrag för dig? Ja Nej SRF SRF kvinnor män 40 65 60 35 Totalt är 53 % av intervjupersonerna som har arbete anställda med lönebidrag. Av kvinnorna är det 40 % och av männen hela 65 %. 28 Fritid Synskadade har i många tidigare undersökningar sagt sig ha svårigheter att utöva sina fritidssysselsättningar. Även här framgår att en stor grupp tycker att de inte kan ägna sig åt fritidssysselsättningar i den utsträckning de skulle önska. Av de yngre är det 30 % och bland äldre 16 % som skulle vilja göra mer. Ägnar du dig regelbundet åt några hobby-, SRF fritids-, förenings- eller kulturaktiviteter utanför - 64 år hemmet? Ja, i så stor utsträckning som jag vill 40 Ja, men inte i så stor utsträckning som jag skulle 30 önska Summa procent Ja 70 Nej, jag har inte möjlighet till det 21 Nej, för jag vill inte göra det 5 Summa procent Nej 26 Ej svar 4 SRF 65+ år 32 16 48 35 13 48 4 Varför kan du inte ägna dig åt några hobby-, fritids-, SRF SRF förenings- eller kulturaktiviteter i så stor utsträck- 64 65+ ning som du skulle önska? år år Jag har ingen vän som kan följa med/ vill inte gå själv 5 2 Jag får ingen/inte alltid ledsagare 8 Jag får ingen/inte alltid assistans 5 Det är svårt/dyrt att åka färdtjänst 2 Det är svårt att åka allmänna kommunikationer 2 Det saknas ofta hörslingor 3 3 Det saknas ofta tolkar 3 Min familj/barnen tar för mycket tid 16 3 Jag arbetar mycket 5 3 Jag orkar inte 43 33 Jag har inte råd 5 3 Det finns inte så mycket på orten/ i staden jag bor i 3 14 Annan anledning än ovanstående 14 19 Ej svar 24 26 Det vanligaste skälet till att man inte ägnar sig åt mer fritidssysselsättningar är att man inte orkar. Anmärkningsvärt är att det 29 är fler yngre som anger bristen på ork som anledning. Andelen är så hög som 43 % av de yngre och 33 % av de äldre. Skillnaderna mellan könen är inte så stor varken i att ägna sig åt fritidsaktiviteter eller vilka skäl som gör att man inte kan ägna sig åt mer aktiviteter. En skillnad är att det är bara kvinnor som anger att familjen och barnen tar för mycket tid. Hur upplever du att det fungerar för dig när du skall gå på teater, bio eller föreläsningar/seminarier, med tanke på ditt funktionshinder? Det kan till exempel saknas ramper, hörslingor etc. Det fungerar alltid bra Det fungerar oftast bra Det fungerar sällan bra Det fungerar inte alls för mig Jag går inte på sådant/vet inte SRF SRF - 64 år 65+ år 7 42 18 3 27 4 23 3 20 50 Ungefär var femte intervjuad upplever att det inte fungerar så bra när de går på teater, bio eller någon föreläsning. En stor grupp äldre, 50 %, går inte på den typen av aktiviteter överhuvudtaget. Enligt SCB år 2003 hade 62,2 % av Sveriges befolkning i åldern 16-84 år gjort en resa på mer än en vecka under en tolvmånadersperiod. Det finns en viss skillnad mellan befolkningen och personer i vissa olika funktionshindergrupper. År 1999, enligt SCB ULF, uppgav 10,3 % av befolkningen att de inte hade råd att resa bort och 6,9 % uppgav att de inte rest bort för att de själva eller en närstående hade någon sjukdom. 1,6 % reste inte bort därför att de inte hade något ressällskap. Det framgår av tabellen nedan att betydligt fler synskadade inte gjort någon resa under det senaste året. Av de äldre är det flertalet, 52 %, och av de yngre 36 %. 30 Har du under de senaste 12 månaderna på din fritid gjort någon resa i Sverige eller utomlands som varat minst en vecka? Vi tänker även på sådant som campingsemester, vara ute i fritidsbåt eller besöka släkt och vänner. Nej, jag har inte velat göra det Nej, jag har inte haft råd till det Nej, jag har inte haft någon att åka med/till Nej, mitt funktionshinder gör det svårt att resa Nej, jag har inte haft tid att göra det Nej, på grund av annat än ovanstående Andel personer som svarat något nej Ja 31 SRF SRF - 64 år 65+ år 7 4 11 11 4 36 64 5 3 4 36 6 2 52 48 Inkomster och merkostnader Enligt SCB var den sammanräknade förvärvsinkomsten (för befolkningen 20 år och äldre) år 2003, 210 500 kronor. Sammanräknad förvärvsinkomst är inte detsamma som lön. I sammanräknad förvärvsinkomst ingår, förutom utbetalad lön, bland annat pension, ersättning från försäkringskassa och A-kassa samt inkomst av näringsverksamhet. Medelinkomsten 2003 i riket var markant högre för män än för kvinnor, 246 600 kronor mot 176 000 kronor, det vill säga kvinnornas medelinkomst uppgick till 71,4 % av männens. Hur stor är din egen totala inkomst, per år, innan skatten är dragen? Räkna ej med eventuell handikappersättning. upp till 88 000 kronor 89 000 – 160 000 kr 161 000 – 230 000 kr 231 000 – 300 000 kr 301 000 – 370 000 kr 371 000 – eller mer kr SRF SRF - 64 år 65+ år 7 37 40 11 3 9 68 18 4 - Hur stor är din egen totala inkomst, per SRF år, innan skatten är dragen? Räkna ej kvinnor med eventuell handikappersättning. upp till 88 000 kronor 10 89 000 – 160 000 kr 63 161 000 – 230 000 kr 40 231 000 – 300 000 kr 11 301 000 – 370 000 kr 371 000 – eller mer kr - SRF män 5 48 35 9 3 En årsinkomst som är mindre än 160 000 kronor motsvarar maximalt 13 333 kronor i månaden, brutto, det vill säga innan skatten är dragen. Av de intervjuade som är under pensionsåldern är det 44 % som har så låg inkomst. Bland pensionärerna är andelen med inkomst under 160 000 per år 76 %. Av dem som har förvärvsarbete är det betydligt färre, 29 %, som har en inkomst under 160 000 kronor per år. 32 Totalt sett uppger 13,4 % av hela befolkningen år 2003 enligt SCB, att de saknar en mindre kontantmarginal. De kan inte skaffa fram 14 000 kronor på en vecka om de hamnar i en oförutsedd situation. Av de intervjuade SRF-medlemmarna är förhållandet ungefär detsamma. Det var totalt sett 15 % som inte kunde skaffa fram 14 000 kronor på en vecka. Det finns inga stora skillnader mellan män och kvinnor. Det är 17 % av kvinnorna som inte kan skaffa fram 14 000 och 13 % av männen. Om du plötsligt skulle hamna i en oförutsedd situation, där du på en vecka måste skaffa fram 14 000 kronor, skulle du klara det? Flera ja-svar kan ges! Ja – genom uttag från eget bankkonto Ja – genom lån från annan hushållsmedlem Ja – genom lån från andra släktingar eller vänner Ja – genom lån i bank eller liknande Ja – på annat sätt Summa procent som svarar åtminstone ett ja-svar Nej SRF SRF - 64 65+ år år Har det under de senast 12 månaderna hänt att du haft svårigheter med att klara de löpande utgifterna för mat, hyra, räkningar med mera? Ja Nej SRF SRF - 64 år 65+ år Har det under de senaste 12 månaderna hänt att du haft svårigheter med att klara de löpande utgifterna för funktionshindret, till exempel läkarbesök, mediciner, tandvård, specialkost eller behandlingar? Ja Nej SRF SRF - 64 år 65+ år 33 63 10 12 1 85 77 6 1 84 15 16 8 90 7 92 3 97 4 96 Är det några nödvändiga behandlingar eller hjälpmedel för Ditt funktionshinder som du inte har råd att göra eller köpa? Flera svar kan ges! Ja, olika behandlingar/ träning/ provtagningar Ja, olika hjälpmedel/ specialkläder Ja, sjukresor Ja, naturmedel, specialkost Ja, något annat än ovan, som behövs för att underlätta funktionshindret Summa Ja-svar, har inte råd med allt Nej jag har råd med det nödvändiga SRF SRF - 64 år 65+ år 1 5 3 4 3 2 1 1 11 89 4 96 Det är få som har haft svårt att klara löpande utgifter eller utgifter för medicin, vård eller liknande. Har du handikappersättning? Nej, har aldrig ansökt om det Nej, har ansökt men fick avslag Ja, jag har 36-procent ersättningsnivå, det vill säga 1 182 kr per månad Ja, jag har 53-procents ersättningsnivå, det vill säga 1 740 kr per månad Ja, jag har 69-procents ersättningsnivå, det vill säga 2 265 kr per månad Summa procent Nej-svar Summa procent Ja-svar SRF - 64 år 14 8 23 SRF 65+ år 78 4 12 16 3 38 2 22 78 82 17 Av de yngre är det en stor majoritet som har handikappersättning, 78 %. På frågan om handikappersättningen täcker de faktiska merkostnaderna anser 55 % av de yngre detta. Täcker handikappersättningen dina faktiska merkostnader på grund av funktionshindret? Ja Nej Jag har inte handikappersättning Ej svar 34 SRF SRF - 64 år 65+ år 55 10 22 6 7 4 16 80 Kommentar om handikappersättningen täcker faktiska merkostnader: - ”Fördyrande levnadsomkostnader, eftersom man inte ser när man ska handla och ofta skickar bud med någon som inte vet vad jag brukar köpa.” - ”Täcker inte kostnaderna för ledarhunden.” - ”Extrakostnader för hemtjänst. Köpa annorlunda mat på grund min magsjukdom.” - ”Mycket extrakostnader för bil, men tack vare bilen kommer man ut och blir inte sittande hemma.” - ”Ja i dagsläget, men handikappersättningens index höjs inte så i framtiden blir det svårare att få ekonomin att gå ihop.” - ”Merkostnader för flerhandikapp.” - ”Mycket färdtjänstresor bland annat när min fru inte har tid att köra mig.” - ”Mycket färdtjänst och sjukresor.” - ”Går man på gym, så kostar det. Jag går två gånger i veckan.” - ”Allt, det blir dyrare att leva med handikapp.” - ”Batterier, hundmat, material.” - ”Man får ta av reserverna. Man får inte dra av för batterier till exempel.” - ”Ja, men man får rätta munnen efter matsäcken.” - ”Medicin och andra nödvändiga saker.” - ”Man får dra ner på någon annan kostnad, för att få allt att gå runt ekonomiskt.” - ”Resor och läkemedel.” - ”Oerhört dyra kostnader för el på grund av extra belysning.” - ”Maten blir dyrare på grund av min diabetes.” - ”Fördyrande levnadsomkostnader som varierar.” - ”Om man ska ha hjälp med städning och annat underhåll av lägenheten.” - ”Skulle behöva åka till varmare land som rehabilitering.” 35 Diskriminering Bland medlemmarna i SRF är det i hela gruppen 18 % som känt sig diskriminerade under det senaste året. Det är stor skillnad mellan yngre och äldre. Av de yngre är det var tredje, 33 %, som känt sig diskriminerade. Av de äldre är det bara en på tio som känt sig diskriminerad. Det är också en övervikt av personer som bor i storstäder som upplevt sig diskriminerade under det senaste året. Har du under senaste året känt att du blivit diskriminerad på grund av ditt funktionshinder? Ja, ett flertal gånger Ja, någon/några gånger Summa Ja Nej aldrig Ej svar SRF SRF - 64 år 65+ år 8 25 33 64 3 3 7 10 86 4 En öppen form av diskriminering kan vara hot eller att någon förolämpar synskadade. Även i detta avseende är det betydligt vanligare att yngre varit med om sådana otrevliga händelser. Av de yngre är det 10 % som upplevt det, och av äldre är det endast 2 %. Intervjupersonerna tillfrågades: ”Tycker du att du någon gång blivit felaktigt eller orättvist behandlad av någon av följande myndigheter, institutioner eller företag?”. På den frågan är det bara några institutioner som nämns av ett nämnvärt antal. Det gäller att av de yngre tycker 19 % att de behandlats orättvist av varuhus eller butik, 15 % av försäkringsbolag, 14 % av arbetsgivare. Har du under de senaste 12 månaderna varit utsatt för att någon sagt/visat tillmälen/okvädningsord till dig, eller drivit med dig, hotat dig eller på något annat sätt förolämpat dig på grund av ditt funktionshinder? Ja, flera gånger Ja, någon enstaka gång Summa Ja-svar Nej aldrig 36 SRF SRF - 64 år 65+ år 10 10 90 2 2 98 Direkt våld som är så allvarligt att man behövt söka vård är mycket ovanligt bland synskadade. Som framgår av tabellen nedan är det inte ens så många att det blir en procent på någon av de frågor vi ställt. Enligt SCB är det också ovanligt i hela befolkningen. Det är omkring 1 % som blir utsatta för våld som är så allvarligt att man behöver söka vård. Har du själv under de senaste 12 månaderna, varit utsatt för våld som ledde till sådana skador att det krävde besök hos läkare, tandläkare eller sjuksköterska? Ja, i egen bostad Ja, i annans bostad Ja, på min arbetsplats Ja, på tåg, buss eller tunnelbana eller T-bane-, buss-, järnvägsstation Ja, på restaurang, dansställe, folkpark, annat nöjesställe Ja, på gata, torg eller annan allmän plats Ja, på annan plats Summa Ja-svar Nej SRF SRF - 64 år 65+ år - - - - 100 100 Trots att det är så ovanligt med allvarligt våld är det många som känner sig osäkra på att gå ut. Drygt var fjärde avstår någon gång från att gå ut på kvällen. Äldre oftare än yngre. Andelen i befolkningen i stort är att ungefär 17 % avstått från av gå ut på kvällen, det vill säga en lägre andel än synskadade. Har det under de senaste 12 månaderna hänt att du har avstått från att ge dig ut på kvällen av oro för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad? Ja, ofta Ja, någon gång Summa Ja Nej 37 SRF SRF - 64 år 65+ år 12 15 27 73 24 4 27 73 Vissa förhållanden eller situationer kan ju ibland upplevas som oroande eller skrämmande. Har du själv under den senaste tiden känt dig orolig för något av följande Orolig för din/familjens ekonomi under det kommande året Orolig för att du ska bli arbetslös Orolig för inbrott eller skadegörelse i bostaden Orolig för din egen hälsa Orolig för att ditt/dina barn ska bli utsatta för mobbning eller misshandel av barn eller ungdomar Orolig för att du inte skall höra/känna/se brandlarm och eventuellt kunna hitta ut Orolig för att du inte skall klara ditt vardagsliv Medelantal ja-svar Summa Ja-svarare Nej, jag är inte orolig för något av ovanstående SRF SRF - 64 år 65+ år 21 12 11 23 41 19 25 42 - 4 4 26 1,45 68 32 34 1,17 66 34 I befolkningen är enligt SCB många även i befolkningen i stort oroliga för många saker. Det är 27 % som är oroliga för sin ekonomi, 14 % för att bli arbetslösa, 23 % för inbrott eller skadegörelse i bostaden och 34 % är oroliga för sin egen hälsa. SRFmedlemmarna är i mindre grad oroliga för ekonomin och att bli arbetslösa. Det hänger naturligtvis ihop med att de inte har arbete i så stor utsträckning, och ekonomin kan alltså inte påverkas av arbetet i lika hög grad. Däremot är synskadade i betydligt högre grad oroliga för sin hälsa, det är 42 % som är oroliga för det. Det är inga skillnader mellan yngre och äldre i det avseendet. 38 Medborgerliga aktiviteter De flesta personer med funktionshinder deltar i ungefär samma utsträckning som den övriga befolkningen i de medborgerliga aktiviteterna. De är föreningsaktiva och röstar i allmänna val. En mindre andel än befolkningen i övrigt är med i fackföreningar eftersom en lägre andel förvärvsarbetar. Medelåldern bland de svarande är generellt sett cirka 20 år äldre än befolkningen i övrigt, varför en högre andel är med i pensionärsföreningar. I tabellen ingår en kolumn med resultat från SCB:s ULF, de personerna är i åldern 16 – 64 år. Är du medlem i någon organisation eller förening …handikapporganisation …fackförening …religiös sammanslutning …politiskt parti …hjälporganisation …natur-, miljöorganisation …idrottsförening …kvinnoorganisation …pensionärsorganisation …annan förening än ovan SCB SRF 2001 16-84 år 16-84 år 5 100 58 27 8 7 7 11 9 13 4 6 30 12 1 5 8 41 ej uppgift 26 SRF - 64 år SRF 65+ år 100 57 6 10 8 4 17 5 7 13 100 9 8 12 16 7 4 4 62 6 Synskadade deltar i hög utsträckning i de allmänna valen. I denna undersökning uppger 88 % av de yngre och 82 % av de äldre att de röstade i det senaste riksdagsvalet. Andelen i befolkningen som helhet var 80,1 %, det vill säga betydligt lägre. Röstade du i det senaste riksdagsvalet? Ja Nej SRF - 64 år 88 11 SRF 65+ år 82 17 Det är viktigt att kunna ansöka om olika insatser och att kunna överklaga beslut som man tycker går emot sig. I nedanstående tabeller redovisas hur medlemmar i SRF står sig i det sammanhanget. 39 Skulle du kunna författa en ansökan om en åtgärd eller insats från samhället som har med ditt funktionshinder att göra? Ja – helt själv Ja – med hjälp av någon jag känner till Summa Ja-svar Nej Vet inte SRF SRF - 64 65+ år år 44 19 51 60 95 79 4 11 1 11 Skulle du kunna överklaga ett beslut om en åtgärd eller insats från samhället som har med ditt funktionshinder att göra? Ja – helt själv Ja – med hjälp av någon jag känner till Summa Ja-svar Nej SRF SRF - 64 65+ år år 34 17 58 61 92 77 5 13 Av de yngre medlemmarna är det stor majoritet som tror sig klara både att ansöka och att vid behov överklaga beslut om insatser. Över 90 % svarar att de kan det. Av de äldre är det något färre, strax under 80 % tror att de skulle klara av att ansöka och överklaga. Enligt SCB år 2003 uppgav 4,4 % av Sveriges befolkning i åldern 16-84 år på en liknande fråga att de inte klarade att överklaga ett myndighetsbeslut, det vill säga inte så stor skillnad. 40 Levnadsförhållanden totalt sett Till sist frågades om deras levnadsförhållanden i allmänhet. Intervjupersonerna har placerat in var de tycker att de befinner sig på en skala från noll (0) "sämsta tänkbara levnadsförhållanden" och tio (10) "bästa tänkbara levnadsförhållanden". Värde på skalan från 0 "sämsta tänkbara levnadsförhållanden" till 10 "bästa tänkbara levnadsförhållanden". Medelvärde 0-10 SRF SRF - 64 år 65+ år Värde på skalan från 0 "sämsta tänkbara levnadsförhållanden" till 10 "bästa tänkbara levnadsförhållanden". Medelvärde 0-10 SRF kvinnor SRF män 7,3 7,4 7,4 7,3 Inga nämnvärda skillnader beroende på ålder eller kön kan noteras. Värdet drygt sju är nästan lika högt som genomsnittet i befolkningen. Enligt SCB:s rapport Funktionshindrade var genomsnittet i befolkningen 7,5 för yngregruppen och 8,0 för äldregruppen. Det vill säga möjligen avviker äldre SRF-medlemmar från genomsnittet i befolkningen. 41 42 Tidigare rapporter i SRF:s rapportserie 1992:2 Myndighetsstyrd eller brukarval? Om alternativ hemtjänst. 1993:1 Levnadsvillkor för synskadade, sammanfattning av rapport nr 74 från SCB. 1994:1 Synskadades Situation och Anspråk, Arbete – Fritid – Hjälpmedel. 1994:3 Från morgon till kväll – en rapport om hjälpmedel och om hur synskadade löser problem i sin vardag. 1995:1 Utvärdering av konsulentverksamheten vid syncentral. 1995:2 Synskadades kamratkontakter på högstadiet. 1995:3 Den vita käppen – en behovsinventering. 1996:1 Arbete i förändring – Individinriktat projekt om åtgärder och stöd till synskadade i arbetslivet. 1996:2 Heminstruktören – viktig resurs för synskadade! 1996:3 Våra erfarenheter av LSS och LASS. 1997:1 Kvinnors inflytande i SRF-organisationen. 1998:3 Ny väg till arbetet – för att rusta synskadade för arbetslivet. 1998:4 Synskadade och arbetsmarknaden – kunskapsläget. 1998:5 Falun i fokus. En djupgående undersökning bland samtliga synskadade i yrkesverksam ålder i Falu kommun. 1998:6 Den oväntade utmaningen. Fem kvinnor berättar. 1999:2 Arbetsmarknaden för synskadade i åldern 50-55 år. 2000:1 Vår syn på skolan – synskadade elever och föräldrar tycker till om skolan. 2000:2 Att vara datafadder inom SRF – en utvärdering av det första året med datafaddrar i SRF:s länsförbund. 2000:4 Synskadades rehabilitering. 2001:1 Hur blåser vindarna. 2003:1 Punktintensiven. Det går om vi får! Slutrapport. 2003:2 Utvärdering Punktintensiven. 2003:3 Funktionshindrade 1988-1999. Fakta och funderingar utifrån SCB:s rapport. 2004:1 Om vardagsliv för familjer som har barn med synskada. 2004:2 85+ Ett projekt med äldre synskadade. 2004:3 Äldre synskadades rehabilitering. "Till sist handlar detta om ekonomi". 2004:4 Tydliga förpackningar i dagligvaruhandeln – en konsumentstudie med utgångspunkt från blinda och synsvaga. 2005:1 Förskole- och skolsituationen för synskadade barn – en lägesbeskrivning. 2005:2 Punktskriftsundervisning för vuxna. 43 Denna rapport finns på storstil, punktskrift och daisy. Beställs från SRF, Kontorsservice, tel 08-39 90 00, e-post [email protected] 44