Modern rapport - Synskadades Riksförbund

Livsvillkor för
medlemmar i SRF
– Ur Handu 2005
Bertil Sköld
Rapportserie 2006:1
2
Innehåll
Förord .......................................................................................... 4
Allmänt om intervjupersonerna..................................................... 6
Hälsa ........................................................................................... 9
Hjälpinsatser och assistans ........................................................ 13
Hjälpmedel ................................................................................. 16
Resande .................................................................................... 19
Familj och umgänge................................................................... 21
Bostad ....................................................................................... 23
Arbete och försörjning ................................................................ 25
Fritid........................................................................................... 29
Inkomster och merkostnader ...................................................... 32
Diskriminering ............................................................................ 36
Medborgerliga aktiviteter ............................................................ 39
Levnadsförhållanden totalt sett .................................................. 41
3
Ur HANDU 2005 – Livsvillkor för medlemmar i SRF
Bertil Sköld
Förord
Via medel från Allmänna Arvsfonden, har Synskadades Riksförbund, Sveriges Dövas Riksförbund, Hörselskadades Riksförbund
och De Handikappades Riksförbund gjort en levnadsvillkorsundersökning i samverkan med Utredningsinstitutet HANDU AB.
I denna PM görs en analys av situationen för medlemmar i SRF.
Några korta reflexioner utifrån tre problemområden.
Synskadade har stora svårigheter med vardagliga aktiviteter som
att kunna ta sig fram i samhället, med att handla, sköta sitt hushåll
med mera. Det är 65 % som behöver hjälp med matinköp, 58 %
med städning, 47 % med att hantera sin tvätt 47 %. Här finns inga
jämförelsesiffror med befolkningen i övrigt. Frågorna ställs inte för
det är så självklart att klara sånt här själv för de allra flesta.
Lösningen är att söka i personlig service och ledsagning.
Regeringen har ett ambitiöst folkhälsoprogram och det är viktigt
att även synskadades situation uppmärksammas i det sammanhanget. Läget är att synskadade generellt har sämre hälsa än
befolkningen i stort. Av Sveriges befolkning är det 75 % som
säger att deras hälsotillstånd är mycket gott eller gott. Av SRF:s
medlemmar är det 55 %. Det är dubbelt så många SRF-medlemmar som säger att deras hälsotillstånd är dåligt i jämförelse
med hela befolkningen.
Synskadade får lite motion, har sömnbesvär, känner ängslan, oro
och ångest och känner sig trötta för jämnan i betydligt högre utsträckning än andra. Ungefär en tredjedel av våra medlemmar
upplever ett eller flera av de nämnda problemen. Hälsoområdet är
också ett område där kvinnor har en sämre situation än män.
Lösningen är ett brett folkhälsoarbete på alla delområden som
identifierats i regeringens folkhälsoprogram. En bred och allsidig
rehabilitering är en nödvändig nyckel för att förbättra livsvillkoren.
Mycket viktigt är det också att understryka den stora betydelse
den allmänna politiken har för medborganas hälsa.
4
Endast omkring hälften av våra medlemmar har ett förvärvsarbete. Det är bara 13 % som arbetar heltid. 1990 var den siffran
24 %, även det lågt, men nu väldigt lågt. Det är 53 % som är
anställda med lönebidrag. En ökning sedan Medlemsundersökningen 1990, då cirka 30 % hade lönebidrag. Siffrorna visar på att
det blivit svårare för synskadade på arbetsmarknaden.
Inkomst hänger ju ihop med arbete, och vi vet från egna och
andras undersökningar att personer med synskada har sämre
ekonomi än genomsnittet i befolkningen. I den här undersökningen ligger 65 % av medlemmarna på en inkomst under
160 000 kronor om året. Genomsnittsinkomsten i Sverige var
210 000 kronor 2003 och det lär ha ökat sedan dess.
Lösningen här är bland annat förbättrade insatser för att stärka
synskadades ställning på arbetsmarknaden. Det behövs dock
också åtgärder för att minska de direkta kostnaderna för att vara
synskadad. Undersökningen visar till exempel på en alltmer
tilltagande kostnad för hjälpmedel.
Sammanfattningsvis vill jag återkomma till vikten av stöd i vardagslivet för den stora gruppen synskadade, vi behöver göra en
grundlig analys av orsaker till hälsoläget och vidta åtgärder för att
förbättra det, och slutligen behöver våra yngre medlemmar få en
bättre förankring på arbetsmarknaden.
5
Allmänt om intervjupersonerna
Vi har intervjuat 190 medlemmar, 111 kvinnor (58 %) och 79 män
(42 %). Svarsfrekvens 67 %.
Medelålder
SRF SRF
- 64 år 65+ år
Nuvarande
50
78
Blev synskadad
16
57
Medelålder
SRF SRF
kvinnor män
Nuvarande
69 64
Blev synskadad
44 38
Det är stor skillnad mellan medlemmar som är ålderspensionärer
och de som är under pensionsåldern. De yngre var i genomsnitt
16 år när de blev synskadade, och lever alltså i stort sett hela sina
liv som synskadade. De som är ålderspensionärer har vanligen
fått sin synskada på äldre dagar. Det påverkar i stor utsträckning
deras liv och konsekvenserna av synskadan.
Noteras bör den höga medelåldern, 78 år, i äldregruppen. På en
rad områden i undersökningen inverkar naturligtvis en så hög
medelålder på livsvillkor och aktiviteter. Det är också så, som
framgår av tabellen nedan, att yngregruppen har något gravare
synskador än äldregruppen. Av de yngre är 76 % gravt synskadade (varav 18 % blinda) och i äldregruppen är det 67 % som
är gravt synskadade (7 % blinda).
Synskada
Lätt
Måttlig
Grav
Blind
SRF SRF
- 64 år 65+ år
2
3
22
31
58
60
18
7
6
Synskada
Lätt
Måttlig
Grav
Blind
SRF SRF
kvinnor män
4
1
34 19
57 61
5 19
Många medlemmar har ytterligare någon eller några funktionsnedsättningar. Av de yngre är det 44 % och 57 % bland äldre. Fler
kvinnor än män har flera funktionsnedsättningar. Medelantal funktionsnedsättningar kvinnor 3,25 och män 2,68. I minnet bör hållas
kvinnornas något högre ålder som inverkar på förekomsten av
flera skador.
De allra flesta av medlemmarna är födda i Sverige, 92 %, och det
gäller i både yngregruppen och äldregruppen samt för män och
kvinnor. Antalet födda utomlands är så litet att det inte gått att
göra några särskilda analyser av deras situation.
Uppfattar de flesta människorna i din
omgivning att du har ett funktionshinder?
Nej, de flesta uppfattar inte att jag har ett
funktionshinder
Ja, de flesta uppfattar att jag har ett funktionshinder
SRF
SRF
- 64 år 65+ år
29
30
71
70
Uppfattar de flesta människorna i din
SRF
omgivning att du har ett funktionshinder? kvinnor
Nej, de flesta uppfattar inte att jag har ett
funktionshinder
Ja, de flesta uppfattar att jag har ett funktionshinder
SRF
män
35
20
65
80
Det är inga skillnader mellan åldersgrupperna i om man tror att
omgivningen uppfattar att man har ett funktionshinder. Fler av
kvinnorna, 35 % mot 20 % för männen, tror inte att omgivningen
uppfattar funktionsnedsättningen. Något förvånande är det 27 %
7
av de gravt synskadade som tror att omgivningen inte uppfattar att
de har en funktionsnedsättning.
Hur påverkas ditt dagliga liv av ditt funktionshinder?
Påverkas inte nämnvärt
Påverkas i viss utsträckning
Påverkas i stor utsträckning
Hur påverkas ditt dagliga liv av ditt funktionshinder?
Påverkas inte nämnvärt
Påverkas i viss utsträckning
Påverkas i stor utsträckning
SRF
SRF
- 64 år 65+ år
3
42
55
10
39
51
SRF
kvinnor
SRF
män
8
43
49
5
38
57
De flesta intervjuade anser att synskadan i stor utsträckning
påverkar det dagliga livet. Avgörande tycks vara det som ligger
närmast till hands som förklaring, nämligen graden av synskada.
Av gravt synskadade är det 64 % som anser att påverkan är stor,
men av dem med lättare synskada är det bara 26 % som anser att
påverkan är stor.
8
Hälsa
Enligt SCB:s ULF-undersökningar åren 2002-2003 upplever totalt
75,2 % av svenskarna i åldern 16-84 år att deras allmänna hälsotillstånd är gott eller mycket gott och 6,3 % upplever sitt allmänna
hälsotillstånd som dåligt eller mycket dåligt. Det framgår även av
ULF-undersökningarna att kvinnor är något mindre nöjda med sitt
allmänna hälsotillstånd än vad män är.
Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? SRF SRF
Är det …?
- 64 år 65+ år
Mycket gott
16
9
Gott
30
35
Någorlunda
42
41
Dåligt
10
12
Mycket dåligt
1
3
Medelvärde
3,5
3,4
Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd?
SRF SRF
Är det …?
kvinnor män
Mycket gott
9 15
Gott
28 39
Någorlunda
49 34
Dåligt
13
9
Mycket dåligt
2
3
Medelvärde
3,3 3,6
Det är inga större skillnader beroende på ålder i hur personerna
bedömer sitt allmänna hälsotillstånd. Medelvärdet på den 5-gradiga skalan är något lägre för kvinnor, 3,3 mot män 3,6. Det är
avsevärt fler av männen som anser att hälsotillståndet är gott eller
mycket gott, 54 % mot 37 % bland kvinnorna. Siffran är för båda
grupperna avsevärt lägre än de 75 % i hela befolkningen som
säger sig ha gott eller mycket gott hälsotillstånd.
9
Har du under de senaste två
veckorna
…praktiskt taget inte motionerat
…haft sömnbesvär
…känt ängslan, oro eller ångest
…känt dig trött för jämnan
…haft värk
…känt dig stressad
Inte haft något av ovanstående
SRF
SRF
- 64 år 65+ år
22
39
22
46
18
38
30
35
32
46
23
13
30
18
Har du under de senaste två
veckorna
…praktiskt taget inte motionerat
…haft sömnbesvär
…känt ängslan, oro eller ångest
…känt dig trött för jämnan
…haft värk
…känt dig stressad
Inte haft något av ovanstående
SRF SRF
kvinnor män
37
28
45
25
35
25
42
23
48
33
19
15
14
34
Hälsorelaterade problem som sömnbesvär, känsla av oro eller
ångest, trötthet och värk är betydligt vanligare bland kvinnor än
bland synskadade män. Sömnbesvär har 45 % av kvinnorna haft
och 25 % av männen. Känt ängsla, oro eller ångest 35 % av
kvinnorna och 25 % av männen. Av kvinnorna är det bara 14 %
som inte haft något av ovanstående problem. Motsvarande siffra
för männen är 34 %.
Samtliga besvär är mer vanligt förekommande bland dem som är
gravt synskadade än synsvaga.
På frågan om besvären berodde på funktionsnedsättningen
svarade 71 % i yngregruppen och 68 % i äldregruppen ja. Bland
kvinnorna svarade 73 % ja och bland männen 62 %.
Enligt SCB:s ULF-undersökningar åren 2002-2003 har totalt sett
26,7 % av svenskarna i åldern 16-84 år haft problem med sömnen
under de senaste två veckorna. Sammanfattningsvis kan kon10
stateras att en något högre andel av personer med rörelsehinder
eller synskador har haft sömnbesvär än svenskarna generellt sett
har i samma åldersgrupp.
Har du under de senaste två veckorna regelbundet använt något av följande läkemedel
Ja, smärtstillande
Ja, sömnmedel
Ja, antidepressiva medel
Ja, nervlugnande medel
Nej inget av ovanstående
SRF
SRF
- 64 år 65+ år
32
44
12
32
4
7
3
7
58
43
Har du under de senaste två veckorna regelbundet använt något av följande läkemedel
Ja, smärtstillande
Ja, sömnmedel
Ja, antidepressiva medel
Ja, nervlugnande medel
Nej inget av ovanstående
SRF SRF
kvinnor män
51
24
31
16
9
3
8
3
34
67
Läkemedelskonsumtionen är högre bland kvinnorna. Det är 51 %
kvinnor mot 24 % män som använt smärtstillande medel, 31 %
mot 16 % som använt sömnmedel, 9 % mot 3 % som använt antidepressiva medel och 8 % mot 3 % som använt något nervlugnande.
Har du överskridit gränsen för högkostnadsskyddet och fått frikort under det senaste året?
Ja, inom sjukvården
Ja, på Apoteket
Ja, både på Apoteket och inom sjukvården
Summa procent Ja-svar
Nej inte fått något frikort
11
SRF
SRF
- 64 år 65+ år
11
11
11
11
32
54
53
76
47
24
Har du överskridit gränsen för högkostnadsskyddet och fått frikort under det senaste året?
Ja, inom sjukvården
Ja, på Apoteket
Ja, både på Apoteket och inom sjukvården
Summa procent Ja-svar
Nej inte fått något frikort
SRF SRF
kvinnor män
9
14
13
10
50
39
71
63
29
37
En stor majoritet utnyttjar sjukvård i den omfattning att de erhållit
frikort. Av kvinnorna är det 71 % och av männen 63 %.
12
Hjälpinsatser och assistans
En stor del av personer med synskada behöver hjälp med vardagliga göromål som att handla mat, sköta hemmet, sköta sin ekonomi med mera. Närmare hälften av medlemmarna inom SRF
svarar att de behöver hjälp med läsning av post och annan
information. De allra flesta av dem behöver också hjälp för att
orientera sig i okända miljöer, totalt sett är åtta av tio synskadade i
behov av ledsagning. Många är äldre och behöver också hjälp
med hushållsgöromål på grund av att de dessutom har ett
rörelsehinder. Det är dock så att yngre behöver hjälp i minst lika
stor utsträckning som äldre, vilket tyder på att det är synskadan i
sig som ger upphov till svårigheterna.
Jag behöver hjälp med…
…städning
…matinköp
…matlagning
…tvätt
…personlig hygien
…av- och påklädning
…att åka till ett ställe du inte varit på förut
…att delta i ett möte
…ledsagning
…läsning av post och annan information
…klädvård
…bank- och ekonomiärenden
…smärre reparationer, trädgårdsskötsel,
snöskottning
Jag behöver hjälp med…
…städning
…matinköp
…matlagning
…tvätt
…personlig hygien
…av- och påklädning
…att åka till ett ställe du inte varit på förut
…att delta i ett möte
13
SRF SRF
- 64 år 65+ år
49
62
66
65
38
34
38
53
7
7
5
4
85
66
33
35
81
82
49
46
33
57
48
55
71
83
SRF SRF
kvinnor män
53
65
59
75
23
54
35
65
6
9
3
6
74
72
35
34
…ledsagning
…läsning av post och annan information
…klädvård
…bank- och ekonomiärenden
…smärre reparationer, trädgårdsskötsel,
snöskottning
78
41
34
48
88
85
57
66
59
66
Det är tydligt att sammantaget har männen större svårigheter än
kvinnor att klara hushållssysslor. Till en del kan det förklaras med
att något färre av kvinnorna är gravt synskadade, men det beror
säkert också på könsrollsmönstret. Frågan bör aktualiseras inom
rehabiliteringen.
Procent får hjälp av…
Fler alternativ kan anges
Annan hushållsmedlem
Anhörig utanför hushållet eller bekant
Annan privat ordnad hjälp
Kommunen (hemtjänst, hemsjukvård)
Kommunens ledsagarservice
Hjälp från frivilligorganisation
Personlig assistent
SRF
SRF
- 64 år 65+ år
70
44
68
77
11
11
15
33
26
16
3
4
11
1
Det vanligaste är att man får hjälp av anhöriga och vänner. Av
yngre är det bara 15 % som får hjälp av kommunal hemtjänst eller
hemsjukvård, medan ungefär 70 % får hjälp av anhöriga och
vänner. Personlig assistent har 11 %, de är vanligen personer
som även har andra funktionsnedsättningar.
Det är många som inte har ansökt om kommunala insatser, (drygt
60 %), och det förklarar till stor del varför så få har kommunalt
stöd. De flesta väljer av olika skäl att ordna sina förhållanden på
annat sätt. Det gäller främst bland yngre.
14
Har du fått precis den hjälpinsats (i tid eller
personinsats) som du har ansökt om hos kommunen eller Försäkringskassan?
Ja, jag fick precis det jag ansökt om
Nej, men jag fick nästan allt
Nej, jag fick bara något av det jag ansökte om
Nej, jag fick inget av det jag ansökte om
Summa nej-svarande
Jag har inte ansökt om någon hjälpinsats
Har du fått avstå från någon aktivitet/verksamhet
under senaste året på grund av att du inte har
fått den hjälp du behövt?
Ja, jag fick inte tolktjänst
Ja, jag fick inte ledsagare genom kommunen
Ja, jag fick inte personlig assistent
Summa Ja, fått avstå
Nej, jag behöver ingen hjälp
Nej, jag får alltid den hjälp jag behöver
SRF SRF
- 64 65+
år
år
21 26
12
3
3
2
3
1
18
6
62 68
SRF
- 64
år
3
11
1
15
59
23
SRF
65+
år
4
1
5
86
8
Av de yngre är det en relativt stor grupp, 15 %, som säger att de
fått avstå från någon aktivitet under det senaste året. Den vanligaste orsaken är brist på ledsagning. I yngregruppen är det 11 %
som avstått någon aktivitet för att de inte fått ledsagare. Medan
det i äldregruppen endast är 4 % som anger bristen på ledsagningen som en orsak.
15
Hjälpmedel
Så gott som alla intervjuade har behov av hjälpmedel. De flesta
tycker också att de har de hjälpmedel de behöver. Både bland
yngre och äldre och kvinnor och män är det omkring tre av fyra
som tycker att de har alla hjälpmedel de behöver.
Behöver du något hjälpmedel för ditt
SRF
funktionshinder?
- 64 år
Ja, och jag har alla hjälpmedel jag behöver
71
Ja, men jag har inte alla som jag behöver
18
Ja, men jag har inte alls beviljats det jag
5
begärt/ansökt om
Nej, jag är inte i behov av något hjälp1
medel
Behöver du något hjälpmedel för ditt
SRF
funktionshinder?
kvinnor
Ja, och jag har alla hjälpmedel jag behöver
75
Ja, men jag har inte alla som jag behöver
18
Ja, men jag har inte alls beviljats det jag
2
begärt/ansökt om
Nej, jag är inte i behov av något hjälp1
medel
Exempel på hjälpmedel som synskadade
har
Hygien, till exempel toalettförhöjning, badbräda, med mera
Förflyttning inomhus, till exempel krycka,
gåbord, ortos
Förflyttning utomhus, ej bil,
Kök, till exempel äthjälpmedel, greppanpassade redskap
Fritidshjälpmedel
Hörapparat
Teknikkäpp, ”vit” käpp för synskadade
Förstoringsapparat CCTV
DAISY-spelare
Dator, datoranpassningar, tillbehör
16
SRF
65+ år
79
15
-
2
SRF
män
78
13
3
3
SRF
- 64 år
16
SRF
65+ år
41
14
18
17
9
43
19
20
16
84
54
68
64
10
28
64
51
53
6
Exempel på hjälpmedel som synskadade
har
Hygien, till exempel toalettförhöjning, badbräda, med mera
Förflyttning inomhus, till exempel krycka,
gåbord, ortos
Förflyttning utomhus, ej bil
Kök, till exempel äthjälpmedel, greppanpassade redskap
Fritidshjälpmedel
Hörapparat
Teknikkäpp, ”vit” käpp för synskadade
Förstoringsapparat CCTV
DAISY-spelare
Dator, datoranpassningar, tillbehör
SRF
kvinnor
38
SRF
män
21
18
16
42
18
23
11
10
21
67
50
55
19
19
26
78
54
64
42
Som framgår av tabellerna ovan är det stora skillnader mellan
gruppen yngre och äldre i vilka hjälpmedel man har. Äldre har i
mycket högre utsträckning även hjälpmedel för rörelsehinder och
hörselnedsättning.
Daisyspelare har 68 % av de yngre och 53 % av de äldre. Vi kan
alltså se att det är en klar ökning av andelen synskadade som har
Daisyspelare. Det tycks dock som om yngre prioriteras. Det är
nämligen bara 7 % av dem som inte tycker att de har fått Daisyspelare, medan andelen bland äldre är nästan tre gånger så hög,
20 %. Förhållandet är nästan likadant för CCTV, det vill säga ett
annat dyrt hjälpmedel. 9 % av de yngre och 15 % av de äldre
tycker att de har behov av CCTV men de har inte fått någon.
Andelen som har dator ökar stadigt. Av de yngre är det 64 % som
har dator/datoranpassningar. Bland äldre är andelen bara 6 %.
Här är det dock så att ingen av de äldre som saknar dator uppger
att de skulle vilja ha. Av yngre är det däremot ytterligare 12 %
som skulle vilja ha dator.
Synskadade anser sig bli väl bemötta när de ansöker om hjälpmedel. På frågan: ”Hur upplever du att du blir bemött, i det stora
hela, när du begär/ansöker om hjälpmedel?” blir medelvärdet på
en femgradig skala så högt som 4,5, yngre anger 4,2 och äldre
4,7.
Avgiftssystemen för hjälpmedel har förändrats de senaste tio åren
vilket även en jämförelse med 1996 års Levnadsnivåundersökning
från HANDU visar. På frågan ”Betalar du avgifter för ditt/dina
17
hjälpmedel?”, svarade 1996 bara 7 % av medlemmarna att de
gjorde det.
Idag är den siffran 31 %. Det är också så som framgår av
tabellen nedan att yngre i mycket högre utsträckning betalar själva
för hjälpmedel. Det är 45 % av dem mot 21 % av de äldre som
betalat för hjälpmedel.
Har du själv betalat vissa av dina hjälpmedel
under de senaste 5 åren, i så fall; varför? Flera
svar kan ges!
Ja, för jag beviljades inte hjälpmedlen/hjälpmedlet
jag ansökte om
Ja, för jag fick vänta så länge på beslut och jag
behövde det omedelbart
Ja, för det jag vill ha ingick inte i sortimentet hos
landstinget
Ja, för jag behövde betala egenavgift innan jag fick
hjälpmedlet via landstinget
Ja, på grund av annat än ovan
Summa Ja-svar
Summa procent de som betalat något/några
hjälpmedel
Nej jag har inte betalat något hjälpmedel själv de
senaste 5 åren
18
SRF
- 64
år
7
SRF
65+
år
4
1
1
13
3
13
7
17
52
45
6
21
21
55
78
Resande
Synskadade har stora svårigheter att använda kollektivtrafiken.
Totalt sett uppger 26 % av medlemmarna i SRF att deras
funktionshinder gör det omöjligt för dem att åka med allmänna
kommunikationer. Dessutom uppger 48 % av medlemmarna i
SRF att deras funktionshinder försvårar för dem att åka med allmänna kommunikationer.
Hur upplever du att det fungerar för dig att åka
med allmänna kommunikationer (buss, tåg,
tunnelbana, spårvagn)?
Jag har inte mer problem än någon annan att åka
med allmänna kommunikationer
Mitt funktionshinder försvårar för mig att åka med
allmänna kommunikationer
Mitt funktionshinder gör det omöjligt för mig att
använda allmänna kommunikationer
SRF
SRF
- 64 år 65+ år
12
31
59
40
23
28
Det framgår av tabellen att det är färre av de yngre som anser att
de utan större problem kan använda kollektivtrafiken. I yngregruppen kan bara 12 % använda den mot 31 % av de äldre.
Åker du färdtjänst?
Nej, jag är inte i behov av det
Nej, jag fick avslag när jag ansökte
Nej, jag har behov av det men har inte
ansökt ännu
Nej, jag har inte råd att använda
färdtjänst
Summa Nej
Ja
SRF
SRF
- 64 år 65+ år
15
19
1
4
-
-
15
82
25
75
Nästan alla av de intervjuade åker färdtjänst, 82 % i yngregruppen
och 75 % av de äldre. De allra flesta som åker färdtjänst upplever
att de kan nyttja den i den omfattning de önskar. Skillnaden
mellan yngregruppen och äldregruppen är relativt stor. Av de
yngre är det 80 % som anser att de kan utnyttja färdtjänst i den
19
utsträckning de önskar, och av de äldre är det 90 % som anser
detta.
Kan du nyttja färdtjänsten i den utsträckning
du önskar?
Nej, jag är inte beviljad färdtjänst i den omfattning jag önskar
Nej, jag har inte råd att nyttja färdtjänsten i den
utsträckning jag önskar
Nej, det passar inte alltid med färdtjänst när jag
skall åka
Nej, det fungerar inte när jag måste samåka
med andra färdtjänstresenärer
Procentuell andel personer som svarat
något/några nej
Ja, det kan jag
SRF
- 64 år
13
SRF
65+ år
5
3
3
1
2
3
2
14
17
80
90
Bilen är ju ett alternativ för de flesta till kollektivtrafiken. SCB uppgav år 1999 att ungefär 80 % av befolkningen har tillgång till bil.
Betydligt fler än de 41 % totalt sett bland SRF-medlemmarna.
Yngre har i högre grad tillgång till bil, 59 % mot 31 % av de äldre
synskadade.
Har du (eller någon annan i hushållet) tillgång
SRF SRF
till bil?
- 64 år 65+ år
Ja
59
31
Nej
41
69
20
Familj och umgänge
Civilstånd
Ogift
Gift
Sambo
Frånskild/hemskild
Änka/änkling
Civilstånd
SRF
SRF
- 64 år 65+ år
19
5
44
41
22
3
15
8
43
SRF
kvinnor
Ogift
8
Gift
35
Sambo
8
Frånskild/hemskild
13
Änka/änkling
36
SRF
män
14
51
13
8
15
Fler i yngregruppen är gifta eller sammanboende.
Har din maka/make/sambo något funktionshinder eller kronisk sjukdom?
Ja
Nej
Jag har ingen maka/make/sambo
SRF
- 64 år
12
52
35
Hur ofta brukar du träffa och vara tillsammans med
vänner och bekanta eller släktingar? Räkna då inte
med nuvarande grannar eller arbetskamrater.
Flera gånger i veckan
Någon gång i veckan
Någon gång i månaden
Någon gång i kvartalet
Mer sällan eller aldrig
Medelvärde
SRF
65+ år
14
30
56
SRF SRF
- 64 65+
år
år
16
18
37
33
37
26
5
13
4
10
3,6 3,4
Totalt sett uppger 41,0 % av hela Sveriges befolkning, 65-84 år,
enligt SCB att de umgås med vänner och bekanta varje vecka.
21
Detta kan jämföras med att 52 % av SRF:s medlemmar uppger
detsamma.
Har du någon riktigt nära vän som du kan ta
kontakt med och prata med om vad som helst?
Räkna inte med medlemmar i din familj eller ditt
hushåll.
Ja
Nej
SRF
SRF
- 64 år 65+ år
78
22
67
33
Totalt sett, enligt SBC:s ULF-undersökning år 2002, är det 16,5 av
hela befolkningen i åldersgruppen 16-84 år som uppger att de inte
har någon nära vän. Bland synskadade är andelen 28 % totalt,
22 % av de yngre och 33 % av de äldre.
Om du ser till de kontakter du har med andra
människor, vilket av följande påståenden ligger
närmast din situation?
Jag känner mig i stort sett aldrig ensam
Visst kan jag känna mig ensam ibland men jag
upplever det inte som ett problem
Ibland känner jag mig ensam och jag skulle gärna
umgås mer med andra människor än vad jag gör
nu
Jag känner mig ofta ensam
Jag känner mig nästan alltid ensam
SRF
SRF
- 64 år 65+ år
38
37
31
47
18
13
4
3
6
2
Relativt många, omkring var fjärde, känner sig ensamma och
skulle vilja umgås mer med andra människor än de gör i dag. Det
är här inga skillnader mellan kvinnor och män, och inte heller
beroende på grad av synskada.
22
Bostad
Totalt sett bodde år 2003, enligt SCB, 58,6 % av Sveriges
befolkning i åldern 16-84 år i villa, radhus eller kedjehus och
40,3 % av alla bodde i lägenhet, så kallade flerfamiljshus.
Skillnaderna mellan de tillfrågade och befolkningen i övrigt kan till
viss del förklaras av att en något högre andel av personerna inom
flera av urvalsgrupperna bor i storstadsregionerna, där lägenhetsboende är överrepresenterat.
Vilken typ av bostad bor du i?
Villa/radhus
Lägenhet
Servicehus – serviceboende – pensionärshotell
Institution – sjukhus – sjukhem – långtidsvård
SRF
SRF
- 64 år 65+ år
52
33
48
60
7
-
Totalt bor 40 % av de intervjuade i villa/radhus, 52 % av de yngre
och 33 % av de äldre. Det är betydligt lägre andel än befolkningen
som helhet.
Skulle du under nuvarande förhållanden vilja
bo annorlunda än du bor i dag med tanke på
ditt funktionshinder?
Nej
Ja, beskriv hur och varför
SRF
SRF
- 64 år 65+ år
85
15
80
19
Nästan var femte medlem skulle vilja bo annorlunda än de gör i
dag. Skillnaderna mellan yngre och äldre är inte så stor, 15 % av
de yngre och 19 % av de äldre vill bo annorlunda än de gör. I
samband med att personerna svarade på den frågan har de
beskrivit varför de svarat som de gjorde.
- ”Skulle vilja byta till servicelägenhet med mera tillsyn.”
- ”Skulle vilja ha mindre lägenhet.”
- ”Lägenhet, behöver mindre yta och lättillgängligt.”
- ”Skulle vilja byta till lägenhet i markplan, eftersom det är besvärligt att gå i trappor.”
- ”Skulle vilja bo på servicehus.”
- ”Skulle vilja ha lite mer handikappanpassat, och få lite ljusare
och inga bilar. Mer grönområden.”
23
- ”Jag skulle vilja bo närmare staden, eftersom jag är mycket
aktiv.”
- ”Skulle vilja bo i ett serviceboende för att få lite mer sällskap.
Nuvarande sätt att bo är mycket ensamt.”
- ”Funderar på bostad i äldreboende.”
- ”Skulle vilja bo i lite mindre bostad.”
- ”En lägenhet på marken med uterum.”
Har du ansökt om bostadsanpassning?
Jag har allt jag behöver, och betalt det helt själv
Ja, ansökt och fått allt jag behöver
Ja, ansökt men fått avslag på vissa saker
Ja, ansökt men fått avslag på allt
Summa Ja, ansökt
Visste inte att jag kan ansöka om bostadsanpassning
Inte kommit mig för att ansöka
Nej jag har inte behov av bostadsanpassning
SRF
SRF
- 64 år 65+ år
4
7
34
29
16
1
7
1
58
31
3
9
4
32
10
44
Relativt många, särskilt av de yngre har någon bostadsanpassning. Det är 54 % av de yngre, men bara 37 % av de äldre som
har någon anpassning. Av de som sökt bostadsanpassning har
23 % av de yngre och 2 % av de äldre inte fått det som de sökt
om. Antingen har de inte fått alls eller inte allt de sökt.
Enligt SCB år 2003 utbytte 41,7 % av hela Sveriges befolkning
tjänster med flera familjer och 26,4 % utbytte tjänster med en
familj. Totalt sett utbytte 68,1 % tjänster med någon och
31,6 % svarar att de inte utbytte tjänster. Av intervjuade SRFmedlemmar är det färre som utbyter tjänster med grannar. Enligt
tabellen nedan är det 44 % av de yngre och 47 % av de äldre som
inte utbyter några tjänster.
Finns det någon i området där du bor som du
brukar utbyta små tjänster med, till exempel
genom att hjälpa varandra med blomvattning
eller lån av småsaker?
Ja, flera personer/familjer
Ja, en person/familj
Summa Ja-svar
Nej
24
SRF
- 64
år
SRF
65+
år
21
36
56
44
17
36
53
47
Arbete och försörjning
Vilken är din nuvarande sysselsättning/försörjning? 24 – 64 år
Förvärvsarbetar heltid
Förvärvsarbetar deltid
Summa förvärvsarbetande
Sjukersättning heltid
Sjukersättning deltid
Summa sjukersättning
Aktivitetsersättning heltid
Aktivitetsersättning deltid
Summa aktivitetsersättning
Studerande/praktiserande
Arbetssökande
Övrig
SRF
kvinnor
8
39
47
33
28
61
6
8
14
3
0
3
SRF
män
18
41
59
29
24
53
0
18
18
6
3
3
SRF
alla
13
40
53
31
26
57
3
13
16
4
1
3
En person kan ha både arbete och sjukersättning och det är
anledningen till att procenttalen i tabellen överstiger 100.
Under undersökningsperioden var varierande 76-78 % av
Sveriges befolkning i åldern 20-64 år sysselsatta på den reguljära
arbetsmarknaden (enligt SCB:s Arbetskraftsundersökning). Av
tabellen ovan framgår att synskadade har arbete i mycket lägre
grad än befolkningen. Andelen är 53 %. Av dem arbetar dock
endast 13 % heltid.
Skillnaderna mellan kvinnors och mäns situation är att det är fler
män som har arbete, 59 % mot 47 % för kvinnor. Vidare är det
färre kvinnor, 8 %, som arbetar heltid. För männen är andelen
heltidsarbetande 18 %.
I SCB:s undersökning hösten 2004 redovisas att av sysselsatta
personer med funktionsnedsättning som leder till nedsatt arbetsförmåga, arbetar de heltid i lägre utsträckning än sysselsatta utan
funktionshinder. Medan 78 % i befolkningen arbetar heltid, är
motsvarande siffra för personer med funktionsnedsättning mindre
än 60 %. På samma sätt som för befolkningen i sin helhet finns
det stora skillnader mellan män och kvinnor där det är vanligare
25
att kvinnor arbetar deltid än att män gör det. Mer än hälften av alla
kvinnor med nedsatt arbetsförmåga arbetar deltid.
Även mot denna bakgrund är resultatet av Handu:s undersökning
uppseendeväckande. Andelen som arbetar heltid bland personer
med synskada är extremt lågt.
Det är inte många som uppger sig vara arbetssökande. Av
männen är det 3 % och av kvinnorna är det 0 % som är aktivt
arbetssökande. Av tabellen nedan framgår vilka skäl som anges
för att vara deltidsarbetande eller att inte ha arbete överhuvudtaget.
Arbetar deltid eller arbetar inte.
Beror på ..
... synskadan
... att det är svårt att få heltidsarbete/ett arbete
… hälsan som inte har med funktionshindret att göra
… studier
... att du själv vill ta hand om barntillsynen?
... vård av anhörig?
... att du har något annat skäl?
SRF
-64 år
40
16
13
3
2
2
22
Synskadan är orsaken säger 40 % av de intervjuade. Det är alltså
60 % som anger andra skäl än synskadan till att man inte arbetar.
Näst vanligaste anledningen anges vara att det är svårt att få
arbete. Personerna har med andra ord gett upp. Vi har få riktigt
unga i undersökningen och siffrorna är därför osäkra om vi tittar
på en delgrupp av personer utan arbete. De siffror vi har tyder
dock på att det är de under 55 som anger svårigheten att få
arbete som orsak oftare än de som är över 55.
Intervjupersonerna anger att synskadan har stor negativ inverkan
på förhållanden i arbetslivet.
Synskadan har …
Medfört sämre möjligheter att byta arbete eller ”göra karriär”
Påverkat arbetsuppgifter till det sämre
Försvårat eller omöjliggjort utbildningar
Påverkat kommunikationen med arbetskamrater negativt
26
SRF
-64 år
79
73
52
40
För 79 % har synskadan medfört sämre möjligheter att byta
arbete eller göra karriär. Nästan tre av fyra, 73 %, tycker att synskadan påverkat deras arbetsuppgifter till det sämre. Det är så
många som fyra av tio som anser att kommunikationen med
arbetskamrater påverkats negativt av synskadan.
Är du i behov av någon särskild anpassning av
arbetsplatsen/studielokalen, så kallad arbetsplatsanpassning?
Bas: Förvärvsarbetar/studerar
Ja, jag har fått vissa anpassningar, inte alla
Ja, och arbetsplats/studielokal är fullt anpassad
Nej, jag är inte i behov av arbetsplatsanpassning
SRF SRF
kvinnor män
35
22
40
48
25
30
Det är relativt många som inte har fått sin arbetsplats eller studielokal fullt anpassad. Av kvinnorna är det hela 35 % som inte fått
det, av männen 22 %.
Är du i behov av några särskilda hjälpmedel
Ja, jag har fått vissa, inte alla
Ja, och jag har alla som jag behöver
Nej, jag är inte i behov av hjälpmedel
SRF SRF
kvinnor män
20
26
55
61
25
13
Relativt många anser att de saknar vissa hjälpmedel. Något fler
män har den uppfattningen, 26 % mot 20 % av kvinnorna.
Är du i behov av personligt biträde
Ja, men jag får inte det alla timmar som jag
behöver
Ja, och jag har det i den mån jag behöver
Nej, jag är inte i behov av någon sådan
SRF SRF
kvinnor män
10
-
15
75
17
83
Nästan alla anser sig ha personligt biträde i den omfattning de
behöver. Av männen anser alla det och av kvinnorna är det 10 %
som önskar sig mer. Förvånande är det en stor majoritet som inte
anser sig behöva personligt biträde. Bland män anser 83 % att de
inte har något sådant behov och av kvinnorna 75 %.
27
Hur tycker du att dina kunskaper och
färdigheter stämmer överens med ditt
arbete?
Är mycket överkvalificerad
Är överkvalificerad i vissa avseenden
Är lagom kvalificerad
Behöver vissa ytterligare kunskaper
Behöver en hel del ytterligare kunskaper
SRF
kvinnor
SRF
män
6
76
18
-
5
9
82
5
-
De allra flesta, nära 80 %, anser att de är lagom kvalificerade för
det arbete de har. Något fler män än kvinnor anser att de i viss
mån är överkvalificerade för sitt arbete. Siffrorna är 14 % för män
och 6 % för kvinnor.
Har din fackförening tillräckliga kunskaper om
hur de bör agera för dig, med tanke på ditt
funktionshinder?
Jag är inte medlem i fackförening
Ja, de har tillräckliga kunskaper
Nej, de har inte tillräckliga kunskaper
Jag är med i facket, men jag vet inte vad de kan
om funktionshinder
SRF SRF
kvinnor män
35
29
35
23
27
23
27
År 2003 var 80,2 % av de svenskar som förvärvsarbetar medlemmar i fackliga organisationer och 8,2 var fackligt aktiva, enligt
SCB. Av de intervjuade synskadade som hade arbete var alla
kvinnor och 77 % av männen med i facket.
Ungefär var tredje tror inte att facket har tillräckliga kunskaper om
hur de ska agera för synskadade.
Har din arbetsgivare lönebidrag
för dig?
Ja
Nej
SRF SRF
kvinnor män
40 65
60 35
Totalt är 53 % av intervjupersonerna som har arbete anställda
med lönebidrag. Av kvinnorna är det 40 % och av männen hela
65 %.
28
Fritid
Synskadade har i många tidigare undersökningar sagt sig ha
svårigheter att utöva sina fritidssysselsättningar. Även här framgår
att en stor grupp tycker att de inte kan ägna sig åt fritidssysselsättningar i den utsträckning de skulle önska. Av de yngre är det
30 % och bland äldre 16 % som skulle vilja göra mer.
Ägnar du dig regelbundet åt några hobby-,
SRF
fritids-, förenings- eller kulturaktiviteter utanför - 64 år
hemmet?
Ja, i så stor utsträckning som jag vill
40
Ja, men inte i så stor utsträckning som jag skulle
30
önska
Summa procent Ja
70
Nej, jag har inte möjlighet till det
21
Nej, för jag vill inte göra det
5
Summa procent Nej
26
Ej svar
4
SRF
65+ år
32
16
48
35
13
48
4
Varför kan du inte ägna dig åt några hobby-, fritids-, SRF SRF
förenings- eller kulturaktiviteter i så stor utsträck- 64 65+
ning som du skulle önska?
år
år
Jag har ingen vän som kan följa med/ vill inte gå själv
5
2
Jag får ingen/inte alltid ledsagare
8
Jag får ingen/inte alltid assistans
5
Det är svårt/dyrt att åka färdtjänst
2
Det är svårt att åka allmänna kommunikationer
2
Det saknas ofta hörslingor
3
3
Det saknas ofta tolkar
3
Min familj/barnen tar för mycket tid
16
3
Jag arbetar mycket
5
3
Jag orkar inte
43 33
Jag har inte råd
5
3
Det finns inte så mycket på orten/ i staden jag bor i
3 14
Annan anledning än ovanstående
14 19
Ej svar
24 26
Det vanligaste skälet till att man inte ägnar sig åt mer fritidssysselsättningar är att man inte orkar. Anmärkningsvärt är att det
29
är fler yngre som anger bristen på ork som anledning. Andelen är
så hög som 43 % av de yngre och 33 % av de äldre.
Skillnaderna mellan könen är inte så stor varken i att ägna sig åt
fritidsaktiviteter eller vilka skäl som gör att man inte kan ägna sig
åt mer aktiviteter. En skillnad är att det är bara kvinnor som anger
att familjen och barnen tar för mycket tid.
Hur upplever du att det fungerar för dig när du
skall gå på teater, bio eller föreläsningar/seminarier, med tanke på ditt funktionshinder? Det
kan till exempel saknas ramper, hörslingor etc.
Det fungerar alltid bra
Det fungerar oftast bra
Det fungerar sällan bra
Det fungerar inte alls för mig
Jag går inte på sådant/vet inte
SRF
SRF
- 64 år 65+ år
7
42
18
3
27
4
23
3
20
50
Ungefär var femte intervjuad upplever att det inte fungerar så bra
när de går på teater, bio eller någon föreläsning. En stor grupp
äldre, 50 %, går inte på den typen av aktiviteter överhuvudtaget.
Enligt SCB år 2003 hade 62,2 % av Sveriges befolkning i åldern
16-84 år gjort en resa på mer än en vecka under en tolvmånadersperiod. Det finns en viss skillnad mellan befolkningen
och personer i vissa olika funktionshindergrupper.
År 1999, enligt SCB ULF, uppgav 10,3 % av befolkningen att de
inte hade råd att resa bort och 6,9 % uppgav att de inte rest bort
för att de själva eller en närstående hade någon sjukdom. 1,6 %
reste inte bort därför att de inte hade något ressällskap.
Det framgår av tabellen nedan att betydligt fler synskadade inte
gjort någon resa under det senaste året. Av de äldre är det flertalet, 52 %, och av de yngre 36 %.
30
Har du under de senaste 12 månaderna på din
fritid gjort någon resa i Sverige eller utomlands
som varat minst en vecka? Vi tänker även på
sådant som campingsemester, vara ute i
fritidsbåt eller besöka släkt och vänner.
Nej, jag har inte velat göra det
Nej, jag har inte haft råd till det
Nej, jag har inte haft någon att åka med/till
Nej, mitt funktionshinder gör det svårt att resa
Nej, jag har inte haft tid att göra det
Nej, på grund av annat än ovanstående
Andel personer som svarat något nej
Ja
31
SRF
SRF
- 64 år 65+ år
7
4
11
11
4
36
64
5
3
4
36
6
2
52
48
Inkomster och merkostnader
Enligt SCB var den sammanräknade förvärvsinkomsten (för
befolkningen 20 år och äldre) år 2003, 210 500 kronor. Sammanräknad förvärvsinkomst är inte detsamma som lön. I sammanräknad förvärvsinkomst ingår, förutom utbetalad lön, bland annat
pension, ersättning från försäkringskassa och A-kassa samt
inkomst av näringsverksamhet. Medelinkomsten 2003 i riket var
markant högre för män än för kvinnor, 246 600 kronor mot
176 000 kronor, det vill säga kvinnornas medelinkomst uppgick till
71,4 % av männens.
Hur stor är din egen totala inkomst, per
år, innan skatten är dragen? Räkna ej
med eventuell handikappersättning.
upp till 88 000 kronor
89 000 – 160 000 kr
161 000 – 230 000 kr
231 000 – 300 000 kr
301 000 – 370 000 kr
371 000 – eller mer kr
SRF
SRF
- 64 år 65+ år
7
37
40
11
3
9
68
18
4
-
Hur stor är din egen totala inkomst, per
SRF
år, innan skatten är dragen? Räkna ej kvinnor
med eventuell handikappersättning.
upp till 88 000 kronor
10
89 000 – 160 000 kr
63
161 000 – 230 000 kr
40
231 000 – 300 000 kr
11
301 000 – 370 000 kr
371 000 – eller mer kr
-
SRF
män
5
48
35
9
3
En årsinkomst som är mindre än 160 000 kronor motsvarar
maximalt 13 333 kronor i månaden, brutto, det vill säga innan
skatten är dragen. Av de intervjuade som är under pensionsåldern
är det 44 % som har så låg inkomst. Bland pensionärerna är
andelen med inkomst under 160 000 per år 76 %.
Av dem som har förvärvsarbete är det betydligt färre, 29 %, som
har en inkomst under 160 000 kronor per år.
32
Totalt sett uppger 13,4 % av hela befolkningen år 2003 enligt
SCB, att de saknar en mindre kontantmarginal. De kan inte skaffa
fram 14 000 kronor på en vecka om de hamnar i en oförutsedd
situation.
Av de intervjuade SRF-medlemmarna är förhållandet ungefär detsamma. Det var totalt sett 15 % som inte kunde skaffa fram
14 000 kronor på en vecka. Det finns inga stora skillnader mellan
män och kvinnor. Det är 17 % av kvinnorna som inte kan skaffa
fram 14 000 och 13 % av männen.
Om du plötsligt skulle hamna i en oförutsedd
situation, där du på en vecka måste skaffa fram
14 000 kronor, skulle du klara det? Flera ja-svar
kan ges!
Ja – genom uttag från eget bankkonto
Ja – genom lån från annan hushållsmedlem
Ja – genom lån från andra släktingar eller vänner
Ja – genom lån i bank eller liknande
Ja – på annat sätt
Summa procent som svarar åtminstone ett
ja-svar
Nej
SRF SRF
- 64 65+
år år
Har det under de senast 12 månaderna hänt att
du haft svårigheter med att klara de löpande
utgifterna för mat, hyra, räkningar med mera?
Ja
Nej
SRF
SRF
- 64 år 65+ år
Har det under de senaste 12 månaderna hänt
att du haft svårigheter med att klara de
löpande utgifterna för funktionshindret, till
exempel läkarbesök, mediciner, tandvård,
specialkost eller behandlingar?
Ja
Nej
SRF
SRF
- 64 år 65+ år
33
63
10
12
1
85
77
6
1
84
15
16
8
90
7
92
3
97
4
96
Är det några nödvändiga behandlingar eller
hjälpmedel för Ditt funktionshinder som du inte
har råd att göra eller köpa? Flera svar kan ges!
Ja, olika behandlingar/ träning/ provtagningar
Ja, olika hjälpmedel/ specialkläder
Ja, sjukresor
Ja, naturmedel, specialkost
Ja, något annat än ovan, som behövs för att underlätta funktionshindret
Summa Ja-svar, har inte råd med allt
Nej jag har råd med det nödvändiga
SRF
SRF
- 64 år 65+ år
1
5
3
4
3
2
1
1
11
89
4
96
Det är få som har haft svårt att klara löpande utgifter eller utgifter
för medicin, vård eller liknande.
Har du handikappersättning?
Nej, har aldrig ansökt om det
Nej, har ansökt men fick avslag
Ja, jag har 36-procent ersättningsnivå,
det vill säga 1 182 kr per månad
Ja, jag har 53-procents ersättningsnivå,
det vill säga 1 740 kr per månad
Ja, jag har 69-procents ersättningsnivå,
det vill säga 2 265 kr per månad
Summa procent Nej-svar
Summa procent Ja-svar
SRF
- 64 år
14
8
23
SRF
65+ år
78
4
12
16
3
38
2
22
78
82
17
Av de yngre är det en stor majoritet som har handikappersättning,
78 %. På frågan om handikappersättningen täcker de faktiska
merkostnaderna anser 55 % av de yngre detta.
Täcker handikappersättningen dina faktiska
merkostnader på grund av funktionshindret?
Ja
Nej
Jag har inte handikappersättning
Ej svar
34
SRF SRF
- 64 år 65+ år
55
10
22
6
7
4
16
80
Kommentar om handikappersättningen täcker faktiska merkostnader:
- ”Fördyrande levnadsomkostnader, eftersom man inte ser när
man ska handla och ofta skickar bud med någon som inte vet
vad jag brukar köpa.”
- ”Täcker inte kostnaderna för ledarhunden.”
- ”Extrakostnader för hemtjänst. Köpa annorlunda mat på grund
min magsjukdom.”
- ”Mycket extrakostnader för bil, men tack vare bilen kommer
man ut och blir inte sittande hemma.”
- ”Ja i dagsläget, men handikappersättningens index höjs inte så
i framtiden blir det svårare att få ekonomin att gå ihop.”
- ”Merkostnader för flerhandikapp.”
- ”Mycket färdtjänstresor bland annat när min fru inte har tid att
köra mig.”
- ”Mycket färdtjänst och sjukresor.”
- ”Går man på gym, så kostar det. Jag går två gånger i veckan.”
- ”Allt, det blir dyrare att leva med handikapp.”
- ”Batterier, hundmat, material.”
- ”Man får ta av reserverna. Man får inte dra av för batterier till
exempel.”
- ”Ja, men man får rätta munnen efter matsäcken.”
- ”Medicin och andra nödvändiga saker.”
- ”Man får dra ner på någon annan kostnad, för att få allt att gå
runt ekonomiskt.”
- ”Resor och läkemedel.”
- ”Oerhört dyra kostnader för el på grund av extra belysning.”
- ”Maten blir dyrare på grund av min diabetes.”
- ”Fördyrande levnadsomkostnader som varierar.”
- ”Om man ska ha hjälp med städning och annat underhåll av
lägenheten.”
- ”Skulle behöva åka till varmare land som rehabilitering.”
35
Diskriminering
Bland medlemmarna i SRF är det i hela gruppen 18 % som känt
sig diskriminerade under det senaste året. Det är stor skillnad
mellan yngre och äldre. Av de yngre är det var tredje, 33 %, som
känt sig diskriminerade. Av de äldre är det bara en på tio som
känt sig diskriminerad. Det är också en övervikt av personer som
bor i storstäder som upplevt sig diskriminerade under det senaste
året.
Har du under senaste året känt att du blivit
diskriminerad på grund av ditt funktionshinder?
Ja, ett flertal gånger
Ja, någon/några gånger
Summa Ja
Nej aldrig
Ej svar
SRF
SRF
- 64 år 65+ år
8
25
33
64
3
3
7
10
86
4
En öppen form av diskriminering kan vara hot eller att någon
förolämpar synskadade. Även i detta avseende är det betydligt
vanligare att yngre varit med om sådana otrevliga händelser. Av
de yngre är det 10 % som upplevt det, och av äldre är det endast
2 %.
Intervjupersonerna tillfrågades: ”Tycker du att du någon gång blivit
felaktigt eller orättvist behandlad av någon av följande myndigheter, institutioner eller företag?”. På den frågan är det bara några
institutioner som nämns av ett nämnvärt antal. Det gäller att av de
yngre tycker 19 % att de behandlats orättvist av varuhus eller
butik, 15 % av försäkringsbolag, 14 % av arbetsgivare.
Har du under de senaste 12 månaderna varit
utsatt för att någon sagt/visat tillmälen/okvädningsord till dig, eller drivit med dig, hotat dig
eller på något annat sätt förolämpat dig på
grund av ditt funktionshinder?
Ja, flera gånger
Ja, någon enstaka gång
Summa Ja-svar
Nej aldrig
36
SRF
SRF
- 64 år 65+ år
10
10
90
2
2
98
Direkt våld som är så allvarligt att man behövt söka vård är
mycket ovanligt bland synskadade. Som framgår av tabellen
nedan är det inte ens så många att det blir en procent på någon
av de frågor vi ställt. Enligt SCB är det också ovanligt i hela
befolkningen. Det är omkring 1 % som blir utsatta för våld som är
så allvarligt att man behöver söka vård.
Har du själv under de senaste 12 månaderna,
varit utsatt för våld som ledde till sådana
skador att det krävde besök hos läkare, tandläkare eller sjuksköterska?
Ja, i egen bostad
Ja, i annans bostad
Ja, på min arbetsplats
Ja, på tåg, buss eller tunnelbana eller T-bane-,
buss-, järnvägsstation
Ja, på restaurang, dansställe, folkpark, annat
nöjesställe
Ja, på gata, torg eller annan allmän plats
Ja, på annan plats
Summa Ja-svar
Nej
SRF
SRF
- 64 år 65+ år
-
-
-
-
100
100
Trots att det är så ovanligt med allvarligt våld är det många som
känner sig osäkra på att gå ut. Drygt var fjärde avstår någon gång
från att gå ut på kvällen. Äldre oftare än yngre. Andelen i befolkningen i stort är att ungefär 17 % avstått från av gå ut på kvällen,
det vill säga en lägre andel än synskadade.
Har det under de senaste 12 månaderna hänt
att du har avstått från att ge dig ut på kvällen
av oro för att bli överfallen, rånad eller på
annat sätt ofredad?
Ja, ofta
Ja, någon gång
Summa Ja
Nej
37
SRF
SRF
- 64 år 65+ år
12
15
27
73
24
4
27
73
Vissa förhållanden eller situationer kan ju
ibland upplevas som oroande eller skrämmande. Har du själv under den senaste tiden
känt dig orolig för något av följande
Orolig för din/familjens ekonomi under det
kommande året
Orolig för att du ska bli arbetslös
Orolig för inbrott eller skadegörelse i bostaden
Orolig för din egen hälsa
Orolig för att ditt/dina barn ska bli utsatta för
mobbning eller misshandel av barn eller ungdomar
Orolig för att du inte skall höra/känna/se brandlarm och eventuellt kunna hitta ut
Orolig för att du inte skall klara ditt vardagsliv
Medelantal ja-svar
Summa Ja-svarare
Nej, jag är inte orolig för något av
ovanstående
SRF
SRF
- 64 år 65+ år
21
12
11
23
41
19
25
42
-
4
4
26
1,45
68
32
34
1,17
66
34
I befolkningen är enligt SCB många även i befolkningen i stort
oroliga för många saker. Det är 27 % som är oroliga för sin
ekonomi, 14 % för att bli arbetslösa, 23 % för inbrott eller skadegörelse i bostaden och 34 % är oroliga för sin egen hälsa. SRFmedlemmarna är i mindre grad oroliga för ekonomin och att bli
arbetslösa. Det hänger naturligtvis ihop med att de inte har arbete
i så stor utsträckning, och ekonomin kan alltså inte påverkas av
arbetet i lika hög grad. Däremot är synskadade i betydligt högre
grad oroliga för sin hälsa, det är 42 % som är oroliga för det. Det
är inga skillnader mellan yngre och äldre i det avseendet.
38
Medborgerliga aktiviteter
De flesta personer med funktionshinder deltar i ungefär samma
utsträckning som den övriga befolkningen i de medborgerliga
aktiviteterna. De är föreningsaktiva och röstar i allmänna val. En
mindre andel än befolkningen i övrigt är med i fackföreningar
eftersom en lägre andel förvärvsarbetar. Medelåldern bland de
svarande är generellt sett cirka 20 år äldre än befolkningen i
övrigt, varför en högre andel är med i pensionärsföreningar. I
tabellen ingår en kolumn med resultat från SCB:s ULF, de
personerna är i åldern 16 – 64 år.
Är du medlem i någon
organisation eller förening
…handikapporganisation
…fackförening
…religiös sammanslutning
…politiskt parti
…hjälporganisation
…natur-, miljöorganisation
…idrottsförening
…kvinnoorganisation
…pensionärsorganisation
…annan förening än ovan
SCB
SRF
2001 16-84 år
16-84 år
5
100
58
27
8
7
7
11
9
13
4
6
30
12
1
5
8
41
ej uppgift
26
SRF
- 64 år
SRF
65+ år
100
57
6
10
8
4
17
5
7
13
100
9
8
12
16
7
4
4
62
6
Synskadade deltar i hög utsträckning i de allmänna valen. I denna
undersökning uppger 88 % av de yngre och 82 % av de äldre att
de röstade i det senaste riksdagsvalet. Andelen i befolkningen
som helhet var 80,1 %, det vill säga betydligt lägre.
Röstade du i det senaste
riksdagsvalet?
Ja
Nej
SRF
- 64 år
88
11
SRF
65+ år
82
17
Det är viktigt att kunna ansöka om olika insatser och att kunna
överklaga beslut som man tycker går emot sig. I nedanstående
tabeller redovisas hur medlemmar i SRF står sig i det sammanhanget.
39
Skulle du kunna författa en ansökan om en åtgärd
eller insats från samhället som har med ditt funktionshinder att göra?
Ja – helt själv
Ja – med hjälp av någon jag känner till
Summa Ja-svar
Nej
Vet inte
SRF SRF
- 64 65+
år
år
44 19
51 60
95 79
4 11
1 11
Skulle du kunna överklaga ett beslut om en åtgärd
eller insats från samhället som har med ditt funktionshinder att göra?
Ja – helt själv
Ja – med hjälp av någon jag känner till
Summa Ja-svar
Nej
SRF SRF
- 64 65+
år
år
34 17
58 61
92 77
5 13
Av de yngre medlemmarna är det stor majoritet som tror sig klara
både att ansöka och att vid behov överklaga beslut om insatser.
Över 90 % svarar att de kan det. Av de äldre är det något färre,
strax under 80 % tror att de skulle klara av att ansöka och överklaga. Enligt SCB år 2003 uppgav 4,4 % av Sveriges befolkning i
åldern 16-84 år på en liknande fråga att de inte klarade att överklaga ett myndighetsbeslut, det vill säga inte så stor skillnad.
40
Levnadsförhållanden totalt sett
Till sist frågades om deras levnadsförhållanden i allmänhet. Intervjupersonerna har placerat in var de tycker att de befinner sig på
en skala från noll (0) "sämsta tänkbara levnadsförhållanden" och
tio (10) "bästa tänkbara levnadsförhållanden".
Värde på skalan från 0 "sämsta tänkbara
levnadsförhållanden" till 10 "bästa tänkbara
levnadsförhållanden".
Medelvärde 0-10
SRF
SRF
- 64 år 65+ år
Värde på skalan från 0 "sämsta tänkbara
levnadsförhållanden" till 10 "bästa tänkbara
levnadsförhållanden".
Medelvärde 0-10
SRF
kvinnor
SRF
män
7,3
7,4
7,4
7,3
Inga nämnvärda skillnader beroende på ålder eller kön kan
noteras. Värdet drygt sju är nästan lika högt som genomsnittet i
befolkningen. Enligt SCB:s rapport Funktionshindrade var genomsnittet i befolkningen 7,5 för yngregruppen och 8,0 för äldregruppen. Det vill säga möjligen avviker äldre SRF-medlemmar
från genomsnittet i befolkningen.
41
42
Tidigare rapporter i SRF:s rapportserie
1992:2 Myndighetsstyrd eller brukarval? Om alternativ hemtjänst.
1993:1 Levnadsvillkor för synskadade, sammanfattning av rapport nr
74 från SCB.
1994:1 Synskadades Situation och Anspråk, Arbete – Fritid – Hjälpmedel.
1994:3 Från morgon till kväll – en rapport om hjälpmedel och om hur
synskadade löser problem i sin vardag.
1995:1 Utvärdering av konsulentverksamheten vid syncentral.
1995:2 Synskadades kamratkontakter på högstadiet.
1995:3 Den vita käppen – en behovsinventering.
1996:1 Arbete i förändring – Individinriktat projekt om åtgärder och stöd
till synskadade i arbetslivet.
1996:2 Heminstruktören – viktig resurs för synskadade!
1996:3 Våra erfarenheter av LSS och LASS.
1997:1 Kvinnors inflytande i SRF-organisationen.
1998:3 Ny väg till arbetet – för att rusta synskadade för arbetslivet.
1998:4 Synskadade och arbetsmarknaden – kunskapsläget.
1998:5 Falun i fokus. En djupgående undersökning bland samtliga synskadade i yrkesverksam ålder i Falu kommun.
1998:6 Den oväntade utmaningen. Fem kvinnor berättar.
1999:2 Arbetsmarknaden för synskadade i åldern 50-55 år.
2000:1 Vår syn på skolan – synskadade elever och föräldrar tycker till
om skolan.
2000:2 Att vara datafadder inom SRF – en utvärdering av det första
året med datafaddrar i SRF:s länsförbund.
2000:4 Synskadades rehabilitering.
2001:1 Hur blåser vindarna.
2003:1 Punktintensiven. Det går om vi får! Slutrapport.
2003:2 Utvärdering Punktintensiven.
2003:3 Funktionshindrade 1988-1999. Fakta och funderingar utifrån
SCB:s rapport.
2004:1 Om vardagsliv för familjer som har barn med synskada.
2004:2 85+ Ett projekt med äldre synskadade.
2004:3 Äldre synskadades rehabilitering. "Till sist handlar detta om
ekonomi".
2004:4 Tydliga förpackningar i dagligvaruhandeln – en
konsumentstudie med utgångspunkt från blinda och synsvaga.
2005:1 Förskole- och skolsituationen för synskadade barn – en
lägesbeskrivning.
2005:2 Punktskriftsundervisning för vuxna.
43
Denna rapport finns på storstil, punktskrift och daisy.
Beställs från SRF, Kontorsservice, tel 08-39 90 00,
e-post [email protected]
44